Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1968-11-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:167, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

1

Nr 167

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers

berättelse över verkställd granskning av statsverket,

i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet, jämte

motioner.

(l:a—2:a, 4:e—5:e avd.)

Riksdagens revisorers berättelse har hänvisats till statsutskottet beträfrande

§§ 1—4, 6—11, 13—14, 18—28 och 31.

1. Till vissa läkare inom krigsmakten utgående löneförmåner m. m. Under

försvarsdepartementet, § 1, har revisorerna dels föreslagit en översyn av ersättningsnormerna

till vissa läkare, dels framhållit angelägenheten av en omprövning

i vissa delar av den nya förbandssjukvårdsorganisationen (Del 1,

s. 7—26).

Yttranden har avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

försvarets sjukvårdsstyrelse, riksrevisionsverket och statens avtalsverk (Del

II, s. 5—28).

Utskottet. Den nya förbandssjukvårdsorganisationen har endast varit i

funktion under kortare tid. Vissa av de av revisorerna påtalade bristerna

kan ha samband med organisationen i central och regional instans. Denna

är f. n. föremål för departementets prövning bl. a. i samband med framställning

från överbefälhavaren. Enligt utskottets mening bör en revidering av

förbandssjukvårdsorganisationen övervägas sedan erfarenhet under viss tid

vunnits av den nya organisationen i dess helhet. Under tiden bör givetvis alla

möjligheter till förbättringar inom systemets ram tillvaratas. Uppmärksamhet

bör därvid ägnas åt frågan om kontroll vid förening av förbands- och

anvisningsläkarfunktionen hos samma person. Vad utskottet nu anfört bör

av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj :t.

Arvoden till förbands- och tjänsteläkare grundar sig på ett mellan statens

avtalsverk och SACO träffat avtal, som på riksdagens vägnar godkänts av

riksdagens lönedelegation. Statens avtalsverk har efter förslag av försvarets

sjukvårdsstyrelse den 16 februari 1968 utfärdat anvisningar till förekommande

av felaktig tillämpning av militära hälso- och sjukvårdstaxan. Enligt

vad utskottet inhämtat följes kostnadsutvecklingen med stor uppmärksamhet

av försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsdepartementet. Avtalet är numera

uppsagt av personalorganisationen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 167

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

Med hänsyn till vad som i avgivna förklaringar framkommit liar utskottet

funnit vad revisorerna under denna paragraf anfört inte föranleda något uttalande

av utskottet utöver det anförda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande förbandssjukvårdsorganisationen,

2. att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i

övrigt i förevarande del till handlingarna.

2. Viss övning med ett flygfältsarbetskompani. Under försvarsdepartementet,

§ 2, har revisorerna framfört vissa erinringar i anledning av ett som övning

genomfört vägbygge (Del I, s. 27—40).

Yttranden har avgivits av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen

(Del II, s. 28—33).

Utskottet finner det angeläget att som beslutsunderlag vid övningar av

bär ifrågavarande slag bl. a. föreligger fullständiga och tillförlitliga kostnadsberäkningar

som medger dels bedömning av möjligheten att genomföra

övningen med hänsyn till tillgängliga medel, dels en riktig prioritering i förhållande

till andra projekt.

Med hänsyn till vad som i avgivna förklaringar framkommit har utskottet

funnit vad revisorerna under denna paragraf anfört inte föranleda något uttalande

av utskottet utöver det anförda.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

3. Fortifikationsförvaltningens anlitande av visst konsultföretag. Beträffande

denna del av revisorernas berättelse, § 3, har utskottet yttrat sig i utlåtande

1967: 178, varom utskottet här

erinrar.

