Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående vissa pedagogiska och undervisningsorganisatoriska frågor m. m.

1968-11-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:149, Utlåtande i anledning av motioner angående vissa pedagogiska och undervisningsorganisatoriska frågor m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 149—150

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

1

Nr 149

Utlåtande i anledning av motioner angående vissa pedagogiska

och undervisningsorganisatoriska frågor m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 538 av herrar Ngman och Wirtén och II:

676 av herr Källstad och fru Frsenkel har hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. föreslå en snabbutredning av möjligheterna att inrätta lärarassistenttj

änster,

2. anmoda Kungl. Maj :t att via normalinstruktioner utfärda närmare bestämmelser

rörande huvudlärarnas arbetsuppgifter,

3. anhålla om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal

och pedagogiska stödpersonal samt förslag till statsbidragsbestämmelser

för denna personal,

4. hemställa om utredning av den optimala lärartätheten på olika skolstadier,

5. hemställa att Kungl. Maj :t upptar förhandlingar med kommunförbunden

angående ändrat statsbidragssystem inom skolans område enligt i motionerna

anförda riktlinjer,

6. hemställa om utredning och förslag rörande lärarnas befattning med

vakttjänst vid skolskrivningar i syfte att överföra denna tjänstgöring till

andra befattningshavare,

7. anhålla om en översyn och eventuell komplettering av reglerna för den

relativa betygssättningen, samt

8. hemställa om sådana ändringar i skolstadgan att de graderade omdömena

i lärarnas tjänstgöringsbetyg avskaffas.

I de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392 av

herr Hedlund m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

besluta att uttala att användningen av standardprov i grundskolan må utsträckas

till högstadiets nionde årskurs.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I motionerna I: 538 och II: 676 uttalas att försöksverksamheten

med lärarassistenter givit så positiva resultat att man nu bör snabbutreda

möjligheterna att inrätta ett antal sådana tjänster. Häremot står skolöver
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 149—ISO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr U9 år 1968

styrelsens uppfattning, att det ännu är för tidigt att bedöma huruvida erfarenheterna

av pågående försök är av den art att anordningen med assistenter

mera allmänt kan föras ut i praktisk tillämpning. Utskottet delar givetvis

motionärernas intresse för en ökning av undervisningens effektivitet

men vill också framhalla att införandet av en ny personalkategori inte bör

bedömas enbart med hänsyn till den renodlade undervisningseffektiviteten

utan att man också måste överväga dess inverkan på hela skolsituationen.

Hur relationerna mellan lärare och elever kommer att påverkas, hurudan

lärarassistenternas egen situation kommer att bli och hur de kommer att

uppleva denna är exempel på frågor, som bör övervägas, innan man tar

slutlig ståndpunkt. Utskottet kan för sin del inte tillstyrka motionärernas

förslag om en snabbutredning av möjligheterna att inrätta lärarassistenttjänster.

Vad därnäst angår behovet av normalinstruktioner för huvudlärarna vill

utskottet först konstatera att de uttalanden som gjorts i samband med tjänsternas

inrättande och de föreskrifter och anvisningar som därefter meddelats

torde ge en ganska fyllig bild av huvudlärarnas arbetsuppgifter. Om

man därutöver hade stöd i en normalinstruktion skulle detta möjligen på

vissa håll anses som en fördel, men å andra sidan är det, som skolöverstyrelsen

framhållit, inte bara svårt att precisera huvudlärarnas arbetsuppgifter

i normalinstruktioner utan också tveksamt om man lämpligen bör göra

det. Utskottet finner det värdefullt att utrymme ges åt skolledningarnas initiativ

och frihet att välja olika lösningar i fråga om precisering av huvudlärarnas

arbetsuppgifter. Utskottet avstyrker därför motionerna 1:538 och

II: 676 i denna del.

