Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om dels viss ändring av teletaxorna, dels anpassning av telefontaxesystemet till ändrade kommungränser.

1968-11-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:157, Utlåtande i anledning av motioner om dels viss ändring av teletaxorna, dels anpassning av telefontaxesystemet till ändrade kommungränser.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1968

Nr 157

Utlåtande i anledning av motioner om dels viss ändring av teletaxorna,

dels anpassning av telefontaxesystemet till

ändrade kommungränser.

(4:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 592 av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.

och II: 750 av herr Nilsson i Tvärålund har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av teletaxorna att

lägsta samtalstaxa tillämpas inom kommuns totala område vid samtal med

abonnent inom detta område.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 168 av herr Strandberg och fröken

Stenberg samt II: 224 av herr Petersson yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att televerket ges i uppdrag att på lämpligaste

sätt söka anpassa telefontaxesystemet till de nya storkommunerna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från televerket. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I sitt yttrande över motionerna har televerket erinrat om tillkomsten

av gällande taxebestämmelser samt de revideringar som skett i syfte

att närmare anpassa taxesystemet till landets administrativa indelning.

Bland annat har man därvid eftersträvat att i största möjliga utsträckning

medge närsamtalstaxa till kommunhuvudort.

En anpassning av samtalstaxorna till den nya kommunblocksindelningen,

innebärande generellt införande av närsamtalstaxa inom kommun eller

kommunblock skulle enligt verket få betydande konsekvenser. Förutom ett

avsevärt bortfall av samtalsinkomster skulle genomförandet av en sådan

taxesänkning medföra krav på den tekniska utrustningen som i många fall

ej torde kunna tillgodoses utan betydande investeringar för utbyte av befintlig

stationsutrustning eller ändrad anslutning av enskilda stationer eller

grupper av stationer. Täckning för kostnader och inkomstbortfall skulle

icke kunna erhållas utan en allmän taxehöjning.

Verket erinrar vidare om att kommunreformer genomförts två gånger på

mindre än tjugo år samt att ytterligare ändringar av kommunindelningen

signalerats i det betänkande (SOU 1961: 9) som legat till grund för 1964 års

beslut om kommunblock.

Televerkets taxor förklaras emellertid vara föremål för fortgående översyn.

Anpassningar måste sålunda ske beroende på samhällsutvecklingen

och ändringar kan också erfordras på grund av teknikens landvinningar

m. in. Radikala omläggningar kan ej ske med alltför täta mellanrum. Ver
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1968

9

ket kommer dock att som tidigare beakta de önskemål som framkommit

vis-a-vis kommunindelningen vid framtida taxerevideringar.

Utskottet vill för sin del understryka sistnämnda uttalande. I anslutning

härtill må erinras om vad utskottet anförde vid fjolårets riksdag (SU nr 9,

p. 3) i anledning av då väckta motioner om översyn och ändring av nuvarande

indelning i stationsområden inom samma riktnummerområde. Bl. a.

framhölls sålunda alt samtal mellan olika stationer inom landet i stor utsträckning

inte är belagda med riksperiodavgift. Detta gäller för alla samtal

mellan olika stationer inom ett och samma taxeområde och i viss utsträckning

även för samtal mellan närbelägna stationer på ömse sidor om taxeområdesgränsen.

Räjongen för dylika närsamtal blev på sina håll avsevärt utvidgad

i samband med kommunreformen 1952. Skulle man gå ytterligare

ett steg längre och slopa periodmarkeringen för närsamtalen, skulle detta

nödvändiggöra en kostnadskrävande utbyggnad av såväl stationsutrustning

som förbindelser och oundvikligen leda till en generell taxehöjning. Med

hänsyn bl. a. härtill avstyrktes motionerna.

Utskottet finner sig inte heller kunna biträda de nu aktuella motionsyrkandena

men förutsätter att televerket uppmärksamt följer utvecklingen

på området samt vidtar de anpassningar i taxesystemet som därvid befinns

påkallade. Under hänvisning härtill och med beaktande jämväl av vad i

remissyttrandet i övrigt anförts finner utskottet motionerna inte böra föranleda

någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 592 och II: 750,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 168 och II: 224.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), fru Wallentheim (s),

herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Per

Jacobsson (fp), Nils Theodor Larsson (ep), Wååg (s), Thorsten Larsson

(ep) och Strandberg (h) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),

Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s),

herrar Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Johansson i

Norrköping (s), Cassel (h), Lindahl (s), Mundebo (fp), Westberg (fp) och

Svanberg (s).

Reservation

av herr Strandberg (h).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1968

Bilaga

Televerkets yttrande över motionerna I: 592 och II: 750

samt 1:168 och II: 224

Taxorna för automatiskt kopplade samtal inom Sverige har varit föremål

lör omtattande utredningar. Dessa har bland annat resulterat i vissa principer,

efter vilka nedsältningar av den normalt gällande telefontaxan i vissa

tall skall ske. Principerna har sedan tillämpats vid en systematisk genomgång

av samtalstaxorna för landets telefontaxeområden.

Landet är indelat i ett antal telefontaxeområden med var sin taxestalion

och bestående av ett eller flera riktnummerområden. Vid samtal mellan två

abonnenter anslutna till skilda stationer inom ett taxeområde sker debiteringen

med en markering på abonnentens samtalsmätare var 9:e minut

(närsamtalstaxa). För all telefontrafik mellan två olika taxeområden skall

normalt debitering ske efter ordinarie rikstaxa (45, 24, 15, 12, 10 eller 8

sekunders markeringsintervall beroende på avståndet mellan taxestationerna).

