Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revidering av läroplan för grundskolan, i vad propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

1968-11-26 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:179, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revidering av läroplan för grundskolan, i vad propositionen hänvisats till statsutskottet, jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

1

Nr 179

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revidering

av läroplan för grundskolan, i vad propositionen hänvisats

till statsutskottet, jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 129 under åberopande av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för den 6 juni 1968 föreslagit riksdagen att dels anta

ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 27 § skollagen

den 6 juni 1962 (nr 319), dels godkänna att grundskolans högstadium skall vara

i huvudsak sammanhållet i alla årskurser, att läroplanen för högstadiet skall

uppta ett begränsat utrymme för tillval och fritt valt arbete utformat enligt i statsrådsprotokollet

förordade grunder, samt att grundskolans läroplan i övrigt får i sina

huvuddrag den utformning och det innehåll som förordats i statsrådsprotokollet,

dels ock godkänna att den nya läroplanen införs läsåret 1970/71 med början i årskurserna

1, 4 och 7 med möjlighet för Kungl. Maj:t att besluta om tidigare övergång

i visst fall.

Propositionen har i vad gäller lagfrågan hänvisats till lagutskott och i övrigt till

statsutskottet.

På grundval av ett betänkande från skolöverstyrelsen läggs i propositionen fram

förslag om en reformering av grundskolans läroplan. Huvudpunkterna i förslaget

är följande. Högstadiet kommer att bli mer sammanhållet än f. n. Studieprogrammet

kommer även framdeles att ge utrymme för val som knyter an till elevernas

intressen. Linjedelningen i den avslutande årskursen slopas och inslagen av direkt

yrkesinriktad undervisning utgår. Det nu framlagda förslaget innebär inte någon

ändring av grundskolans mål. Det bygger på erfarenheterna av grundskolan under

den tid som gått sedan beslutet om grundskolereformen år 1962 och innebär en

anpassning till målet för grundskolan.

Förändringarna berör i första hand högstadiet. Av högstadiets 105 veckotimmar

föreslås 88 — mot fn. 71 — bli obligatoriska för samtliga elever. Under de återstående

17 veckotimmarna fördelas eleverna efter eget och föräldrarnas val på

skilda studiealtemativ. Varje elev skall på högstadiet välja ett av tillvalsämnena

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 179

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

tyska, franska, teknik, konst eller ekonomi, vilka föreslås omfatta fyra veckotimmar

i årskurs 7, tre veckotimmar i årskurs 8 och fyra veckotimmar i årskurs 9.

I tillvalsämnena tyska och franska föreslås två kurser. Varje tillval ger likvärdig

behörighet till fortsatta studier på det gymnasiala skolstadiet. Vidare föreslås att

eleverna under två veckotimmar i var och en av årskurserna 7-—9 skall få ägna sig

åt s. k. fritt valt arbete. Det fritt valda arbetet avses få en sådan utformning att det

får en klar anknytning till elevernas intressen och att synpunkter rörande tillvalets

betydelse för framtida studie- och yrkesambitioner inte får ett avgörande inflytande.

Antalet lärartimmar för det fritt valda arbetet föreslås bli dubbelt så stort som

antalet elevtimmar.

Undervisning i engelska blir obligatorisk för samtliga elever fr. o. m. årskurs 3.

De estetiskt-praktiska ämnenas ställning förstärks. Teckning, slöjd och musik blir

obligatoriska på högstadiet. Vidare föreslås på högstadiet en ökning av timtalet för

ämnena hemkunskap och gymnastik. Både flickor och pojkar får undervisning i

textil- samt trä- och metallslöjd på mellanstadiet.

I propositionen berörs även frågor rörande arbetstrivsel, elevvård och skoldemokrati.

Dessa viktiga frågor har nyligen behandlats i särskilda av Kungl. Maj:t

utfärdade riktlinjer för skolöverstyrelsens fortsatta utredningsarbete på detta område.

I vissa ämnen förekommer enligt förslaget fler lärartimmar än elevtimmar. Överskjutande

antal lärartimmar föreslås på högstadiet i viss utsträckning få disponeras

inte enbart för lärarinsatser i form av undervisning i grupper eller undervisning med

flera samverkande lärare, utan också som en form av statligt ekonomiskt stöd för

andra insatser, t. ex. medverkan av annan personal och användande av läromedel.

Statsbidrag föreslås utgå i sådana fall enligt schabloniserade normer.

Kommunerna får ökade möjligheter till inflytande över timplanens tillämpning.

Bl. a. skall skolstyrelsen ha att besluta om utformningen av det fritt valda arbetet.

Lärarbehovet blir i den nya grundskolan mindre än i den nuvarande. Ändringen

i behovet varierar dock mellan ämnena och sammanhänger med hur eleverna kommer

att välja tillvalsämnen. Lärarbehovet på högstadiet kommer att minska som en

följd av förenklingen.

Övergången till den reviderade läroplanen föreslås ske successivt med början

i årskurserna 1, 4 och 7 läsåret 1970/71. Den nya läroplanen kommer då att vara

fullt genomförd läsåret 1972/73.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:104 av herrar Wirtén och Ahlmark och II: 150

av herrar Mundebo och Ullsten vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställer om

a) att i skolstadgan inskrives att samarbetsnämnd skall finnas vid grundskolor

med högstadium,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968 3

b) att befogenheterna vidgas för samarbetsnämnderna i enlighet med vad som

anförts i motionerna,

c) att ett minimital sammanträden per termin för samarbetsnämnderna stipuleras

samt

d) att eleverna ges permanent representation i ämnes- och klasskonferenser,

dels de likalydande motionerna I: 538 av herrar Nyman och Wirtén och II: 676

av herr Källstad och fru Frcenkel vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådana ändringar i skolstadgan

att samarbetsnämnder kan inrättas även vid grundskolans högstadium och

att samarbetsnämnderna utökas med en företrädare för den icke-pedagogiska personalen

och en för målsmännen,

dels de likalydande motionerna 1:974 av herr Sörenson och II: 1236 av herr

Rimmerfors vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i grundskolans läroplan

på lämpligt sätt skall ingå sådant lärostoff som i motionerna antytts,

dels de likalydande motionerna I: 979 av herr Brundin och II: 1241 av herr

Werner in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ämnet hemkunskap i

grundskolan skall omfatta totalt sju veckotimmar, varav en skall anslås till undervisning

i barnkunskap,

dels de likalydande motionerna I: 980 av herr Svenungsson m. jk och II: 1242

av herr Werner m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att ämnesbenämningen kristendomskunskap bibehålies

i den nya läroplanen,

dels de likalydande motionerna I: 993 av herr Blomquist in. fl. och II: 1266 av

herr Neländer in. fl. vari hemställts att i skrivelse till Kungl. Maj:t de i motionerna

angivna synpunkterna ges till känna och att ökade möjligheter till fortbildning för

lärare i ämnet kristendomskunskap/religionskunskap på olika stadier åstadkommes,

dels de likalydande motionerna I: 994 av herrar Fälldin och Svanström och

II: 1258 av herrar Elmstedt och Sundkvist vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t uttala, att försök må göras med tillvalsalternativ inriktat på

ungdomsledarskap enligt i motionerna anförda riktlinjer och att på grundval härav

vunna erfarenheter må ligga till grund för utformningen av ett permanent tilläggsalternativ

av detta slag,

dels de likalydande motionerna 1: 995 av fru Hamrin-Thorell in. fl. och II: 1259

av fröken Wetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ämnet

hemkunskap tilldelas 2 veckotimmar i grundskolans årskurs 7, samt att de 2 veckotimmar

som i årskurs 7 anslagits till fritt valt arbete utgår,

dels de likalydande motionerna I: 996 av herrar Svanström och Ernst Olsson

och II: 1257 av herrar Dockered och Gustavsson i Alvesta vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder i syfte att komplettera

de tillvalsalternativ som föreslås för grundskolans högstadium med ännu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

ett ämne benämnt natur eller miljö enligt i motionerna anförda riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 1001 av fröken Stenberg och II: 1267 av fru

Sundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta att de naturorienterande ämnena

på grundskolans högstadium erhåller en ökning från 13 till 15 veckotimmar totalt

och att riksdagen måtte uttala att en jämnare fördelning än den föreslagna av

tillgänglig undervisningstid mellan biologi, fysik och kemi bör eftersträvas,

dels de likalydande motionerna I: 1005 av herr Axel Andersson och fru Elvy Olsson

och II: 1272 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen måtte

I. godkänna att grundskolans läroplan får i sina huvuddrag den utformning och

det innehåll som förordats i propositionen, dock med sådana modifieringar i förhållande

till departementschefens förslag att

a. beträffande tillvals ämnena teknik, ekonomi och konst de praktiska momenten

ges en central ställning på i motionerna anförda grunder,

b. i årskurs 7 anslås 1 veckotimme till hemkunskap samt ytterligare 1 veckotimme

till orienteringsämnen (kemi) enligt i motionerna anförda riktlinjer,

c. att de under b. krävda förändringarna möjliggöres genom att fritt valt arbete

utgår i årskurs 7 samt

d. maskinskrivning införes som obligatoriskt ämne med 2 veckotimmar i årskurs

7 och musik utgår som obligatoriskt ämne i denna årskurs;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att fritt valt arbete må utformas av de lokala

skolmyndigheterna i samverkan med eleverna utan de inskränkningar beträffande

ämnesval som ges i propositionen, dock så att stödundervisning inte förekommer;
III.

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att miljöaspekterna redan från början måtte

beaktas i de nya kursplanerna på alla stadier;

IV. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av lokalprogram enligt

i motionerna anförda riktlinjer;

V. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att försöksverksamhet företas med

särskilda resurstimmar för elevvård enligt i motionerna angivna riktlinjer; samt

VI. besluta att statsbidrag skall utgå till skrivhjälp för lärare och institutionstekniker

på grundskolans högstadium enligt ordning som motsvarar den för gymnasier

och fackskolor gällande,

dels de likalydande motionerna 1:1006 av herr Holmberg m. fl. och II: 1271 av

herr Bohman m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen måtte besluta

1. att i årskurs 9 utöver de föreslagna tillvalsalternativen införa ett tillval med

en undervisning i stort motsvarande den som i dag meddelas de elever som väljer

tvåbokstaviga linjer,

2) att uppdraga åt skolöverstyrelsen att utforma de särskilda behörighetsregler

som kan erfordras för tillträde till det gymnasiala stadiet,

3) att färdighets- och orienteringsämnena förstärkes med två veckotimmar, vilka

överföres från epf-ämnena,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

5

4) att ämnet hemkunskap erhåller ökat utrymme på högstadiet,

5) att nya normer för lokalbehov och lokalutformning snarast måtte utarbetas

vad gäller både de skolor som planeras och redan befintliga skolor och att därvid

kravet på skolpersonalens möjlighet att kunna påverka utformningen beaktas;

B. att riksdagen måtte uttala

1) att anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete framdeles bör

prioriteras,

2) att informationen om befintliga och nytillkomna läromedel till skolledare och

lärare snarast måtte förbättras; samt

C. att riksdagen måtte beakta vad i motionerna i övrigt blivit anfört,

dels de likalydande motionerna I: 1007 av herr Lars Larsson och 11:1274 av

herr Wiklund i Härnösand vari hemställts att riksdagen uttalar sig för sådan ändring

av skolstadgan 5 kap. paragraf 35 att rektor vid grundskola må kunna besluta att

tid för morgonsamling kan sammanläggas till färre och längre samlingstillfällen i de

syften som antytts,

dels de likalydande motionerna I: 1008 av herrar Wirtén och Nyman och 11:1265

av herr Källstad m. jk vari hemställts att riksdagen måtte öka utrymmet för lokala

initiativ genom skolstyrelsernas försorg genom att i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala,

a. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att som B-språk låta eleverna

välja mellan förutom franska och tyska också spanska och ryska,

b. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet

med B-språk på mellanstadiet med upp till totalt två veckotimmar,

c. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att ersätta betygen på

grundskolans låg- och mellanstadium med andra former för elev- och föräldrainformation,

d. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att ersätta ordnings- och

uppförandebetygen i hela grundskolan med andra former för elev- och föräldrainformation,

e. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet

med förlängd praktisk yrkesorientering i enlighet med skolöverstyrelsens i motionerna

återgivna förslag,

f. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet

med genom gruppindelning reducerad schemabunden tid för eleverna under en period

om 1—2 veckor vid början av läsår 1, 4 och 7, samt

g. att ansvaret för utformningen av det fritt valda arbetet på grundskolans högstadium

måtte åvila samarbetsnämnden, eller där sådan inte finnes, rektor i den

enskilda skolan,

dels motionen II: 1264 av herrar Arvidson och Bergman vari hemställts att riksdagen

ville besluta att grundskolan i hela sin längd blir en odifferentierad skola med

B-språk och konst som vanliga skolämnen på högstadiet,

dels motionen II: 1273 av fru Ryding m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen vid antagande av Kungl. Maj:ts proposition nr 129 måtte ge

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 179

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

till känna motionärernas synpunkter för beaktande av skolöverstyrelsen vid den

konkreta utformningen och utarbetandet av den nya läroplanen för grundskolan

med inriktning att grundskolan på alla stadier blir sammanhållen,

B. att riksdagen måtte besluta ge skolöverstyrelsen i uppdrag att genomföra en

snabb utredning om kulturcentra enligt vad som utvecklats i motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande

över motionerna I: 538 och II: 676 från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta

utlåtande.

Utskottet

I propositionen betonas inledningsvis att en grundläggande princip för omdaningen

av det svenska skolväsendet varit och alltjämt är strävan att stärka demokratin

och skapa ökad jämlikhet i samhället. De förslag som framförs bör ses

mot denna bakgrund. De ingår som led i det ständigt fortgående arbetet på skolans

utveckling och förnyelse. Förslagen syftar inte till någon ändring av grundskolans

målsättning utan till att med stöd av gjorda erfarenheter anpassa skolans utformning

till målsättningen. Ett genomförande av förslagen kommer att medföra, att

grundskolan blir en i allt väsentligt sammanhållen skola av allmän karaktär.

Skolans trivsel- och arbetsförhållanden. Skolöverstyrelsen har i inledningen till

det förslag till revidering av grundskolans läroplan, som ligger till grund för propositionen,

behandlat skolans trivsel- och arbetsförhållanden. I anslutning härtill har

departementschefen kraftigt betonat betydelsen av hithörande frågor och uttalat,

att han finner det oundgängligt för skolan att inom sin egen verksamhet förverkliga

de grundläggande värden som ligger i begreppen arbetstrivsel, demokrati, ansvarstagande

och samarbete.

I motionerna I: 104 och II: 150 föreslås, att samarbetsnämnd obligatoriskt

skall finnas vid grundskolor med högstadium och därjämte att nämnderna

skall få vidgade befogenheter samt att ett minimital sammanträden per termin skall

fastställas för dem. Beträffande ämnes- och klasskonferenser föreslås

att eleverna skall få permanent representation i dessa. Även i motionerna 1:538

och II: 676 anses, att bestämmelser bör meddelas om samarbetsnämnder vid grundskolor

med högstadium. Därjämte föreslås att nämnderna skall utökas med en

företrädare för den icke-pedagogiska personalen och en för målsmännen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågorna om arbetstrivsel,

elevvård och skoldemokrati m. m. måste tillmätas stor betydelse — en uppfattning

som också ligger bakom nyssnämnda motionsyrkanden. Vad gäller frågan om inrättande

av samarbetsnämnder i grundskolor med högstadium vill utskottet erinra

om att överstyrelsen rekommenderat att dylika nämnder inrättas och även givit anvisningar

om nämndernas sammansättning m. m. Vidare har överstyrelsen f. n.

frågorna om skolans trivsel- och arbetsförhållanden under arbete i en för ändamålet

tillsatt särskild arbetsgrupp. Riktlinjer för detta arbete har i maj i år fastställts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

7

av Kungl. Maj:t. Det förutsattes i dessa att överstyrelsens kartläggning och analysarbete

skall kompletteras med och underbyggas av forsknings- och utvecklingsarbete.

