Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring.

1968-11-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:160, Utlåtande i anledning av motion angående befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1968

Nr 160

Utlåtande i anledning av motion angående befrielse för fiskefartyg

i utrikes trafik från avgiftsskyldighet beträffande

oljelagring.

(5:e avd.)

I motionen II: 592 av herr Åberg har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om en författningsändring som medger befrielse

från avgiftsskyldigheten beträffande ol jelagring för fiskefartyg så att allt

yrkesmässigt fiske som sker utanför svenskt territorialvatten blir jämställt

med övrig utrikes trafik.

Enligt förordningen den 31 maj 1957 (nr 343) om oljelagring m. m. skall

säljare och storförbrukare lagra olja i förhållande till försäljningen respektive

konsumtionen. Omfattningen av lagringsskyldigheten beror på vederbörandes

s. k. basmängd. I säljarens basmängd inräknas inte vissa kvantiteter,

t. ex. inte olja som sålts till förbrukare som själv är lagringspliktig

och inte heller olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i utrikes trafik.

Den i motionen behandlade frågan om befrielse för vissa fiskefartyg från

skyldighet att erlägga avgift beträffande oljelagring avser den beredskapslagringsavgift

som oljehandeln debiterar vid försäljning till inte lagringspliktiga

kunder. Avgiften är avsedd att finansiera den del av oljehandelns

lagringskostnader som ej täcks av de statliga oljelagringslånen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,

sjöfartsstyrelsen och generaltullstyrelsen. Därjämte har på utskottets

begäran Svenska Petroleum Institutet yttrat sig i ärendet.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att fiskeriverksamhet

inte kan jämsiällas med fartygs drift i utrikes trafik med den

innebörd sistnämnda begrepp får anses ha i oljelagringsförordningen och

att därför leveranser av drivmedel till fiskefartyg för närvarande inte kan

godkännas som avdragsgilla vid beräkning av basmängd för säljare av olja.

Överstyrelsen har vidare anfört följande.

Därest det av skäl, som det icke tillkommer överstyrelsen i egenskap av

tillsynsmyndighet för beredskapslagringen av olja att bedöma, skulle befinnas

motiverat att medge fiskefartyg, varom här är fråga, befrielse från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1968

7

skyldighet att vid inköp av drivmedel erlägga beredskapslagringsavgift, har

överstyrelsen intet att erinra häremot. Därvid synes emellertid erfordras en

ändring eller särskilt uttalande beträffande tolkningen av 7 § 2 mom e)

i oljelagringsförordningen.

Vid statsmakternas bedömning av förevarande fråga torde böra beaktas

beredskapslagringens syfte att trygga tillgången på mineralolja inom landet

vid avspärrning och krig. I de för lagringsprogrammen 1958—1962 och

1963—1969 fastställda lagringsmålen ingår jämväl behovet av drivmedel

för fisket med hänsyn till dettas stora betydelse för folkförsörjningen under

krislägen. Det synes därför inte onaturligt att fisket bidrar med kostnaderna

för lageruppbyggnaden i likhet med andra förbrukargrupper, exempelvis

jordbruket, som ej själva är skyldiga att lagra olja men vilkas behov av olja

på grund av för landet betydelsefull verksamhet under krisförhållanden

måste säkerställas genom beredskapslagring enligt gällande bestämmelser.

Enligt den tolkning som sjöfartsstyrelsen inlägger i begreppet utrikes

fart är en fiskeresa med ett svenskt fiskefartyg från ort inom Sverige till

fiskeplats utanför det svenska sjöterritoriet och därmed utanför det svenska

tullområdet att hänföra till utrikes fart och detta vare sig fiskeplatsen är

belägen inom annat lands territorium eller på internationellt vatten. Med

denna utgångspunkt anser styrelsen någon författningsändring inte påkallad

för att uppnå det av motionären önskade syftet. Ett uttalande från riksdagens

sida torde vara till fyllest. Styrelsen understryker att den inte bedömt

huruvida sakliga skäl talar för att fiskefartyg skall på ett eller annat

sätt bidraga till kostnaderna för lagring av olja, som förbrukas på fartyget.

Generaltullstyrelsen upplyser att ett fiskefartyg som avgår till eller ankommer

från internationellt fiskevatten anses i tullhänseende gå i utrikestrafik

vare sig fångsten förs i land på svensk eller utländsk ort.

Svenska Petroleum Institutet hävdar att det är nödvändigt att utta beredskapslagringsavgift

vid leveranser till fiskebåtar så länge dessa leveranser

medför lagringsplikt för leverantören. Institutet har emellertid inget att

erinra mot en ändring av lagringsplikten beträffande fiskefartyg som regelmässigt

har sina fångstplatser utanför svenskt territorialvatten och som

landar sina fångster i utländska hamnar. Institutet föreslår att motionen

överlämnas för överväganden inom 1968 års oljelagringskommitté.

Utskottet. Skyldighet att beredskapslagra olja infördes 1938. Genom beslut

av 1957 års riksdag antogs ett nytt system för oljelagringen i samband

varmed fastställdes ett program för lagring av mineralolja under femårsperioden

1958—1962. Ett program för ökad lagring av mineraloljor under

sjuårsperioden 1963—1969 har därefter godkänts av riksdagen.

1968 års oljelagringskommitté har tillkallats för att lägga fram förslag

om beredskapslagringen av drivmedel och bränslen efter utgången av den

nu löpande lagringsperioden. I kommitténs uppdrag ingår bl. a. att mot

bakgrunden av de erfarenheter som vunnits under den hittillsvarande till
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1968

lämpningen se över den nuvarande oljelagringsförordningen och övriga författningar

som rör oljelagringen.

Utskottet förordar att motionen 11:592 överlämnas till kommittén och

hemställer

att riksdagen i anledning av motionen II: 592 ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), fru Wallentheim (s),

herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson

(h), Herbert Larsson (s), Nils Theodor Larsson (ep), Strandberg (li)

och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),

Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s),

herrar Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Johansson i

Norrköping (s), Cassel (h), Lindahl (s), Mundebo (fp), Svanberg (s) och

Ster ne (fp).

ESSELTE AB. S1HLM 68

814401

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:341 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § 1 mom. förordningen den 17 maj 1923 a1 i texten