Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående utredningar om hälsooch sjukvården och om huvudmannaskapet för ålderdomshem samt en översgn av provinsialläkarväsendet.

1968-11-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:151, Utlåtande i anledning av motioner angående utredningar om hälsooch sjukvården och om huvudmannaskapet för ålderdomshem samt en översgn av provinsialläkarväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 151—154

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

1

Nr 151

Utlåtande i anledning av motioner angående utredningar om

hälso- och sjukvården och om huvudmannaskapet

för ålderdomshem samt en översgn av provinsialläkarväsendet.

(3:e avd.)

Utskottet har behandlat

dels de likalydande motionerna 1:228 av herr Dahlén m. fl. och 11:299

av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts

a) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå tillsättandet

av en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda och framlägga

förslag rörande hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning

— avvägningen mellan öppen vård och olika former av sluten vård,

huvudmannaskapet för långtidsvård och åldringsvård in. in.,

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå tillsättandet

av en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda och framlägga

förslag rörande personalsituationen inom hälso- och sjukvården — personalbehov

och personaltillgång, utbildningskapacitet, personalutnyttjande

etc.,

dels motionen II: 404 av herrar Antonsson och Dahlgren vari hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan

om ändrat huvudmannaskap för vården vid ålderdomshem, så att denna

överföres från primärkommuner till landsting, skyndsamt måtte utredas,

dels de likalydande motionerna I: 587 av herrar Wikberg och Johan

Olsson samt II: 720 av herr Jonasson m. fl. vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn av provinsialläkarväsendet

i enlighet med vad som anförs i motionerna.

Riksdagen har tidigare (SU 41, s. 9 och 15) avslagit motionerna I: 228

och II: 299 i vad de avser förslag om ökad kapacitet för läkarutbildningen

och för sjukgymnastutbildningen.

Utskottet. Förslaget i motionerna I: 228 och II: 299 angående parlamentariska

utredningar om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning

samt om personalsituationen inom hälso- och sjukvården har grundats

på att det ansetts nödvändigt att på sådant sätt ytterligare satsa på planering,

samordning och rationalisering inom nämnda vårdsektor.

Samhällets insatser inom hälso- och sjukvården har kraftigt ökat. Så
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 151—154

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

lunda har det allmännas kostnader stigit från ca 720 milj. kr. år 1950

till 6 å 7 miljarder kr. Från samma tid har antalet sysselsatta inom sektorn

stigit från ca 80 000 till ca 140 000 personer. Sammanställningar av sjukvårdsmyndigheternas

planer tyder på en fortsatt kraftig expansion.

Planerings- och rationaliseringsfunktionerna har förstärkts. År 1965

tillkom socialdepartementets sjukvårdsdelegation, i vilken ingår bl. a. företrädare

för sjukvårdshuvudmännen. Delegationen har att under socialdepartementet

följa utbyggnaden av sjukvården i landet och verka för

en samordning av sjukvårdsplaneringen. Delegationen har bl. a. medverkat

till en avvägning inom sjukvårdsbyggandet som ger långtidsvården en

markant förtur och gett ökade resurser till kliniker o. d. vid undervisningssjukhus

och kliniker för psykiatrisk vård. Vidare kan noteras att

delegationen initierat de rullande prognosundersökningar som inletts

år 1967 och som avser att fortlöpande registrera huvudmännens planer

för den närmaste tiden såväl på byggnads- som personalsidan. Från och

med innevarande år verkar den nya socialstyrelsen som med ökade resurser

på detta område har att handlägga frågor rörande riksplanering

av verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad.

Styrelsen har därvid att särskilt beakta såväl enskilda vårdbehov

som samordning av rikets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft

samt att följa och stödja den regionala och lokala planeringen.

