Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.
1968-11-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:167, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
1
Nr 167
Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers
berättelse över verkställd granskning av statsverket,
i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte
motioner.
(l:a—2:a, 4:e—5:e avd.)
Riksdagens revisorers berättelse har hänvisats till statsutskottet beträfrande
§§ 1—4, 6—11, 13—14, 18—28 och 31.
1. Till vissa läkare inom krigsmakten utgående löneförmåner m. m. Under
försvarsdepartementet, § 1, har revisorerna dels föreslagit en översyn av ersättningsnormerna
till vissa läkare, dels framhållit angelägenheten av en omprövning
i vissa delar av den nya förbandssjukvårdsorganisationen (Del 1,
s. 7—26).
Yttranden har avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,
försvarets sjukvårdsstyrelse, riksrevisionsverket och statens avtalsverk (Del
II, s. 5—28).
Utskottet. Den nya förbandssjukvårdsorganisationen har endast varit i
funktion under kortare tid. Vissa av de av revisorerna påtalade bristerna
kan ha samband med organisationen i central och regional instans. Denna
är f. n. föremål för departementets prövning bl. a. i samband med framställning
från överbefälhavaren. Enligt utskottets mening bör en revidering av
förbandssjukvårdsorganisationen övervägas sedan erfarenhet under viss tid
vunnits av den nya organisationen i dess helhet. Under tiden bör givetvis alla
möjligheter till förbättringar inom systemets ram tillvaratas. Uppmärksamhet
bör därvid ägnas åt frågan om kontroll vid förening av förbands- och
anvisningsläkarfunktionen hos samma person. Vad utskottet nu anfört bör
av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj :t.
Arvoden till förbands- och tjänsteläkare grundar sig på ett mellan statens
avtalsverk och SACO träffat avtal, som på riksdagens vägnar godkänts av
riksdagens lönedelegation. Statens avtalsverk har efter förslag av försvarets
sjukvårdsstyrelse den 16 februari 1968 utfärdat anvisningar till förekommande
av felaktig tillämpning av militära hälso- och sjukvårdstaxan. Enligt
vad utskottet inhämtat följes kostnadsutvecklingen med stor uppmärksamhet
av försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsdepartementet. Avtalet är numera
uppsagt av personalorganisationen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 167
2
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
Med hänsyn till vad som i avgivna förklaringar framkommit liar utskottet
funnit vad revisorerna under denna paragraf anfört inte föranleda något uttalande
av utskottet utöver det anförda.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande förbandssjukvårdsorganisationen,
2. att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i
övrigt i förevarande del till handlingarna.
2. Viss övning med ett flygfältsarbetskompani. Under försvarsdepartementet,
§ 2, har revisorerna framfört vissa erinringar i anledning av ett som övning
genomfört vägbygge (Del I, s. 27—40).
Yttranden har avgivits av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen
(Del II, s. 28—33).
Utskottet finner det angeläget att som beslutsunderlag vid övningar av
bär ifrågavarande slag bl. a. föreligger fullständiga och tillförlitliga kostnadsberäkningar
som medger dels bedömning av möjligheten att genomföra
övningen med hänsyn till tillgängliga medel, dels en riktig prioritering i förhållande
till andra projekt.
Med hänsyn till vad som i avgivna förklaringar framkommit har utskottet
funnit vad revisorerna under denna paragraf anfört inte föranleda något uttalande
av utskottet utöver det anförda.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
3. Fortifikationsförvaltningens anlitande av visst konsultföretag. Beträffande
denna del av revisorernas berättelse, § 3, har utskottet yttrat sig i utlåtande
1967: 178, varom utskottet här
erinrar.
