Utlåtande i anledning av motioner om användningen av markfotogrammetri inom kulturminnesvården.
1968-11-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:158, Utlåtande i anledning av motioner om användningen av markfotogrammetri inom kulturminnesvården.
Dokumentets text
Nr 158—160
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1968
1
Nr 158
Utlåtande i anledning av motioner om användningen av markfotogrammetri
inom kulturminnesvården.
(5:e avd.)
I de likalydande motionerna I: 367 av herr Skärman m. fl. och II: 454 av
herr Hamrin i Kalmar m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning rörande formerna och statens
insats för markfotogrammetrins användning inom kulturminnesvården.
Utskottet har i den ordning § 48 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna från statens planverk, byggnadsstyrelsen och
riksantikvarieämbetet.
Statens planverk tillstyrker i sitt remissyttrande den av motionärerna
förordade utredningen och anför till stöd härför följande.
Vad som inom statens planverks verksamhetsområde talar för användningen
av en enkel, snabb och ekonomisk registreringsmetod som den i
motionerna berörda är dels den förnyelse som är förväntad inom våra äldre
stadsområden, varvid många arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och byggnadsdelar försvinner, dels också den påskyndade förstörelse
av utsatta byggnadsdetaljer, fasadskulpturer m. m. som konstaterats
följa med de tilltagande luftföroreningarna.
Enligt byggnadsstyrelsens mening framstår en intensifiering av de inventeringar
och den dokumentation av estetiskt och kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som sedan lång tid tillbaka har bedrivits av olika huvudmän
såsom angelägen. Ämbetsverket förutsätter att 1965 års utställningsoch
museisakkunniga bl. a. kommer att utreda frågan om formerna för
inventeringsarbetets bedrivande inom byggnadskulturvården och därvid
granska tänkbara medel för verksamhetens effektivisering. Ämbetsverket
anser det vidare naturligt att riksantikvarieämbetet i samråd med berörda
instanser eller sakkunniga verkar för en rationell användning av markfotogrammetrin
och i sina sedvanliga anslagsframställningar för fram eventuella
förslag om medelsanvisning m. m. Någon särskild utredning är enligt
byggnadsstyrelsens uppfattning ej motiverad.
Riksantikvarieämbetet har anfört följande.
Som motionärerna anför har markfotogrammetrin sedan länge passerat
experimentstadiet även vad gäller dokumenteringen av äldre byggnader
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 158—160
2
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1968
och miljöer och ingen tvekan behöver råda om att den i framtiden bör
utnyttjas i än större omfattning. Sedan åtskilliga år tillbaka har ämbetet
också samarbetat med institutionen för fotogrammetri vid tekniska högskolan
i Stockholm och härvid fått tillfälle att i fältet pröva de aktuella
metoderna. Vid ämbetets arkeologiska utgrävningar tillämpas också sedan
ett 10-tal år en förenklad fotogrammetrisk dokumentation, närmast av
flygfotogrammetrisk art.
För närvarande pågår underhandlingar med institutionen för fotogrammetri
om möjligheterna att ge någon eller några av ämbetets tjänstemän
viss grundläggande utbildning i fotogrammetri så att ämbetet kan utföra
åtminstone enklare fältarbeten. Självklart är dock att ämbetet icke bar
möjlighet att med egen personal genomföra en så omfattande fotogrammetrisk
dokumentering som motionärerna avser. Skall en dylik dokumentering
komma till stånd, vilket ämbetet finner högst angeläget, måste särskilda
anslag beviljas för ändamålet och en plan upprättas för arbetenas
bedrivande. Det bör framhållas att dokumenteringen av det äldre byggnadsbeståndet
i Sverige måste betraktas som klart otillfredsställande. Även
för landets kulturhistoria centrala byggnader eller miljöer är således ännu
icke dokumenterade i erforderlig omfattning. Ämbetet är berett att i samråd
med fotogrammetriska institutionen vid tekniska högskolan i Stockholm
upprätta en dylik plan och framlägga en preliminär kostnadsberäkning.
Ämbetet vill också framhålla att ämbetets arkiv synes vara den lämpligaste
förvaringsplatsen för bildmaterialet från en dylik fotogrammetrisk
dokumentering.
Utskottet. Fotogrammetri eller på svenska närmast bildmätning innebär
att fotografiska bilder används för att bestämma geometriska egenskaper
såsom storlek, läge och form hos fotograferade föremål. Man brukar skilja
mellan flyg- och markfotogrammetri alltefter kamerans läge vid fotograferingen.
I motionerna 1:367 och 11:454 begärs utredning rörande formerna och
statens insats för markfotogrammetrins användning inom kulturminnesvården.
1965 års musei- och utställningssakkunniga har ålagts centrala utredningsuppgifter
på kulturminnesvårdens område, såsom frågorna om byggnadskulturvårdens
målsättning och organisation. Enligt utskottets mening
påkallar därför ifrågavarande motioner inte någon riksdagens vidare åtgärd
i vad desamma i nu berörda avseenden syftar till bättre förutsättningar för
dokumentering av det äldre byggnadsbeståndet.
Vad beträffar motionsyrkandet i övrigt har riksantikvarieämbetet förklarat
sig berett att i samråd med fotogrammetriska institutionen vid tekniska
högskolan i Stockholm upprätta en plan för fotogrammetrisk dokumentation
och framlägga en preliminär kostnadsberäkning. Då markfotogrammetrin
vid rationell användning uppenbarligen kan vara ett betydelsefullt
hjälpmedel i kulturminnesvården utgår utskottet från att denna plan
kommer att upprättas så snart förutsättningar härför föreligger.
Utskottets slutsats måste bli att i vart fall för närvarande någon sär
-
Statsutskottets utlåtande nr 158 år 1968
3
skild utredning beträffande markfotogrammetrins användning inom kulturminnesvården
inte är motiverad. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
ifrågavarande motionsyrkande och hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1:367 och 11:454.
Stockholm den 5 november 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 160.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.