4. Representationskostnader m. m. hos de allmänna försäkringskassorna.

Under socialdepartementet, § 6, har revisorerna behandlat frågor om de allmänna

försäkringskassornas kostnader för personalsammankomster av olika

slag och för representation. Enligt revisorernas mening bör det ankomma

på riksförsäkringsverket att i egenskap av tillsynsmyndighet för försäkringskassorna

utfärda allmänna riktlinjer för kassornas befattning med hithö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968 3

rande ärenden, varvid syftet bör vara att bringa praxis i överensstämmelse

med vad som gäller inom den rent statliga förvaltningen (Del I, s. 76_83).

Yttranden har avgivits av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och

Försäkringskasseförbundet (Del II, s. 50—58).

Utskottet. Tillsynsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna är riksförsäkringsverket.

Av yttrandena framgår att ämbetsverket och Försäkringskasseförhundet

inlett samarbete i syfte att uppnå mer enhetliga normer för

representations- och personalvårdskostnaderna.

Riksförsäkringsverket anser det lämpligast att verket får fullfölja uppgiften

att i samråd med Försäkringskasseförbundet utarbeta normer för försäkringskassornas

handlande på ifrågavarande områden med beaktande av

den gällande organisationen och de särskilda behov som föranledes av arten

av kassornas verksamhet samt utan krav på minskning av den personalvårdande

verksamheten.

Med hänsyn bl. a. till den pågående översynen har utskottet funnit vad

revisorerna under denna paragraf uttalat inte böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

5. Länsstyrelsernas datakontor. Under kommunikationsdepartementet, § 7,

har revisorerna tagit upp vissa frågor sammanhängande med verksamheten

på länsstyrelsernas datakontor samt förordat en översyn av denna verksamhet

i syfte att skapa garantier för att länsstyrelsernas datamaskinanläggningar

utnyttjas i en ekonomiskt rimlig omfattning (Del I, s. 84—100).

Yttranden har avgivits av länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Västmanlands och Västerbottens län samt statskontoret,

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och statistiska centralbyrån

(Del II, s. 59—80).

Utskottet. I revisorernas berättelse framhålles under förevarande paragraf

alt den undersökning som gjorts klart utvisar att länsstyrelsernas datamaskiner

inte utnyttjas i den omfattning som är tekniskt och personellt möjligt.

Inte minst med hänsyn till hyres- och personalkostnaderna in. m. framstår

det enligt revisorerna som angeläget att maskinkapaciteten utnyttjas i största

möjliga utsträckning så att de relativa produktionskostnaderna minskas

och staten besparas onödiga utgifter. Olika utvägar härför redovisas också.

Den mest näraliggande lösningen skulle vara att en omfördelning göres av de

nuvarande maskinresurserna, innebärande byte av maskiner mellan länsfl

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 167

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr i67 år 1968

styrelser med mera utpräglad över- respektive underkapacitet. Även frågan

om en eventuell marknadsföring av de tjänster som länsstyrelsernas datakontor

har att erbjuda anses böra uppmärksammas. Ytterligare ett spörsmål som

vore förtjänt av beaktande gäller arten av de arbetsuppgifter som länsdatakontoren

bör ombesörja. Bl. a. det omfattande behovet av statistiska data inom

den översiktliga planeringen anses göra det sannolikt att datamaskinsystemet

med fördel skulle kunna anknytas till de särskilda länsblock som i annat

sammanhang aktualiserats. Vid undersökningen har också uppmärksammats

att datamaskinerna av märket SAAB genomsnittligt sett uppvisar lägre

bearbetningstider och således större kapacitet än IBM-maskinerna. Revisorerna

finner det slutligen angeläget att en översyn av berörda förhållanden

snarast kommer till stånd i syfte att skapa garantier för att länslyrelsernas

datamaskinanläggningar utnyttjas i ekonomiskt rimlig omfattning.

