Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider för vissa värnpliktiga.
1968-11-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:176, Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider för vissa värnpliktiga.
Dokumentets text
Nr 176—177
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
1
Nr 176
Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider
för vissa värnpliktiga.
(1 :a avd.)
I de likalydande motionerna I: 212 av herr Blom och II: 273 av herr Werbro
har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning
och förslag om ändrade inryckningstider för värnpliktiga som uttagits
till underofficersutbildning.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från överbefälhavaren, skolöverstyrelsen, värnpliktsnämnden
och 1966 års värnpliktskommitté. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Motionerna utmynnar i förslag till utredning om ändrade inryckningstider
för värnpliktiga som uttagits till underofficersutbildning vid
armén med hänsyn till de studiesociala och arbetsmarknadsmässiga olägenheter
som uppstår med gällande system då dessa värnpliktiga enligt motionerna
inrycker till tjänstgöring i mars.
I motionerna har inte berörts de alternativa inryckningsmöjligheter som
erbjuds de underofficersuttagna värnpliktiga. Utskottet vill erinra om att en
lämplig studiesocial inpassning av grundutbildningen var en av utgångspunkterna
för 1960 års värnpliktsutredning. Härvid eftersträvas bl. a. att
den obligatoriska grundutbildningen i princip inte skall ta i anspråk mer
tid än som inrymmer högst två civila studieterminer. Samtidigt måste tillräcklig
hänsyn tas till en lämplig inpassning av den grundläggande krigsförbandsutbildningen
under grundutbildning. Den grundläggande krigsförbandsutbildningen
måste nämligen tidsmässigt samordnas så att alla kategorier
värnpliktiga kan genomföra denna i allsidigt sammansatta förband,
dvs. under den senare delen av grundutbildningen för huvuddelen av de
värnpliktiga. De underofficersuttagna värnpliktiga måste före krigsförbandsutbildningen
hunnit få sådan färdighet i befälsutövning att de under denna
utbildning varaktigt kan tjänstgöra i befattning, i vilken de senare avses
krigsplaceras. De värnpliktiga underofficersuttagnas utbildning kan därför
icke ses som en isolerad företeelse utan måste ses i sammanhang med övriga
värnpliktigas grundutbildning.
De värnpliktiga har vissa möjligheter att om de organisatoriska förhållandena
medger det fullgöra sin grundutbildning antingen i perioder eller i
en följd. Vid fullgörande av grundutbildningen i perioder fullgörs första pe
1
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 176—177
2
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
rioden en sommar med inryckning under juni och utryckning under augusti.
Andra perioden påbörjas kommande sommar med inryckning likaledes under
juni och utryckning under maj eller juni påföljande år. Vid fullgörande
av tjänstgöringen i en följd sker inryckning i mars ena året och utryckning
i maj eller juni påföljande år. Detta alternativ torde åsyftas i motionerna.
Enligt vad som framgår av remissyttrande från värnpliktsnämnden fullgör
de flesta i motionerna åsyftade värnpliktiga utbildning uppdelad i två perioder.
Nämnden anser det därför inte motiverat med någon utredning. Däremot
kan enligt nämnden vissa skäl tala för att en återgång till sammanhängande
underofficersutbildning bättre skulle tillgodose såväl krigsmaktens som de
enskilda värnpliktigas intressen.
Som framgår av remissyttrandet från 1966 års värnplikt skommitté inverkar
även årsklassernas storlek på den tidpunkt när de värnpliktiga inkallas.
Utbildningskapaciteten svarar mot det teoretiska medelvärdet av en årsklass
värnpliktiga under så lång planeringsperiod som kan överblickas med tillgänglig
befolkningsstatistik. Den enskilda åldersklassen värnpliktiga kan
avvika starkt från det medelvärde som dimensionerar fredsutbildningsorganisationen.
