Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en reklamationsnämnd vid televerket.

1968-11-12 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:161, Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en reklamationsnämnd vid televerket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

1

Nr 161

Utlåtande i anledning av motioner om inrättande av en reklamationsnämnd

vid televerket.

(4:e avd.)

I de likalydande motionerna 1: 62 av herr Strandberg m. fl. och II: 91 av

fru Sundberg m. fl. har hemställts att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt televerket

att inrätta en reklamationsnämnd enligt i motionerna anförda riktlinjer.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från televerket. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottei. I sitt yttrande över förevarande motioner har televerket lämnat

en ingående redogörelse för den teknik som berör samtalsmätningen samt

för det administrativa förfarandet i samband med debiteringsprocessen och

för olika kontrollåtgärder m. in. I anslutning härtill framhålles att antalet

klagomål och förfrågningar beträffande debiteringen — vad avser antalet

markeringar på samtalsmätare ca 60 000 per år — bör ställas i relation

till det stora antalet räkningar som årligen utsänds. F. n. distribueras över

12 miljoner räkningar per år och av dessa blir sålunda ca 0,5 % föremål för

klagomål och förfrågningar. Omkring en tredjedel av klagomålen, d. v. s.

20 000, leder till mera omfattande undersökningar. För ca 5 000 av nämnda

fall leder undersökningarna till avskrivning (nedsättning) av debiterat belopp

eller återbetalning av redan betalda avgifter.

I de allra flesta fallen av klagomål visar undersökningarna, bl. a. med trafikavläsare,

att det inte finns eller funnits tekniskt eller annat fel som kunnat

påverka debiteringen. Grundprincipen är i dessa fall att ingen reducering

skall ske. Televerket säger sig dock ha förståelse för att abonnenterna

ofta bar svårt att överblicka markeringsförbrukningen för en tid som börjat

minst 4 månader tidigare. Verket offererar därför ofta i sådana fall där det

ej går att i debiteringsfrågan övertyga abonnenten gratis inkoppling av samtalsmätare

eller tidsbegränsare.

I ett parti telefonapparater av typ Dialog har enligt verket ett begränsat

antal apparater visat sig vara behäftade med fel, som kan medföra för hög

samtalsdebitering — ett förhållande som meddelats såväl tidningspress som

alla berörda abonnenter. Hela det aktuella partiet utbyts för närvarande och

varje nedtagen telefonapparat provas omsorgsfullt. Utförda prov, omfattande

ett mycket stort antal apparater, har visat att 3 % av apparaterna i det

berörda partiet har sådana fel att samtalsmätningen under vissa omständig1

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

heter kan beröras. Televerket kommer — efter apparaternas provning —

att kontakta varje abonnent som haft en telefonapparat tillhörande det aktuella

partiet. I de fall apparaten visat sig vara felaktig kommer efter samråd

med abonnenten en reducering av telefonräkningarna att ske om detta visar

sig vara motiverat.

Rent allmänt framhålles vidare att Sverige enligt internationell bedömning

har ett av världens mest utvecklade och driftsäkra telefonnät och dessutom

bland de lägsta avgifterna. Frågor berörande en förbättrad service i

olika avseenden för abonnenterna och konsekvenserna härav för avgifternas

storlek utreds f. n. inom televerket.

En prövning av skäligheten i handläggningen av klagomål beträffande

samtalsmätningen skulle enligt verket kunna ske genom den allmänna reklamationsnämnd

som inrättats fr. o. m. den 1 januari 1968. En reklamationsnämnd

däremot av det slag som förordats av motionärerna anses i stort sett

inte kunna tillämpa andra grunder än vad televerket har för sin bedömning,

såvida icke nämnden skall anlägga sociala synpunkter på huruvida en debitering,

som befunnits riktig med hänsyn till resultatet av gjorda undersökningar,

skall vidhållas eller ej. En prövning ur sådana synpunkter skulle

emellertid vara mycket olämplig då televerkets verksamhet liksom hittills

bör baseras på företagsmässiga grunder.

Utskottet delar den uppfattning verket sålunda givit uttryck åt. Av det

anförda torde vidare framgå att televerket nedlägger stor omsorg på att

samtalsmätningen skall fungera riktigt och att avgiftsdebiteringen skall

vara korrekt. Ytterligare åtgärder i detta hänseende aviseras också. Med

hänsyn till angivna förhållanden och då utskottet anser sig kunna förutsätta

att televerket även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på

området synes någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida f. n. ej påkallad.