De i frågan hörda länsstyrelserna ansluter sig i stort sett till revisorernas

uppfattning. Statskontoret däremot framhåller att länsstyrelsernas datakontor

under den period redovisningen omfattar befann sig i uppbyggnadsskedet,

varför verksamheten självfallet inte nått normal omfattning. Eftersom

den sålunda först under loppet av 196S utvecklas till full drift anser

statskontoret det knappast möjligt att på grundval av de redovisade beläggningsuppgifterna

dra några slutsatser om det framtida utnyttjandet. Verksamheten

borde sålunda få fast form innan åtgärder övervägs för förändring

av maskinutrustningens nuvarande placering.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden framhåller att inom

nämnden vissa utredningar i hithörande frågor pågår. Med hänsyn bl. a. härtill

anser nämnden att i nuvarande läge särskilda åtgärder inte bör vidtagas

för att enligt revisorernas förslag omfördela eller inskränka länsanläggningarna.

Utskottet finner det för sin del angeläget att de av revisorerna berörda förhållandena

uppmärksammas. En fortlöpande översyn av verksamhetens omfattning

och inriktning synes sålunda böra ske genom Kungl. Maj :ts försorg.

Inte minst angeläget synes därvid vara att en prövning av befogenhets- och

ansvarsfördelningen de skilda myndigheterna emellan med avseende på verksamhetens

planering och drift kommer till stånd.

Under hänvisning härtill hemställer utskottet

att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del.

6. Exekutionsväsendets organisationsnämnd. Redovisningen av förskott till

vissa plankostnader. Televerkets bostäder i Nynäshamn. Beträffande dessa

delar av revisorernas berättelse, §§ 8, 10 och 13, har utskottet yttrat sig i utlåtanden

1967: 196, 1967: 189 och 1967: 188, varom utskottet här

erinrar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

5

7. Försäljning av viss allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom. Under

finansdepartementet, § 18, har revisorerna understrukit vikten av att fast

egendom som tillfaller allmänna arvsfonden i enlighet med förutsättningarna

för gällande bestämmelser försäljes utan onödig tidsutdräkt (Del I, s.

200—207).

Yttranden har avgivits av kammaradvokatfiskalsämbetet och länsstyrelsen

i Gävleborgs län (Del II, s. 119—132).

Utskottet anser det vara ett allmänt intresse att försäljningen av allmänna

arvsfonden tillfallen egendom i möjligaste mån påskyndas. Lika angeläget

är det att de ansvariga myndigheterna före försäljningen föranstaltar om

åtgärder som erfordras för att undvika att byggnader förfaller eller jorden

råkar i vanhävd.

Det av revisorerna under förevarande paragraf behandlade särskilda arvsfallet

synes ha tillräckligt förklarats i de avgivna remissyttrandena och föranleder

inte något uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

8. Förslagsverksamheten inom statsförvaltningen. Räkenskapsgranskningens

organisation inom den statliga förvaltningen. Utgivningen av statsliggaren.

Beträffande dessa delar av revisorernas berättelse, §§ 19, 20 och 21, har

utskottet yttrat sig i utlåtanden 1968:42, 1968: 113 och 1967:166, varom

utskottet här

erinrar.

9. Kostnaderna för ämbetslokaler i de centrala delarna av Stockholm. Under

finansdepartementet, § 22, har revisorerna uttalat sig för analys av kostnaderna

för förvärv och ombyggnad av äldre fastigheter i relation till kostnaderna

för nybyggnad av lokaler för olika statliga ändamål (Del I, s. 246—

254).

Yttranden har avgivits av riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen (Del

II, s. 168—170).

Utskottet. För att tillgodose det ökade behovet av statliga tjänstelokaler i

de centrala delarna av Stockholm har staten under senare år förvärvat och

byggt om vissa äldre fastigheter. Revisorerna har ansett det vara av intresse

att redovisa det utbyte som erhållits i form av arbetsrum och rumsytor genom

ifrågavarande förvärv samt att söka åstadkomma en kostnadsjämförelse

mellan dessa lokaler och nybyggnad med motsvarande centrala läge.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

Det redovisade utredningsresultatet ger inte underlag för några generella

slutsatser men det vore dock enligt revisorernas mening av värde om arbetet

inom byggnadsstyrelsens kalkylavdelning kunde utsträckas till att omfatta

kostnaderna för förvärv och ombyggnad av äldre fastigheter i relation till

kostnaderna för nybyggnad av lokaler för olika statliga ändamål.