Att temporärt ändra utbildningsorganisationen är praktiskt ogenomförbart
och ekonomiskt oförsvarbart. Man nödgas därför i vissa fall acceptera
att den enskilde värnpliktige får fullgöra sin grundutbildning vid en
tidpunkt som för honom inte är den lämpligaste. Dessa förhållanden drabbar
eu betydligt större grupp av värnpliktiga än enbart de underofficersuttagna.
Den uppdelade grundutbildningen av underofficersuttagna värnpliktiga
tillämpas i full utsträckning först från och med utbildningsåret 1968/69.
Tillräcklig erfarenhet saknas därför ännu av det nya utbildningssystemets
verkningar.
Då värnpliktsutbildningen som av det anförda framgår är så uppbyggd att
studiesociala skäl utifrån i övrigt rådande förutsättningar skall beaktas anser
utskottet att ställning icke bör tas till ytterligare utredning av inryckningstiderna
för underofficersuttagna värnpliktiga förrän tillräcklig erfarenhet
av systemet föreligger. Utskottet förutsätter härvid att Kungl. Maj :t
noga följer utvecklingen så att en kvalitativt godtagbar militär utbildning
erhålles och att samtidigt hänsyn i den utsträckning som är möjlig tas till de
civila studierna.
Motionerna I: 212 och II: 273 avstyrkes alltså.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 212 och II: 273.
Stockholm den 26 november 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 177.
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
3
Bilaga
Yttranden över motionerna 1:212 och II: 273
Överbefälhavaren (21.5.1968)
Motionärerna synes ha missuppfattat uppbyggnaden av grundutbildningen
och dess inpassning för de underofficersuttagna värnpliktiga vid armén.
En lämplig studiesocial inpassning av grundutbildningen var ett styrande
grundvärde för 1960 års värnpliktsutredning.
Grundutbildningens längd skulle göras sådan att den endast kom att omfatta
högst ett studieår. Den skulle inpassas så att inryckning skedde efter
avslutat gymnasium och så att utryckning skedde före påbörjandet av postgymnasiala
studier.
Av angivna skäl bereds de värnpliktiga i enlighet med TLA nr 50/1966
(Kung], brev 16/6 1966 med provisoriska bestämmelser om värnpliktsutbildningen)
alternativa möjligheter att fullgöra sin grundutbildning på följande
sätt:
a) I perioder1
b) I en följd
Studerande värnpliktiga kan därvid inrycka omkring 1/6 till 1. perioden
med utryckning omkring 31/8 samma år. Grundutbildningen fullföljs påföljande
år med inryckning omkring 1/6 och utryckning 30/5.
Värnpliktiga som inte studerar kan påbörja sin grundutbildning omkring
1/3 som därefter fullgörs i en följd med utryckning omkring 30/5 påföljande
år.
Vissa värnpliktiga tas ut för utbildning vid regementen (skolor) enligt utbildningsalternativ
II. De fullgör utbildningen i en följd och rycker in omkring
14/6 och rycker ut påföljande år omkring 8/9.
Den militära utbildningskapaciteten för grundutbildning har för arméns
vidkommande begränsats till 36 500 man, varav 8 % får utgöra officers- och
underofficersuttagna. Därför kan inte alla underofficersuttagna värnpliktiga
beredas plats omedelbart efter avlagd examen vid gymnasium. De fullgör
sin grundutbildning året därefter enligt något av tidigare redovisade
alternativ.
Samordningen av den postgymnasiala studiegången till 1966 års värnpliktslag
har behandlats av UKAS (Universitetskanslersämbetets arbetsgrupp
för fasta studiegångar), vars utredning f. n. är under remissbehandling.
Sammanfattningsvis synes motionerna ha grundats på ofullständiga ingångsvärden
och några skäl för ytterligare utredning i denna fråga bedöms
inte föreligga.
Skolöverstyrelsen (22.5.1968)
Värnpliktsutredningen diskuterade i sitt betänkande »Värnplikten» (SOU
1965: 68) tre olika alternativ för in- och utryckning till värnpliktstjänstgöring.
