Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider för vissa värnpliktiga.

1968-11-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:176, Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider för vissa värnpliktiga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 176—177

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

1

Nr 176

Utlåtande i anledning av motioner om ändrade inryckning stider

för vissa värnpliktiga.

(1 :a avd.)

I de likalydande motionerna I: 212 av herr Blom och II: 273 av herr Werbro

har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning

och förslag om ändrade inryckningstider för värnpliktiga som uttagits

till underofficersutbildning.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från överbefälhavaren, skolöverstyrelsen, värnpliktsnämnden

och 1966 års värnpliktskommitté. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Motionerna utmynnar i förslag till utredning om ändrade inryckningstider

för värnpliktiga som uttagits till underofficersutbildning vid

armén med hänsyn till de studiesociala och arbetsmarknadsmässiga olägenheter

som uppstår med gällande system då dessa värnpliktiga enligt motionerna

inrycker till tjänstgöring i mars.

I motionerna har inte berörts de alternativa inryckningsmöjligheter som

erbjuds de underofficersuttagna värnpliktiga. Utskottet vill erinra om att en

lämplig studiesocial inpassning av grundutbildningen var en av utgångspunkterna

för 1960 års värnpliktsutredning. Härvid eftersträvas bl. a. att

den obligatoriska grundutbildningen i princip inte skall ta i anspråk mer

tid än som inrymmer högst två civila studieterminer. Samtidigt måste tillräcklig

hänsyn tas till en lämplig inpassning av den grundläggande krigsförbandsutbildningen

under grundutbildning. Den grundläggande krigsförbandsutbildningen

måste nämligen tidsmässigt samordnas så att alla kategorier

värnpliktiga kan genomföra denna i allsidigt sammansatta förband,

dvs. under den senare delen av grundutbildningen för huvuddelen av de

värnpliktiga. De underofficersuttagna värnpliktiga måste före krigsförbandsutbildningen

hunnit få sådan färdighet i befälsutövning att de under denna

utbildning varaktigt kan tjänstgöra i befattning, i vilken de senare avses

krigsplaceras. De värnpliktiga underofficersuttagnas utbildning kan därför

icke ses som en isolerad företeelse utan måste ses i sammanhang med övriga

värnpliktigas grundutbildning.

De värnpliktiga har vissa möjligheter att om de organisatoriska förhållandena

medger det fullgöra sin grundutbildning antingen i perioder eller i

en följd. Vid fullgörande av grundutbildningen i perioder fullgörs första pe
1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 176—177

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

rioden en sommar med inryckning under juni och utryckning under augusti.

Andra perioden påbörjas kommande sommar med inryckning likaledes under

juni och utryckning under maj eller juni påföljande år. Vid fullgörande

av tjänstgöringen i en följd sker inryckning i mars ena året och utryckning

i maj eller juni påföljande år. Detta alternativ torde åsyftas i motionerna.

Enligt vad som framgår av remissyttrande från värnpliktsnämnden fullgör

de flesta i motionerna åsyftade värnpliktiga utbildning uppdelad i två perioder.

Nämnden anser det därför inte motiverat med någon utredning. Däremot

kan enligt nämnden vissa skäl tala för att en återgång till sammanhängande

underofficersutbildning bättre skulle tillgodose såväl krigsmaktens som de

enskilda värnpliktigas intressen.

Som framgår av remissyttrandet från 1966 års värnplikt skommitté inverkar

även årsklassernas storlek på den tidpunkt när de värnpliktiga inkallas.

Utbildningskapaciteten svarar mot det teoretiska medelvärdet av en årsklass

värnpliktiga under så lång planeringsperiod som kan överblickas med tillgänglig

befolkningsstatistik. Den enskilda åldersklassen värnpliktiga kan

avvika starkt från det medelvärde som dimensionerar fredsutbildningsorganisationen.