Under hänvisning härtill ävensom till vad i televerkets yttrande i övrigt anförts

avstyrker utskottet motionerna i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 62 och II: 91.

Stockholm den 12 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

3

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger

Andersson (s), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp),

Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Strandberg (h) och

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist

(s), fru Lewén-Eliasson (s), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå

(fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), Gustafsson

i Ivårby (ep) och Nordstrandh (h).

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 161

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

Bilaga

Televerkets yttrande (5.4.1968) över motionerna 1:62 och 11:91

För att ge en bakgrund till televerkets ställningstagande lämnas inledningsvis

en redogörelse för den teknik som berör samtalsmätningen, för

det administrativa förfarandet i samband med debiteringsprocessen och

för olika kontrollåtgärder m. m.

Samtalsmät ning ens tekniska funktion

Det system för debitering av automatiskt kopplade samtal genom markeringar

på den uppringande abonnentens samtalsmätare, som med Kungl.

Maj :ts medgivande användes av televerket, tillämpas i de flesta andra länder

med automatisk telefontrafik av större omfattning. Systemet innebär

att samtalsmarkeringarna summeras och medger således icke att specifikation

lämnas för de enskilda samtalen.

Skälet till att detta debiteringssystem valdes var att investeringarna för

stationsutrustningar beräknades avsevärt understiga kostnaderna för ett

system med verifikation på varje samtal. Det valda systemet har således

medfört att telefonkostnaderna för den enskilda abonnenten blivit lägre än

om det mer komplicerade systemet med samtalsverifikation införts.

Systemet fungerar på så sätt att för varje automatiskt kopplat samtal registreras

en eller flera markeringar på en samtalsmätare. Varje abonnent har

en sådan individuell samtalsmätare, som är placerad på den telefonstation,

som abonnenten är ansluten till. Abonnenten debiteras kvartalsvis för markeringar

som påförts hans mätare under en 3-månadersperiod. Avgiften

för varje markering är f. n. 10 öre.

Lokalsamtal, d. v. s. samtal mellan telefoner anslutna till en och samma

telefonstation, registreras generellt med en markering per samtal oavsett

samtalets längd.

För varje avgående samtal av annat slag, som kopplas automatiskt, registreras

på samtalsmätaren markeringar med vissa intervall, vars längd

i princip är beroende av avståndet mellan (avgångsabonnenten och adressabonnenten)

avgångsapparatens s. k. riktnummerstation och motsvarande

station för adressapparaten.

Närsamtal, d. v. s. samtal mellan abonnenter vid skilda stationer inom

samma taxeområde (detta kan bestå av ett eller av flera riktnummerområden),

har markeringsintervallet 9 minuter. Samtal mellan apparater vid

skilda stationer inom vart och ett av Stockholms, Göteborgs och Malmö riktnummerområden

debiteras dock som lokalsamtal, d. v. s. en markering sker

för varje sådant samtal oberoende av dettas längd. Inom sistnämnda riktnummerområden

är av detta skäl den fasta grundavgiften per kvartal något

högre än inom andra riktnummerområden.

Rikssamtal, d. v. s. samtal mellan abonnenter i skilda taxeområden, debiteras

en markering för varje periodlängd samtalet pågår enligt följande

tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

■j

Ungefärligt avstånd mellan avgångsoch

adressområden

— 45 km

45— 90 km

90—180 km

180—270 km

270—450 km

450— km

periodlängd

markeringsintervall

45 sek.

24 sek.

15 sek.

12 sek.

10 sek.

8 sek.

Vid internationella, automatiskt kopplade samtal är periodlängden kortare

än 8 sekunder. Samtal från exempelvis Stockholm till Danmark eller

Norge har en periodlängd av 7,3 sekunder och till Västtyskland 2,2 sekunder.