4. Representationskostnader m. m. hos de allmänna försäkringskassorna.
Under socialdepartementet, § 6, har revisorerna behandlat frågor om de allmänna
försäkringskassornas kostnader för personalsammankomster av olika
slag och för representation. Enligt revisorernas mening bör det ankomma
på riksförsäkringsverket att i egenskap av tillsynsmyndighet för försäkringskassorna
utfärda allmänna riktlinjer för kassornas befattning med hithö
-
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968 3
rande ärenden, varvid syftet bör vara att bringa praxis i överensstämmelse
med vad som gäller inom den rent statliga förvaltningen (Del I, s. 76_83).
Yttranden har avgivits av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och
Försäkringskasseförbundet (Del II, s. 50—58).
Utskottet. Tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna är riksförsäkringsverket.
Av yttrandena framgår att ämbetsverket och Försäkringskasseförhundet
inlett samarbete i syfte att uppnå mer enhetliga normer för
representations- och personalvårdskostnaderna.
Riksförsäkringsverket anser det lämpligast att verket får fullfölja uppgiften
att i samråd med Försäkringskasseförbundet utarbeta normer för försäkringskassornas
handlande på ifrågavarande områden med beaktande av
den gällande organisationen och de särskilda behov som föranledes av arten
av kassornas verksamhet samt utan krav på minskning av den personalvårdande
verksamheten.
Med hänsyn bl. a. till den pågående översynen har utskottet funnit vad
revisorerna under denna paragraf uttalat inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
5. Länsstyrelsernas datakontor. Under kommunikationsdepartementet, § 7,
har revisorerna tagit upp vissa frågor sammanhängande med verksamheten
på länsstyrelsernas datakontor samt förordat en översyn av denna verksamhet
i syfte att skapa garantier för att länsstyrelsernas datamaskinanläggningar
utnyttjas i en ekonomiskt rimlig omfattning (Del I, s. 84—100).
Yttranden har avgivits av länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Västmanlands och Västerbottens län samt statskontoret,
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och statistiska centralbyrån
(Del II, s. 59—80).
Utskottet. I revisorernas berättelse framhålles under förevarande paragraf
alt den undersökning som gjorts klart utvisar att länsstyrelsernas datamaskiner
inte utnyttjas i den omfattning som är tekniskt och personellt möjligt.
Inte minst med hänsyn till hyres- och personalkostnaderna in. m. framstår
det enligt revisorerna som angeläget att maskinkapaciteten utnyttjas i största
möjliga utsträckning så att de relativa produktionskostnaderna minskas
och staten besparas onödiga utgifter. Olika utvägar härför redovisas också.
Den mest näraliggande lösningen skulle vara att en omfördelning göres av de
nuvarande maskinresurserna, innebärande byte av maskiner mellan länsfl
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 167
4
Statsutskottets utlåtande nr i67 år 1968
styrelser med mera utpräglad över- respektive underkapacitet. Även frågan
om en eventuell marknadsföring av de tjänster som länsstyrelsernas datakontor
har att erbjuda anses böra uppmärksammas. Ytterligare ett spörsmål som
vore förtjänt av beaktande gäller arten av de arbetsuppgifter som länsdatakontoren
bör ombesörja. Bl. a. det omfattande behovet av statistiska data inom
den översiktliga planeringen anses göra det sannolikt att datamaskinsystemet
med fördel skulle kunna anknytas till de särskilda länsblock som i annat
sammanhang aktualiserats. Vid undersökningen har också uppmärksammats
att datamaskinerna av märket SAAB genomsnittligt sett uppvisar lägre
bearbetningstider och således större kapacitet än IBM-maskinerna. Revisorerna
finner det slutligen angeläget att en översyn av berörda förhållanden
snarast kommer till stånd i syfte att skapa garantier för att länslyrelsernas
datamaskinanläggningar utnyttjas i ekonomiskt rimlig omfattning.
