Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående meritvärdet av tjänstgöring i u-land.

1968-11-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:165, Utlåtande i anledning av motioner angående meritvärdet av tjänstgöring i u-land.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1968

3

Nr 165

Utlåtande i anledning av motioner angående meritvärdet av tjänstgöring

i u-land.

(5:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 522 av herrar Axel Kristiansson och NilsEric

Gustafsson samt II: 653 av herrar Elmstedt och Antonsson har hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning och

förslag angående tjänstgöringen och meritvärderingen för u-landsarbetare.

Vidare har i de likalydande motionerna I: 864 av herr Blomquist samt

II: 1124 av fru Sundberg och herr Wennerfors hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen anhåller att Kungl. Maj :t låter utfärda bestämmelser om

meritvärdering av u-landstjänstgöring i enlighet med vad som anförts i

motionerna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från styrelsen för internationell utveckling (SIDA).

SIDA har i sitt yttrande, till vilket är bilagt en »översikt över regler och

praxis rörande tjänstledighet för samt tillgodoräkning och meritvärdering

av anställning inom biståndsverksamhet», anfört i huvudsak följande.

Förverkligandet av den av riksdagen nyligen antagna långtidsplanen för

det svenska utvecklingsbiståndets tillväxt kommer bland annat att innebära

en mycket stark ökning av SIDA:s rekrytering av biståndspersonal

till fältet. Styrelsen förutser sålunda att det årliga rekryteringsbehovet om

fem år kommer att omfatta inemot 700 personer vilket innebär mer än en

fördubbling av nuvarande rekryteringsvolym. Något liknande, preciserat

långtidsmål för rekryteringen har inte tidigare förekommit inom svenskt

utvecklingsbistånd, och de länder och organisationer med vilka SIDA samarbetar

är säkerligen benägna att betrakta uppnåendet av detta mål som

ett åtagande från svensk sida.

Som framhållits i motionerna 1:522 och 11:653 är det mot denna bakgrund

av utomordentlig vikt att vidta alla åtgärder, som kan vara ägnade

att stimulera, effektivisera och underlätta rekryteringen av fältpersonal.

En rad sådana åtgärder förbereds eller övervägs också av SIDA. Sålunda

avser styrelsen att helt eller delvis söka delegera den egentliga rekryteringen

inom vissa ämnesområden till vederbörande statliga fackmyndigheter. Vidare

överväger SIDA möjligheten att upprätta en »reservkår» för biståndstjänstgöring

i fältet, i vilken personer som är intresserade av och befunnits

lämpliga för sådan tjänstgöring skulle kunna beredas anställning. Anställningen

skulle A''ara förenad med skyldighet att stå till förfogande för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1968

biståndstjänstgöring ocli med rätt till viss kontant ersättning (premie).

Det är SIDA:s övertygelse att skapandet av en sådan reservkår skulle resultera

i en avsevärd förenkling av rekryteringen och — vilket vore inte

minst betydelsefullt — i stora tidsvinster i själva rekryteringsproceduren.

I motionerna I: 522 och II: 653 behandlas de viktiga frågorna om tjänstledighet

för anställning inom biståndsverksamhet och om meritvärdering

av sådan tjänstgöring. Motionerna 1:864 och II: 1124 avser, såvitt no är i

fråga, det senare ämnet, som liar nära samband med frågan om tillgodoräkning

av tjänstledighet i löne- och pensionsliänseende.

Det ligger naturligtvis särskilt nära till hands att stalen beviljar sina anställda

tjänstledighet för anställning inom biståndsverksamhet. Ett Kungl.

Maj :ts cirkulär till statsmyndigheterna härom är under förberedande. Det

är emellertid uppenbart att det varken är möjligt med hänsyn till det starkt

ökande rekryteringsbehovet eller från andra synpunkter önskvärt att rekryteringsansträngningarna

inriktas mer eller mindre exklusivt på de statligt

anställda. Även kommuner och enskilda arbetsgivare måste vara beredda

att i ökad omfattning underkasta sig de olägenheter, som det innebär att

anställda är frånvarande för tjänstgöring inom biståndsverksamhet. Dessa

arbetsgivare har hittills inte alltid varit benägna att medge tjänstledighet,

även om kommunförbunden uppmanat sina medlemmar att göra detta i

största möjliga omfattning. Det bör i detta sammanhang erinras om atl

Sverige åtagit sig att vid behov medverka med militär personal inom FN:s

fredsbevarande arbete och fördenskull upprättat en särskild beredskapsstyrka

för FN-tjänst. Med hänsyn till betydelsen av att sådan personal skall

kunna ställas till förfogande och utsändas med kort varsel har lagstiftningsvägen