Att temporärt ändra utbildningsorganisationen är praktiskt ogenomförbart

och ekonomiskt oförsvarbart. Man nödgas därför i vissa fall acceptera

att den enskilde värnpliktige får fullgöra sin grundutbildning vid en

tidpunkt som för honom inte är den lämpligaste. Dessa förhållanden drabbar

eu betydligt större grupp av värnpliktiga än enbart de underofficersuttagna.

Den uppdelade grundutbildningen av underofficersuttagna värnpliktiga

tillämpas i full utsträckning först från och med utbildningsåret 1968/69.

Tillräcklig erfarenhet saknas därför ännu av det nya utbildningssystemets

verkningar.

Då värnpliktsutbildningen som av det anförda framgår är så uppbyggd att

studiesociala skäl utifrån i övrigt rådande förutsättningar skall beaktas anser

utskottet att ställning icke bör tas till ytterligare utredning av inryckningstiderna

för underofficersuttagna värnpliktiga förrän tillräcklig erfarenhet

av systemet föreligger. Utskottet förutsätter härvid att Kungl. Maj :t

noga följer utvecklingen så att en kvalitativt godtagbar militär utbildning

erhålles och att samtidigt hänsyn i den utsträckning som är möjlig tas till de

civila studierna.

Motionerna I: 212 och II: 273 avstyrkes alltså.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 212 och II: 273.

Stockholm den 26 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 177.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:212 och II: 273

Överbefälhavaren (21.5.1968)

Motionärerna synes ha missuppfattat uppbyggnaden av grundutbildningen

och dess inpassning för de underofficersuttagna värnpliktiga vid armén.

En lämplig studiesocial inpassning av grundutbildningen var ett styrande

grundvärde för 1960 års värnpliktsutredning.

Grundutbildningens längd skulle göras sådan att den endast kom att omfatta

högst ett studieår. Den skulle inpassas så att inryckning skedde efter

avslutat gymnasium och så att utryckning skedde före påbörjandet av postgymnasiala

studier.

Av angivna skäl bereds de värnpliktiga i enlighet med TLA nr 50/1966

(Kung], brev 16/6 1966 med provisoriska bestämmelser om värnpliktsutbildningen)

alternativa möjligheter att fullgöra sin grundutbildning på följande

sätt:

a) I perioder1

b) I en följd

Studerande värnpliktiga kan därvid inrycka omkring 1/6 till 1. perioden

med utryckning omkring 31/8 samma år. Grundutbildningen fullföljs påföljande

år med inryckning omkring 1/6 och utryckning 30/5.

Värnpliktiga som inte studerar kan påbörja sin grundutbildning omkring

1/3 som därefter fullgörs i en följd med utryckning omkring 30/5 påföljande

år.

Vissa värnpliktiga tas ut för utbildning vid regementen (skolor) enligt utbildningsalternativ

II. De fullgör utbildningen i en följd och rycker in omkring

14/6 och rycker ut påföljande år omkring 8/9.

Den militära utbildningskapaciteten för grundutbildning har för arméns

vidkommande begränsats till 36 500 man, varav 8 % får utgöra officers- och

underofficersuttagna. Därför kan inte alla underofficersuttagna värnpliktiga

beredas plats omedelbart efter avlagd examen vid gymnasium. De fullgör

sin grundutbildning året därefter enligt något av tidigare redovisade

alternativ.

Samordningen av den postgymnasiala studiegången till 1966 års värnpliktslag

har behandlats av UKAS (Universitetskanslersämbetets arbetsgrupp

för fasta studiegångar), vars utredning f. n. är under remissbehandling.

Sammanfattningsvis synes motionerna ha grundats på ofullständiga ingångsvärden

och några skäl för ytterligare utredning i denna fråga bedöms

inte föreligga.

Skolöverstyrelsen (22.5.1968)

Värnpliktsutredningen diskuterade i sitt betänkande »Värnplikten» (SOU

1965: 68) tre olika alternativ för in- och utryckning till värnpliktstjänstgöring.