Utredningen jämförde dessa bl. a. från studiesocial synpunkt. Utred
1
Den enskilde erhåller orientering om dessa möjligheter bl. a. i broschyren »Inlör inskrivningen».
4
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
ningen hade tidigare i betänkandet redovisat uppfattningen att den militära
grundutbildningen borde få ta högst två studieterminer i anspråk. De studerande
ansågs vilja genomföra den militära grundutbildningen snarast
möjligt efter gymnasiestudiernas slut. Utredningen framhöll dock att man
på grund av åldersklassernas storlek och det stora antalet gymnasieutbildade
för en del av de studerande måste framflytta inryckningen till militärutbildningen
till året efter det de lämnat gymnasiet.
Av militära utbildningsskäl förordade utredningen det alternativ som innebar
vårutryckning för huvuddelen av de värnpliktiga trots att detta alternativ
bedömdes som mindre gynnsamt ur studiesocial synpunkt.
Utredningens förslag stöddes av andra lagutskottet som dock i sitt yttrande
betonade de svårigheter för de studerande som den föreslagna ordningen
kunde tänkas medföra. Utskottet ansåg att om olägenheterna skulle bli alltför
betydande borde problemet i dess helhet upptas till ny förutsättningslös
prövning.
Huvuddelen av de värnpliktiga med gymnasieutbildning uttas inte till
underofficers- eller officersutbildning. Om inryckning till militärtjänstgöring
sker samma år som den gymnasiala utbildningen avslutas uppstår inga
särskilda olägenheter. Sker inryckningen först påföljande år kan en viss
studieförsening uppkomma för den del av de gymnasieutbildade som ägnar
sig åt fortsatta studier. Förseningen drabbar främst dem som inte helt hunnit
slutföra första studieårets studieprogram. Denna olägenhet får dock anses
ringa jämfört med de sysselsättningssvårigheter och därmed följande
inkomstbortfall som den del av de gymnasialt utbildade åsamkas vilka direkt
efter gymnasiet söker förvärvsarbete. Det är därför Sö:s uppfattning
att denna kategori i största möjliga utsträckning bör få påbörja värnpliktstjänstgöringen
samma år som den gymnasiala utbildningen avslutas.
De gymnasialt utbildade värnpliktiga som uttas till underofficers- eller
officersutbildning kan normalt välja mellan tjänstgöring på sommaren omedelbart
efter de gymnasiala studiernas slut samt förnyad inryckning i juni
påföljande år eller inryckning i mars året efter de gymnasiala studiernas
slut. För dem som avser att bedriva fortsatta studier är det första av dessa
alternativ vanligen det fördelaktigaste. Även detta alternativ innebär dock
en avsevärd risk för att det första studieårets resultat skall äventyras. Vid
t. ex. de tekniska högskolorna ligger vårterminens tentamensperiod efter inryckningen
i juni och dessutom behöver flertalet studerande utnyttja även
tentamensperioden i september för att kunna bli helt klara med första årets
kurs. För ingenjörer, ekonomer och övriga som direkt efter de gymnasiala
studiernas slut avser söka förvärvsarbete uppstår betydande svårigheter vid
båda inryckningsalternativen. Deras möjligheter att erhålla adekvat sysselsättning
under det tjänstgöringsfria vinterhalvåret bedöms i nuvarande arbetsmarknadssituation
som otillfredsställande. SO vill kraftigt betona önskvärdheten
av att alla möjligheter prövas för att minska olägenheterna för
denna grupp av de gymnasialt utbildade.
Värnpliktsnämnden (28.5.1968)
Grundutbildningen för underofficersuttagna värnpliktiga är delad i två
perioder. Första perioden fullgörs en sommar med inryckning under juni
och utryckning under augusti. Andra perioden påbörjas kommande sommar
med inryckning likaledes under juni och utryckning under maj eller
juni påföljande år. Grundutbildningen kan även fullgöras i en följd om de
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
5
organisatoriska förhållandena medger det och den värnpliktige önskar det.