Från och med innevarande år har vidare inrättats Sjukvårdens och

socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) som har

till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-

och rationaliseringsverksamhet. Som exempel på sådana uppgifter

har angivits vårdplanering, byggnadsplanering, standardisering och utrustning,

rationalisering och organisation, personalplanering, driftekonomi

samt information. Institutet har övertagit och samordnat de uppgifter

som tillkommit Centrala sjukvårdsberedningen, mentalsjukvårdsberedningen,

rådet för sjukhusdriftens rationalisering och landstingsförbundets

organisationsavdelning inklusive dess ADB-sektion. Nämnden för undervisningssjukhusens

utbyggande (NUU) kvarstår i intim kontakt med

SPRI. Uppgiften att granska och godkänna byggnadsritningar har övertagits

av nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, även den

nära knuten till SPRI. Socialstyrelsen, statistiska centralbyrån och SPRI

har tillsatt en särskild samarbetsdelegation för frågor om förvaltningsekonomisk

statistik och personalstatistik. På personalsidan samarbetar

socialstyrelsen i sitt planeringsarbete intimt med SPRI, huvudmännen

samt utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Sist men inte minst

bör framhållas den fortgående och snabba utbyggnaden av huvudmännens

egna planerings- och rationaliseringsfunktioner.

Enligt utskottets uppfattning har inte i något sammanhang ifrågasatts

vikten av att den fortsatta utvecklingen inom hälso- och sjukvår
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

3

den planeras så att de stora totala resurserna kommer till bästa möjliga

och önskad användning. Den förstärkning av planerings- och rationaliseringsfunktionerna

som skett särskilt de senaste åren är ett uttryck för

denna obestridda uppfattning om vikten av planering, samordning och

rationalisering.

Den fortsatta planeringen kräver bl. a. ett vidgat och förbättrat informationsunderlag

för statsmakternas och huvudmännens beslut. Utskottet

har anledning förutsätta att det pågående arbetet med att förbättra statistikunderlaget

fortsätter. I fråga om avvägningen mellan sluten och öppen sjukvård

bör erinras om att socialstyrelsen lagt fram ett principprogram om den

öppna vården. Detta remissbehandlas för närvarande. Med hänsyn härtill,

till de redan gjorda förstärkningarna av planerings- och rationaliseringsfunktionerna

och även till det parlamentariska inslaget i socialstyrelsen och

sammansättningen av socialdepartementets sjukvårdsdelegation har utskottet

inte funnit skäl att nu föreslå någon riksdagens åtgärd i dessa frågor.

Utskottet avstyrker därför motionerna I: 228 och II: 299 såvitt gäller den

föreslagna utredningen om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning.

Den föreslagna utredningen om personalsituationen har avsetts få uppgifter

som nu åvilar befintliga organ och myndigheter. Enligt utskottets

mening skulle ett överförande av utredningsarbetet i denna del inte ge

några fördelar i fråga om grundmaterialet. Det pågående intensifierade arbetet

hos huvudmännen och inom de statliga organen förutsätts lämna erforderligt

beslutsunderlag, särskilt med hänsyn till den löpande samverkan

med utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna i denna del.

I motionen II: 404 har hemställts om utredning angående huvudmannaskapet

för vården vid ålderdomshem. Frågan har samband med de i de

nämnda motionerna I: 228 och II: 299 upptagna utredningsfrågorna, bland

vilka särskilt tagits upp huvudmannaskapet för långtidsvård och åldringsvård.

Likartade frågeställningar togs även upp i motioner till 1967 års riksdag

(SU 1967: 154, s. 1—3).

I direktiven för den i år tillsatta utredningen för en översyn av den

sociala vårdlagstiftningen, som i fråga om åldringsvården inte har att

pröva huvudmannaskapsfrågan, har anförts att riktlinjer för den sociala

omsorgen om åldringar och handikappade bör ingå som viktiga moment

i en nya lagstiftning. Ansvarsfördelningen inom denna sektor mellan primärkommuner

och landsting bör närmare preciseras. Vidare bör enligt

direktiven möjligheten till samverkan mellan primärkommunerna inbördes

och mellan dessa och landstingen beaktas. Utredningen har även att

pröva uppgifterna för ålderdomshem och andra inackorderingshem.

Utskottet vill stryka under vikten av att samarbetet mellan huvudmännen

byggs ut såväl i fråga om den institutionella sjuk- och åldringsvården

som inom den öppna åldringsvården. Utskottet förutsätter att denna

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 151—154

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

fråga ägnas fortsatt aktiv uppmärksamhet. Den nämnda vårdlagstiftningsutredningen

torde komma att ytterligare beslysa gränsdragningsfrågorna

vid sin prövning av ålderdomshemmens uppgifter. Utskottet finner

att en riksdagens åtgärd i enlighet med förslaget i motionen nu inte kan

anses lämplig. Motionen avstyrks därför.