Med anledning av önskemålet i sistnämnda motioner om en förstärkning

av skolans elevvårdspersonal får utskottet framhålla att utskottet delar den

uppfattning som uppenbarligen ligger bakom motionsyrkandet, nämligen

att en god elevvård i skolan är en viktig förutsättning för framgång i skolans

undervisande och fostrande gärning. Samma uppfattning har kommit

till uttryck i åtgärder från skolöverstyrelsens och Kungi. Maj :ts sida. överstyrelsen

har sålunda i februari i år tillsatt en arbetsgrupp för samverkan i

skolan. Arbetet i denna grupp syftar till konkreta åtgärder bl. a. för utvecklande

av känslan för en god omvårdnad om elever och anställda. Vidare har

Kungl. Maj :t i maj i år angivit riktlinjer för överstyrelsens behandling av

frågor om arbetsförhållandena i skolan. I dessa riktlinjer behandlas även

elevvårdsfrågor och därvid uttalas bland annat att skolans anordningar för

både förebyggande och behandlande elevvård bör analyseras varjämte olika

befattningar och deras funktioner i elevvården bör granskas. Utskottet vill

understryka vikten av energiska åtgärder för främjande av en god elevvård

men anser sig, med hänsyn till det arbete som sålunda pågår, inte böra

föreslå riksdagen att enligt motionärernas önskan nu anhålla om riktlinjer

för omfattningen av skolans elevvårdspersonal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

3

Ansvaret för uppbyggnaden och omfattningen av skolornas elevvårdsorganisation

är för närvarande enligt överenskommelse delad mellan staten och

kommunerna. Inrättandet av skolpsykologtjänster och för grundskolans del

kuratorstjänster är enligt denna överenskommelse en kommunal angelägenhet.

Utskottet är inte berett att på grundval av vad som anförts i motionerna

I: 538 och II: 676 föreslå riksdagen att anhålla om förslag om statsbidragsbestämmelser

för elevvårdspersonalen.

Vad angår önskemålen i samma motioner om riktlinjer för omfattningen

av grundskolans stödpersonal samt förslag till statsbidragsbestämmelser för

denna personal får utskottet erinra om den ansvarsfördelning mellan stat

och kommun som tillämpas på detta område. Inte heller på denna punkt

finner utskottet vad som anförts i motionerna utgöra tillräcklig anledning

för utskottet att föreslå riksdagen att göra den föreslagna framställningen

till Kungl. Maj :t.

De initiativ från statsmakternas sida med syfte att minska den s. k. lärartätheten

som berörs i motionerna I: 538 och II: 676 synes, som skolöverstyrelsen

framhållit, avse de i de senaste årens statsverkspropositioner redovisade

åtgärderna. Utskottet vill understryka att dessa åtgärder endast avsett

att åstadkomma en anpassning av de faktiska klassmedeltalen till de tal,

som man vid beslutet om grundskolans genomförande räknat med. Motionärerna

synes vilja antyda att förändringar på andra grunder skulle vara

planerade. Utskottet saknar kännedom om att så — vid oförändrade förutsättningar

i övrigt — skulle vara fallet men anser sig kunna utgå ifrån att

någon förändring i nu gällande principer inte aktualiseras utan ingående

undersökningar och överväganden. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen

begär den föreslagna utredningen om den optimala lärartätheten.

Det i motionerna 1:538 och II: 676 framförda önskemålet om förhandlingar

mellan statsdepartementen och kommunförbunden med syfte att på

skolväsendets område få ett statsbidragssystem som stimulerar till rationaliseringar

och kostnadsbesparingar torde få anses redan vara tillgodosett,

eftersom kontakt i frågan, enligt vad utskottet har sig bekant, tagits

mellan de båda parterna (jfr prop. 1968: 129, s. 78, och prop. 1968: 140, s.

155). Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka motionerna i denna

del.

Som skolöverstyrelsen framhållit har den pågående utredningen rörande

lärarnas arbetsförhållanden att överväga även frågan om lärarnas befattning

med vakttjänst vid skolskrivningar. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet

yrkandet i motionerna I: 538 och II: 676 om en särskild utredning

i denna fråga.

I sitt utlåtande nr 151 vid förra årets riksdag hade utskottet anledning att

understryka vikten av upplysningsverksamhet från skolöverstyrelsens sida

angående innebörden och tillämpningen av systemet med s. k. relativ betygsättning.

Av överstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676

It Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 149—150

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr l''i9 år 1968

framgår att eu omfattande dylik verksamhet pågår och att överstyrelsen

även uppmärksammat bl. a. de i motionerna berörda problemen med betygsättningen

i små undervisningsgrupper. Utskottet vill gärna med anledning

av vad som anförts såväl i nämnda motioner som i motionerna I: 307 och

II: 392 understryka vikten av fortsatt informationsverksamhet.

Vad angår behovet av hjälpmedel för betygsättningen uttalas i sistnämnda

motioner att standardprov bör användas även i grundskolans nionde årskurs.

