Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående studentkårernas verksamhet.

1968-11-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:148, Utlåtande i anledning av motioner angående studentkårernas verksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1968

1

Nr 148

Utlåtande i anledning av motioner angående studentkårernas

verksamhet.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 531 av herr Lidgard och II: 667 av herrar

Björkman och Nordstrandh har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa dels att Kungl. Maj :t skyndsamt utarbetar förslag

till kompetensområde för studentkårernas verksamhet samt bestämmer

om besvärsinstitutets utformning vid överklagande av beslut inom obligatorisk

studentkår, dels att eu förutsättningslös utredning av frågan om

obligatoriskt medlemskap i studentkår kommer till stånd.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från universitetskanslersämbetet, som i sin tur

hört vissa universitets- och högskolemyndigheter m. fl. Därjämte har på

utskottets begäran Sveriges förenade studentkårer inkommit till utskottet

med yttrande över motionerna. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. De uppgifter som omhänderhas av studentkårerna vid universitet

och högskolor är omfattande och betydelsefulla men samtidigt av

inbördes ganska olika natur. En bedömning av i vad mån skyldighet för

studenterna vid ett visst lärosäte att tillhöra studentkåren därstädes är en

nödvändig förutsättning för att kåren skall kunna fullgöra sina uppgifter

— eller i varje fall ett väsentligt stöd för den — torde kunna tänkas ge olika

resultat beroende på vilken av kårens uppgifter man främst har i sikte. Den

omfattande remissbehandlingen av motionerna har givit vid handen att

meningarna inte bara bland universitetsmyndigheterna utan även i viss

mån bland studenterna går starkt isär i fråga om önskvärdheten av den i

motionerna föreslagna förutsättningslösa utredningen av frågan om obligatoriskt

medlemskap i studentkår. Efter att remissbehandlingen av motionerna

avslutats har emellertid denna fråga, enligt vad utskottet under

hand inhämtat, så till vida kommit i ett nytt läge som Sveriges förenade

studentkårer vid fullmäktigmöte i maj månad innevarande år beslutat tillsätta

en förutsättningslös utredning med uppgift att närmare granska de

motiveringar som anförts för och emot obligatoriet samt att undersöka

olika tänkbara alternativa lösningar med avseende på studerandeinflytande

m. in. I detta läge anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att hos

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 148

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''r8 år 1968

2

Kungl. Maj:t hemställa om den av motionärerna önskade utredningen om

obligatoriskt medlemskap i studentkår.

Frågan om studentkårernas kompetens och om ett besvärsinstitut hör

givetvis nära samman med frågan om obligatoriskt medlemskap, eftersom

en bestämd kompetensreglering och möjlighet att överklaga fattade beslut

knappast torde påyrkas från något håll om medlemskapet blir frivilligt.

En förutsättningslös utredning av hela problemkomplexet torde emellertid

inte underlåta att ta ställning även till dessa båda spörsmål, och utskottet

anser sig därför kunna räkna med att frågan i hela dess vidd kommer att

bli belyst genom den av Sveriges förenade studentkårer beslutade utredningen.

Utskottet har noterat att universitetskanslersämbetet i sitt yttrande

tillstyrkt att en utredning av frågorna om kompetens och besvär kommer

till stånd i samverkan med de studerandes organisationer. Med hänsyn till

vad sålunda anförts anser sig utskottet inte nu böra föreslå riksdagen att

göra den i motionerna önskade framställningen till Kungl. Maj :t i sistnämnda

frågor.

Utskottet avstyrker motionerna och hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1:531 och 11:667.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), fru Wallentheim (s),

herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Nils

Theodor Larsson (ep), Wååg (s), Thorsten Larsson (ep), Strandberg (h)

och Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),

Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar

Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Johansson i Norrköping

(s), Fagerlund (s), Mundebo (fp), Svanberg (s) och Nordstrandh (h).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 148 år 1968

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:531 och II: 667

Universitetskanslersämbetet (26.4.1968)

I ärendet har yttranden till universitetskanslersämbetet avgivits av konsistorierna

vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan i

Stockholm, Chalmers tekniska högskola, handelshögskolan i Göteborg och

farmaceutiska institutet samt av organisationskommittén för teknisk högskola

i Lund. Därvid har tillika överlämnats av konsistoriet vid universitetet

i Uppsala yttranden från universitetets medicinska, humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakulteter och Uppsala studentkår, av konsistoriet

vid universitetet i Lund yttrande från Lunds studentkår samt av konsistoriet

vid karolinska institutet yttrande från medicinska och odontologiska

föreningarna i Stockholm.

Med överlämnande av nämnda yttranden får universitetskanslersämbetet

anföra följande.

