Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1968-11-19 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1968

1

Nr 166

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande

av redogörelse från Nordiska rådets svenska

delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet,

jämte motioner.

(1 :a—5:e avd.)

I skrivelse den 5 april 1968, nr 78, har Kungl. Maj :t under åberopande av

utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets sextonde session i

Oslo den 17—22 februari 1968.

Skrivelsen har vad gäller frågorna under II i en av Nordiska rådets

svenska delegation utarbetad redogörelse för nämnda session hänvisats till

statsutskottet beträffande samtliga punkter under B, punkten C 1 utom i

vad den angår samarbete på lokaliseringspolitikens område, harmonisering

av arbetslöshetsförsäkringslagstiftningen och legitimation för psykologer

in. m., punkterna C 2, C 4—C 6, D 2, D 3, punkten D 8 utom i vad den gäller

kostnader för resepass och bestämmelser för resenärers tullfria införsel

av sprit och tobak samt punkterna E 4 och E 5.

Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.

1. Samarbete beträffande högre utbildning och forskning. Under B 1 behandlas

vissa frågor om samarbete beträffande högre utbildning och forskning.

Därvid redovisas bl. a. ett medlemsförslag om inrättande av ett nordiskt

sameinstitut, vilket förslag föranlett en rekommendation av rådet till

regeringarna i Finland, Norge och Sverige att dels vidtaga åtgärder för inrättande

av ett sådant institut, dels utreda frågan om institutets verksamhet

och placering. Till koordinerande land utsågs Norge.

Under samma punkt redovisas också att Nordiska rådets kulturutskott i

anslutning till rekommendationen nr 29/1965 förklarat sig förutsätta att

de planerade övervägandena om de nordiska samarbetsmöjligheterna beträffande

högre fiskeriutbildning inleds utan dröjsmål så snart klarhet nåtts

i Norge om det nationella behovet av utbyggnad av nämnda utbildning.

Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 17—21.

I motionen I: 941 av herr Eric Carlsson har hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t ville understryka angelägenheten av att planerna

på inrättandet av ett nordiskt sameinstitut på allt sätt stödjes.

I motionen II: 1230 av herr Åberg m. fl. hemställes att riksdagen i skrivel
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 160

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1968

se till Kungl. Maj :t måtte understryka angelägenheten av att frågan om ett

nordiskt samarbete beträffande den högre fiskeriutbildningen snarast tas

upp till övervägande på nordisk bas.

Utskottet. Enligt utskottets mening har man anledning att vänta sig att

ett inrättande av ett nordiskt sameinstitut skulle innebära eu värdefull förbättring

av möjligheterna till samordning och gemensam planering inom

den nordiska sameforskningen och även av möjligheterna till upplysningsverksamhet

bland samerna. Emellertid återstår det, som motionären framhållit,

åtskilliga spörsmål att utreda, innan ett institut kan komma till

stånd. Med hänsyn till att Norge är koordinerande land beträffande denna

fråga bör man kunna räkna med åtgärder från norsk sida för att få fram

det erforderliga utredningsmaterialet. I detta läge anser sig utskottet inte

böra föreslå riksdagen att göra någon hänvändelse till Kungl. Maj :t i frågan.

Vad angår den högre fiskeriutbildningen finner utskottet det sannolikt

att ett utvidgat nordiskt samarbete i en eller annan form även inom detta

område skulle visa sig värdefullt. Eftersom •—enligt vad som uppgivits för

utskottet — den norska utredningen om det nationella behovet av utbyggnad

av ifrågavarande utbildning numera avslutats torde man kunna vänta

att Norge, som är koordinerande land i frågan, nu tar initiativ på nordiskt

plan. Utskottet finner sig med hänsyn härtill inte böra föreslå riksdagen att

i skrivelse till Kungl. Maj :t göra det av motionärerna önskade uttalandet i

frågan.

Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte

föranleda något uttalande av utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag å motionen I: 941 lägger

Kungl. Maj :ts skrivelse såvitt avser ett nordiskt sameinstitut

till handlingarna,

2. att riksdagen med avslag å motionen II: 1230 lägger

Kungl. Maj ris skrivelse såvitt avser nordiskt samarbete beträffande

den högre fiskeriutbildningen till handlingarna,

3. att riksdagen lägger Kungl. Maj :ts skrivelse såvitt avser

övriga frågor rörande högre utbildning och forskning

till handlingarna.

2. Skol- och undervisningsfrågor. Under B 2 behandlas vissa skol- och undervisningsfrågor.

Därvid redovisas bl. a. att Nordiska rådets kulturutskott

under hänvisning till rådets rekommendation nr 9/1962 uttalat att utskottet

fann det angeläget, att för lärare i likhet med vad som skett för läkare och

tandläkare med det snaraste åstadkommes en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse, s. 21—25.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1968

3

I motionen II: 1229 av herrar Mundebo och Källstad har hemställts att

riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 78 i

skrivelse till Kungl. Maj:t ville uttala sig för införande av nordisk arbetsmarknad

för lärare.