stadgats förbud mot avskedande av dem som tillhör beredskapsstyrkan

när tjänstgöringsskyldighet aktualiseras. Enligt SIDA:s mening bör

Sveriges åtagande att ställa personal till förfogande för biståndsverksamhet

tillmätas samma vikt som åtagandet att tillhandahålla personal för uppgifter

inom FN:s fredsbevarande arbete. Det finns därför skäl att överväga

möjligheten att anställda i den ovan skisserade reservkåren — som skulle

förete vissa likheter med beredskapsstyrkan — genom lagstiftning skulle

beredas anställningstrygghet i Sverige i samband med tjänstgöring inom

biståndsverksamhet. Sådan anställningstrygghet kan emellertid också åstadkommas

genom att kommuner och enskilda arbetsgivare frivilligt åtar sig

att normalt bevilja tjänstledighet åt anställda som — vare sig de tillhör eu

eventuell reservkår eller inte — ifrågakommer för biståndstjänst. Ansträngningarna

bör därför enligt SIDA:s mening i första hand inriktas på att

— under medverkan av de kommunala och enskilda arbetsgivarnas organisationer

— få till stånd en liberal praxis i fråga om tjänstledighet. Den

intensifierade informationsverksamhet som SIDA nu fått resurser att bedriva

kan i detta sammanhang lämna ett viktigt bidrag genom att understryka

att Sveriges åtaganden inom utvecklingsbiståndet är en hela nationens

angelägenhet. Det bör tilläggas, att SIDA finner det naturligt och önskvärt

att både staten och övriga arbetsgivare medger ledighet även för anställning

inom enskilda organisationers biståndsverksamhet.

Av översikten framgår att den som anställes inom biståndsverksamhet

med ledighet från hemmabefattning som regel kan tillgodoräkna ledighetstiden

i pensionsliänseende i den mån han inte erhåller pensionsrätt på grund

av anställningen. Med avseende på multilateral verksamhet är dock situationen

för vissa kategorier otillfredsställande. Detta sammanhänger med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1968

att SIDA inte ansett förutsättningar finnas för att tillämpa det bemyndigande

att utfärda arbetsgivarförbindelse för ATP-avgift som Kungl. Maj :t lämnat

med stöd av riksdagens beslut i anledning av prop. 1964: 145. Eftersom systemet

finge tillämpas på hela kollektivet multilateralt anställda skulle

SIDA nödgas uttaga ATP-avgift även från dem som är tjänstlediga från

statlig anställning liksom från experter som kan påräkna att få full ATP

även utan att tjänstgöringen grundar rätt till ATP-poäng. Den rekryteringsstimulerande

effekt som systemets tillämpning skulle få med avseende på

vissa hemmakategorier har av SIDA inte ansetts uppväga den motsatta

effekt som till följd av avgiftsuttaget skulle inträda beträffande majoriteten.

Problemet kan lösas antingen genom att systemet görs tillämpligt endast

i fall där individuellt behov av ATP-tillgodoräkning föreligger eller genom

att staten svarar för avgifterna. Den förra lösningen skulle strida mot de

grundläggande principerna för tilläggspensioneringen och vara oförenlig

med ett prejudicerande avgörande i försäkringsdomstolen. Enligt SIDA:s

mening bör därför den senare lösningen väljas, i synnerhet som denna står

i överensstämmelse med principen att avgift för ATP inte skall uttagas av

arbetstagaren. SIDA avser därför att framlägga förslag om sådan ändring av

1964 års beslut om arbetsgivarförbindelse för ATP för personal i multilateral

biståndsverksamhet.

När det gäller statstjänstemans tillgodoräkning i pensionshänseende av

tid för ledighet för anställning inom enskild organisations biståndsverksamhet

synes det knappast föreligga möjligheter att meddela generella bestämmelser

liknande dem som enligt kungörelsen 1964: 527 gäller för multilateralt

anställda. SIDA anser det emellertid naturligt att tillgodoräkning medges i

fall då anställningen innebär arbetsuppgifter inom undervisning, hälsovård

in. in. som ligger i linje med uppgifterna i hemmaanställningen. Kungl.

Maj :t är också oförhindrad att tillämpa en sådan praxis vid prövning av

framställningar om tillgodoräkning med stöd av 10 § 5 mom. statens allmänna

tjänstepensionsreglemente. Eftersom kollektivavtalsreglering rörande

statstjänstemännens pensionsrätt avses komma till stånd vill SIDA

också understryka betydelsen av att här berörda frågor därvid får en ändamålsenlig

lösning.

Det råder betydande oklarhet i fråga om meritvärderingen av tjänstgöring

inom biståndsverksamhet. Motionärerna har med rätta understrukit,

att tillkomsten av fastare regler och principer i detta avseende skulle vara

av största betydelse för att stimulera rekryteringen. I prop. 1964: 145 anförde

föredragande statsrådet att det meritvärde som tillmätes en internationell

tjänstgöring bör minst motsvara meritvärdet av jämförlig tjänst

i Sverige. Med hänsyn till att oklarhet i stor utsträckning råder om den

faktiska meritvärderingen av biståndsarbete synes en närmare kartläggning

av gällande regler och praxis vara påkallad. Det är vidare tveksamt

huruvida generella bestämmelser i ämnet kan utfärdas av Kungl. Maj:t;

under alla förhållanden skulle sådana bestämmelser endast kunna reglera

meritvärderingen av biståndsarbete vid statliga tjänstetillsättningar. Enligt

SIDA:s mening kan därför hela frågan lämpligen bli föremål för särskild

utredning.