Framstegningen av apparatens mätare startar när svar erhålles från den

påringda apparaten. Om adressnumret är upptaget eller om även eljest

svar ej erhålles sker ingen markering. För vissa samtalstyper utgår trots att

svar erhålles ingen som helst markering. Detta gäller bl. a. beställningar av

manuella samtal, d. v. s. påringningar till »000». Vid samtal till s. k. 90- nummer, t. ex. SOS-centralens 90 000 och nummerbyråns 90 140 blir det

aldrig mer än en markering.

Räkneimpulser, åtskilda av tidsintervall motsvarande de ovan angivna

periodlängderna, alstras i en för stationen gemensam impulsgenerator och

distribueras till avgångsapparatens samtalsmätare via reläsatser (överdrag ;,

som är inkopplade i de från stationen avgående ledningarna.

Över vissa avgående ledningar uppkopplas samtal för vilka en och samma

taxa används, över andra ledningar uppkopplas samtal, som skall debiteras

med olika taxor i princip beroende på avståndet från avgångs Station

till adresstation. Rätt markeringsintervall bestämmes av en i uppköpplingsskedet

ansluten dirigeringsenhet (register). Samtal smätningen startar

vid svar och fortsätter till dess båda parter lagt på.

För att förhindra fortsatt samtalsdebitering i de fall någon av de båda

abonnenterna glömt lägga på sin lur efter avslutat samtal, finns speciella

tekniska utrustningar. Dessa fungerar på så sätt att, om adressapparatens

lur ej pålägges efter samtalets slut, upphör dock samtalsmätningen i samma

ögonblick avgångsabonnenten lägger på. Skulle däremot avgångsapparatens

lur ej påläggas efter samtalets slut, avbrytes samtalsmätningen som regel

3 minuter efter det att adressabonnenten lagt på sin lur.

Kontroll och provning av den tekniska utrustningen

För övervakning av den tekniska samtalsmätningsutrustningens funktion

tillämpas ett flertal, varandra kompletterande övervaknings- och provningsrutiner

av såväl automatiskt som manuellt slag. Således är den för taxeringen

utnyttjade generatorn för samtalsmätningsimpulser försedd med inbyggda,

ständigt arbetande kontrollkretsar. De manuella provningarna sker efter

fastställda rutinplaner och omfattar all den utrustning som medverkar i

samtalsmätningen.

En ovillkorlig förutsättning för samtalsmätningens tillförlitlighet är driftsäkerheten

hos samtalsmätarna. Dessas driftsäkerhet är mycket hög men

trots detta företas med vissa intervall omfattande stickprovskontroller av

mätarfunktionen.

Det kan därtill nämnas att televerket utnyttjar ett sort antal mobila kontrollutrustningar,

vilka temporärt kan anslutas i telestationen för kontroll av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

saintalsmätningsutrustningarna. Kontrollutrustningarna kan utnyttjas för

omfattande tekniska undersökningar och kan dessutom, som senare redogöres

för, användas för undersökningar av den enskilde abonnentens samtalsvanor.

Redogörelse för faktureringsrutinen

Avläsning av abonnenternas samtalsmätare i telestationerna sker genom

fotografering, vilken utföres en gång per kvartal. Varje filmruta, som visar

100 samtalsmätare, förstoras till A4-format. Från den fotografiska förstoringen

stansas mätarställningarna på hålkort och därtill sker (av annan

tjänsteman) en särskild kontrollstansning. Överensstämmelse mellan de

båda stansningarna måste föreligga innan bearbetningen kan fortsätta. Hålkortens

informationer överföres därefter till ADB-maskinens band. Trots

den dubbla stansningen kan i sällsynta fall på grund av dubbla felläsningar

eller felstansningar felaktig mätarställning bli införd på hålkortet. I avsikt

att förhindra att en på dessa grunder eller annan orsak felaktig räkning utsändes

till abonnenten göres med datamaskinens hjälp en automatisk rimlighetskontroll

av alla telefonräkningar. Denna rimlighetskontroll leder till

att varje telefonräkning, där antalet samtalsmarkeringar med mer än 50 %

plus 500 markeringar överstiger de fyra föregående utsända räkningarnas,

blir föremål för en särskild granskning. Om feldebitering på grund av felaktig

samtalsavläsning trots ovannämnda rimlighetskontrolf ändå skulle

ske, gäller som regel, att feldebiteringen kommer afl automatiskt korrigeras

vid nästa avläsningstillfälle beroende på att samtalsmätarna aldrig nollställes.