De i frågan hörda länsstyrelserna ansluter sig i stort sett till revisorernas
uppfattning. Statskontoret däremot framhåller att länsstyrelsernas datakontor
under den period redovisningen omfattar befann sig i uppbyggnadsskedet,
varför verksamheten självfallet inte nått normal omfattning. Eftersom
den sålunda först under loppet av 196S utvecklas till full drift anser
statskontoret det knappast möjligt att på grundval av de redovisade beläggningsuppgifterna
dra några slutsatser om det framtida utnyttjandet. Verksamheten
borde sålunda få fast form innan åtgärder övervägs för förändring
av maskinutrustningens nuvarande placering.
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden framhåller att inom
nämnden vissa utredningar i hithörande frågor pågår. Med hänsyn bl. a. härtill
anser nämnden att i nuvarande läge särskilda åtgärder inte bör vidtagas
för att enligt revisorernas förslag omfördela eller inskränka länsanläggningarna.
Utskottet finner det för sin del angeläget att de av revisorerna berörda förhållandena
uppmärksammas. En fortlöpande översyn av verksamhetens omfattning
och inriktning synes sålunda böra ske genom Kungl. Maj :ts försorg.
Inte minst angeläget synes därvid vara att en prövning av befogenhets- och
ansvarsfördelningen de skilda myndigheterna emellan med avseende på verksamhetens
planering och drift kommer till stånd.
Under hänvisning härtill hemställer utskottet
att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del.
6. Exekutionsväsendets organisationsnämnd. Redovisningen av förskott till
vissa plankostnader. Televerkets bostäder i Nynäshamn. Beträffande dessa
delar av revisorernas berättelse, §§ 8, 10 och 13, har utskottet yttrat sig i utlåtanden
1967: 196, 1967: 189 och 1967: 188, varom utskottet här
erinrar.
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
5
7. Försäljning av viss allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom. Under
finansdepartementet, § 18, har revisorerna understrukit vikten av att fast
egendom som tillfaller allmänna arvsfonden i enlighet med förutsättningarna
för gällande bestämmelser försäljes utan onödig tidsutdräkt (Del I, s.
200—207).
Yttranden har avgivits av kammaradvokatfiskalsämbetet och länsstyrelsen
i Gävleborgs län (Del II, s. 119—132).
Utskottet anser det vara ett allmänt intresse att försäljningen av allmänna
arvsfonden tillfallen egendom i möjligaste mån påskyndas. Lika angeläget
är det att de ansvariga myndigheterna före försäljningen föranstaltar om
åtgärder som erfordras för att undvika att byggnader förfaller eller jorden
råkar i vanhävd.
Det av revisorerna under förevarande paragraf behandlade särskilda arvsfallet
synes ha tillräckligt förklarats i de avgivna remissyttrandena och föranleder
inte något uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
8. Förslagsverksamheten inom statsförvaltningen. Räkenskapsgranskningens
organisation inom den statliga förvaltningen. Utgivningen av statsliggaren.
Beträffande dessa delar av revisorernas berättelse, §§ 19, 20 och 21, har
utskottet yttrat sig i utlåtanden 1968:42, 1968: 113 och 1967:166, varom
utskottet här
erinrar.
9. Kostnaderna för ämbetslokaler i de centrala delarna av Stockholm. Under
finansdepartementet, § 22, har revisorerna uttalat sig för analys av kostnaderna
för förvärv och ombyggnad av äldre fastigheter i relation till kostnaderna
för nybyggnad av lokaler för olika statliga ändamål (Del I, s. 246—
254).
Yttranden har avgivits av riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen (Del
II, s. 168—170).
Utskottet. För att tillgodose det ökade behovet av statliga tjänstelokaler i
de centrala delarna av Stockholm har staten under senare år förvärvat och
byggt om vissa äldre fastigheter. Revisorerna har ansett det vara av intresse
att redovisa det utbyte som erhållits i form av arbetsrum och rumsytor genom
ifrågavarande förvärv samt att söka åstadkomma en kostnadsjämförelse
mellan dessa lokaler och nybyggnad med motsvarande centrala läge.