Inryckning sker i så fall under mars ena året och utryckning under maj eller
juni nästa år. Detta alternativ åsyftas i motionerna. Eftersom de flesta
värnpliktiga fullgör den delade utbildningen synes det inte motiverat att
särskilt utreda frågan om ändrade inrycknings tider för det fåtal värnpliktiga
som fullgör underofficersutbildningen i en följd. Nämnden har inte haft
att pröva några anståndsansökningar från värnpliktiga som inkallats enligt
detta alternativ.
En annan sak är att nämnden i samband med handläggningen av olika
studieärenden tycker sig ha funnit, att missnöje råder med den delade underofficersutbildningen.
Nämnden ifrågasätter om denna utbildningsgång
verkligen är så studievänlig som man trodde när den infördes. Enligt nämndens
mening talar vissa skäl för att en återgång till en sammanhängande underofficersutbildning
för alla värnpliktiga bättre tillgodoser inte bara krigsmaktens
utan även de enskilda värnpliktigas intressen. Anses frågan böra
utredas synes undersökningen lämpligen kunna anförtros 1966 års värnpliktskommitté.
I en sådan undersökning ingår det i motionerna väckta
spörsmålet som ett naturligt led.
Med hänsyn till det anförda finner värnpliktsnämnden inte anledning
tillstyrka att den i motionerna föreslagna utredningen kommer till stånd.
Nämnden ifrågasätter emellertid om inte 1966 års värnpliktskommitté bör
få särskilt uppdrag att i samband med sin allmänna översyn av värnpliktsutbildningen
även ta upp frågan hur underofficersutbildningen i sin helhet
bör inpassas i tiden för att bäst tillgodose såväl krigsmaktens som de enskilda
värnpliktigas intressen.
1966 års värnpliktskommitté (31.5.1968)
Motionerna utmynnar i förslag till utredning om ändrade inryckningstider
för värnpliktiga som uttagits till underofficersutbildning. Därvid pekas
på de studiesociala och arbetsmarknadsmässiga olägenheter som uppstår
med nu gällande system efLersom alla värnpliktiga enligt motionerna börjar
sin grundutbildning vid armén i mars. Som nedan redovisas är motionärernas
utgångspunkt icke helt riktig.
Värnpliktskommittén vill med anledning härav anföra följande. Vid utformningen
av grundutbildningens längd och inpassning tog 1960 års värnpliktsutredning
hänsyn till bl. a. studiesociala och arbetsmarknadsmässiga
faktorer. Som utgångspunkter för utredningen angavs bl. a. »---all
grundutbildning av värnpliktiga i framtiden bör utformas med beaktande
av studiesociala hänsyn. Utredningen anser att den obligatoriska grundutbildningen
i princip inte skall ta i anspråk mer tid än som inrymmer högst
två civila studieterminer och föreslår därför att grundutbildningen så vitt
möjligt skall inpassas efter utgången av maj första året och före utgången
av september påföljande år.» (Kungl. Maj :t prop. 106/1966 s. 45.)
En vägledande princip i det av 1966 års riksdag beslutade systemet för
grundutbildning av de värnpliktiga är samordningen av olika värnpliktskategoriers
utbildning. Härom anför föredragande departementschefen bl. a.
(Kungl. Maj :ts prop. 106/1966 s. 137—138): »---Jag finner vidare det
nödvändigt att utbildningen för alla kategorier värnpliktiga så samordnas
tidsmässigt att grundläggande krigsförbandsutbildning med allsidigt sammansatta
förband kan genomföras under senare delen av grundutbildningen.