Även i motionerna I: 538 och II: 676 uttalas att bristen på hjälpmedel

i betygsättningen, t. ex. standardprov, bör beaktas. Utskottet får med anledning

härav erinra om att det framgår av överstyrelsens anvisningar att

standardproven bör kunna utnyttjas som stöd för betygsättningen även i

ämnen och årskurser där dylika prov saknas. En omständighet som bör observeras

beträffande standardprov i årskurs 9 är också, att utarbetandet av

dylika prov med hänsyn till den starka differentieringen i denna årskurs

är en mycket tidskrävande och kostsam uppgift, som det med hänsyn till

föreliggande reformförslag beträffande grundskolans högstadium kan vara

tveksamt om man bör ge sig i kast med. Vidare bör nämnas att lärarhögskolan

i Stockholm sedan länge arbetat med att utveckla kompletterande

metoder till betygsättningen i grundskolans årskurs 9 och för intagningen

i gymnasiet. Resultatet av detta arbete beräknas föreligga relativt snart.

Utskottet, som förutsätter att skolmyndigheterna noga följer utvecklingen

i fråga om betygsättningen, anser sig inte nu böra tillstyrka beslut i enlighet

med ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 307 och II: 392 samt I: 538 och

II: 676.

I fråga om avskaffande av de graderade omdömena i lärarnas tjänstgöringsbetyg

torde på sina håll hävdas en annan mening än i motionerna 1: 538

och II: 676. Utskottet anser sig med hänsyn till den utredning i frågan som

planeras av skolöverstyrelsen inte böra tillstyrka det i motionerna framförda

yrkandet beträffande dessa betyg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser

snabbutredning om lärarassistenttjänster,

2. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser normalinstruktioner

för huvudlärare,

3. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser omfattningen

av grundskolans elevvårdspersonal,

4. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser

statsbidragsbestämmelser beträffande grundskolans elevvårdspersonal,

5. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser omfattningen

av grundskolans pedagogiska stödpersonal,

6. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

5

statsbidragsbestämmelser beträffande grundskolans pedagogiska

stödpersonal,

7. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser utredning

om den optimala lärartätheten på olika skolstadier,

8. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser förhandlingar

om ändrat statsbidragssystem inom skolans område,

9. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser lärarnas

befattning med vakttjänst vid skolskrivningar,

10. avslår motionerna 1:538 och II: 676 i vad de avser

reglerna för den relativa betygsättningen,

11. avslår motionerna I: 307 och II: 392 i vad de avser användningen

av standardprov i grundskolans nionde årskurs,

12. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser lärarnas

tjänstgöringsbetyg.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 150.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 1^9 år 1968

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676 (i vad de behandlas

i förestående utlåtande)

a) Lärarassistenter förekommer för närvarande huvudsakligen endast

i samband med den av SÖ bedrivna försöksverksamheten med flexibla

klasstorlekar. Vanligast förekommande är de vid den försöksverksamhet

med IMU-projektet som bedrivs i en rad kommuner inom Kronobergs län.

Systemet innebär exempelvis att två lärare svarar för undervisningen i tre

klasser med hjälp av eu assistent och med stöd av ett självinstruerande

och svårighetsgraderat material. Försök av detta slag är ett led i de strävanden

till ökad pedagogisk verkningsgrad och till rationalisering som

man alltmer går in för i dagens skola.

I det förslag till översyn av grundskolans läroplan som SÖ framlagt föreslås

ett system med resurstimmar vilket innebär att antalet lärartimmar

överstiger antalet elevtimmar i vissa ämnen. Avsikten är att dessa resurstimmar

får utnyttjas antingen för uppdelning av klassen i två grupper, då

så med hänsyn till arbetsuppgifterna kan anses lämpligt, eller att timmarna

utnyttjas för förstärkning av lärarinsatsen genom utnyttjande av

assistent, expert eller annan lärare. Det skall ankomma på skolledningen

att i samråd med berörda lärare bestämma, på vilket sätt dessa resurstimmar

skall utnyttjas. Vid den försöksverksamhet som bedrivs inom ett par

utvecklingsblock i anslutning till förslagen i läroplansöversynen förekommer

bl. a. försök med utnyttjande av lärarassistenter. Enligt SÖ:s mening

är det ännu för tidigt att uttala sig om huruvida erfarenheterna av assistenternas

insatser är av den art att anordningen mera allmänt kan föras

ut i praktisk tillämpning. Försöksverksamheten har ännu varit alltför begränsad

för att man redan nu skall kunna göra slutliga utvärderingar och

på grundval av dessa fastställa utbildningskrav, tjänstgöringsförhållanden

och underlag för lönesättning. Med hänsyn härtill är SÖ inte för närvarande

beredd att tillstyrka den av motionärerna föreslagna snabbutredningen

rörande möjligheterna att inrätta lärarassistenttjänster.