De på samtalsmätarna avlästa värdena samt abonnemangsavgifter och

avgifter för telefonistexpedierade telefonsamtal m. m. sammanställes av datamaskinerna

till kompletta teleräkningar, vilka sedan distribueras till abonnenterna.

Datamaskinerna utför även betalningskontroll samt utskriver betalningspåminnelser.

Vid utebliven betalning lämnar datamaskinerna även

förslag till televerkets berörda tjänsteställen för avstängning av telefonen.

Rutin för handläggning av klagomål avseende samtalsdebiteringen

Klagomål eller förfrågan inkommer per brev, personligt besök eller _

vilket är vanligast -— per telefon. Behandlingen av ärendet inleds som regel

med ett samtal, varvid alla för utredningen väsentliga uppgifter noteras.

Abonnentens samtalsmätarfotografi, som erhållits från datacentralen och

som är arkiverat på försäljningsstället, granskas för kontroll av att inga

felavläsningar eller förväxlingar har skett. Med hjälp av fortlöpande statistiska

uppgifter, vilka erhålles från datacentralen, jämföres den aktuella

räkningen med abonnentens tidigare räkningar.

Vid detta inledande samtal med abonnenten diskuteras ofta med denne

samtalsmätningens princip och funktion samt eventuella företagna förändringar

i debiteringsgrunderna, t. ex. sådana som sammanhänger med att

helautomatisk rikstrafik införts vid stationen. Huvuddelen av de erhållna

debiteringsklagomalen avslutas genom detta samtal med abonnenten och

genom att denne därvid förklarar sig nöjd med de upplysningar som erhållits.

Skulle abonnenten icke vara tillfredsställd med de upplysningar som erhållits,

sker eu omfattande teknisk och administrativ utredning. Vanligen

börjar denna undersökning med att tillgängliga feljournaler för all utrustning

som kunnat påverka abonnentens samtalsdebitering granskas. Vidare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

7

göres en teknisk undersökning av berörd telefonstation och anslutande förbindelsevägar

i syfte att uppspåra sådana fel vilka möjligen kan påverka

samtal smätningen. Abonnentledningens och telefonapparatens elektriska

egenskaper rnätes och samtalsmätaren kontrolleras.

Ofta inkopplas på abonnemanget under minst 2—4 veckor en särskild

kontrollanordning — s. k. trafikavläsare — som på en pappersremsa registrerar

alla för samtalsmätningskontroll erforderliga uppgifter: kopplade

nummer, svarsmarkering, tidpunkt för samtalet, samtalets längd i minuter

samt antalet samtalsmarkeringar för varje samtal. Även inkommande samtal

registreras av denna utrustning. Med lijälp av utrustningen erhålles en

kontroll av att dels varje samtal debiteras med rätt antal markeringar enligt

gällande taxa, dels av att abonnentens samtalsmätare registrerar rätt antal

markeringar. Televerket förfogar f. n. över ca 1 500 sadana kontrollanordningar.

Antalet kommer att ökas väsentligt de närmaste åren, varvid kontrollerna

kommer att kunna utföras snabbare och oftare.

Om något direkt fel icke kunnat spåras men kontroller exempelvis med

trafikavläsare ändock antyder att störningar i samtalsmätningen kan ha

förekommit, vidtages ytterligare undersökningar. För varje stationstyp finns

förteckningar över de olika prov som därvid skall utföras i berörda tekniska

utrustningar. Undersökningar av detta slag blir vanligtvis ganska omfattande

och kräver i genomsnitt 40—50 arbetstimmar.

Antalet klagomål och förfrågningar beträffande debiteringen vad avser

antalet markeringar på samtalsmätare har, av skäl som senare anges, ökat

under senare tid. Tidigare uppgick antalet klagomål och förfrågningar till

ca 60 000 per år. Det må dock i detta sammanhang framhållas svårigheten

att bestämma vad som är förfrågning och vad som är klagomål. Angivna

60 000 klagomål och förfrågningar bör ställas i relation till det stora antalet

räkningar som årligen utsändes. F. n. distribueras årligen över 12 miljoner

räkningar och av dessa blir sålunda ca 0,5 % föremål för klagomål och förfrågningar.