Utskottet kan helt ansluta sig till revisorernas uppfattning. Med hänsyn

till vad byggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande anfört anser emellertid utskottet

inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida vara påkallad.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

10. Statlig representation. Beträffande denna del av revisorernas berättelse,

§ 23, har utskottet yttrat sig i utlåtande 1967: 167, varom utskottet här

erinrar.

11. Förrådshållningen inom vissa statliga verk. Under finansdepartementet,

§ 25, har revisorerna framhållit angelägenheten av att förrådshållningen

hos statliga myndigheter mera allmänt granskas i syfte att begränsa förrådens

omfattning och tiderna för förrådshållningen. Möjligheterna att i ökad

omfattning utnyttja direktleverans bör alltså tillvaratas (Del I, s. 271—287).

Yttranden har avgivits av kriminalvårdsstyrelsen, försvarets fabriksverk,

statens vägverk, poststyrelsen, televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk,

statskontoret, riksrevisionsverket och domänstyrelsen (Del II, s.

171—186).

Utskottet. Riksdagens revisorer har i sin berättelse under § 25 behandlat

frågan om förrådshållning. Revisorerna har därvid fäst uppmärksamheten

på den bindning av kapital och härav följande ränteutgifter samt de betydande

personal- och lokalkostnader som hållande av förråd medför.

Revisorerna har från vissa namngivna verk och myndigheter infordrat

uppgifter om förhållanden som berör lager och förråd. Dessa uppgifter har

för varje verk sammanställts och kommenterats.

I sitt uttalande har revisorerna bl. a. konstaterat att det sammanlagda

värdet av förrådshållningen vid ifrågavarande myndigheter vid utgången av

år 1962 utgjorde omkring 900 milj. kr. och vid utgången av år 1966 omkring

1 200 milj. kr. vilket innebär en ökning av 33 procent. Revisorerna påpekar

att endast omkring hälften av denna ökning kan anses belöpa på det ändrade

penningvärdet. En relativ ökning av förråden, alltså en utveckling motsatt

vad som bör eftersträvas från företagsekonomiska utgångspunkter, synes

föreligga.

Utskottet instämmer i revisorernas allmänna uppfattning om det betydel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

7

sefulla i att förrådshållningen fortlöpande överses av myndigheterna och att

bl. a. förefintliga möjligheter till direktleveranser tillvaratas. Genom remissyttrandena

har utskottet styrkts i sin uppfattning att verk och myndigheter

har sin uppmärksamhet fäst på dessa frågor. Därtill kommer att inom riksrevisionsverket

inrättats en samarbetsdelegation för upphandlingsfrågor

in. m. Riksrevisionsverket har i sitt yttrande påpekat att genom delegationen

tillskapats en organisatorisk grundval med sådan bredd att en intensifiering

av arbetet inom den statliga upphandlingssektorn — vari myndigheternas

förrådshållning ingår som en väsentlig del — kan beräknas komma till

stånd.

Utskottet anser någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av

den av revisorerna aktualiserade frågan inte vara påkallad.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

12. Tillsättning av ordinarie lärartjänster. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 26, har revisorerna dels uttalat att en undersökning bör göras i syfte att

klarlägga vilka möjligheter som finns att genomföra en rationalisering av

meritberäkningen för sökande till lärartjänster, dels funnit det önskvärt att

en översyn av hela tillsättningsproceduren snarast kommer till stånd (Del I,

s. 288—302).