Utskottet räknar med att utvecklingen går i riktning mot ett generellt införande

av samarbetsnämnder även i grundskolor med högstadium men finner det

i dagens läge riktigt att man t. v. låter inrättandet av samarbetsnämnder i dessa

skolor bero av lokala initiativ.

Vad gäller övriga motionsvis framförda förslag om samarbetsnämnderna m. in.

torde dessa komma att övervägas av överstyrelsen under nyssnämnda utredningsarbete.

Utskottet anser sig därför inte böra föreslå riksdagen att nu besluta enligt

motionärernas förslag. Utskottet avstyrker sålunda nu ifrågavarande yrkanden i

motionerna I: 104 och II: 150 samt I: 538 och II: 676.

I syfte att skapa möjligheter till förbättrad elevvård och breddad skoldemokrati

föreslås i motionerna 1: 1007 och II: 1274 att riksdagen uttalar sig för att den tid

som enligt skolstadgan i grundskolan skall användas för morgonsamling

skall få läggas ihop till färre och längre samlingstillfällen än som nu är föreskrivet.

Det är enligt utskottets mening inte uteslutet att man genom en dylik ändring i

skolstadgan skulle ge skolledningarna en värdefull möjlighet att variera morgonsamlingarnas

form och innehåll. Uppslaget synes därför böra uppmärksammas av skolöverstyrelsen.

Utskottet utgår från att så blir fallet och anser det inte erforderligt

med något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Ett annat uppslag beträffande elevvården framförs i motionerna I: 1005 och

II: 1272 i vilka föreslås att vissa skolor för elevvårdsändamål på försök

skall tilldelas extra s. k. resurstimmar, dvs. lärartimmar som kan användas

fritt såväl till insatser av lärare som till medverkan av annan personal m. m.

I motionerna pekas särskilt på möjligheten att använda dessa resurstimmar som

extra tid för klassföreståndaruppgifter.

Med hänsyn till vad som nyss anförts om skolöverstyrelsens arbete med frågor

om trivsel- och arbetsförhållanden i skolan finner utskottet inte skäl att med anledning

av motionerna föreslå någon särskild försöksverksamhet med resurstimmar

för elevvårdsändamål och avstyrker därför motionerna i denna del.

De önskemål om en snabbutredning om s. k. kulturcentra som framförs i

motionen II: 1273 ger utskottet anledning att framhålla vikten av att skolans lokaler

i den utsträckning så är lämpligt och möjligt utnyttjas även för andra ändamål än

själva skolverksamheten, exempelvis för vuxenundervisning och annan frivillig

bildningsverksamhet, olika föreningsaktiviteter osv. I stor utsträckning sker detta

redan och även organisatoriskt torde en viss samordning vara under utveckling,

exempelvis i fråga om biblioteksverksamheten, vilket utskottet finner riktigt och

värdefullt.

Utskottet anser sig inte böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Läroplanens innehåll. Utskottet har i det föregående redovisat, att propositionens

förslag innebär bl. a. att varje elev på högstadiet skall välja ett av fem angivna tillvalsämnen

nämligen tyska, franska, teknik, konst eller ekonomi. Därjämte föreslås

att eleverna i var och en av årskurserna 7—9 under två veckotimmar skall fä

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

ägna sig åt s. k. fritt valt arbete. Även om det föreslagna högstadiet blir väsentligt

mera sammanhållet än det nuvarande kvarstår alltså vissa valmöjligheter

för eleverna. Häremot riktas invändningar dels i motionen II: 1264 i vilken

påyrkas ett riksdagsbeslut om att grundskolan i hela sin längd skall vara en

odifferentierad skola med B-språk (dvs. det andra främmande språk som eleven

möter) och konst som vanliga skolämnen på högstadiet, dels i motionen II: 1273

vari, såvitt nu är i fråga, uttalas att läroplanen bör utarbetas med sikte på en på alla

stadier sammanhållen grundskola.

Om man ser frågan om en sammanhållen eller organisatoriskt differentierad

grundskola i det historiska perspektivet är det lätt att konstatera, att utvecklingen

under de senaste decennierna gått snabbt i riktning mot en alltmer sammanhållen

skola. Att utvecklingens slutpunkt i detta avseende kommer att bli den helt sammanhållna

grundskolan är inte uteslutet men därmed är inte sagt att vi i dag nått

så långt att alla förutsättningar, inte minst pedagogiska och psykologiska, föreligger

för att nu göra en så långtgående förändring. Kungl. Maj:ts förslag bygger på den

uppfattningen att så inte är fallet och utskottet vill för sin del ansluta sig till denna

ståndpunkt. Utskottet avstyrker därför såväl motionen II: 1264 som nu ifrågavarande

yrkande i motionen II: 1273.

I flera motioner framförs förslag som på olika sätt berör tillvalskonstruktionen.

I motionerna I: 1008 och II: 1265 föreslås sålunda — som ett

av flera uttryck för huvudtanken att man bör öka utrymmet för lokala insatser genom

skolstyrelserna — att man skall ge dessa ett generellt bemyndigande att låta

eleverna som B-språk välja mellan inte bara franska och tyska utan även

spanska och ryska. Dessa båda språk har mycket betydande språkområden och

man kan därför i och för sig ha förståelse för motionärernas förslag. Utskottet kan

dock av flera skäl inte tillstyrka detta. Ju flera valmöjligheter man kräver att ett

högstadium skall erbjuda desto större skolor måste man ha och därmed framtvingas

en starkare centralisering av högstadierna än som annars erfordras. En alltför stor

uppsplittring på olika tillvalsmöjligheter leder vidare till organisatoriska svårigheter

på gymnasiestadiet och gör det avsevärt svårare för eleverna att vid behov flytta

från en skolkommun till en annan.

En utökning av tillvalsmöjligheterna föreslås även i motionerna I: 996 och

II: 1257 samt I: 994 och II: 1258. I de båda förstnämnda önskas ett tillvalsämne

benämnt natur eller miljö, medan i de båda sistnämnda uttalas att försök

bör göras med ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap

med sikte på utformning av ett permanent dylikt alternativ.

Betydelsen av att eleverna får undervisning i miljö- och naturfrågor och bibringas

förståelse för dessa frågors utomordentliga vikt kan inte nog understrykas, men

det är att märka att denna undervisning och fostran hör hemma i flera olika ämnen

och inte bör brytas ut ur sina naturliga sammanhang. Med hänsyn härtill och även

till vad nyss sagts om nödvändigheten att hålla antalet tillvalsmöjligheter inom

vissa gränser avstyrker utskottet motionerna I: 996 och II: 1257.

I detta sammanhang vill utskottet också ta upp ett i motionerna I: 1005 och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

9

II: 1272 framställt yrkande om ett uttalande från riksdagen av innebörd att miljöaspekterna

redan från början bör beaktas i de nya kursplanerna på alla

stadier. Utskottet som redan angivit sin uppfattning om miljöfrågornas betydelse

vill gärna ytterligare understryka vikten av att de ägnas en omsorgsfull behandling

i de ämnen där de hör hemma. Utskottet förutsätter att detta beaktas i kursplanearbetet

och anser det därför inte behövligt med ett riksdagsuttalande i frågan. Utskottet

avstyrker alltså motionerna I: 1005 och II: 1272 såvitt nu är i fråga.

