Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motion om livränta åt f.d. lettiske löjtnanten Edwin Alksnis.

1968-11-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:173, Utlåtande i anledning av motion om livränta åt f.d. lettiske löjtnanten Edwin Alksnis.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1968

3

Nr 173

Utlåtande i anledning av motion om livränta åt f.d. lettiske löjtnanten

Edwin Alksnis.

(5 :e avd. )

I motionen II: 782 av herr Rubin bär hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t föreslår att Edwin Alksnis skall erhålla livränta från

svenska staten.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionen från försvarets civilförvaltning och riksförsäkringsverket.

Civilförvaltningen har med sitt yttrande överlämnat en genom

svenska generalkonsulatet i London verkställd utredning om Alksnis ekonomiska

förhållanden in. m.

Av civilförvaltningens yttrande och nämnda utredning framgår bl. a.

att f. d. lettiske löjtnanten Edwin Julius Alksnis, född den 9 april 1912,

kom till Sverige som flykting våren 1945,

att han hösten 1945 överfördes från interneringsläger till beredskapssj likhus,

där han den 13 december 1945 gjorde självmordsförsök genom att stöta

en blyertspenna i höger öga,

att han på grund av de skador han ådrog sig genom självmordsförsöket

vårdades på svenskt sjukhus,

att han till följd av nämnda skador är blind på höger öga och delvis förlamad

i höger arm och höger ben,

att han lider av yrsel och svimningsanfall,

att han hösten 1946 begav sig från Sverige till England, där han för närvarande

vistas,

att han är brittisk medborgare.

Enligt försvarets civilförvaltning är frågan om särskild ersättning åt

Alksnis av statsmedel av beskaffenhet att böra bedömas uteslutande av

billighetsskäl. I ersättningsfrågan har civilförvaltningen anfört följande.

Såvitt framgår av utredningen i ärendet kan Alksnis invalidiserade hälsotillstånd

ej anses orsakat genom förvållande av svensk myndighet eller av

anställningshavare hos svensk myndighet. Någon rättslig grund för skadestånd

från svenska staten torde således inte föreligga. Frågan om särskild

ersättning åt Alksnis av statsmedel är därför av beskaffenhet att bedömas

uteslutande av billighetsskäl. Det torde inte böra ankomma på civilförvaltningen

att göra ett dylikt bedömande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1968

Riksförsäkringsverket har anfört följande.

Det torde inte ankomma på riksförsäkringsverket att uttala sig om skäligheten

av att Alksnis beviljas något understöd av statsmedel. Beträffande

beräkningen av eventuell livränta kan möjligen ersättningsgrunderna för

yrkesskador lämna någon ledning. De föreliggande upplysningarna om

Alksnis’ förhållanden ger emellertid inte underlag för en säker beräkning av

vilken livränta som skulle ha tillkommit honom om skadan hade omfattats

av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen.

Vid tillämpningen av yrkesskadeförsäkringens regler brukar blindhet på

ena ögat anses medföra nedsättning av arbetsförmågan med 20 procent, när

andra ögat har god syn. Om Alksnis’ angivna talrubbning är betydande, kan

det antas, att hans arbetsförmåga skulle vid tillämpning av yrkesskadeförsäkringens

grunder anses nedsatt med ungefär 50 procent.

Medelbeloppet av livräntor efter 50 procents invaliditet på grund av yrkesskador

år 1946 var ursprungligen ungefär 1 200 kronor för år. Beloppen har

vid skilda tillfällen höjts genom särskild lagstiftning. Nu gäller beträffande

höjningarna lag den 17 juni 1955 (nr 469) angående omreglering av vissa

ersättningar, lag den 6 juni 1962 (nr 303) om förhöjning av vissa ersättningar

och lag den 15 december 1967 (nr 920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor

m. m. Efter omregleringen utgjorde medellivräntan för de

nämnda fallen omkring 2 800 kronor före 67 års ålder och 1 400 kronor därefter.

Med förhöjningar enligt 1962 års lag steg dessa belopp till ungefär

3 600 och 1 800 kronor. Enligt värdesäkringslagen har motsvarande belopp

blivit inemot 4 600 och 2 300 kronor.

Utskottet. Det i den föreliggande motionen framställda yrkandet går ut på

att f. d. lettiske löjtnanten Edwin Julius Alksnis skall tillerkännas livsvarig

livränta av statsmedel. Alksnis kom som flykting till Sverige 1945. Han är

nu bosatt i England och brittisk medborgare.

Enligt utskottets mening är det föreliggande fallet så särpräglat att det

knappast kan eller bör bedömas med utgångspunkt i sedvanliga överväganden.

Billighetssynpunkten träder här helt i förgrunden. Ett bifall till motionsyrkandet

skulle emellertid otvivelaktigt vara ägnat att medföra inte

överblickbara konsekvenser. Till följd härav kan utskottet inte tillstyrka

motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen II: 782.

Stockholm den 19 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 172.

ESSELTE AB, STHLM 68

814424

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.