Det är därvid särskilt viktigt att de befälsuttagna värnpliktiga före den
6
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
grundläggande krigsförbandsutbildningen hunnit få sådan färdighet i befälsutövning
alt de under denna utbildning varaktigt kan tjänstgöra i befattning
i vilka de senare avses krigsplaceras. Denna sammanhängande period
av praktisk befälsutövning under främst förbandsutbildning betraktar jag
som en hörnsten i det nya utbildningssystemet.» — Ovan angivet citat visar
att man inte — såsom motionärerna — kan se den kalendariska inpassningen
av de underofficersuttagna värnpliktigas grundutbildning som en isolerad
företeelse. Den måste ses i ett vidare sammanhang.
Krigsmaktens fredstida utbildningsorganisation är dimensionerad för en
årlig grundutbildningskontingent om drygt 50 000 värnpliktiga. Årskontingentens
storlek och sammansättning bestäms av krigsorganisationens kvantitativa
och kvalitativa behov. Utbildningskapaciteten svarar också mot det
teoretiska medelvärdet av en årsklass värnpliktiga under så lång planeringsperiod,
som kan överblickas med tillgänglig befolkningsstatistik. Den enskilda
årsklassen värnpliktiga kan avvika starkt från det medelvärde som
dimensionerar fredsutbildningsorganisationen. Under 1950-talet med dess
små värnpliktskullar förelåg stora svårigheter att inkalla tillräckligt stor utbildningskontingent
trots att inskrivningsåldern år 1954 sänktes till 18 år
och ytterligare en årsklass blev gripbar för utbildning. I detta läge kunde de
värnpliktiga räkna med inkallelse till första tjänstgöring omedelbart efter
inskrivning. 1960-talets stora inskrivningskullar har vänt på inkallelsesitualionen.
Medelåldern för inkallelse till grundutbildning har stigit till f. n.
mellan 20 och 21 år. Inför 1970-talets minskande årskullar kommer medelåldern
för inkallelse till grundutbildning åter att sjunka till ett »normalläge»
dvs. 19 å 20 år. Frågan om sambandet mellan utbildningsorganisationens
kapacitet och årsklassernas storlek har ingått i bedömningsunderlaget
för samtliga parlamentariska försvarsutredningar under senaste 10-årsperiod.
Genom 1963 års försvarsbeslut maximerades utbildningslcontingenten
till ca 50 000 man. 1968 års försvarsbeslut (prop. 110/1968) konfirmerar i
förevarande hänseende 1963 års beslut. Statsmakternas ståndpunkt i denna
fråga är i första hand stalsfinansiellt betingad. Om man i nuvarande situation
skulle tillmötesgå varje enskild värnpliktigs önskemål om tidpunkt för
grundutbildningens fullgörande, skulle man tvingas anskaffa ytterligare
övningsfält, förläggningar och utbildningsanordningar. Dessa investeringar
skulle inte kunna utnyttjas när årsklasserna under 1970-talet åter minskar.
Kadern av utbildningsbefäl skulle behöva ökas väsentligt för att senare
minska under nuvarande nivå. Sådana temporära växlingar i fredsorganisationen
är praktiskt ogenomförbara och ekonomiskt oförsvarbara. Man har
istället nödgats acceptera att den enskilde värnpliktige får fullgöra sin
grundutbildning vid en tidpunkt som för honom inte är den lägligaste.
En betydande del av de värnpliktiga avser efter avslutad gymnasieutbildning
bedriva postgymnasiala studier. En stor grupp av dessa uttas till utbildning
som meniga och underbefäl (ca 12 000). Denna stora grupp har
fått påverka den tidsmässiga inpassningen av grundutbildningen i utbildningssystemet.
Valmöjligheter beträffande tidpunkten för inryckning är
för dessa värnpliktiga mycket begränsade. Flertalet kan inte räkna med
att fullgöra grundutbildning direkt efter gymnasiet. För de värnpliktiga
som uttagits till underofficersutbildning (ca 3 000—4 000) erbjuds däremot
möjlighet att välja mellan två alternativ — sammanhängande tjänstgöring
eller uppdelad tjänstgöring på två perioder.