Vad angår önskemålet om försök med ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap

finner utskottet inte heller någon möjlighet att bereda utrymme för detta

inom tillvalssystemet. För elever med den intresseinriktning som angivits i motionerna

I: 994 och II: 1258 synes aktivt deltagande i föreningsliv och frivillig bildningsverksamhet

kunna innebära en praktisk utbildningsväg till ungdomsledarskap.

Utskottet vill också peka på de möjligheter i detta hänseende som det fritt valda

arbetet kan erbjuda. Utskottet avstyrker motionerna.

Oro för att de i propositionen föreslagna tillvalsalternativen inte kommer att

erbjuda någon lämplig och inbjudande studieväg för den typ av elever som i det

nuvarande högstadiet väljer de praktiskt inriktade linjerna uttalas i motionerna

I: 1006 och II: 1271 samt I: 1005 och II: 1272. I de två förstnämnda dras den

konsekvensen, att ytterligare en tillvalsmöjlighet bör erbjudas

med en undervisning i stort motsvarande den som för närvarande meddelas

på de s. k. t v å b o k s t a v i g a linjerna. De andra båda motionerna går

inte lika långt utan nöjer sig med att påyrka »sådana modifieringar» att de praktiska

momenten i tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst ges en central

ställning.

Önskemålet att ge varje enskild elev möjligheter att tillvarata sina intressen och

anlag kan, som framhålles i propositionen, tillgodoses dels genom yttre organisatoriska

åtgärder dvs. erbjudande av olika tillvalsalternativ, dels genom individualisering

av undervisningen inom klassens ram. Utvecklingen under åren efter grundskolreformen

har inneburit, att de yttre åtgärderna minskat i betydelse medan de

pedagogiska åtgärderna fått ökad vikt och tack vare bättre hjälpmedel och bättre

lärarutbildning större genomslagskraft. I det föreslagna, i stort sett sammanhållna

högstadiet räknar utskottet med att man genom ökad användning av nyss åsyftade

pedagogiska åtgärder och med successiv förbättring av dessa och ökad förståelse

för deras betydelse skall kunna bjuda det långt övervägande flertalet inom varje

årskull en undervisning som i rimlig grad är avpassad efter den enskilde elevens

intressen och anlag. I de undantagsfall, berörande enstaka elever, då man inte

lyckas med detta synes det rimligen få ankomma på de lokala skolstyrelserna att

göra sådana jämkningar i utbildningsgången under nionde skolåret som bedömes

vara nödvändiga för att vederbörande elevs skolgång skall bli meningsfull. Utskottet

räknar med att Kungl. Maj:t meddelar riktlinjer för skolstyrelsernas handläggning

av dylika frågor.

Vad utskottet i det föregående anfört om nödvändigheten av en viss begränsning

av antalet tillvalsmöjligheter liksom den uppfattning om den individualiserade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

undervisningen som utskottet nyss redovisat gör, att utskottet inte finner skäl att

tillstyrka yrkandet i motionerna I: 1006 och II: 1271 om införande av ytterligare

ett tillvalsalternativ.

Den modifiering beträffande tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst som

påyrkas i motionerna I: 1005 och II: 1272 torde avse skolöverstyrelsens förslag

till mål och huvudmoment för dessa ämnen samt därtill fogade kommentarer om

undervisningens innehåll och inriktning. Utskottet vill först påpeka att propositionen

inte innefattar något ställningstagande till detaljerna i dessa förslag. Klart är

emellertid att de praktiska momenten kommer att ha sin givna plats i nämnda tre

tillvalsämnen men ingalunda endast i dessa. Dylika moment torde i själva verket

komma att tillmätas stor betydelse vid utformningen av undervisningen överhuvudtaget.

Utskottet anser det inte lämpligt att särskilt betona de praktiska momenten

i kemi, teknik och ekonomi och därigenom ge intryck av att dessa ämnen intar en

särställning i förhållande till andra ämnen med risk för att de elever som väljer något

av dem också betraktas som en grupp för sig. Med hänsyn till dessa synpunkter

och till vad nyss sagts om individualisering inom klassen genom pedagogiska åtgärder

finner utskottet inte skäl att tillstyrka nu ifrågavarande motionsyrkande.

I propositionen uttalas att alla tillvalsalternativ bör ge likvärdig behörighet

vid ansökan om inträde i gymnasial skola. Gentemot detta görs i motionerna 1:1006

och II: 1271 den distinktionen att högstadiets elever bör vinna allmän behörighet,

oavsett vilket tillval de gör, men att det därutöver kan erfordras särskild behörighet

för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer. Motionärerna yrkar att det uppdrages

åt skolöverstyrelsen att utforma erforderliga särskilda behörighetsregler. Utskottet

kan inte tillstyrka detta yrkande, som närmast torde vara att uppfatta som

en konsekvens av det i samma motioner framförda förslaget om ytterligare ett tillvalsalternativ,

vilket förslag utskottet i det föregående avstyrkt.

En intressant nyhet i propositionen i förhållande till skolöverstyrelsens förslag är

införandet av vad som kallas fritt valt arbete. Detta förutsättes kunna få

ett så skiftande innehåll att det verkligen gör skäl för beteckningen fritt valt. Den

begränsningen anges dock att den för detta arbete avsedda tiden inte får användas

för kompletterande undervisning i övriga ämnen. Detta har i motionerna I: 1005

och II: 1272 uppfattats som en alltför snäv gränsdragning. Avsikten är inte — säger

motionärerna r—- att det fritt valda arbetet skall få karaktären av stödundervisning,

men elever och lärare måste vara oförhindrade att under detta arbete ta upp frågor

eller aktiviteter som anknyter till vanliga skolämnen. Utskottet kan inte finna att

det på denna punkt råder någon motsättning mellan propositionen och motionerna

och anser det därför inte behövligt att riksdagen gör det av motionärerna önskade

uttalandet i frågan.

Enligt propositionen bör det ankomma på de kommunala skolstyrelserna att efter

samråd med personal och elever fritt utforma de aktiviteter som avses ingå i

fritt valt arbete. I motionerna I: 1008 och II: 1265 uttalas en viss tveksamhet

härvidlag, eftersom avsikten är att det fritt valda arbetet, inom den ram

som resurserna anger, skall präglas av elevernas egna önskemål. Motionärerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 är 1968

11

önskar ett uttalande av riksdagen att ansvaret för det fritt valda arbetet bör åvila

samarbetsnämnden, eller där det inte finns någon sådan, rektor i den enskilda skolan.

Utskottet finner det självklart att det fritt valda arbetet måste utformas i samverkan

mellan alla berörda parter, vilket också torde få anses vara den uppfattning

som kommer till uttryck i propositionen. Ansvaret kommer inte att vila på någon

av parterna ensam och något uttalande med den innebörd motionärerna avsett bör

inte ifrågakomma.

I propositionen förutsättes, som redan framgått, att undervisningen i B - s p r å k

skall börja i årskurs 7. Försök med en tidigareläggning önskas i motionerna

I: 1008 och II: 1265 och därför föreslås ett uttalande om att skolstyrelserna

bör erhålla ett generellt bemyndigande till försöksverksamhet med B-språk på mellanstadiet

med upp till totalt två veckotimmar. Möjligt är att utvecklingen går i den

riktningen att B-språk blir obligatoriskt i grundskolan och att påbörjandet av Bspråkstudierna

successivt förskjuts till lägre årskurser, men utskottet anser sig dockinte

böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Utskottet finner det nämligen

tveksamt om försöksverksamhet av denna art bör påbörjas med stöd av generella

bemyndiganden för skolstyrelserna och anser också att ett bifall skulle kunna medföra

ganska svårbemästrade organisatoriska problem.