Utredningen jämförde dessa bl. a. från studiesocial synpunkt. Utred
1

Den enskilde erhåller orientering om dessa möjligheter bl. a. i broschyren »Inlör inskrivningen».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

ningen hade tidigare i betänkandet redovisat uppfattningen att den militära

grundutbildningen borde få ta högst två studieterminer i anspråk. De studerande

ansågs vilja genomföra den militära grundutbildningen snarast

möjligt efter gymnasiestudiernas slut. Utredningen framhöll dock att man

på grund av åldersklassernas storlek och det stora antalet gymnasieutbildade

för en del av de studerande måste framflytta inryckningen till militärutbildningen

till året efter det de lämnat gymnasiet.

Av militära utbildningsskäl förordade utredningen det alternativ som innebar

vårutryckning för huvuddelen av de värnpliktiga trots att detta alternativ

bedömdes som mindre gynnsamt ur studiesocial synpunkt.

Utredningens förslag stöddes av andra lagutskottet som dock i sitt yttrande

betonade de svårigheter för de studerande som den föreslagna ordningen

kunde tänkas medföra. Utskottet ansåg att om olägenheterna skulle bli alltför

betydande borde problemet i dess helhet upptas till ny förutsättningslös

prövning.

Huvuddelen av de värnpliktiga med gymnasieutbildning uttas inte till

underofficers- eller officersutbildning. Om inryckning till militärtjänstgöring

sker samma år som den gymnasiala utbildningen avslutas uppstår inga

särskilda olägenheter. Sker inryckningen först påföljande år kan en viss

studieförsening uppkomma för den del av de gymnasieutbildade som ägnar

sig åt fortsatta studier. Förseningen drabbar främst dem som inte helt hunnit

slutföra första studieårets studieprogram. Denna olägenhet får dock anses

ringa jämfört med de sysselsättningssvårigheter och därmed följande

inkomstbortfall som den del av de gymnasialt utbildade åsamkas vilka direkt

efter gymnasiet söker förvärvsarbete. Det är därför Sö:s uppfattning

att denna kategori i största möjliga utsträckning bör få påbörja värnpliktstjänstgöringen

samma år som den gymnasiala utbildningen avslutas.

De gymnasialt utbildade värnpliktiga som uttas till underofficers- eller

officersutbildning kan normalt välja mellan tjänstgöring på sommaren omedelbart

efter de gymnasiala studiernas slut samt förnyad inryckning i juni

påföljande år eller inryckning i mars året efter de gymnasiala studiernas

slut. För dem som avser att bedriva fortsatta studier är det första av dessa

alternativ vanligen det fördelaktigaste. Även detta alternativ innebär dock

en avsevärd risk för att det första studieårets resultat skall äventyras. Vid

t. ex. de tekniska högskolorna ligger vårterminens tentamensperiod efter inryckningen

i juni och dessutom behöver flertalet studerande utnyttja även

tentamensperioden i september för att kunna bli helt klara med första årets

kurs. För ingenjörer, ekonomer och övriga som direkt efter de gymnasiala

studiernas slut avser söka förvärvsarbete uppstår betydande svårigheter vid

båda inryckningsalternativen. Deras möjligheter att erhålla adekvat sysselsättning

under det tjänstgöringsfria vinterhalvåret bedöms i nuvarande arbetsmarknadssituation

som otillfredsställande. SO vill kraftigt betona önskvärdheten

av att alla möjligheter prövas för att minska olägenheterna för

denna grupp av de gymnasialt utbildade.

Värnpliktsnämnden (28.5.1968)

Grundutbildningen för underofficersuttagna värnpliktiga är delad i två

perioder. Första perioden fullgörs en sommar med inryckning under juni

och utryckning under augusti. Andra perioden påbörjas kommande sommar

med inryckning likaledes under juni och utryckning under maj eller

juni påföljande år. Grundutbildningen kan även fullgöras i en följd om de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

5

organisatoriska förhållandena medger det och den värnpliktige önskar det.