b) Från och med 1.7.1967 gäller enhetliga bestämmelser för huvudlärarna

inom det allmänna skolväsendet. Dessa bestämmelser innebär

att huvudläraren är biträdande skolledare,

att huvudlärare finns för varje ämne i grundskolan, gymnasiet, fackskolan

och yrkesskolan; på grundskolans låg- och mellanstadier dock under

förutsättning att det inom rektorsområdet finns minst fyra klasser på

stadiet,

att huvudlärare under vissa förutsättningar erhåller särskilt arvode,

att huvudläraren har bestämda arbetsuppgifter (Ss 9 kap. 21 §).

Enligt sagda bestämmelser i skolstadgan skall huvudlärare på det stadium

eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen

handha den pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd

och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna

lärare. Utöver dessa bestämmelser i skolstadgan har SÖ i Aktuellt från

skolöverstyrelsen (1967/68 nr 3) lämnat föreskrifter och anvisningar i an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

7

slutning till de nya stadgebestämmelserna om huvudlärare. På s. 7 i sagda

nummer av Aktuellt har en sammanfattning gjorts av olika uttalanden rörande

arbetsuppgifter för huvudlärare. Vidare har SÖ i ett specialnummer

av Pedagogiska meddelanden i samråd med länsskolnämnden i Härnösand

behandlat frågan om huvudläraren som pedagogisk ledare, att tjäna som

underlag för den kurs- och informationsverksamhet som allmänt bedrivs

bland huvudlärarna både regionalt och lokalt.

Med det anförda har SÖ velat belysa vad som hittills gjorts för att skapa

klarhet kring de arbetsuppgifter som åvilar huvudlärarna. SÖ är emellertid

medveten om att man från olika håll efterlyst mera detaljerade anvisningar,

sammanfattade i en normalinstruktion. SÖ vill emellertid både

framhålla svårigheten och ifrågasätta lämpligheten av att i en normalinstruktion

täcka in arbetsuppgifter som enligt SÖ:s mening måste skifta

väsentligt från skola till skola med hänsyn till bl. a. tätheten av huvudlärare

vid skolan men också med hänsyn till skillnaden mellan olika skolformer

och skolstadier. SÖ har dessutom den uppfattningen, att man bör

lämna skolledningen på de enskilda skolorna viss frihet att själva fördela

och fastställa arbetsuppgifterna inom de i stadgan angivna ramarna. Med

stöd härav avstyrker SÖ bifall till motionen i denna del.

c) SÖ delar motionärernas uppfattning att det är högst angeläget att förstärka

grundskolans elevvård. 1 samband med beslutet om införandet av

grundskola överenskoms om en viss fördelning mellan stat och kommun

av ansvaret för uppbyggnaden och omfattningen av organisationen för elevvården.

Inrättandet av skolpsykologtjänster och för grundskolan kuratorstjänster

är sålunda en kommunal angelägenhet.

SO vill emellertid fästa uppmärksamheten på att möjligheten att utbygga

denna verksamhet är helt avhängig av tillgången på för de olika

uppgifterna väl utbildade befattningshavare. Som exempel på svårigheterna

härvidlag kan nämnas att SÖ ännu inte kunnat besätta alla hittills inrättade

länsskolpsykologtjänster med behöriga innehavare, trots att det

här gällt eu utbyggnad omfattande endast två tjänster per år. En viss förbättring

har emellertid kunnat iakttagas på sista tiden, vilket medfört en

viss utbyggnad av skolpsykologtjänster även på det lokala planet. SÖ har

det bestämda intrycket att i samma mån som tillgången på utbildade skolpsykologer

kommer att öka, kommer en fortsatt utbyggnad av den lokala

skolpsykologverksamheten att ske utan några särskilda åtgärder från statsmaktens

sida.