Yttranden har avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet

och Svenska stadsförbundet (Del II, s. 187—191).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392

av herr Hedlund m. fl. i vad de avser hemställan att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om översyn och förslag angående reglerna

för tillsättandet av ordinarie lärare enligt i motionerna angivna riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 538 av herrar Nyman och Wirtén samt

II: 676 av herr Källstad och fru Freenkel i vad de avser hemställan att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn

av länsskolnämndernas organisation och arbetsuppgifter i den riktning som

angivits i motionerna.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över sistnämnda båda motioner från skolöverstyrelsen. Se Bilaga

till detta utlåtande.

Utskottet. Revisorernas utförliga redogörelse under denna punkt och de

avgivna yttrandena belyser med all önskvärd tydlighet hur omständligt och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

arbetskrävande det nuvarande tillvägagångssättet vid tillsättning av ordinarie

lärare är. Bristerna i tillsättningsförfarandet har även understrukits i

motionerna I: 307 och It: 392 samt I: 538 och II: 676. Enligt utskottets mening

är det angeläget att man utan dröjsmål griper sig an med det problem,

som sålunda påvisats, och noga prövar möjligheterna att komma fram till

ett förfarande som är enklare och mindre arbetskrävande utan att fördenskull

objektivitet och noggrannhet eftersättes. Den utredning i en eller annan

form, som enligt utskottets mening bör komma till stånd, bör arbeta

förutsättningslöst och därför bl. a. också överväga möjligheterna att överföra

ifrågavarande arbete med lärartillsättningarna från länsskolnämnderna till

en central instans. Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges till känna

för Kungl. Maj :t.

Det i motionerna I: 538 och II: 676 framställda nu ifrågavarande yrkandet

gäller en total översyn av länsskolnämndernas organisation och arbetsuppgifter

och blir därför endast delvis tillgodsett om den av utskottet förordade

utredningen kommer till stånd. Utskottet anser sig emellertid inte

kunna tillstyrka en utredning med det vidare uppdrag som önskas i dessa

motioner.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del ävensom motionerna 1: 307 och

II: 392 samt I: 538 och II: 676, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört

beträffande tillsättning av ordinarie lärartjänster,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad

de avser en översyn av länsskolnämndernas organisation och

arbetsuppgifter.

13. Skolornas schemaläggning. Under ecklesiastikdepartementet, § 27, har

revisorerna uttalat att en undersökning utan dröjsmål bör komma till stånd

i syfte att klarlägga om möjligheter föreligger att på ett eller annat sätt avhjälpa

bristen på personal lämpad för skolornas schemaarbete (Del I, s.

303—310).

Yttranden har avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen (Del II, s.

191—193).

Utskottet är medvetet om de svårigheter som är förknippade med schemaläggningsarbetet

i skolorna och samtidigt om betydelsen för både lärare och

elever och för hela skolans sätt att fungera av att man bär ett väl lagt schema,

som bland annat ger minsta möjliga antal håltimmar. En viss lättnad i

vad gäller schemaläggningen kan väntas, om den läroplansrevision för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

9

grundskolan genomföres, varom förslag framlagts i propositionen 1968: 129,

men betydande svårigheter torde kvarstå. Som skolöverstyrelsen framhållit

bör man — i avvaktan på en vidareutveckling av ADB-tekniken — söka på

olika sätt minska svårigheterna, framför allt genom utbildning av schemaläggare

och utarbetande av tekniska anvisningar. Utskottet, som utgår från

att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan, anser att förevarande

paragraf i revisorernas berättelse inte behöver föranleda någon särskild

åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

14. De vetenskapliga forskningsrådens administration. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 28, har revisorerna uttalat att forskningsrådens samarbetsdelegation

bör ges en fastare organisatorisk uppbyggnad samtidigt som dess

arbetsuppgifter och befogenheter närmare preciseras. Det synes revisorerna

angeläget att en utredning i berörda hänseenden snarast kommer till stånd

(Del I, s. 311—328).