Inryckning sker i så fall under mars ena året och utryckning under maj eller

juni nästa år. Detta alternativ åsyftas i motionerna. Eftersom de flesta

värnpliktiga fullgör den delade utbildningen synes det inte motiverat att

särskilt utreda frågan om ändrade inrycknings tider för det fåtal värnpliktiga

som fullgör underofficersutbildningen i en följd. Nämnden har inte haft

att pröva några anståndsansökningar från värnpliktiga som inkallats enligt

detta alternativ.

En annan sak är att nämnden i samband med handläggningen av olika

studieärenden tycker sig ha funnit, att missnöje råder med den delade underofficersutbildningen.

Nämnden ifrågasätter om denna utbildningsgång

verkligen är så studievänlig som man trodde när den infördes. Enligt nämndens

mening talar vissa skäl för att en återgång till en sammanhängande underofficersutbildning

för alla värnpliktiga bättre tillgodoser inte bara krigsmaktens

utan även de enskilda värnpliktigas intressen. Anses frågan böra

utredas synes undersökningen lämpligen kunna anförtros 1966 års värnpliktskommitté.

I en sådan undersökning ingår det i motionerna väckta

spörsmålet som ett naturligt led.

Med hänsyn till det anförda finner värnpliktsnämnden inte anledning

tillstyrka att den i motionerna föreslagna utredningen kommer till stånd.

Nämnden ifrågasätter emellertid om inte 1966 års värnpliktskommitté bör

få särskilt uppdrag att i samband med sin allmänna översyn av värnpliktsutbildningen

även ta upp frågan hur underofficersutbildningen i sin helhet

bör inpassas i tiden för att bäst tillgodose såväl krigsmaktens som de enskilda

värnpliktigas intressen.

1966 års värnpliktskommitté (31.5.1968)

Motionerna utmynnar i förslag till utredning om ändrade inryckningstider

för värnpliktiga som uttagits till underofficersutbildning. Därvid pekas

på de studiesociala och arbetsmarknadsmässiga olägenheter som uppstår

med nu gällande system efLersom alla värnpliktiga enligt motionerna börjar

sin grundutbildning vid armén i mars. Som nedan redovisas är motionärernas

utgångspunkt icke helt riktig.

Värnpliktskommittén vill med anledning härav anföra följande. Vid utformningen

av grundutbildningens längd och inpassning tog 1960 års värnpliktsutredning

hänsyn till bl. a. studiesociala och arbetsmarknadsmässiga

faktorer. Som utgångspunkter för utredningen angavs bl. a. »---all

grundutbildning av värnpliktiga i framtiden bör utformas med beaktande

av studiesociala hänsyn. Utredningen anser att den obligatoriska grundutbildningen

i princip inte skall ta i anspråk mer tid än som inrymmer högst

två civila studieterminer och föreslår därför att grundutbildningen så vitt

möjligt skall inpassas efter utgången av maj första året och före utgången

av september påföljande år.» (Kungl. Maj :t prop. 106/1966 s. 45.)

En vägledande princip i det av 1966 års riksdag beslutade systemet för

grundutbildning av de värnpliktiga är samordningen av olika värnpliktskategoriers

utbildning. Härom anför föredragande departementschefen bl. a.

(Kungl. Maj :ts prop. 106/1966 s. 137—138): »---Jag finner vidare det

nödvändigt att utbildningen för alla kategorier värnpliktiga så samordnas

tidsmässigt att grundläggande krigsförbandsutbildning med allsidigt sammansatta

förband kan genomföras under senare delen av grundutbildningen.