Frågan om utrymmet för undervisningen i ämnet hemkunskap har tilldragit

sig stort intresse. Departementschefen har räknat med att ämnet bör tilldelas

fem veckotimmar. Detta har mött invändningar i flera motioner. Ett allmänt yrkande

om ökad timtilldelning görs i motionerna I: 1006 och II: 1271 medan i motionerna

I: 995 och II: 1259 samt I: 979 och II: 1241 föreslås en ökning med två

veckotimmar och i motionerna I: 1005 och II: 1272 en ökning med en veckotimme.

Det förutsättes i de två sistnämnda motionerna att ökningen skall möjliggöras genom

att en av de båda veckotimmar som i årskurs 7 är avsedda för fritt valt arbete

tas i anspråk. På motsvarande sätt räknas i motionerna I: 995 och II: 1259 med

att båda timmarna fritt valt arbete i nämnda årskurs skall ersättas av hemkunskap.

Utskottet anser propositionens förslag om fritt valt arbete vara ett mycket väsentligt

inslag i den nya läroplanen och kan inte tillstyrka någon reduktion av timtalet

för detta. Ej heller kan utskottet finna anledning att till förmån för ämnet hemkunskap

på annat sätt föreslå ändring av den avvägning av timtalen för olika ämnen

som angivits i propositionen. Utskottet avstyrker därför de olika yrkandena om ökat

timtal för hemkunskapen.

I fråga om orienteringsämnena innebär propositionsförslaget en viss

minskning av timtalet. Detta har föranlett kritik i flera motioner och yrkanden om

ökat timtal. I motionerna I: 1006 och II: 1271 hemställes sålunda om en förstärkning

av färdighets- och orienteringsämnena, i första hand svenska och de naturorienterande

ämnena genom överförande av två veckotimmar från ämnena för

estetisk-praktisk och fysisk fostran. En ökning med en veckotimme tagen från det

fritt valda arbetet i årskurs 7 föreslås — i syfte att förstärka kemiundervisningen

_i motionerna I: 1005 och IT: 1272. För de naturorienterande ämnena på högstadiet

yrkas slutligen i motionerna I: 1001 och II: 1267 en ökning med två veckotim
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

mar varjämte en jämnare fördelning av undervisningstiden mellan ämnena biologi,

fysik och kemi än den skolöverstyrelsen tänkt sig anses böra eftersträvas.

Utskottet finner för sin del överägande skäl tala för att den i propositionen gjorda

avvägningen i fråga om orienteringsämnena nu accepteras men vill samtidigt understryka

departementschefens uttalande om att skolöverstyrelsen noga bör följa utvecklingen

på området.

Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag om obligatorisk undervisning i maskinskrivning

har avvisats i propositionen och i stället har det förutsatts

att elevernas intresse för detta ämne skall kunna tillgodoses inom ramen för det

fritt valda arbetet i årskurs 7 varjämte vissa lärartimmar avses bli ställda till förfogande

för ämnet i årskurserna 8 och 9. I motionerna I: 1005 och II: 1272 yrkas

att maskinskrivningen skall införas som obligatoriskt ämne med två veckotimmar

i årskurs 7. I stället föreslås musiken utgå som obligatoriskt ämne i denna årskurs.

Enligt utskottets mening är propositionens förslag om maskinskrivningen att föredra

och utskottet avstyrker därför motionerna I: 1005 och II: 1272 i denna del.

Det är av största vikt att i ungdomens demokratiska fostran ingår fostran

till världsmedborgarskap med sakrik information om den värld vi

lever i, den värld som eleverna har att ta ansvar för, framhålles det i motionerna

I: 974 och II: 1236. Motionärerna önskar ett riksdagsbeslut om att det åsyftade

lärostoffet på lämpligt sätt skall beredas utrymme i undervisningen. Utskottet har

förståelse för motionärernas synpunkter men finner knappast något beslut av riksdagen

erforderligt i denna fråga eftersom undervisningen i bl. a. orienteringsämnena,

med den uppläggning överstyrelsen tänkt sig, torde komma att motsvara de angivna

önskemålen.

Ämnesbenämningen kristendomskunskap har i gymnasiet och fackskolan ändrats

till religionskunskap och i propositionen föreslås nu att motsvarande ändring

genomförs beträffande grundskolan. Invändningar häremot reses i motionerna

I: 980 och II: 1242 i vilka framhålles att den kristna religionen utgör en väsentlig

del av grundvalen för de etiska och sociala värderingar varpå vårt samhälle och

vår samlevnad bygger. Skolans religionsundervisning måste enligt motionärernas

uppfattning i första hand vara en undervisning om kristendom och detta bör understrykas

genom en oförändrad ämnesbenämning som anger ämnets huvudsakliga

innehåll. En annan uppfattning i namnfrågan kommer till uttryck i motionerna

I: 993 och II: 1266. I dessa betonas att ämnesinnehållet är det viktigaste och eftersom

detta anses vara angivet på ett tillfredsställande sätt i skolöverstyrelsens förslag

har motionärerna ingen invändning mot benämningen religionskunskap. Utskottet

vill för sin del ansluta sig till den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen

och i sistnämnda båda motioner. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 980

och II: 1242, såvitt nu är i fråga.

I 27 § skollagen regleras frågan om befrielse från skyldighet att deltaga i undervisningen

i kristendomskunskap. En ändring av ämnesbenämningen får därför som

konsekvens att en formell ändring behöver göras i nämda paragraf. Förslag härom

har framlagts i det i propositionen ingående förslaget om ändring i skollagen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

IS

vilket hänvisats till behandling i lagutskott. Departementschefen har i propositionen

även tagit upp frågan om befrielsemöjlighet fortfarande bör föreligga och därvid

intagit den ståndpunkten att möjligheten bör finnas kvar. Samma spörsmål

har tagits upp i motioner, som hänvisats till lagutskott, och det har också berörts

i motionerna I: 993 och II: 1266, vilka remitterats till statsutskottet. Utskottet

vill med hänsyn till sistnämnda omständighet anföra några synpunkter. Undervisningen

i ämnet skall utformas objektivt och allsidigt samt innefatta också undervisning

om andra religioner än den kristna. Denna princip och även det system för

skolarbetets bedrivande inom s. k. arbetsområden, som förutsättes i propositionen,

kan i och för sig anföras som skäl för borttagande av befrielsemöjligheten, men utskottet

anser i likhet med departementschefen att man av praktiska och psykologiska

skäl inte bör avskära möjligheten att tillmötesgå de krav på befrielse som är att

vänta från vissa elev- och föräldragrupper.

Med utgångspunkt i det förhållandet att propositionen inte innebär förslag om

ändring av grundskolans mål sådant det fastställts av 1962 års riksdag görs i motionerna

I: 993 och II: 1266 vissa uttalanden beträffande ämnet religionskunskap med

syfte att understryka såväl den oförändrade målsättningen som olika synpunkter

på ämnet. Dessa synpunkter står, såvitt utskottet kan finna, inte i någon motsättning

till den uppläggning som undervisningen i ämnet enligt propositionen avses

få. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller ifrågasätter någon ändring beträffande

ämnet religionskunskap anser sig utskottet inte ha anledning att föreslå

riksdagen att med instämmande i motionärernas synpunkter ge dessa till känna för

Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 993 och II: 1266, såvitt nu

är i fråga.

I motionerna I: 1008 och II: 1265 föreslås ett generellt bemyndigande för skolstyrelserna

att på försök genom gruppindelning reducera elevernas schemabundna

tid under en period om en å två veckor vid läsårets början i årskurserna

1, 4 och 7. I propositionen har ett förslag av skolöverstyrelsen om ett generellt

medgivande av detta slag, men avseende fyra veckor, avvisats under hänvisning

bl. a. till problem med tillsyn av barnen. Det har dock förutsatts att en viss försöksverksamhet

skall få bedrivas efter medgivande av skolöverstyrelsen.

Utskottet anser sig inte i denna fråga böra gå längre än Kungl. Maj:t och avstyrker

därför motionerna i denna del.