En översyn av provinsialläkarväsendet föreslås i motionerna I: 587 och

II: 720. Motionärerna framhåller som väsentligt, att provinsialläkarna tillförsäkras

bättre arbetsförhållanden.

I april 1968 uppehölls 707 av 791 provinsialläkartjänster med ordinarie

innehavare eller vikarie medan i april 1963 på samma sätt uppehölls

522 av 595 tjänster. Av de 84 tjänster som i april 1968 uppehölls med

dubbelförordnande var 41 tjänster vid enläkarstationer.

Underskottet på provinsialläkare har försatt den öppna sjukvården i vissa

områden i ett svårt läge. Flera typer av åtgärder har prövats för att få tjänsterna

besatta. På längre sikt bör läget kunna förbättras genom den föreslagna

allmänläkarutbildningen och den ökande examinationen. Utskottet förutsätter

att berörda myndigheter tar till vara alla möjligheter att bidra till lösningar

även på kortare sikt. Någon föreslagen riksdagens åtgärd är dock

inte erforderlig. Motionerna avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i

vad de avser en parlamentarisk utredning om hälso- och

sjukvårdens struktur och inriktning,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i

vad de avser en parlamentarisk utredning om personalsituationen

inom hälso- och sjukvården,

3. att riksdagen avslår motionen II: 404,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 587 och II: 720.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 153.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

5

Reservationer

1. beträffande eu parlamentarisk utredning om hälso- och sjukvårdens

struktur och inriktning av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),

Mundebo (fp) och Westberg (fp) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med »Enligt utskottets»

och på s. 3 slutar med »och inriktning» bort ha följande lydelse:

»Även om huvudmännens och statens insatser för planering inom sjukvårdssektorn

ökat finns dock ett starkt behov av en parlamentarisk utredning

om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning. En sådan utredning

skulle bl. a. ha att söka lösa frågorna om avvägningen mellan öppen vård

och olika former av sluten vård samt om huvudmannaskapet för långtidsvård

och åldringsvård. Detta problemkomplex rymmer många viktiga planerings-,

prioriterings- och samordningsfrågor som lämpligen bör — med utgångspunkt

från av myndigheter in. fl. utarbetat material — beredas inom

parlamentarisk ram. Det är parlamentariska organ— riksdag och landsting

—som har att besluta om hälso- och sjukvårdens inriktning och om huvudmannaskapet

inom olika vårdsektorer. En utredning i den föreslagna formen

skulle kunna initiera och ta till vara ett ökat grundmaterial och även verka

för en bättre samordning av försöken att ge utbyggnaden en mer planmässig

inriktning. Utskottet tillstyrker därför motionerna i denna del.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 228 och

II: 299, såvitt nu är i fråga, föreslår Kungi. Maj :t att tillsätta

en parlamentarisk utredning om hälso- och sjukvårdens

struktur och inriktning,»

2. beträffande en parlamentarisk utredning om personalsituationen inom

hälso- och sjukvården av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),

Mundebo (fp) och Westberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Den föreslagna»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»De inom flera områden av sjuk- och hälsovården rådande bristerna kan

til! stor del återföras på personalsituationen. En på längre sikt med klarare

målsättningar förenad utbildningsplanering är därför av primärt intresse.

Desutom bör särskilda åtgärder vidtas för att även på kort sikt och innan en

ofta lång utbildning hunnit få verkan ta till vara redan befintliga resurser

på ett bättre sätt. Det skilda huvudmannaskapet för utbildningen och vikten

av att bereda underlag för beslut inom flera samverkande samhällssektorer

påkallar insatser med bred förankring. En parlamentarisk utredning bör få

i uppgift att på grundval av material insamlat av myndigheter m. fl. utreda

och framlägga förslag rörande personalsituationen inom hälso- och sjuk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968

vården. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 228 och II: 299 i denna

del.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:228 och

II: 299, såvitt nu är i fråga, föreslår Kungl. Maj:t att tillsätta

en parlamentarisk utredning om personalsituationen

inom hälso- och sjukvården,»

3. beträffande utredning angående huvudmannaskapet för vården vid

ålderdomshem av herr Nilsson i Tvärålund (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.