Det är därvid särskilt viktigt att de befälsuttagna värnpliktiga före den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

grundläggande krigsförbandsutbildningen hunnit få sådan färdighet i befälsutövning

alt de under denna utbildning varaktigt kan tjänstgöra i befattning

i vilka de senare avses krigsplaceras. Denna sammanhängande period

av praktisk befälsutövning under främst förbandsutbildning betraktar jag

som en hörnsten i det nya utbildningssystemet.» — Ovan angivet citat visar

att man inte — såsom motionärerna — kan se den kalendariska inpassningen

av de underofficersuttagna värnpliktigas grundutbildning som en isolerad

företeelse. Den måste ses i ett vidare sammanhang.

Krigsmaktens fredstida utbildningsorganisation är dimensionerad för en

årlig grundutbildningskontingent om drygt 50 000 värnpliktiga. Årskontingentens

storlek och sammansättning bestäms av krigsorganisationens kvantitativa

och kvalitativa behov. Utbildningskapaciteten svarar också mot det

teoretiska medelvärdet av en årsklass värnpliktiga under så lång planeringsperiod,

som kan överblickas med tillgänglig befolkningsstatistik. Den enskilda

årsklassen värnpliktiga kan avvika starkt från det medelvärde som

dimensionerar fredsutbildningsorganisationen. Under 1950-talet med dess

små värnpliktskullar förelåg stora svårigheter att inkalla tillräckligt stor utbildningskontingent

trots att inskrivningsåldern år 1954 sänktes till 18 år

och ytterligare en årsklass blev gripbar för utbildning. I detta läge kunde de

värnpliktiga räkna med inkallelse till första tjänstgöring omedelbart efter

inskrivning. 1960-talets stora inskrivningskullar har vänt på inkallelsesitualionen.

Medelåldern för inkallelse till grundutbildning har stigit till f. n.

mellan 20 och 21 år. Inför 1970-talets minskande årskullar kommer medelåldern

för inkallelse till grundutbildning åter att sjunka till ett »normalläge»

dvs. 19 å 20 år. Frågan om sambandet mellan utbildningsorganisationens

kapacitet och årsklassernas storlek har ingått i bedömningsunderlaget

för samtliga parlamentariska försvarsutredningar under senaste 10-årsperiod.

Genom 1963 års försvarsbeslut maximerades utbildningslcontingenten

till ca 50 000 man. 1968 års försvarsbeslut (prop. 110/1968) konfirmerar i

förevarande hänseende 1963 års beslut. Statsmakternas ståndpunkt i denna

fråga är i första hand stalsfinansiellt betingad. Om man i nuvarande situation

skulle tillmötesgå varje enskild värnpliktigs önskemål om tidpunkt för

grundutbildningens fullgörande, skulle man tvingas anskaffa ytterligare

övningsfält, förläggningar och utbildningsanordningar. Dessa investeringar

skulle inte kunna utnyttjas när årsklasserna under 1970-talet åter minskar.

Kadern av utbildningsbefäl skulle behöva ökas väsentligt för att senare

minska under nuvarande nivå. Sådana temporära växlingar i fredsorganisationen

är praktiskt ogenomförbara och ekonomiskt oförsvarbara. Man har

istället nödgats acceptera att den enskilde värnpliktige får fullgöra sin

grundutbildning vid en tidpunkt som för honom inte är den lägligaste.

En betydande del av de värnpliktiga avser efter avslutad gymnasieutbildning

bedriva postgymnasiala studier. En stor grupp av dessa uttas till utbildning

som meniga och underbefäl (ca 12 000). Denna stora grupp har

fått påverka den tidsmässiga inpassningen av grundutbildningen i utbildningssystemet.

Valmöjligheter beträffande tidpunkten för inryckning är

för dessa värnpliktiga mycket begränsade. Flertalet kan inte räkna med

att fullgöra grundutbildning direkt efter gymnasiet. För de värnpliktiga

som uttagits till underofficersutbildning (ca 3 000—4 000) erbjuds däremot

möjlighet att välja mellan två alternativ — sammanhängande tjänstgöring

eller uppdelad tjänstgöring på två perioder.