Som tidigare anförts visar det sig ofta att abonnenterna icke

varit införstådda med debiteringssystemets funktion och verkningar vid

framförallt utväxling av rikssamtal och därför underskattat antalet markeringar

för sådana samtal. Sedan en redogörelse härför erhållits har abonnenten

ofta förklarat sig inse att debiteringen är riktig.

Omkring en tredjedel av klagomålen, d. v. s. 20 000, leder till de mera omfattande

undersökningar, som tidigare redogjorts för. För ca 5 000 av klagomålen

leder undersökningarna — antingen den enkla rutinmässiga kontrollen

mot det bokföringsmässiga underlaget eller den mera komplicerade

undersökningen — till avskrivning (nedsättning) av debiterat belopp eller

återbetalning av redan betalda avgifter.

I de fall där ett administrativt fel (felstansning, felläsning etc.) konstateras

är det som regel möjligt att exakt avgöra feldebiteringens storlek. Däremot

är det ofta svårt att exakt avgöra feldebiteringens omfattning i de fall

det under den aktuella mätningsperioden visat sig att ett tekniskt fel förelegat,

som kan ha påverkat debiteringen för abonnenten. Ännu svårare är

det att avgöra då ett tekniskt fel förelegat, som sannolikt ej påverkat debiteringen

men som skulle kunna tänkas under ogynnsamma förhållanden ha

gjort det. Som regel sker i dessa fall eu reducering till normal förbrukningsnivå

i samråd med abonnenten.

I de allra flesta klagomålsfallen visar — som nämnts — undersökningarna,

bl. a. med trafikavläsare, att det inte finns eller funnits tekniskt eller annat

fel som kunnat påverka debiteringen. Grundprincipen är i dessa fall att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

ingen reducering skall ske. Televerket har dock förståelse för att abonnenterna

ofta har svårt att överblicka markeringsförbrukningen för en tid som

börjat minst 4 månader tillbaka, och televerket offererar ofta i sådana fall,

då det ej går att övertyga abonnenten, gratis inkoppling av samtalsmätare

eller tidsbegränsare. Efter ett kvartal tillfrågas abonnenten om han vill

abonnera på utrustningen eller om den skall tas ned. Detta förfarande

kommer att införas generellt.

Televerkets åtgärder vid utebliven betalning

Om betalning icke inkommit inom 1—2 veckor efter räkningens förfallodag,

vilken inträffar minst 3 veckor efter räkningens utsändningsdag, utsändes

direkt från vederbörande datacentral en första påminnelse till abonnenten.

Om betalning icke inkommit efter ytterligare 1 vecka skriver datacentralen

ut en andra påminnelse, varvid samtidigt meddelas att telefonen kommer

att stängas av, om icke betalning skett inom viss tidsrymd. Denna påminnelse

sändes till berört försäljningsställe, som efter viss kontroll och

granskning bedömer om påminnelsen skall vidarebefordras till abonnenten.

Har betalning ej inkommit senast ca 2 veckor efter andra påminnelsen,

sänder datacentralen till berört försäljningsställe förslag om avstängning.

Avstängning sker såvida icke särskilda skäl talar däremot, exempelvis i det

fall överenskommelse om avbetalning av skulden har skett, om utredning

i samband med klagomål pågår, om anstånd till viss tidpunkt medgivits etc.

Efter eventuell avstängning av abonnemanget insändes till televerkets

centralförvaltning en anmälan om att telefonen har avstängts och uppgift

om skuldens storlek. Förvaltningen inleder vanligen förhandlingarna med

kunden med att föreslå en amortering av skulden. Lyckas det ej att med

kunden träffa en sådan överenskommelse, går ärendet till domstol för lagsökningsförfarande.

I de fall abonnenten bestrider televerkets krav, verkställes

undersökning och utredning ur bl. a. juridisk synpunkt, exempelvis

fastställes om abonnenten är rätt avtalspartner. Därefter prövas om ärendet

skall hänskjutas till rättegång. Ca 5—10 sådana fall per år kan sammankopplas

med klagomål på samtalsmätningen. Domstolen meddelar slutbevis

i mål om betalningsföreläggande. Slutbeviset överlämnas till kronofogdemyndighet

för vidare åtgärd. I den mån ersättning ej kan erhållas utmätningsvägen,

avskriver televerket resterande belopp.