Generella bemyndiganden för skolstyrelserna föreslås i samma motioner beträffande

betygen. Motionärerna anser att skolstyrelserna bör få rätt att ersätta

betygen på grundskolans låg- och mellanstadium samt ordnings- och uppförandebetygen

i hela grundskolan med andra former för elev- och föräldrainformation.

En viss utveckling i den riktning motionärerna angivit är redan i gång men det

torde inte vara alldeles lätt att finna lämpliga former för den elev- och föräldrainformation

som skall ersätta betygen och utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka

ifrågavarande motionsyrkanden om generella bemyndiganden.

I samband med frågor om undervisningsrationalisering har i propositionen i förbigående

berörts det pedagogiska rationaliseringsarbetet. I motionerna I: 1006 och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

II: 1271 betonas vikten av detta arbete och föreslås ett uttalande av riksdagen att

anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete

framdeles bör prioriteras. Utskottet har tidigare i olika sammanhang (se exempelvis

SU 1967: 157 och SO 1968: 8, s. 7) betonat den pedagogiska forskningens stora

betydelse och vill gärna göra det ytterligare en gång. Att denna forskning inte hämmas

av brist på medel är givetvis ett starkt önskemål. Utskottet får emellertid erinra

om att det i motionerna avsedda anslaget för innevarande budgetår förstärkts

mycket kraftigt. Utskottet anser sig bl. a. med hänsyn härtill inte böra föreslå

riksdagen att göra något uttalande om prioritering av detta anslag framför andra.

Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag att en särskild praktisk yrkesorientering

(»tilläggspryo») skall kunna erbjudas vissa elever har av

departementschefen ansetts böra övervägas ytterligare. I motionerna I: 1008 och

II: 1265 uttalas, att skolstyrelserna bör erhålla ett generellt bemyndigande till försöksverksamhet

med den av skolöverstyrelsen föreslagna förlängda praktiska yrkesorienteringen.

Utskottet får med anledning härav anknyta till sitt uttalande i det

föregående om att skolstyrelserna i vissa undantagsfall bör kunna göra jämkningar

i utbildningsgången under nionde skolåret. I dessa fall bör också någon form av

förlängd praktisk yrkesorientering kunna komma i fråga. Däremot avstyrker utskottet

det i motionerna föreslagna generella bemyndigandet.

Resursbehov och kostnader. I samband med behandlingen av frågorna om vilka

resurser som krävs för den nya läroplanens genomförande och vilka kostnaderna

kommer att bli uttalas i propositionen, att reformen självklart ställer krav på en intensifiering

av lärarfortbildningen. Utskottet vill gärna understryka

vad departementschefen därvid närmare anfört men anser sig inte ha anledning

att särskilt betona fortbildningsbehovet i något eller några ämnen. Utskottet avstyrker

yrkandet i motionerna I: 993 och II: 1266 om ett särskilt uttalande angående

vikten av ökade möjligheter till fortbildning för lärare i ämnet religionskunskap.

I propositionen framhålles i fråga om den nya läroplanens inverkan på behovet

av skollokaler att det givetvis är angeläget att nytillkommande skollokaler

utformas så att en så nära överensstämmelse som möjligt uppnås med de krav läroplanen

ställer. Därjämte uttalas att justeringar i gällande normer för lokalbehov

och lokalutformning kan visa sig erforderliga allteftersom erfarenheter vinns av

den nya läroplanen. Utskottet förutsätter att den nya läroplanens inverkan på lokalfrågorna

noga studeras av skolöverstyrelsen och att erforderliga initiativ tas för

anpassning av gällande normer efter de krav som följer av läroplansförändringarna.

Med hänsyn härtill anser utskottet det inte erforderligt med några åtgärder från

riksdagens sida i anledning av de yrkanden beträffande skollokalerna som framställts

i motionerna I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271.

I anslutning till ett uttalande i propositionen om nödvändigheten av att man forcerar

framställningen av nya läromedel påyrkas i motionerna I: 1006 och

II: 1271 ett beslut av riksdagen, att informationen till skolledare och lärare om befintliga

och nytillkomna läromedel snarast skall förbättras. Delade meningar kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

15

knappast råda om betydelsen av att både produktion av och information om nya

läromedel forceras så att läromedlen finns tillgängliga för lärare i så god tid som

möjligt före det första tillfälle då de skall användas. Något särskilt beslut av riksdagen

i denna fråga torde dock inte erfordras.

Enligt ett i motionerna I: 1005 och II: 1272 framställt yrkande bör riksdagen

nu besluta att statsbidrag skall utgå till s k r i v h j ä 1 p åt lärare och till

institutionstekniker på grundskolans högstadium enligt regler motsvarande

dem som gäller för gymnasium och fackskola. Utskottet har i annat sammanhang

uttalat sig i denna fråga och därvid under hänvisning till pågående överväganden

angående statsbidragssystemets utformning avstyrkt förslag om statsbidrag

till skrivhjälp åt lärare och till institutionstekniker på grundskolans högstadium.

Utskottet hänvisar härtill och avstyrker även nu förevarande motionsyrkande.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit anledning

till särskilda uttalanden i anledning av propositionen.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna II: 1264 och II: 1273, sistnämnda motion såvitt

nu är i fråga, godkänner att grundskolans högstadium skall

vara i huvudsak sammanhållet i alla årskurser,

B. att riksdagen

1. beträffande ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap

med avslag å motionerna I: 994 och II: 1258 godkänner

vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

2. beträffande ett tillvalsalternativ benämnt natur eller miljö

med avslag å motionerna I: 996 och II: 1257 godkänner vad i

statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

3. beträffande utvidgning av tillvalsalternativet B-språk till

att omfatta även spanska och ryska med avslag å motionerna

I: 1008 och II: 1265, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

härvidlag förordats,

4. beträffande ett tillvalsalternativ med undervisning i stort

motsvarande den som meddelas på de nuvarande tvåbokstaviga

linjerna med avslag å motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu

är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

5. beträffande modifiering i praktisk riktning av tillvalsalternativen

teknik, ekonomi och konst med avslag å motionerna

I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

härvidlag förordats,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

6. beträffande innehållet i fritt valt arbete med avslag å motionerna

I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner

vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

7. beträffande ansvaret för utformningen av fritt valt arbete

med avslag å motionerna I: 1008 och II: 1265, såvitt nu är i fråga,

godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

8. beträffande utrymmet för ämnet hemkunskap med avslag å

motionerna I: 979 och II: 1241, I: 995 och II: 1259, I: 1005 och

II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271, sistnämnda fyra motioner såvitt

nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag

förordats,

9. beträffande utrymmet för ämnet fysik på högstadiet med

avslag å motionerna I: 1001 och II: 1267 samt I: 1006 och

II: 1271, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad

i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

10. beträffande utrymmet för ämnet biologi med avslag å motionerna

I: 1001 och II: 1267 samt I: 1006 och II: 1271, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

härvidlag förordats,

11. beträffande utrymmet för ämnet kemi med avslag å motionerna

I: 1001 och II: 1267, I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006

och II: 1271, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner

vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

12. beträffande fördelning av tillgänglig undervisningstid mellan

ämnena biologi, fysik och kemi avslår motionerna I: 1001

och II: 1267, såvitt nu är i fråga,

13. beträffande utrymmet för ämnet svenska med avslag å motionerna

I: 1006 och II: 1271, såvitt nu är i fråga, godkänner vad

i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

14. beträffande utrymmet för ämnet maskinskrivning med avslag

å motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner

vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

15. beträffande ämnesbenämningen kristendomskunskap med

avslag å motionerna I: 980 och II: 1242, såvitt nu är i fråga,

godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

16. beträffande synpunkter på ämnet religionskunskap avslår

motionerna I: 993 och II: 1266, såvitt nu är i fråga,

17. i övrigt godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats beträffande

utrymmet för tillval samt utrymmet för och utformningen

av fritt valt arbete, ävensom beträffande utformning och innehåll

i övrigt av grundskolans läroplan,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