Med hänvisning till det anförda vill SIDA i anledning av motionerna

I: 522 och II: 653 samt I: 864 och II: 1124 tillstyrka att utredning kommer

till stånd rörande meritvärdering av tjänstgöring inom biståndsverksamhet

i fältet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 165 år W68

Utskottet. Förevarande yrkande i motionerna 1:864 och 11:1124 synes

närmast syfta till att genom utfärdande av generella bestämmelser tillförsäkra

fältarbetare inom biståndsverksamheten en allmän rätt att i meritavseende

få tillgodoräkna u-landstjänstgöringen. Yrkande av samma innebörd

framställs i motionerna 1:522 och 11:653 som tillika tar upp frågan

om tjänstledighet för anställning inom biståndsverksamhet.

Med anledning av den i sistnämnda motioner upptagna frågan om tjänstledighet

vill utskottet erinra om att riksdagen vid behandlingen av propositionen

1968: 101 (SU 128, rskr. 302) beträffande rekrytering av biståndspersonal

framhöll behovet av att denna verksamhet intensifierades och

underlättades.

I anslutning till detta uttalande har Kungl. Maj :t genom cirkulär den

6 juni 1968 (SFS 442) anmodat statsmyndigheterna att aktivt medverka

till att biståndsverksamheten tillförs kvalificerad personal. Enligt cirkuläret

bör myndighet om ej synnerliga skäl föreligger häremot bevilja tjänstledighet

för uppdrag inom bilateral, nordisk eller multilateral biståndsverksamhet

i vilken Sverige medverkar. Om SIDA begär det bör myndighet även

medverka vid rekryteringen av biståndspersonal.

Med hänsyn bl. a. till behovet av personal kan rekryteringsansträngningarna

inte exklusivt inriktas på de statligt anställda. Såsom SIDA framhållit

måste även kommuner och enskilda arbetsgivare vara beredda att i ökad

omfattning underkasta sig de olägenheter som det kan innebära att anställda

är frånvarande för tjänstgöring inom biståndsverksamhet. Det är därför

utskottets förhoppning att icke-statliga arbetsgivare så långt möjligt kommer

att tillämpa cirkuläret. Utskottet utgår vidare från att SIDA med uppmärksamhet

följer tillämpningen av cirkuläret och kommer att vidta eller

föreslå åtgärder som i nu ifrågavarande avseende kan visa sig påkallade

för att ytterligare underlätta personalrekryteringen. Utskottet delar sålunda

SIDA:s i remissyttrandet framförda uppfattning att det är naturligt och

önskvärt att både staten och övriga arbetsgivare medger ledighet även för

anställning inom enskilda organisationers biståndsverksamhet.

Ett väsentligt problem från rekryteringssynpunkt är även uppdragets

meritvärde. Motionärerna har med rätta understrukit att fastare regler och

principer i detta avseende skulle vara av betydelse för att underlätta rekryteringen.

Många i och för sig kvalificerade personer drar sig för att ta

expertuppdrag därför att de är osäkra om meritvärdet av anställningen i

biståndsverksamheten eller måhända redan i förväg vet att denna anställning

bär ett lägre värde än motsvarande tids tjänstgöring i hemlandet.

Några enhetliga normer för meritvärdering av uppdrag inom biståndsverksamheten

är knappast tänkbara och för övrigt ej heller att eftersträva.

SIDA har emellertid i sitt remissyttrande påpekat att det för närvarande

råder en betydande oklarhet i fråga om denna meritvärdering. Inte minst

med tanke på vårt lands alltmer ökade engagemang i det internationella

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 165 år 1968

7

arbetet är det angeläget att ta till vara alla möjligheter att göra biståndsuppdragen

attraktiva. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att

i sådant syfte görs en utredning om meritvärdering av tjänstgöring inom

biståndsverksamhet i fältet och tillstyrker därför motionsyrkandena härom.

Vad beträffar den speciella frågan om rätt att i löne- och pensionshänseende

få tillgodoräkna tid för anställning inom biståndsverksamheten synes

det lämpligt att man i samband med den föreslagna utredningen går

igenom och analyserar gällande bestämmelser och tillämpad praxis. Särskilda

åtgärder och initiativ i berört avseende synes vara aktuella såvitt gäller

anställningstid inom enskilda organisationers biståndsverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet i

anledning av motionerna I: 522 och II: 653 samt I: 864 och

II: 1124, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, anfört

angående utredning beträffande meritvärdering av anställning

inom biståndsverksamhet.

Stockholm den 12 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp),

Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Strandberg (h) och Johan

Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist

(s), fru Lewén-Eliasson (s), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Johansson

i Norrköping (s), Källstad (fp), Sjönell (ep), Nordstrandh (h)

och Sterne (fp).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:349 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner angående meritvärdet av tjänstgöring % u-land. a1 i texten