Detta gäller även kuratorsverksamheten. Även om det inte är föreskrivet

att skolkuratorer skall förekomma i grundskolan har man på många

håll inrättat sådana tjänster, där särskilda behov av sådana tjänster ansetts

föreligga. Antalet kommunala skolpsykolog- och kuratorstjänster 1.7.1967

framgår av sammanställning i ASÖ 1967/68: 42.

När det gäller speciallärare med utbildning för tjänstgöring i observationsundersvisning,

i kliniker eller särskilda klasser, har utbyggnaden a\

utbildningen vid speciallärarlinjerna vid lärarhögskolorna i Stockholm,

Göteborg och Malmö medfört att tillgången på sådana lärare ökat väsentligt

under senare år. Genom den utbildning av yrkesvalslärare som pågått

under en följd av år har också yrkesvalslärartjänsterna kunnat besättas

med för yrkesvägledningsuppgifterna väl utbildade lärare.

Beträffande vad i motionerna vidare anförs om behovet av ytterligare

pedagogisk stödpersonal pågår inom SÖ vissa utredningar med uppgift

att redan under innevarande budgetår avge förslag om inrättande i grund
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr li9 år 1968

skolan av bl. a. tjänster för vård, distribution och handhavande av skolans

läromedel.

Elevvårdsfrågorna bedöms av SÖ som mycket väsentliga, vilket bl. a.

framgar av vad som anförts i den tidigare nämnda översynen av grundskolans

läroplan. SÖ har redan vidtagit åtgärder för att ytterligare penetrera

med elevvården sammanhängande frågor genom tillsättning av eu arbetsgrupp,

sammansatt av representanter för skolans samtliga intressenter.

Med hänsyn till här redovisade förhållanden finner SÖ för sin del att

åtgärder av den art som föreslås i motionen ej är påkallade.

dt I motionen talas om statsmakternas strävanden att minska lärartätheten,

varvid framhålls att sådana strävanden måste var pedgogiskt försvarbara.

SÖ utgår ifrån att man härvid åsyftar de av SÖ under de båda

senaste åren vidtagna åtgärderna. Dessa åtgärder, vilka redovisats i SÖ:s

anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 har icke inneburit några förändringar

i gällande delningstal för inrättande av antalet klasser vid de olika

skolenheterna. Delningstalen 25 respektive 30 utgör således alltjämt den

övre gränsen för elevantalet i klassen och som icke får överskridas. Vid

tillämpningen av den sk överskottsmetoden kommer statistiskt sett medeltalet

per klassenhet i regel att ligga väsentligt lägre än de angivna delningstalen.

I förarbetena till grundskolereformen framräknades detta medeltal

för de olika stadierna i grundskolan och angavs för lågstadiet till

20—21, för mellanstadiet till 26—27 och för årskurserna 7—8 till 26—27.

Som SÖ redovisat i ovannämnda anslagsäskanden har SÖ:s åtgärder endast

avsett att bryta den trend som pekat mot väsentligt lägre medeltal

per klass än de i förarbetena angivna. Eftersom SÖ följer denna utveckling

kontinuerligt finner SÖ icke behov föreligga av den föreslagna utredningen.

e) SÖ har i sina anslagsäskanden för 1968/69 hemställt att statsbidragssystemet

blir föremål för överläggningar på departemental nivå för att

göra detta mer rationaliseringsvänligt. Från SÖ:s synpunkt finns intet

mer att tillägga i denna fråga.

f) I fråga om lärarnas befattning med vakttjänst vid skolskrivningar

vill SÖ framhålla, att det inom skolan finns en allmän strävan att så långt

det är möjligt befria lärarna från sådan vakttjänst liksom från en del

andra rutingöromål. Dessa frågor är emellertid föremål för behandling

inom den utredning som arbetar med lärarnas arbetsförhållanden. Motionsyrkandet

avstyrks.

g) På olika vägar har SÖ följt upp hur betygsättningen tillämpas. Huvudsakligen

har detta skett genom insamling av betygsfördelningar för

berörda ämnen och skolformer inom t. ex. representativa urval av klasser

på olika stadier eller genom sammanställningar av lokal och/eller regional

betygsstatistik. Vidare insamlas erfarenheter via konferenser med lärare

och skolledare liksom genom gymnasieinspektörernas verksamhet.

På grundval av sålunda insamlad och sammanställd information om hur

betygsättningen fungerar har SÖ meddelat vissa kompletterande anvisningar

för betygsättningen (t. ex. ASÖ 1965/66:52 om betygsjusterande åtgärder

i åk 9, ASÖ 1967/68:30 om betygsättning i maskinskrivning och stenografi).