Utskottet. I motionen erinras förutom om nyssnämnda rekommendation

av nordiska rådet (nr 9/1962) om att frågan om en gemensam nordisk arbetsmarknad

för lärare behandlats även inom Nordiska kulturkommissionen,

som avgivit en resolution till regeringarna av innebörd att varje land

bör införa bestämmelser om att vid besättande av tjänst i offentlig skola

lärarutbildning från annat nordiskt land inom ifrågavarande undervisningsområde

skall räknas som kvalificerande samt att vederbörande centrala

skolmyndighet bör fastställa de krav som bör ställas på kunskaper i landets

eget språk. Kulturkommissionens resolution är för närvarande under

behandling hos vederbörande myndigheter i de nordiska länderna.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som ligger bakom önskemålen

om nordisk samverkan även på ifrågavarande område men är också med\etet

förtjäna att nämnas att de krav på kunskaper i svenska språket och förståelse

för svensk kulturtradition som måste gälla för en lärare gör det svårare

alt få till stånd en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare än för

exempelvis läkare och tandläkare. Med hänsyn till de överväganden som

för närvarande pågår anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra

något uttalande i frågan.

Utskottet som finner redogörelsen i övrigt under förevarande punkt inte

föranleda något uttalande av utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen II: 1229 lägger

Kungl. Maj:ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

3. Trondheim—Östersund-trafiken. Under D 2 behandlas vissa med Trondheim—östersund-trafiken

sammanhängande frågor. Utskottet hänvisar till

Nordiska rådets redogörelse, s. 36—37.

I motionen II: 1228 av herr Jönsson i Ingemarsgården har hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om dels eu undersökning

avseende möjligheterna att öka oljetransiteringen över Muruviks-hamnen,

dels att från svensk sida initiativ tas till överläggningar med Norge om

ändring av 1956 års avtal så att transitering av torrgods blir tillåtet under

svåra isvintrar.

Utskottet finner i likhet med motionären önskvärt att den i motionen berörda

undersökningen jämte överläggningar mellan Sverige och Norge kominer

till stand. Sasom av rådets redogörelse framgår har emellertid rege
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1968

ringarna i de båda länderna av rådet redan rekommenderats att medverka

till att diskussioner inleds rörande möjligheterna att utvidga transittrafiken

över Trondheimsleden och att träffa avtal om Muruvik-anläggningens utnyttjande

som reservhamn för transittrafiken av torrgods. Då motionärens

syfte härigenom synes tillgodosett torde någon särskild framställning i ämnet

från riksdagens sida inte vara påkallad.

Vad i rådets redogörelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte

givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag å motionen II: 1228 lägger

Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande del till handlingarna.

4. Övriga av statsutskottet behandlade frågor. Beträffande följande frågor

i redogörelsen för Nordiska rådets sextonde session, nämligen

B 3 Radio-, televisions- och filmfrågor, s. 25—26,

B 4 Nordiska kulturfonden, s. 26,

B 5 Kulturupplysning i utlandet, s. 26—27,

B 6 Nordisk artikeltjänst, s. 27—28,

B 7 Nordiska rådets musikpris, s. 28,

B 8 Övriga av kulturutskottet förberedda saker, s. 28—29,

C 1 Arbetsmarknadsfrågor utom samarbete på lokaliseringspolitikens

område, harinonisering av arbetslöshetsförsäkringslagstiftningen och legitimation

för psykologer m. m., s. 29—31,

C 2 Hälso- och sjukvårdsfrågor, s. 31—33,

C 4 Näringsforskning, s. 33—34,

C 5 Ungdomens narkotikamissbruk m. in., s. 34,

C 6 Utbildning av arkitekter in. in., s. 34—35,

D 3 Öresundsfrågor, s. 37—40,

D 8 Övriga av trafikutskottet förberedda saker utom kostnader för resepass

och bestämmelser för resenärs tullfria införsel av sprit och tobak, s.

43—44,

E 4 Statistiskt samarbete, s. 49—50 och

E 5 Hjälp till utvecklingsländerna, s. 50—51,

har utskottet funnit vad redogörelsen innehåller inte föranleda något uttalande

av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger Kungl. Maj :ts skrivelse i förevarande

delar till handlingarna.

Stockholm den 19 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 166 år 1968

5

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson

(s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Strandberg (h) och

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s),

herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i

Skellefteå (fp), Lindholm (s), Cassel (h), Fagerlund (s) och Sjönell (ep).

MARCUS BOKTR. STHLM l«8 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.