6
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
Det redovisade utredningsresultatet ger inte underlag för några generella
slutsatser men det vore dock enligt revisorernas mening av värde om arbetet
inom byggnadsstyrelsens kalkylavdelning kunde utsträckas till att omfatta
kostnaderna för förvärv och ombyggnad av äldre fastigheter i relation till
kostnaderna för nybyggnad av lokaler för olika statliga ändamål.
Utskottet kan helt ansluta sig till revisorernas uppfattning. Med hänsyn
till vad byggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande anfört anser emellertid utskottet
inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida vara påkallad.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
10. Statlig representation. Beträffande denna del av revisorernas berättelse,
§ 23, har utskottet yttrat sig i utlåtande 1967: 167, varom utskottet här
erinrar.
11. Förrådshållningen inom vissa statliga verk. Under finansdepartementet,
§ 25, har revisorerna framhållit angelägenheten av att förrådshållningen
hos statliga myndigheter mera allmänt granskas i syfte att begränsa förrådens
omfattning och tiderna för förrådshållningen. Möjligheterna att i ökad
omfattning utnyttja direktleverans bör alltså tillvaratas (Del I, s. 271—287).
Yttranden har avgivits av kriminalvårdsstyrelsen, försvarets fabriksverk,
statens vägverk, poststyrelsen, televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,
statskontoret, riksrevisionsverket och domänstyrelsen (Del II, s.
171—186).
Utskottet. Riksdagens revisorer har i sin berättelse under § 25 behandlat
frågan om förrådshållning. Revisorerna har därvid fäst uppmärksamheten
på den bindning av kapital och härav följande ränteutgifter samt de betydande
personal- och lokalkostnader som hållande av förråd medför.
Revisorerna har från vissa namngivna verk och myndigheter infordrat
uppgifter om förhållanden som berör lager och förråd. Dessa uppgifter har
för varje verk sammanställts och kommenterats.
I sitt uttalande har revisorerna bl. a. konstaterat att det sammanlagda
värdet av förrådshållningen vid ifrågavarande myndigheter vid utgången av
år 1962 utgjorde omkring 900 milj. kr. och vid utgången av år 1966 omkring
1 200 milj. kr. vilket innebär en ökning av 33 procent. Revisorerna påpekar
att endast omkring hälften av denna ökning kan anses belöpa på det ändrade
penningvärdet. En relativ ökning av förråden, alltså en utveckling motsatt
vad som bör eftersträvas från företagsekonomiska utgångspunkter, synes
föreligga.
Utskottet instämmer i revisorernas allmänna uppfattning om det betydel
-
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
7
sefulla i att förrådshållningen fortlöpande överses av myndigheterna och att
bl. a. förefintliga möjligheter till direktleveranser tillvaratas. Genom remissyttrandena
har utskottet styrkts i sin uppfattning att verk och myndigheter
har sin uppmärksamhet fäst på dessa frågor. Därtill kommer att inom riksrevisionsverket
inrättats en samarbetsdelegation för upphandlingsfrågor
in. m. Riksrevisionsverket har i sitt yttrande påpekat att genom delegationen
tillskapats en organisatorisk grundval med sådan bredd att en intensifiering
av arbetet inom den statliga upphandlingssektorn — vari myndigheternas
förrådshållning ingår som en väsentlig del — kan beräknas komma till
stånd.
Utskottet anser någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av
den av revisorerna aktualiserade frågan inte vara påkallad.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
12. Tillsättning av ordinarie lärartjänster. Under ecklesiastikdepartementet,
§ 26, har revisorerna dels uttalat att en undersökning bör göras i syfte att
klarlägga vilka möjligheter som finns att genomföra en rationalisering av
meritberäkningen för sökande till lärartjänster, dels funnit det önskvärt att
en översyn av hela tillsättningsproceduren snarast kommer till stånd (Del I,
s. 288—302).
Yttranden har avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet
och Svenska stadsförbundet (Del II, s. 187—191).