17

C. att riksdagen godkänner att den nya läroplanen införs läsåret

1970/71 med början i årskurserna 1, 4 och 7 med möjlighet

för Kungl. Maj:t att besluta om tidigare övergång i visst fall,

D. att riksdagen

1. avslår motionerna 1: 104 och II: 150 samt I: 538 och

II: 676, samtliga motioner i vad de avser inrättande av samarbetsnämnder

vid grundskolor med högstadium,

2. avslår motionerna I: 104 och II: 150 i vad de avser samarbetsnämndernas

befogenheter och sammanträden samt ämnesoch

klasskonferenserna,

3. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser samarbetsnämndernas

sammansättning,

4. avslår motionerna I: 974 och II: 1236 om visst lärostoff

i grundskolans läroplan,

5. avslår motionerna I: 993 och II: 1266 i vad de avser fortbildning

för lärare i ämnet kristendomskunskap/religionskunskap,

6. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser

miljöaspekternas beaktande i de nya kursplanerna,

7. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006 och

II: 1271 i vad de avser skollokalerna,

8. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser särskilda

resurstimmar för elevvård,

9. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser statsbidrag

till skrivhjälp åt lärare och till institutionstekniker,

10. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser särskilda

behörighetsregler för tillträde till det gymnasiala stadiet,

11. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser

prioritering av anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete,

12. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser information

om läromedel,

13. avslår motionerna I: 1007 och II: 1274 om morgonsamling

i grundskolan,

14. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser

försöksverksamhet med B-språk på mellanstadiet,

15. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser betygen

på grundskolans låg- och mellanstadium,

16. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser

ordnings- och uppförandebetygen i hela grundskolan,

17. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser försöksverksamhet

med förlängd praktisk yrkesorientering,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

18. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser försöksverksamhet

med gruppindelning,

19. avslår motionen II: 1273 i vad den avser utredning om

kulturcentra.

Stockholm den 26 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Fritz

Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson

(s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorssten

Larsson (ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep)

samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Almgren

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h),

fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Arvidson (s),

Källstad (fp), Jönsson i Arlöv (s), fru Ludvigsson (s) och herr Elmstedt (ep).

Reservationer

1. beträffande ett tillvalsalternativ med undervisning i stort motsvarande den

som meddelas på de s. k. tvåbokstaviga linjerna i det nuvarande högstadiet av herrar

Kaijser (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson (h) som anser

att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Önskemålet att»

och på s. 10 slutar med »ett tillvalsalternativ» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening kan man inte bortse från att en betydande del av eleverna

för närvarande i årskurs 9 väljer någon av de tvåbokstaviga linjerna. Det rör

sig enligt skolöverstyrelsens redovisning om ungefär 22 procent. Det kan omvittnas

av många skolman att just dessa linjer erbjuder en för vissa elever lämplig

studiegång. För dessa elever finns det i det föreslagna nya högstadiet inte något tillval

som tillgodoser deras intressen och anlag. Enligt utskottets mening kan det

samanhållna högstadiet godtagas endast under den förutsättningen att ytterligare

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

19

en tillvalsmöjlighet inrättas med en undervisning i stort motsvarande den som i dag

meddelas de elever som väljer tvåbokstaviga linjer.»

dels utskottets hemställan under B 4 bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu

är i fråga, beslutar att i årskurs 9 utöver de föreslagna tillvalsalternativen

införa ett tillval med en undervisning motsvarande i

stort den som i dag meddelas de elever som väljer tvåbokstaviga

linjer,»

2. beträffande modifiering i praktisk riktning av tillvals ämnena teknik, ekonomi

och konst av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan

Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)

och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Den modifiering»

och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ha följande lydelse:

»Erfarenheterna har emellertid visat att de tvåbokstaviga linjerna i det nuvarande

högstadiet för närvarande samlar en betydande del av eleverna i årskurs 9, under

de senaste åren mer än en femtedel. Man torde utan tvekan kunna göra den bedömningen

att flertalet elever på de praktiska linjerna har upplevt sin utbildning som

värdefull. Detta har omvittnats från lärarhåll och ett flertal länsskolnämnder och

andra remissinstanser har också understrukit att slopandet av dessa linjer kan

komma att innebära en allvarlig försämring av ifrågavarande elevers situation. Utskottet

anser det nödvändigt att man i den nya läroplanen söker tillgodose dessa

elever utan att försvaga högstadiets karaktär av att vara i huvudsak sammanhållet.

Detta kan ske genom att man utformar tillvalsämnena teknik, konst och ekonomi

så att de praktiska momenten får en central ställning. Dessa tillvalsämnen måste

innehålla så mycket praktiskt utövande verksamhet att de kan upplevas som verkliga

alternativ för de elever som har en sådan intresseinriktning.»

dels utskottets hemställan under B 5 bort ha följande lydelse:

»5. med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu

är i fråga, beslutar att de praktiska momenten skall ges en central

ställning i tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst,»

3. beträffande utrymmet för ämnet hemkunskap av herrar Kaijser (h), Ottosson

(h), Per Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan

Olsson (ep), Bohman (h), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson

i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet anser»

och slutar med »för hemkunskapen» bort ha följande lydelse:

»Förslaget i propositionen innebär för ämnet hemkunskap en nedskärning med

en veckotimme i förhållande till skolöverstyrelsens förslag. Med tanke på ämnets

uppgift att ge grundläggande medborgarutbildning inom en rad för den enskilda

individen synnerligen väsentliga områden är denna minskning av ämnets omfång

olycklig. Utskottet anser att hemkunskapen bör erhålla ytterligare en veckotimme

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

i årskurs 7. Detta bör möjliggöras genom att man tar i anspråk den ena av de två

veckotimmar som i denna årskurs avses för fritt valt arbete.»

dels utskottets hemställan under B 8 bort ha följande lydelse:

»8. i anledning av motionerna I: 979 och II: 1241 samt

I: 995 och II: 1259 ävensom med bifall till motionerna I: 1005

och II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271, de fyra sistnämnda motionerna

såvitt nu är i fråga, beslutar att en i årskurs 7 för fritt

valt arbete avsedd veckotimme i stället skall anslås till hemkunskap,

»

4. beträffande utrymmet för ämnet kemi av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Per

Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson

(ep), Bohman (h), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå

(fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet finner»

och slutar med »på området» bort ha följande lydelse:

»Den ståndpunkt som i propositionen intagits till timtalen för orienteringsämnena

innebär en kompromiss mellan olika önskemål och det har därför på goda grunder

förutsatts att skolöverstyrelsen noga skall följa utvecklingen på området. Utskottet

har särskilt fäst sig vid att kemiämnet endast avses få tre veckotimmar. Med tanke

på kemins ständigt ökande betydelse i vårt samhälle och vår vardag finner utskottet

detta synnerligen betänkligt. Framför allt bör kemins stora betydelse för miljöfrågorna

understrykas. Utskottet anser att kemiämnet bör tilldelas ytterligare en

veckotimme i årskurs 7. Utrymme härför erhålles genom att man slopar en av de

två veckotimmar som i denna årskurs är avsedda för fritt valt arbete. I övrigt ifrågasätter

utskottet inte någon ändring nu av den i propositionen gjorda avvägningen

i fråga om orienteringsämnena men vill understryka nyssnämnda uttalande om att

skolöverstyrelsen noga skall följa utvecklingen på området.»

dels utskottets hemställan under Bil bort ha följande lydelse:

»11. i anledning av motionerna I: 1006 och II: 1271 samt

I: 1001 och II: 1267 ävensom med bifall till motionerna I: 1005

och II: 1272, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att

en i årskurs 7 för fritt valt arbete avsedd veckotimme i stället

skall anslås till kemi,»

5. beträffande obligatorisk undervisning i maskinskrivning av herrar Per Jacobsson

(fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp),

Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Enligt utskottets»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla att maskinskrivning kräver målmedveten och regelbunden

träning under en relativt lång period. Skolöverstyrelsen har därför på goda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

21

grunder föreslagit att ämnet görs obligatoriskt med två veckotimmar i årskurs 7,

ett förslag som tillstyrkts av ett stort antal remissinstanser. Utskottet vill ansluta sig

till detta förslag och tillstyrker därför motionerna I: 1005 och II: 1272 i denna del.»

dels utskottets hemställan under B 14 bort ha följande lydelse:

»14. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, såvitt nu är i fråga,

och med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är

i fråga, beslutar att maskinskrivning skall införas som obligatoriskt

ämne med två veckotimmar i årskurs 7 och att i stället musik

skall utgå som obligatoriskt ämne i denna årskurs,»

6. beträffande obligatoriskt inrättande av samarbetsnämnder vid grundskolor

med högstadium av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp),

Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad

(fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Utskottet delar»

och på s. 7 slutar med »lokala initiativ» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågorna om arbetstrivsel,

elevvård och skoldemokrati måste tillmätas stor betydelse — en uppfattning som

också ligger bakom nyssnämnda motionsyrkanden. För utredning av hithörande

frågor har en särskild arbetsgrupp tillsatts inom skolöverstyrelsen. Utskottet finner

detta värdefullt men vill samtidigt understryka att denna omständighet inte får

hindra att man utan att avvakta utredningens resultat genomför sådana reformer

på området som inte kräver ytterligare analyser och överväganden. Överstyrelsen

har redan rekommenderat att samarbetsnämnder inrättas vid grundskolor med

högstadium och det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att inte

nu ta steget fullt ut och föreskriva att dylika nämnder skall finnas vid högstadieskolorna.

Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen nu beslutar härom.»

dels utskottets hemställan under D 1 bort ha följande lydelse:

»1. med bifall till motionerna I: 104 och II: 150 och i anledning

av motionerna I: 538 och II: 676, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att i skolstadgan

inslcrives att samarbetsnämnd skall finnas vid grundskola

med högstadium,»

7. beträffande tilldelning för elevvårdsändamål av s. k. extra resurstimmar av

herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep),

Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt

(ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Med hänsyn» och

slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Det nya högstadiet och de nya pedagogiska metoderna kommer att ställa både

elever och lärare på svåra prov. Kursplanerna är omfattande och tidsschemat kommer

att bli pressat. Ett av problemen redan på dagens högstadium är de otillräck
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

liga resurserna för elevvård. Klassföreståndaren har svårigheter att vid sidan av

undervisningen också intressera sig för elevernas och klassens problem. Med ytterligare

tid för dessa uppgifter skulle sannolikt klassföreståndarsystemet fås att fungera

bättre. Utskottet tillstyrker därför att enligt yrkandet i motionerna inom ramen

för en försöksverksamhet ett antal skolor tilldelas extra resurstimmar för elevvård,

t. ex. för att användas som extratid åt klassföreståndare.»

dels utskottets hemställan under D 8 bort ha följande lydelse:

»8. med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att försöksverksamhet

företas med särskilda resurstimmar för elevvård enligt i

motionerna angivna riktlinjer,»

8. beträffande särskilda behörighetsregler för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer

av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson

(h) som under förutsättning av bifall till reservationen 1 anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »I propositionen»

och slutar med »föregående avstyrkt» bort ha följande lydelse:

»I propositionen uttalas att alla tillvalsalternativ bör ge likvärdig behörighet vid

ansökan om inträde i gymnasial skola. Gentemot detta görs i motionerna I: 1006

och II: 1271 den distinktionen att högstadiets elever bör vinna allmän behörighet,

oavsett vilket tillval de gör, men att det därutöver kan erfordras särskild behörighet

för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer. Motionärerna yrkar att det uppdrages

åt skolöverstyrelsen att utforma erforderliga särskilda behörighetsregler.

Utskottet tillstyrker detta yrkande som en konsekvens av sitt tillstyrkande i det

föregående av det i samma motioner framförda förslaget om ytterligare ett tillvalsalternativ.

»

dels utskottets hemställan under D 10 bort ha följande lydelse:

»10. i anledning av motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t

uppdrar åt skolöverstyrelsen att utforma de särskilda behörighetsregler

som kan erfordras för tillträde till det gymnasiala stadiet,»

9. beträffande försök med gruppindelning av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten

Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson

i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet anser»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det värdefullt att man prövar effekten av att lärarna får ökade

möjligheter att redan på ett tidigt stadium lära känna eleverna genom att möta dem

i små grupper. Utskottet tillstyrker därför att bemyndigande lämnas till försöksverksamhet

enligt yrkandet i ifrågavarande motioner.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968 23

dels utskottets hemställan under D 18 bort ha följande lydelse:

»18. med bifall till motionerna I: 1008 och II: 1265, såvitt nu

är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att skolstyrelserna

i anslutning till nuvarande bestämmelser om gruppindelning i årskurs

1 bör ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet

med genom gruppindelning reducerad schemabunden tid för eleverna

under en period om 1—2 veckor vid början av läsår 4 och

7,»

10. av fru Lewén-Eliasson (s)

11. av herr Arvidson (s).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676, i vad de behandlas

i förestående utlåtande (13.3.1968)

I en broschyr rörande arbetstrivsel i skolan som SO utgav för några år sedan

gav SO en rad rekommendationer på åtgärder som borde förbättra trivselförhållandena

i skolan. En av dessa rekommendationer gällde inrättande av samarbetsnämnder

på grundskolans högstadium, i vilka skulle — utöver rektor, klassföreståndare

och lärare — jämväl ingå representanter för övrig personal vid skolan, för elever

och för målsmännen. Sådana samarbetsnämnder har nu inrättats vid ett stort antal

skolor. SO utgår ifrån att den arbetsgrupp, som skall utreda frågorna rörande

samverkan i skolan, även kommer att ta upp frågan om samarbetsnämnderna i

grundskolan och arbetsuppgifterna för dessa och i samband därmed också föreslå

erforderliga ändringar och tillägg i skolstadgan. I avvaktan på förslag från sagda

arbetsgrupp finner SÖ icke skäl nu tillstyrka den föreslagna åtgärden.

Samarbetsnämnden är nu så uppbyggd att de ordinarie ledamöterna representerar

huvudmannen samt lärare och elever.

1 sina rådgivande funktioner har nämnden behov av att inhämta informationer

från andra befattningshavare inom skolan, från företrädare för föräldrarna och

från olika samhällsorgan och organisationer. Detta har i SÖ:s anvisningar poängterats

genom följande formulering. »Samarbetsnämnden har att samverka med skolans

olika befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintliga

organ för barna- och ungdomsvård samt jämväl i övrigt verka för ett gott förhållande

mellan skolan och allmänheten.» I anvisningarna understryks vidare att detta

kan ske genom att nämnden inbjuder eller tillfälligt adjungerar företrädare för skilda

grupper till sina sammanträden.

Skolan har i dag en mycket stor kontaktyta med samhället i övrigt. De problem

som kan tänkas komma upp till behandling i samarbetsnämnden kan därför beroende

på sin art beröra högst olika grupper av intressenter. Mot den bakgrunden är

det naturligt att begränsa gruppens ledamöter men i stället lämna en adjunktionsmöjlighet

öppen som ger tillfälle att beroende på de behandlade problemens art variera

sammansättningen av de i sammanträdena deltagande. Motionernas förslag att

ge fast ledamotskap åt två av de grupper vars intressen eller arbetsområde nämndens

överläggningar kan komma att beröra löser följaktligen inte samarbetsnämndernas

informationsproblem på ett bättre sätt än den nuvarande anordningen enligt

SÖ:s mening.

Tryckeribolaget Ivar Hseggström AB • Stockholm 1968

G81033

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:378 Skrivelse till Konungen i anledning av motion angående behandlingen av värnplildsfmgor. a1 i texten