Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion angående samordning av den statliga verksamheten avseende kustområdena.

1968-11-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:169, Utlåtande i anledning av motion angående samordning av den statliga verksamheten avseende kustområdena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1968

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av motion angående samordning av den

statliga verksamheten avseende kustområdena.

(5:e avd.)

I motionen II: 593 av herr Åberg liar hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en utredning syftande till en samordning

av de statliga verkens rationaliseringsåtgärder beträffande de verksamheter

som är förlagda till våra kuster.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från överbefälhavaren, sjöfartsstyrelsen, statskontoret

och generaltullstyrelsen.

Överbefälhavaren har med erinran om att han redan 1965 föreslagit en

allsidig utredning om övervakningen av havsområdena runt våra kuster

tillstyrkt motionen.

Statskontoret som vitsordar att rationaliseringsåtgärder inom ett område

kan medföra effekter som inte är önskade inom ett annat område finner

det motiverat att uppmärksamma de problem som anförts i motionen. I

den mån det finns brister i övervakningsverksamheten i kustområdena bör

enligt ämbetsverkets mening dessa frågor i första hand tas upp till överläggningar

mellan de berörda myndigheterna.

Sjöfartsstgrelsen och generaltullstgrelsen har i sitt gemensamma yttrande

anfört bl. a. följande.

Sjöfartsverket och tullverket representerar sammanlagt mer än 90 % av

den civila statliga sjöövervakningslcapaciteten vid kusten. Lägges härtill enheterna

hos sjöräddningssällskapet som genom särskilt avtal med sjöfartsstyrelsen

anpassar sin verksamhet till de statliga sjöräddningsresursernas

lokalisering, finner man att omkring 95 % av den nuvarande civila övervakningen

till sjöss ligger inom ramen för de sektorer sjöfartsverket och

tullverket tillsammans har att svara för eller att överblicka.

De rationaliseringsåtgärder som under senare år genomförts eller alltjämt

pågår inom dessa verk innebär visserligen en minskning av antalet

»vakande ögon» längs kusten men har i gengäld gett väsentligt större möjligheter

för de enskilda enheterna att verka bl. a. genom bättre teknisk utrustning.

Härtill kommer att vid nyanskaffning vissa enheter ges högre

fart och större sjövärdighet än tidigare motsvarande typer, vilket möjliggör

en mera rörlig övervakningsverksamhet. En optimal lokalisering av

sålunda disponibla, mera »slagkraftiga» enheter ger generellt sett snarare

ökade än minskade möjligheter till effektiv insats inom de olika sektorerna

av den civila sjöövervakningen längs våra kuster.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 169

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1968

Det förtjänar vidare framhållas att den fortsatta tekniska utvecklingen

torde successivt öppna nya möjligheter för en effektivare övervakning av

vad som rör sig på sjön. Nya teletekniska hjälpmedel kan förutses bli tillgängliga

i en nära framtid liksom ytterligare förbättringar inom radiokommunikationerna.

I fråga om båtmateriel synes utvecklingen peka mot att

nya konstruktioner t. ex. av typ svävare kan bli lämpliga framtida bevakningsenheter

för snabb avspaning av längre kuststräckor.

Med denna bakgrund bedömer sjöfarts- och generaltullstyrelserna det

icke i och för sig angeläget att ha ett permanent antal »vakande ögon» längs

hela kusten. Den fortlöpande optiska övervakningen från organ i land synes

främst böra inriktas på de inseglingsleder, där mer omfattande sjöfart och

nöjesbåtstrafik förekommer. I övrigt torde den anpassning till modernare

förhållanden, som motionären efterlyser, bäst uppfyllas genom den upprustning

i fråga om tekniska hjälpmedel liksom den strävan efter större

rörlighet som kännetecknar utvecklingen inom såväl sjöfartsverket som

tullverkets kustbevakning.

I motionen har anförts att det hastigt ökande antalet nöjesbåtar resulterat

i ökat antal olyckor och olyckstillbud. Sett i relation till antalet sådana

båtar är dock olycksfrekvensen mycket låg, i varje fall i jämförelse med

t. ex. antalet drunkningsolyckor som icke bar något samband med färd i

nöjesbåt eller med antalet olyckor på landsvägarna. Med det stora och växande

antalet nöjesbåtar — f. n. omkring 500 000 — är det omöjligt, hur stora

övervakningsresurserna än görs, att med dessa vara allestädes närvarande.

Dessutom synes det icke vara rationellt att skapa en särskild sjöräddningskapacitet

för den korta tid på året — drygt två månader — som nöjesbåtstrafiken

förekommer i någon större omfattning. När det gäller nöjesbåtsolyckor

synes det riktigast att såsom nu sker främst satsa på de förebyggande

åtgärderna, exempelvis den sjövettspropaganda som bedrives av sjövettskommittén

och till denna anslutna myndigheter, organ och sammanslutningar.

Även i fråga om åtgärder mot tjuvvittjande av fiskeredskap, fiskstölder

och annan kriminalitet synes resursallokeringen böra ställas i relation till

sagda företeelsers art och omfattning sedda i sitt större samhälleliga sammanhang.

Mot bakgrund av det anförda finner styrelserna den ordning i stort sett

till fyllest, som följer av riksdagens godkännande av vad föredragande departementschefen

anfört till 1967 års statsverksproposition (bilaga 9 sid. 40)

med anledning av den av Kungl. Maj :t 1966 tillsatta och samma år avlämnade

utredningen om den civila övervakningen till sjöss. Sagda ordning

innebär, att tullverkets kustbevakning, som av Kungl. Maj :t förordnats

utföra viss polisbevakning till sjöss, inom vissa, sommartid tättbefolkade

skärgårdsområden, kompletteras med särskilda sjöpolisenheter med huvudinriktning

på allmän ordningshållning och sådan grövre brottsbekämpning,

som normalt ingår i polisens arbetsuppgifter.