Vårterminen 1968 utsänder SÖ dessutom särskilda anvisningar

i form av en folder till samtliga lärare i grundskolan, fackskolan och

gymnasiet. Betygsättningen och tillämpningen därjämte behandlas vid ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''r9 år 1968

9

stort antal lokala, regionala och centrala konferenser och kurser. I ovannämnda

folder liksom vid de nämnda konferenserna (kurserna) berörs

bl. a. betygsättningen för smågrupper av elever av den typ som anförs i

motionen.

I anvisningarna till standardproven för åk 3, 6 och 8 redovisas vidare

hur normering kan ske även för ämnen som saknar standardprov och ovan

angivna anvisningar i ASÖ 1965/66: 52 redovisar hur betygsekvivalering kan

ske i åk 9. Lärarhögskolan i Stockholm har därjämte på SÖ:s uppdrag under

tre år arbetat med att utveckla kompletterande metoder till betygsättningen

i grundskolans årskurs 9 respektive för intagningen till gymnasiet.

Dessa undersökningar, som förutsätter uppföljning av elevprestationer från

grundskola till gymnasium, fackskola och yrkesskola, befinner sig nu i

sitt avslutningsskede och rapportering av resultat beräknas ske innevarande

år.

Genom ovan redovisade och planerade åtgärder följer SÖ noga utvecklingen

och har, som ovan redovisats, meddelat kompletterande anvisningar,

när erfarenheterna så påkallat.

Avslutningsvis vill SÖ vidare hänvisa till kompetensutredningens arbete

med behörighets- och meritvärderingsbestämmelser. Dessa bestämmelser

är avgörande för hur ett betygssystem, oberoende av hur det i sig självt

är konstruerat, kommer att fungera och hur det kan komma att uppfattas

av berörda elever, målsmän och lärare.

SÖ avstyrker bifall till motionsyrkandet.

h) Vad slutligen beträffar frågan om de graderade omdömena i lärarnas

tjänstgöringsbetyg avser SÖ att företa eu utredning härom och har

redan vidtagit förberedande åtgärder med anledning därav.

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 307 och II: 392 (i vad de avser

standardprov i grundskolans nionde årskurs)

I kompletterande anvisningar till läroplanens för grundskolan anvisningar

för betygsättningen har SÖ meddelat rekommendationer om betygs

justerande hjälpmedel i årskurs 9 (Aktuellt från skolöverstyrelsen, 1965/

66: 52). Utöver dessa anvisningar, som alltså anger hjälpmedel för att underlätta

lärarens betygsättning i åk 9, har SÖ informerat om dessa frågor

vid egna konferenser för länsskolnämnder och lokala skolledare samt medverkat

i ett betydande antal regionala och lokala informationskonferenser

för skolledare, lärare, föräldrar och elever.

Vidare har SÖ uppdragit åt lärarhögskolan i Stockholm och dess psykologisk-pedagogiska

institution att utarbeta kompletterande instrument för

intagningen till gymnasiet och fackskolan. Dessa undersökningar, som förutsätter

uppföljning av elever från grundskolans avslutningsklasser genom

gymnasium och fackskola, har nu förts så långt, att rapport kan beräknas

föreligga under 1968. Skäl, som åberopas i motionen, talar för att

resultaten av nämnda undersökningar kan leda till att ytterligare hjälpmedel

för betygsättningen i åk 9 kan komma att ställas till lärarnas förfogande

redan under läsåret 1968/69. Det är naturligtvis för tidigt att redan

nu ha en mer bestämd uppfattning huruvida dessa prov är jämförbara

med standardprov eller bättre än dessa och det vore därför enligt

SÖ:s mening föga lyckligt att nu föreskriva att standardprov skall användas

i åk 9. SÖ vill för övrigt ifrågasätta lämpligheten av centralt utfär
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr th9 år 1968

dade direktiv i pedagogiska tillämpningsfrågor, underkastade en fortgående

utveckling.

Slutligen vill SÖ redovisa att en broschyr med anvisningar för betygsättningen

i grundskola, fackskola och gymnasium under vårterminen

1968 kommer att distribueras till berörda lärare och lärarutbildningsanstalter.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker SÖ nu ett uttalande om

tillämpning av standardprov i årskurs 9.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.