Felaktighet i telefonapparat av typ Dialog.

I motionen anförs att

»frågan om kontrollen aktualiserats alltmer i samband med att allmänheten

uppmärksammats på att bl. a. vissa apparater varit behäftade med

sådana fel att felaktiga samtalsdebiteringar kunnat uppkomma».

Vad som därvid avses är att, i ett parti telefonapparater av typ Dialog,

ett begränsat (parti) antal apparater visat sig vara behäftade med fel, som

kan medföra för hög samtalsdebitering — ett förhållande som televerket

meddelat såväl tidningspress som alla berörda abonnenter. Hela det aktuella

partiet utbytes för närvarande och varje nedtagen telefonapparat provas

omsorgsfullt etter nedtagningen. Utförda prov, omfattande ett mycket stort

antal apparater, har visat att 3 % av apparaterna i det berörda partiet har

sådana fel att samtalsmätningen under vissa omständigheter kan beröras.

Televerket kommer — efter apparaternas provning — att kontakta varje

abonnent som haft en telefonapparat tillhörande det aktuella partiet. I de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

9

fall abonnenten haft en apparat, som visat sig vara felaktig, kommer efter

samråd med abonnenten en reducering av telefonräkningarna att ske i de

fall en sådan visar sig vara motiverad.

Televerket vill i detta sammanhang framhålla, att verket för press och

kunder hela tiden öppet redovisat situationen berörande de aktuella Dialogapparaterna

och att verket kommer att generöst bedöma alla telefonräkningar

som eventuellt kunnat vara felaktiga.

Förslaget om inrättande av en reklamationsnåmnd vid televerket

I de föreliggande motionerna anför motionärerna bl. a. följande.

»... frågan om abonnenternas rättssäkerhet aktualiserats i påfallande

grad. 1 många fall har abonnenter tillställts telefonräkningar från televerket

som enligt abonnenternas utsago icke stått i någon rimlig proportion

till utgångna telefonsamtal.»

»... i fall då televerket icke kunnat godkänna klagomålen har verket under

hänvisning till att abonnenten icke ordnat sitt mellanhavande med

televerket tillsänt abonnenten utmätningshot. Telefonen har givetvis

stängts av.»

»Vid denna avskrivning är abonnenten medveten om att, i de fall televerket

inte anser skäl föreligga för undersökning, följden blir avstängning

av telefonen respektive indrivning av beloppet, i sista hand genom

hot om utmätning. I många fall är beloppen relativt små och abonnenten

föredrar att betala. Känslan av rättslöshet kvarstår emellertid och medverkar

till att försämra förhållandet mellan televerket och dess kunder.»

Som framgått av den tidigare redogörelsen för handläggning av klagomål

beträffande samtalsmätningen råder icke rättslöshet och godtycke vid

ärendenas bedömning. Omsorg nedlägges på att övervaka utrustning som

medverkar i samtalsmätningsfunktionen och olika slags skälighetskontroller

utföres i avsikt att förebygga utsändandet av felaktiga telefonräkningar.

Som nämnts kan dock trots alla säkerhetsåtgärder vissa fel uppkomma,

vilka utlöser omfattande undersökningar för att klarlägga felets art och

för att korrigera den berörda telefonräkningen.

Rent allmänt kan framhållas att Sverige enligt internationell bedömning

har ett av världens mest utvecklade och driftsäkra telefonnät och dessutom

bland de lägsta avgifterna. Frågor berörande en förbättrad service i olika

avseenden för abonnenterna och konsekvenserna härav för avgifternas storlek

utredes f. n. inom televerket.

Att frågan om abonnenternas rättssäkerhet nu tagits upp av motionärerna

sammanhänger troligen med den publicitet televerkets samtalsdebitering

givits under senare tid. I pressen har televerket inte deltagit i debatten i

någon större utsträckning, av det skälet att man av sekretesshänsyn till

abonnenterna icke ansett sig berättigad att framlägga sådana fakta som

varit avgörande för verkets handlande i enskilda fall. Som redogjorts kommer

televerket att utan reklamation från berörda abonnenter gottgöra de

abonnenter som innehaft sådana Dialogapparater där viss felrisk förelegat.