Konsistoriet vid universitetet i Lund och Lunds studentkår har avstyrkt

motionerna. Konsistoriet vid karolinska institutet och odontologiska föreningen

i Stockholm har likaledes avstyrkt motionerna, medan medicinska

föreningen i Stockholm allenast tillstyrkt utredning av frågan om obligatoriskt

medlemskap i studentkår. Konsistoriet vid tekniska högskolan i

Stockholm har avstyrkt utredning av frågan om obligatoriskt medlemskap

men icke ansett sig kunna ta ställning till övriga motionsyrkanden.

Konsistorierna vid universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och

Umeå och vid farmaceutiska institutet samt organisationskommittén för

teknisk högskola i Lund har i allt väsentligt tillstyrkt bifall till motionerna

medan konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola icke synes vilja motsätta

sig bifall till desamma.

För egen del får universitetskanslersämbetet tillstyrka att utredning av

de i motionerna nämnda frågorna om kompetensområde för studentkårernas

verksamhet och besvärsinstituts utformning vid överklagande av beslut

inom obligatorisk studentkår kommer till stånd i samverkan med studenternas

organisationer.

Sveriges Förenade Studentkårer (25.4.1968)

Frågan om det obligatoriska medlemskapet i studentkår och nation/fakultetsförening

för studerande vid postgymnasiala utbildningsanstalter

har under det senaste året aktualiserats vid skilda tillfällen såväl inom som

utom SFS. Organisationen har därvid fått anledning att beröra skilda aspekter

på denna problematik och till statsmakterna framföra sin principiella

syn på frågan. Sålunda avgav SFS till universitetskanslersämbetet den 1

november 1966 remissyttrande över en framställning från teknologsammanslutningen

vid Lunds tekniska högskola ang. införande av obligatoriskt

medlemskap i sammanslutningen. Vidare överlämnade SFS en skrivelse till

ecklesiastikministern vid en uppvaktning den 27 april 1967, i vilken behandlades

frågan om kårtillhörighet för de studerande vid universitetsfilialerna.

Slutligen avgav SFS till universitetskanslersämbetet den 1 juni

1967 remissyttrande över en framställning från studentkåren vid social
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 1^8 år 1968

högskolan i Lund ang. vissa ändringar i stadgan för socialhögskolorna.

Utan att ta ställning i denna sakfråga redovisade organisationen i detta

sammanhang sin principiella syn på frågan om obligatoriskt medlemskap i

studentkår. Bl. a. anfördes följande: »Det obligatoriska medlemskapet i

studentsammanslutningar har i dag praktiska orsaker som kan hänföras till

den verksamhet som utvecklats inom studentorganisationerna och i dessas

regi. Det är SFS:s uppfattning att obligatoriet, som en undantagsföréteelse

i organisationsväsendet, endast kan motiveras då det är en uttrycklig förutsättning

för att studentorganisationerna skall kunna fullgöra vissa centrala

funktioner som de anförtrotts av statsmakterna och/eller själva påtagit

sig. Sådana funktioner finns i dag dels på utbildningsområdet, dels på

det studiesociala området.

De studerandes medverkan i handläggningen av angelägenheter på utbildningsområdet

— i utbildningsnämnder, institutionskollegier m. m. —

har blivit ett etablerat inslag inom stora delar av den högre utbildningen.

Det torde numera betraktas som självklart att utbildningens konsumenter

— de studerande — på denna nivå har såväl formellt som reellt inflytande

inom utbildningsanstalterna.

Medverkan av studerande i utbildningsärenden kan i och för sig försiggå

utan anknytning till viss studentkår. I den mån emellertid som statsmakterna

betraktar de studerande institutionellt som en del av utbildningsanstalterna

och studeranderepresentationen är ett av Kungl. Maj :t stadgefäst

inslag i dessas verksamhet måste vissa krav ställas på de organisatoriska

formerna för utseendet av vederbörande representanter och på

dessas representativitet för de avsedda grupperna. Den enda möjliga lösningen

att tillgodose representativitetskravet i den mening att samtliga berörda

studerande skall kunna påverka valet av representanter synes vara

att ge denna organisation obligatoriskt medlemskap. Om representationen

sedan — enligt de studerandes eget bestämmande — skall kunna fyllas med

reellt och adekvat innehåll måste också denna organisation ges rätt att

av medlemmarna uttaxera medel.

Studentorganisationerna har vidare anförtrotts omfattande planerande

och förvaltande funktioner i fråga om studentbostadsbeståndet och har

nyligen föreslagits få utvidgade dylika i fråga om hälsovård och motionsverksamhet.

Dessa uppgifter implicerar mer eller mindre omfattande

administrationskostnader, vilka måste täckas genom uppbörd av medel

från de till resp. organisation anslutna studerande eller studerandegrupperna.