En strikt tillämpning av denna regel skulle emellertid innebära

orättvisor för de abonnenter vilka bor nära en taxeområdesgräns. För samtal

mellan abonnenter anslutna till telefonstationer belägna i närheten av

varandra (högst 15 km avstånd) på ömse sidor om en gräns (s. k.

buffertsamtal) tillämpas därför i allmänhet samma taxa som för samtal

inom taxeområdet.

För område som saknar tätort av större betydelse nedsättes rikssamtalstaxan

normalt för samtal till närmaste tätort, till vilken mera allmänt samtalsintresse

finnes (huvudortstaxa). Nedsättningens storlek bedömes härvid

med hänsyn till avståndet till tätorten. En del av ett taxeområde kan

erhålla nedsatt taxa till en huvudort och en annan del av taxeområdet nedsatt

taxa till en annan huvudorl.

Vid fastställandet av principerna för nämnda taxenedsättningar har man

i görligaste mån tagit hänsyn till landets administrativa indelning. Bland

annat bär man eftersträvat att i största möjliga utsträckning medge närsamtalstaxa

till kommunhuvudort.

Den kommunindelning som gäller nu fastställdes slutgiltigt 1964. Då

beslutades, att de 1 029 borgerliga primärkommunerna skulle reduceras till

282 kommunblock. Följden av denna reducering har blivit att ett mycket

litet antal av kommunblocken har närsamtalstaxa inom hela blocket.

Eftersom kommunblockens gränser nu skär både riktnummer- och taxeområdesgränser

har man med nuvarande taxeregler inte heller alltid kunnat

införa närsamtalstaxa till centralorten.

En anpassning av samtalstaxorna till den nya kommunblockindelningen,

innebärande generellt införande av närsamtalstaxa inom kommunblocken,

skulle få betydande konsekvenser. Förutom ett avsevärt bortfall av samtalsinkomster

skulle genomförandet av en sådan taxesänkning medföra krav

på den tekniska utrustningen, som i många fall ej torde kunna tillgodoses

utan betydande investeringar för utbyte av befintlig stationsutrustning eller

ändrad anslutning av enskilda stationer eller grupper av stationer. Täckning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1968 11

för kostnader och inkomstbortfall skulle icke kunna erhållas utan en allmän

taxehöjning.

Som ett exempel på de konsekvenser som en överflyttning av stationer

och abonnenter skulle medföra må anföras vad ett bifall till en framställning

från Samarbetsnämnden för Tomelilla kommunblock den 3.11.67 skulle

ha haft till följd. Kostnaden för erforderliga omläggningar, som endast skulle

ha berört ca 6 000 av televerkets 3 miljoner abonnenter, skulle ha uppgått

till minst 1,2 miljoner kronor. Det bör poängteras att denna omläggning

trots kostnaderna skulle i jämförelse med förhållandena på andra håll ha

blivit relativt enkel. Detta exempel kan kanske i någon mån illustrera vilka

kostnader en landsomfattande omläggning skulle medföra.

Kommunreformer har genomförts två gånger på mindre än tjugo år. En

omläggning av ett landsomfattande telefonnät beträffande indelning i taxeområden

och utformning av taxesystem är en synnerligen komplicerad och

kostnadskrävande operation, som kräver långvariga förberedelsearbeten. Vid

uppbyggnaden av telefonnätet bör givetvis även kommunförhållandena beaktas,

vilket ju också varit fallet vid utformningen av nuvarande system.

Det kan dock knappast vara ekonomiskt försvarbart att genomföra en omläggning

med de täta intervall, som kännetecknat kommunreformerna.

Framtida ändringar av kommunindelningen har vidare signalerats i det betänkande

(SOU 1961: 9) avgivet av 1959 års indelningssakkunniga, som låg

till grund för 1964 års beslut om kommunblock.

Självfallet är televerkets taxor föremål för fortgående översyn. Anpassningar

måste ske beroende på samhällsutvecklingen och ändringar kan också

erfordras på grund av teknikens landvinningar m. m. Av ovan anförda

skäl kan radikala omläggningar dock ej ske med alltför täta mellanrum.

Televerket kommer att som tidigare beakta de önskemål som framkommit

vis-å-vis kommunindelningen vid framtida taxerevideringar.

Det må i detta sammanhang erinras om de i det föregående omnämnda

huvudortstaxorna, som är införda på grundval av trafikintresset. I många

fall sammanfaller här berörda huvudorter med kommunblockens centralorter.

Det finns i övriga fall knappast någon anledning att förmoda att ett

områdes samtalsintresse radikalt svänger om mot ett annat håll,

bara för att kommunens administrativa centralort placerats där. Det

kan också ifrågasättas om den enskilde så ofta har behov av att ringa

till de kommunala myndigheterna och serviceorganen att taxan för samtal

dit kan ha avgörande betydelse. Anföras må att huvudortstaxa i regel har

kunnat motiveras i de fall närsamtalstaxa ej gäller till kommuncentrum.

Huvudortstaxa innebär jämförelsevis låg medelkostnad per samtal (i Skellefteå-fallet,

som åberopas i motion nr 592 i första kammaren, 90 sekunders

markeringsintervall, dvs. i genomsnitt ca 30 öre per samtal).

Ett fullständigt tillgodoseende av kravet på när samtalstaxa (9 minuters

markeringsintervall) inom egen kommun skulle innebära så vittomfattande

ekonomiska konsekvenser för televerket i form av ombyggnader och utökningar

i telefonnätet samt minskade samtalsinkomster att det ej skulle stå

i rimlig proportion till syftet med den önskade revideringen, vilken med all

sannolikhet skulle fordra en generell taxehöjning.

Med hänvisning till det ovan anförda får televerket avstyrka framställningarna

i ifrågavarande motioner.

KUNGL. »OKTR. STHIM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.