Det system för debitering av automatiskt kopplade samtal genom samtalsmarkeringar

på den uppringande abonnentens samtalsmätare, som med

Kungl. Maj :ts medgivande användes av televerket och som även tillämpas i

de flesta andra länder med automatisk telefontrafik av större omfattning,

medger icke att specifikation lämnas för de enskilda samtalen vid automatisk

uppkoppling.

De abonnenter som själva vill kontrollera markeringsförbrukningen har

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 161 år 1968

emellertid möjlighet att exempelvis abonnera på samtalsmätare, vilka placeras

vid telefonapparaten. Möjlighet finns också att teckna abonnemang

på s. k. tidsbegränsare, som bryter ett samtal efter första markering, eller

en låsbar frånkopplare som medger avstängning av telefonen. Apparaten

kan också jackanslutas vilket medger att apparaten kan av abonnenten

bortkoppas under bortovaro. Om abonnent önskar specifikation på varje

samtal kan därtill rikssamtalen beställas genom telefonist, vilket dock medför

en något högre samtalskostnad för abonnenten.

Inom televerket sker i samtliga klagomålsfall en noggrann bedömning

på basis av utförda grundliga undersökningar. I de fall fel av administrativ

eller teknisk karaktär, som påverkat samtalsmarkeringen, konstateras sker

reducering av räkningarna. I de fall fel ej kan konstateras, men det bedöms

att fel kan ha förekommit, intar televerket en generös hållning och gör i samråd

med abonnenten en skälig reducering. I de få fall abonnenten ej är införstådd

med teleräkningarnas riktighet trots att noggranna undersökningar

visat att fel ej föreligger, erbjuder televerket kostnadsfri installation

av kontrollutrustning hos abonnenten.

Vid behandling av samtalsmätningsklagomål strävar televerket efter att

genom undersökningar få underlag för ett objektivt bedömande av tekniska

eller administrativa fel, som kan ha påverkat debiteringen. Vid tveksamhet

rörande debiteringen tillämpar televerket regeln att hellre fria än

fälla.

Som av det anförda torde framgå nedlägger televerket stor omsorg på att

samtalsmätningen skall fungera riktigt och att avgiftsdebiteringen skall

vara korrekt. Att abonnentens rätt icke får eftersättas finner televerket helt

sj älvklart.

En televerkets reklamationsnämnd, som föreslagits av motionärerna, för

behandling av klagomålsärenden torde i stort sett inte kunna tillämpa andra

grunder än vad televerket tillämpar för sin bedömning, såvida icke nämnden

skall anlägga sociala synpunkter på huruvida en debitering, som befunnits

riktig med hänsyn till resultatet av gjorda undersökningar, skall vidhållas

eller ej. Detta skulle emellertid vara mycket olyckligt. Televerkets verksamhet

bör liksom hittills baseras på företagsmässiga grunder. Televerket vill

inte utesluta att verket från klagande abonnenters sida kan uppfattas som

part i en tvistefråga. Det är därför möjligt, att en bedömning av en instans

som i förhållande till televerket måste betraktas som opartisk, kan i en del

fall bidraga till en större känsla av säkerhet för att bedömningen blir helt

rättvis. Visserligen har kunderna givetvis möjligheter att i den mån skäligheten

i televerkets behandling av samtalsmätningsklagomål ifrågasättes få frågan

rättsligt prövad. En sådan utväg kan emellertid ur en klagandes synvinkel

te sig svar att beträda. Televerket vill framhålla att en prövning av skäligheten

i verkets handläggning av samtalsmätningsklagomål skulle kunna ske

genom den allmänna reklamationsnämnd som inrättades den 1.1.1968. Denna

nämnd har fördelen att vara helt obunden av televerket och måste således

av en missnöjd kund betraktas som mer objektiv än en eventuell televerkets

reklamationsnämnd. Telestyrelsen avstyrker — med hänvisning till vad

som här anförts — att en särskild sådan nämnd inrättas.

I sammanhanget må påpekas, att den Allmänna Reklamationsnämnden

kande a*a sig klagomål avseende hela televerkets verksamhet. Möjligen kan

härför erfordras någon komplettering av 1 § i Allmänna Reklamationsnämndens

stadgar.

ESSELTE AB. STHLN 68

814397

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.