Av uttalanden i motionerna synes motionärerna ha förbisett de alternativa
inryckningsmöjligheter som erbjuds de underofficersuttagna värnplik
-
Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968
7
tiga. Härom anför föredragande departementschefen i Kungl. Maj ds prop.
106/1966 (s. 142 sista st.—s. 143): »Jag vill i detta sammanhang understryka
betydelsen av att de underofficersuttagna värnpliktiga får tillräcklig utbildning
före trupptjänstgöringen under den grundläggande krigsförbandsutbildningen.
Utredningens förslag, som innebär att utbildningen antingen
sker i en följd med inryckning i mars eller uppdelas på två perioder, tillgodoser
minimibehovet av skolmässig förutbildning före den grundläggande
krigsförbandsutbildningen. Jag tillstyrker därför utredningens förslag rörande
de underofficersuttagnas utbildning. Jag förutsätter därvid att största
möjliga frihet ges åt de värnpliktiga att välja mellan tjänstgöring i en följd
eller tjänstgöring uppdelad på två perioder.» Grundutbildningen har anordnats
i enlighet med dessa principer.
T de fall den underofficersuttagne värnpliktige väljer att fullgöra grundutbildning
uppdelad i två perioder rycker han in omkring den 1 juni efter
avslutade gymnasiestudier och fullgör första perioden med utryckning omkring
den 31 augusti samma år. Andra perioden fullföljs påföljande år med
inryckning omkring den 1 juni. Utryckning sker omkring den 30 maj påföljande
år.
i det fall den underolficersuttagne värnpliktige väljer att fullgöra grundutbildningen
i en följd rycker han in omkring den 1 mars och fullgör grundutbildningen
med utryckning omkring den 30 maj påföljande år.
Värnpliktskommittén vill i detta sammanhang även framhålla vad departementschefen
vidare anförde i förenämnd proposition (s. 143 3. stycket):
»______Jag vill slutligen framhålla att såväl de civila utbildningsmyndig
heterna
som "de militära myndigheterna noga bör följa utvecklingen och, om
så befinns nödvändigt, ömsesidigt göra jämkningar beträffande tidsanpassningen.
» Enligt vad värnpliktskommittén erfarit sker ett sådant samarbete
mellan myndigheterna kontinuerligt.
Arméns värnpliktiga informeras bl. a. om värnpliktsutbildningens längd
och tidsmässiga inpassning, dels vid inskrivningsförrättningarna, dels genom
en broschyr som tillställs alla underofficersuttagna värnpliktiga i samband
med inkallelse till grundutbildning. I broschyren anges bl. a. att militärutbildningen
kan genomföras i en följd eller uppdelad på två perioder
samt att dessa alternativ är valfria så långt organisatoriska skäl medger.
Beträffande de underofficersuttagna värnpliktiga vid övriga delar av krigsmakten
genomförs tjänstgöringen i en följd med inryckning den 1 juni första
året och utryckning i slutet av sommaren det andra året.
Sammanfattningsvis vill värnpliktskommittén framhålla att den i motionerna
aktualiserade frågeställningen icke kan bedömas fristående utan måste
ses i sammanhang med övrig utbildning inom utbildningssystemet. Enligt
kommitténs uppfattning saknas ännu tillräcklig erfarenhet av det nya utbildningssystemets
verkningar, då den uppdelade grundutbildningen av
underofficersuttagna tillämpas i full utsträckning först från och med utbildningsåret
1968/69. Motionärerna synes vidare ha utgått ifrån en oriktig
uppfattning om nu gällande inpassning av de underofficersuttagna värnpliktigas
grundutbildning. Med hänsyn härtill och till att värnpliktsutbildningen
är så uppbyggd att studiesociala skäl utifrån de i övrigt rådande
förulsättningarna skall beaktas, synes ställning icke böra tagas till ytterligare
utredning av inryckningstiderna för underofficersuttagna värnpliktiga
förrän tillräckliga erfarenheter av systemet föreligger.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.