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392
av herr Hedlund m. fl. i vad de avser hemställan att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om översyn och förslag angående reglerna
för tillsättandet av ordinarie lärare enligt i motionerna angivna riktlinjer,
dels de likalydande motionerna I: 538 av herrar Nyman och Wirtén samt
II: 676 av herr Källstad och fru Freenkel i vad de avser hemställan att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn
av länsskolnämndernas organisation och arbetsuppgifter i den riktning som
angivits i motionerna.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över sistnämnda båda motioner från skolöverstyrelsen. Se Bilaga
till detta utlåtande.
Utskottet. Revisorernas utförliga redogörelse under denna punkt och de
avgivna yttrandena belyser med all önskvärd tydlighet hur omständligt och
8
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
arbetskrävande det nuvarande tillvägagångssättet vid tillsättning av ordinarie
lärare är. Bristerna i tillsättningsförfarandet har även understrukits i
motionerna I: 307 och It: 392 samt I: 538 och II: 676. Enligt utskottets mening
är det angeläget att man utan dröjsmål griper sig an med det problem,
som sålunda påvisats, och noga prövar möjligheterna att komma fram till
ett förfarande som är enklare och mindre arbetskrävande utan att fördenskull
objektivitet och noggrannhet eftersättes. Den utredning i en eller annan
form, som enligt utskottets mening bör komma till stånd, bör arbeta
förutsättningslöst och därför bl. a. också överväga möjligheterna att överföra
ifrågavarande arbete med lärartillsättningarna från länsskolnämnderna till
en central instans. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges till känna
för Kungl. Maj :t.
Det i motionerna I: 538 och II: 676 framställda nu ifrågavarande yrkandet
gäller en total översyn av länsskolnämndernas organisation och arbetsuppgifter
och blir därför endast delvis tillgodsett om den av utskottet förordade
utredningen kommer till stånd. Utskottet anser sig emellertid inte
kunna tillstyrka en utredning med det vidare uppdrag som önskas i dessa
motioner.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del ävensom motionerna 1: 307 och
II: 392 samt I: 538 och II: 676, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört
beträffande tillsättning av ordinarie lärartjänster,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad
de avser en översyn av länsskolnämndernas organisation och
arbetsuppgifter.
13. Skolornas schemaläggning. Under ecklesiastikdepartementet, § 27, har
revisorerna uttalat att en undersökning utan dröjsmål bör komma till stånd
i syfte att klarlägga om möjligheter föreligger att på ett eller annat sätt avhjälpa
bristen på personal lämpad för skolornas schemaarbete (Del I, s.
303—310).
Yttranden har avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen (Del II, s.
191—193).
Utskottet är medvetet om de svårigheter som är förknippade med schemaläggningsarbetet
i skolorna och samtidigt om betydelsen för både lärare och
elever och för hela skolans sätt att fungera av att man bär ett väl lagt schema,
som bland annat ger minsta möjliga antal håltimmar. En viss lättnad i
vad gäller schemaläggningen kan väntas, om den läroplansrevision för
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
9
grundskolan genomföres, varom förslag framlagts i propositionen 1968: 129,
men betydande svårigheter torde kvarstå. Som skolöverstyrelsen framhållit
bör man — i avvaktan på en vidareutveckling av ADB-tekniken — söka på
olika sätt minska svårigheterna, framför allt genom utbildning av schemaläggare
och utarbetande av tekniska anvisningar. Utskottet, som utgår från
att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan, anser att förevarande
paragraf i revisorernas berättelse inte behöver föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
14. De vetenskapliga forskningsrådens administration. Under ecklesiastikdepartementet,
§ 28, har revisorerna uttalat att forskningsrådens samarbetsdelegation
bör ges en fastare organisatorisk uppbyggnad samtidigt som dess
arbetsuppgifter och befogenheter närmare preciseras. Det synes revisorerna
angeläget att en utredning i berörda hänseenden snarast kommer till stånd
(Del I, s. 311—328).