Av uttalanden i motionerna synes motionärerna ha förbisett de alternativa

inryckningsmöjligheter som erbjuds de underofficersuttagna värnplik
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1968

7

tiga. Härom anför föredragande departementschefen i Kungl. Maj ds prop.

106/1966 (s. 142 sista st.—s. 143): »Jag vill i detta sammanhang understryka

betydelsen av att de underofficersuttagna värnpliktiga får tillräcklig utbildning

före trupptjänstgöringen under den grundläggande krigsförbandsutbildningen.

Utredningens förslag, som innebär att utbildningen antingen

sker i en följd med inryckning i mars eller uppdelas på två perioder, tillgodoser

minimibehovet av skolmässig förutbildning före den grundläggande

krigsförbandsutbildningen. Jag tillstyrker därför utredningens förslag rörande

de underofficersuttagnas utbildning. Jag förutsätter därvid att största

möjliga frihet ges åt de värnpliktiga att välja mellan tjänstgöring i en följd

eller tjänstgöring uppdelad på två perioder.» Grundutbildningen har anordnats

i enlighet med dessa principer.

T de fall den underofficersuttagne värnpliktige väljer att fullgöra grundutbildning

uppdelad i två perioder rycker han in omkring den 1 juni efter

avslutade gymnasiestudier och fullgör första perioden med utryckning omkring

den 31 augusti samma år. Andra perioden fullföljs påföljande år med

inryckning omkring den 1 juni. Utryckning sker omkring den 30 maj påföljande

år.

i det fall den underolficersuttagne värnpliktige väljer att fullgöra grundutbildningen

i en följd rycker han in omkring den 1 mars och fullgör grundutbildningen

med utryckning omkring den 30 maj påföljande år.

Värnpliktskommittén vill i detta sammanhang även framhålla vad departementschefen

vidare anförde i förenämnd proposition (s. 143 3. stycket):

»______Jag vill slutligen framhålla att såväl de civila utbildningsmyndig
heterna

som "de militära myndigheterna noga bör följa utvecklingen och, om

så befinns nödvändigt, ömsesidigt göra jämkningar beträffande tidsanpassningen.

» Enligt vad värnpliktskommittén erfarit sker ett sådant samarbete

mellan myndigheterna kontinuerligt.

Arméns värnpliktiga informeras bl. a. om värnpliktsutbildningens längd

och tidsmässiga inpassning, dels vid inskrivningsförrättningarna, dels genom

en broschyr som tillställs alla underofficersuttagna värnpliktiga i samband

med inkallelse till grundutbildning. I broschyren anges bl. a. att militärutbildningen

kan genomföras i en följd eller uppdelad på två perioder

samt att dessa alternativ är valfria så långt organisatoriska skäl medger.

Beträffande de underofficersuttagna värnpliktiga vid övriga delar av krigsmakten

genomförs tjänstgöringen i en följd med inryckning den 1 juni första

året och utryckning i slutet av sommaren det andra året.

Sammanfattningsvis vill värnpliktskommittén framhålla att den i motionerna

aktualiserade frågeställningen icke kan bedömas fristående utan måste

ses i sammanhang med övrig utbildning inom utbildningssystemet. Enligt

kommitténs uppfattning saknas ännu tillräcklig erfarenhet av det nya utbildningssystemets

verkningar, då den uppdelade grundutbildningen av

underofficersuttagna tillämpas i full utsträckning först från och med utbildningsåret

1968/69. Motionärerna synes vidare ha utgått ifrån en oriktig

uppfattning om nu gällande inpassning av de underofficersuttagna värnpliktigas

grundutbildning. Med hänsyn härtill och till att värnpliktsutbildningen

är så uppbyggd att studiesociala skäl utifrån de i övrigt rådande

förulsättningarna skall beaktas, synes ställning icke böra tagas till ytterligare

utredning av inryckningstiderna för underofficersuttagna värnpliktiga

förrän tillräckliga erfarenheter av systemet föreligger.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.