När det gäller speciellt övervakningen av fisket är det betydelsefullt,

att den personal som avses för sådana övervakningsuppgifter, bl. a. kustbevakningens

personal, tilldelas sådana befogenheter att uppgiften kan fullgöras

på ett rationellt sätt. Det synes i detta sammanhang motiverat att

erinra om generaltullstyrelsens yttrande över fritidsfiskeutredningens betänkande

1968 (Dnr I 221/1968).

Med hänsyn till att sjöfartsverket och tullverket såsom nämnts tillsam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1968

3

mans täcker större delen av den civila övervakningen till sjöss, är det av

väsentlig betydelse, att såväl verksamheterna som ifrågasatt rationalisering

av dessa i erforderlig utsträckning koordineras.

I detta syfte remitteras regelmässigt verken emellan sådana tilltänkta

organisationsändringar som påverkar sjöräddningskapaciteten. När det

gällt t. ex. indragningar av lotsplatser har tullverket härvid sökt anpassa

sina resurser efter de förändringar som från sjöräddningssynpunkt väntas

komma att uppstå. Som exempel härpå kan nämnas att Västra kustdistriktet

under det senaste året tilldelats icke mindre än tre nya tulljakter (Strömstad,

Grebbestad samt fr. o. m. juli 1968 Gravarne), varigenom möjliggjorts

en förhållandevis god uppföljning av såväl den yrkesmässiga sjötrafiken

som nöjesbåtstrafiken även inom norra Bohuslän.

Ett annat exempel på samordnande åtgärder är de ovannämnda konferenserna

i sjöräddningsfrågor samt de sjöräddningsövningar som ägt rum

eller är planerade att genomföras i endera verkets regi.

När det gäller åtgärder mot oljeutsläpp har ett nära samarbete utvecklats

mellan de båda verken, vilket återspeglas i de överläggningar och beredskapsplaner

ävensom de framställningar och remissvar m. m. till vederbörande

departement som aktualiserats särskilt under det senaste året.

Nyligen har frågan tagits upp om ökad samordning av de båda verkens

resurser för att lösa vissa problem rörande sjösäkerhet, transporter vid sjöräddningsfall

och sambandstjänst vid lotsning, som följer av förändrade

förutsättningar och delvis nya krav på denna verksamhets bedrivande.

Med de anförda exemplen har sjöfartsstyrelsen och generaltullstyrelsen

gemensamt velat peka på att det inom huvuddelen av den statliga verksamheten

vid kusten redan förekommer en viss samordning av pågående

rationaliseringsåtgärder, att ett närmare samgående kring vissa av de båda

verkens resurser är under övervägande samt att de bägge styrelserna är

inriktade på att ytterligare fördjupa sitt samarbete för att höja effekten

hos de sammantagna övervakningsresurserna.

Med dessa åtgärder torde det i motionen angivna syftet i allt väsentligt

kunna uppnås, utan att särskild utredning härför behöver tillsättas.

Utskottet. Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen

har endast en av remissmyndigheterna, nämligen överbefälhavaren, ansett

en utredning av det slag motionären begär vara påkallad.

Lotsorganisationsutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande

Lots- och fyrväsendets organisation bl. a. behandlat spörsmål om sjöräddningstjänsten

och havsövervakningen.

I betänkandet understryks att uttunningen av såväl lotsplatser som bemannade

fyrplatser i viss mån har kompenserats genom att nya tekniska

hjälpmedel tagits i tjänst för sjöräddning och övervakning. Hit hör främst

helikopter, VHF-telefoni och radar. Utredningen föreslår att flygklubbarna

nu skall inordnas i sjöräddningen. Vidare betonar utredningen bl. a. behovet

av samordning i olika avseenden för att sjöräddningstjänsten skall

i fortsättningen kunna fullfölja sina uppgifter på önskvärt sätt.

Utskottet vill också erinra om att räddningstjänstutredningen har att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1968

behandla bl. a. frågan om ansvar och arbetsuppgifter mellan olika organisationer

som deltar i räddningsverksamheten.

Vad beträffar havsövervakningen har lotsorganisationsutredningen inte

ansett sig böra ta hänsyn till annan havsövervakning än den som fordras

från handelssjöfartens sida och den som handelssjöfarten är beredd att

bestrida kostnaderna för. Bl. a. till följd härav har i betänkandet understrukits

angelägenheten av att en av överbefälhavaren föreslagen utredning

angående frågorna kring övervakningen av havsområdena runt Sverige

kommer till stånd.

Genom lotsorganisationsutredningens betänkande har sålunda vissa förslag

som berör det nu ifrågavarande motionsyrkandet underställts Ivungl.

Maj :t. I ett interpellationssvar hösten 1967 har statsrådet och chefen för

finansdepartementet förklarat att vid prövningen av lotsorganisationsutredningens

förslag och räddningstjänstutredningens förslag även samordningsfrågor

rörande kust- och sjöövervakningen kommer att prövas. Slutligen

har sjöfartsstyrelsen och generaltullstyrelsen i sitt gemensamma remisyttrande

understrukit att de bägge styrelserna är inriktade på att ytterligare

fördjupa sitt samarbete för att höja effekten hos de sammantagna övervakningsresurserna.

Mot bakgrunden av det anförda kan utskottet för sin del inte finna någon

ytterligare åtgärd från riksdagens sida erforderlig i anledning av motionen

II: 593, varför utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen II: 593.

Stockholm den 19 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson

(s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s), Strandberg

(h) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Cassel (h), Fagerlund (s) ocli Sjönell

(ep).

ESSELTE AB, STHLM 68

814512

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.