Yttranden har avgivits av statskontoret, universitetskanslersämbetet och
forskningsrådens samarbetsdelegation, som bifogat yttranden av de i delegationen
ingående forskningsråden (Del II, s. 193—199).
Utskottet anser att en fastare organisatorisk uppbyggnad än för närvarande
av forskningsrådens samarbetsdelegation bör övervägas och att delegationens
arbetsuppgifter och befogenheter i samband därmed bör preciseras
närmare. Som framgår av delegationens eget yttrande kan man emellertid
vänta, att den själv tar initiativ till en utredning i frågan. Utskottet anser
därför att någon åtgärd från riksdagens sida inte erfordras.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
del till handlingarna.
15. Övriga av statsutskottet behandlade frågor. Beträffande följande paragrafer
i revisorernas berättelse, nämligen
§ 4 Vissa bevakningstekniska spörsmål,
§ 9 Verksamheten vid kronofogdemyndigheten i Stockholm,
§ 11 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,
§ 14 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer,
§ 24 Affärsverkens driftstater och
§ 31 Den administrativa tillämpningen av vissa kollektivavtal
10
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
har utskottet med hänsyn till vad som i avgivna yttranden eller i övrigt
framkommit funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något uttalande
av utskottet.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
delar till handlingarna.
Stockholm den 19 november 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Axel Andersson (fp),
Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson
(s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Strandberg (h) och
Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s),
herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i
Skellefteå (fp), Lindholm (s), Cassel (h), Fagerlund (s) och Sjönell (ep).
Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968
11
Bilaga
Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676 i vad de
behandlas i förestående utlåtande (13.3.68)
Länsskolnämndernas ställning, arbetsuppgifter och organisation berörs i
hög grad av länsindelningsutredningens och länsförvaltningsutredningens
redan framlagda förslag. Så torde även bli fallet beträffande länsdemokraliutredningens
kommande betänkande.
SÖ har i sitt 6.3.1967 avgivna yttrande över länsförvaltningsutredningens
betänkanden, SOU 1967: 20 och 21, tagit ställning till utredningens förslag
om överförande från länsskolnämnd till länsstyrelse av arbetsuppgifter och
beslutsbefogenheter rörande den regionala skolplaneringen och därvid uttalat
att tills vidare ingen ändring bör göras i länsskolnäinndens nuvarande
arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter i detta avseende.
Den i motionerna antydda frågan om antalet länsskolnämnder och regionerna
för dem är avhängig av den länsindelningsreform, som kan bli resultatet
av länsindelningsutredningens förslag, och kan enligt SÖ:s mening inte
behandlas för sig.
Vad beträffar decentralisering av förvaltningsuppgifter från SÖ till Uinsskolnämnderna
vill SÖ framhålla att sådan i betydande omfattning genomfördes
i samband med 1964 års reform av den centrala och regionala skolledningen
och att därefter successivt ytterligare decentraliseringar skett. Frågan
om decentralisering av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter från SÖ
till regionala och lokala organ uppmärksammas fortlöpande av SÖ. Senast
har SÖ i skrivelse 5.2.1968 till Kungl. Maj:t framlagt en rad förslag i detta
hänseende.
SÖ vill vidare nämna att inom SÖ pågår en undersökning beträffande länsskolnämndernas
arbetssätt och inre organisation i syfte att åstadkomma rationella
arbetsformer. Vid denna organisationsundersökning uppmärksammas
också länsskolnämndernas befattning med lärartillsättningarna. Såsom
SÖ framhållit i sitt 22.1.1968 avgivna yttrande över riksdagens revisorers berättelse
1967, § 26, avser SÖ att ta upp frågan om proceduren vid lärartillsättningarna
till ett samlat övervägande i samråd med därav berörda personalorganisationer
och myndigheter.
SÖ anser i detta läge behov ej föreligger av en särskild översyn av länsskolnämndernas
organisation och arbetsuppgifter och avstyrker bifall till
motionernas yrkande på denna punkt.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:359 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisat a1 i texten