Yttranden har avgivits av statskontoret, universitetskanslersämbetet och

forskningsrådens samarbetsdelegation, som bifogat yttranden av de i delegationen

ingående forskningsråden (Del II, s. 193—199).

Utskottet anser att en fastare organisatorisk uppbyggnad än för närvarande

av forskningsrådens samarbetsdelegation bör övervägas och att delegationens

arbetsuppgifter och befogenheter i samband därmed bör preciseras

närmare. Som framgår av delegationens eget yttrande kan man emellertid

vänta, att den själv tar initiativ till en utredning i frågan. Utskottet anser

därför att någon åtgärd från riksdagens sida inte erfordras.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

del till handlingarna.

15. Övriga av statsutskottet behandlade frågor. Beträffande följande paragrafer

i revisorernas berättelse, nämligen

§ 4 Vissa bevakningstekniska spörsmål,

§ 9 Verksamheten vid kronofogdemyndigheten i Stockholm,

§ 11 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 14 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer,

§ 24 Affärsverkens driftstater och

§ 31 Den administrativa tillämpningen av vissa kollektivavtal

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

har utskottet med hänsyn till vad som i avgivna yttranden eller i övrigt

framkommit funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något uttalande

av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande

delar till handlingarna.

Stockholm den 19 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson

(s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Strandberg (h) och

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s),

herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i

Skellefteå (fp), Lindholm (s), Cassel (h), Fagerlund (s) och Sjönell (ep).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167 år 1968

11

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676 i vad de

behandlas i förestående utlåtande (13.3.68)

Länsskolnämndernas ställning, arbetsuppgifter och organisation berörs i

hög grad av länsindelningsutredningens och länsförvaltningsutredningens

redan framlagda förslag. Så torde även bli fallet beträffande länsdemokraliutredningens

kommande betänkande.

SÖ har i sitt 6.3.1967 avgivna yttrande över länsförvaltningsutredningens

betänkanden, SOU 1967: 20 och 21, tagit ställning till utredningens förslag

om överförande från länsskolnämnd till länsstyrelse av arbetsuppgifter och

beslutsbefogenheter rörande den regionala skolplaneringen och därvid uttalat

att tills vidare ingen ändring bör göras i länsskolnäinndens nuvarande

arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter i detta avseende.

Den i motionerna antydda frågan om antalet länsskolnämnder och regionerna

för dem är avhängig av den länsindelningsreform, som kan bli resultatet

av länsindelningsutredningens förslag, och kan enligt SÖ:s mening inte

behandlas för sig.

Vad beträffar decentralisering av förvaltningsuppgifter från SÖ till Uinsskolnämnderna

vill SÖ framhålla att sådan i betydande omfattning genomfördes

i samband med 1964 års reform av den centrala och regionala skolledningen

och att därefter successivt ytterligare decentraliseringar skett. Frågan

om decentralisering av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter från SÖ

till regionala och lokala organ uppmärksammas fortlöpande av SÖ. Senast

har SÖ i skrivelse 5.2.1968 till Kungl. Maj:t framlagt en rad förslag i detta

hänseende.

SÖ vill vidare nämna att inom SÖ pågår en undersökning beträffande länsskolnämndernas

arbetssätt och inre organisation i syfte att åstadkomma rationella

arbetsformer. Vid denna organisationsundersökning uppmärksammas

också länsskolnämndernas befattning med lärartillsättningarna. Såsom

SÖ framhållit i sitt 22.1.1968 avgivna yttrande över riksdagens revisorers berättelse

1967, § 26, avser SÖ att ta upp frågan om proceduren vid lärartillsättningarna

till ett samlat övervägande i samråd med därav berörda personalorganisationer

och myndigheter.

SÖ anser i detta läge behov ej föreligger av en särskild översyn av länsskolnämndernas

organisation och arbetsuppgifter och avstyrker bifall till

motionernas yrkande på denna punkt.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:359 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1967 församlade revisorers berättelse över verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisat a1 i texten