Om de studerande genom ett av dem bildat organ även i fortsättningen

förutsättes bära en del av kostnaderna för den studiesociala verksamheten

är det ett rättvisekrav att dessa fördelas på samtliga som är berättigade

att komma i åtnjutande av det aktuella stödet. Detta kan, om fullständig

rättvisa eftersträvas, svårligen ske på annat sätt än genom rätt

till utdebitering via organisationer med obligatoriskt medlemskap. Ett dylikt

synes också vara en nödvändig garanti för kontinuitet och stabilitet i

de organisationer med snabbt skiftande medlemsunderlag som anförtrotts

centrala uppgifter på det studiesociala området.

Det normala förhållandet för de kategorier som i dag har obligatorium

är att detta avser studentkår vid utbildningsanstalten i fråga. De studerande

vid universiteten tillhör därutöver obligatoriskt nation eller fakultetsförening.

Sammanslutningar av det senare slaget fullgör emellertid

inte — utom vad avser universitetet i Göteborg där de i realiteten ersatt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H8 år 1968 5

studentkåren — någon av de funktioner för vilka enligt ovan redovisade

uppfattning obligatoriet är en förutsättning. De har däremot i många fall

iklätt sig åtaganden i fråga om exempelvis studentbostäder, vilka under

en övergångstid intill dess att de fullgjorts kan anföras till stöd för ett

bibehållande av obligatorium i berörda sammanslutningar.»

SFS delar således motionärernas uppfattning, att de studerandes möjlighet

att påverka den utbildning de genomgår är så väsentlig, att obligatoriet

är motiverat. SFS kan däremot icke dela motionärernas åsikt att

s. k. undervisningsuppgifter och s. k. fackliga uppgifter är skilda saker och

att de senare icke vore berättigade inom ramen för obligatoriska studentkårer.

Det framgår icke klart vari skillnaden skulle bestå. Motionärerna

beskriver undervisningsuppgifterna på ett sätt, som ger vid handen att

därmed skulle avses de studerandes möjlighet att påverka sin utbildning

endast på det lokala planet; att framföra studenternas synpunkter genom

t. ex. remissvar på statliga utredningar och därigenom påverka utbildningsmyndigheterna

betecknas i motionerna som en facklig uppgilt. I

Sverige bestäms utbildningens utformning i stor utsträckning av centrala

myndigheter, ofta efter att en statlig utredning behandlat frågan. Något

skäl för att med avseende på de studerandes legitima krav på medinflytande

principiellt skilja mellan lokalt och centralt fattade beslut om utbildningen

kan SFS icke finna.

Motionärerna avvisar också de specialkommunala uppgifterna handhavandet

av den statligt stödda hälsovården och motionsidrotten för studerande

— som legitima motiveringar för obligatoriet. Så länge sådana uppgifter

åvilar studentkårerna, anser SFS, som ovan framgått, även detta

göra obligatoriskt medlemskap och utdebiteringsrätt nödvändig. SFS anser

även, att de studerande har ett klart intresse av att kunna påverka utformningen

av studerandehälsovård och studerandemotionsidrotten. Detta är

skälet till att organisationen förordade att dessa stödåtgärders förvaltning

skulle anförtros studentkårerna.

SFS vill i detta sammanhang erinra om det svar ecklesiastikministern

gav i Andra Kammaren den 18 maj 1967 på en enkel fråga om statsrådets

syn på nödvändigheten och önskvärdheten av obligatoriskt medlemskap i

studentsammanslutningar. Statsrådet Edenman uttalade då att tungt vägande

praktiska skäl, trots de principiella invändningarna, gjorde obligatoriet

motiverat, inte minst för närvarande, då den kraftigt ökade tillströmningen

till universitet och högskolor skapar studiesociala problem vilkas

lösning kräver en aktiv medverkan från de studerandes organisationer.

Denna uppfattning delas av SFS.

Frågan om det obligatoriska medlemskapet i studentkår aktualiserades

våren 1967 även genom ett initiativ inom organisationen i form av en motion

till SFS:s fullmäktige. I motionen yrkades att frågan om bibehållande

eller slopande av obligatoriskt medlemskap i studentkår skulle utredas

inom SFS. SFS:s styrelse föreslog enhälligt i ett längre principiellt hållet

yttrande fullmäktige att avslå motionen. Därvid anfördes bl. a. följande:

»Statsmakterna i Sverige har enligt styrelsens uppfattning anslutit sig till

den av motionären åberopade demokratiska princip som föreningsfriheten

utgör. Att det obligatoriska medlemskapet i studentsammanslutning ändå

bibehållits måste tolkas så att studentorganisationernas möjligheter att

fylla de ovannämnda funktionerna bedömts vara så väsentliga från statsmakternas

synpunkt att ett avsteg från principen om föreningsfrihet befunnits

påkallat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr H8 år 1968

Inom studentorganisationerna, å andra sidan, torde alltid ha funnits en

viss opinion som med åberopande av nämnda princip reagerat mot obligatoriets

förekomst. Denna har emellertid hittills varit av så begränsad omfattning

att berörda organisationer inte funnit anledning att själva ifrågasätta

det obligatoriska medlemskap, som de av ovan anförda skäl funnit

motiverat. Ett dylikt ifrågasättande av obligatoriet inom studentorganisationernas

ram tjänar enligt styrelsens uppfattning heller inget syfte så

länge inte en mycket klar opinion kan konstateras, som i detta sammanhang

sätter föreningsfriheten högre än möjligheterna för de studerande att

inom utbildningsanstalterna påverka utbildningens innehåll och organisation

och att genom egna organ handha det indirekta studiesociala stödet.

En dylik opinion har ännu inte kunnat konstateras.»

Motionen föranledde en omfattande debatt på fullmäktige, sedan även

fullmäktiges allmänna beredningsutskott föreslagit att motionen skulle

lämnas utan åtgärd. Fullmäktige följde styrelsens och utskottets förslag

och avslog motionen, vilket således innebar, att man inte önskade utföra

någon utredning av denna fråga inom organisationens ram. Tanken att en

statlig utredning om obligatoriet skulle begäras framfördes i debatten,

men avvisades.

I de remitterade motionerna hemställs vidare, att Kungl. Maj :t skall

utarbeta förslag till kompetensområde för studentkårernas verksamhet.

Motionärerna ifrågasätter icke det berättigade i att kårerna enligt universitetsstadgan

skall ha till ändamål att främja medlemmarnas studier och

vad därmed äger sammanhang. För att rätten för de studerande att ha

medinflytande över sin situation under utbildningstiden skall ha någon

mening, måste de studerande enligt SFS:s mening ha frihet att själva bedöma

vad som främjar deras intressen i utbildningssituationen. Om detta

kunde avgöras av för utbildningen ansvariga myndigheter, vore nämligen

studerandeinflytandet överflödigt. En av staten utfärdad bestämmelse om

vad som skall anses främja de studerandes studier och vad därmed äger

sammanhang skulle upphäva just den demokratiska princip som ligger till

grund för rätten till medinflytande, vilken i sin tur motiverar kårobligatoriet.

I samtliga studentkårer som har obligatoriskt medlemskap äger

varje medlem rösträtt antingen vid utseendet av fullmäktigeförsamling

(motsv.) eller — i kårer där någon fullmäktigeförsamling icke finns — det

allmänna kårmöte som beslutar viktigare frågor och utser styrelse m. fl.

funktionärer. Kårernas demokratiska organisation utgör enligt SFS:s mening

en tillräcklig garanti för att verksamheten är ett uttryck för medlemmarnas

vilja. Tanken att studentkårernas kompetensområde skulle begränsas

genom bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj :t avvisades av SFS:s

fullmäktige våren 1967 med röstsiffrorna 73 — 1 och 1 nedlagd röst.

Ett besvärsinstitut förutsätter, som motionärerna själva synes ha insett,

att det finns bestämmelser som reglerar kompetensområdet och till vilka

den som önskar anföra besvär kan hänvisa. SFS, som icke anser att begränsning

av studentkårernas kompetensområde bör komma till stånd genom

statens försorg, avstyrker därför införandet även av ett besvärsinstitut.

Mot bakgrund av den entydiga opinion, som kommit till uttryck i SFS:s

fullmäktiges ställningstaganden 1967 till de i motionen upptagna frågorna,

får SFS föreslå att riksdagen måtte lämna de remitterade motionerna utan

åtgärd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''r8 år 1968

7

Till förestående yttrande av Sveriges förenade studentkårer fogat yttrande av

Chalmers Tekniska högskolas studentkår

Chalmers studentkår önskar med anledning av föreliggande remiss anföra

följande särskilda synpunkter.

Vi instämmer i de argument för obligatoriet, som SFS i sitt remissvar

framfört. Förutom handläggandet av nämnda utbildnings- och studiesociala

frågor har dock studentorganisationerna utökat sin verksamhet

till att omfatta en mängd andra aktiviteter. Enligt Chalmers studentkårs

uppfattning bör studentorganisationerna vara försiktiga vid upptagandet

av nya verksamhetsområden, speciellt i de fall dessa nya verksamheter kan

implicera frågor av rent politisk karaktär. Stridigheter i exempelvis kontroversiella

politiska frågor kan enligt vår uppfattning allvarligt nedsätta

studentorganisationernas möjligheter till insatser på utbildnings- och det

studiesociala området, vilka enligt vår uppfattning bör utgöra grunden för

det obligatoriska medlemskapet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.