Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna in. m.

1968-11-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:180, Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968

1

Nr ISO

Utlåtande i anledning av motioner angående kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna in. m.

(5:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 11 av herr Werner och 11: 11 av herr Hermansson

m. fl. har hemställts att riksdagen i syfte att minska det kommunala

skattetrycket måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om förslag till riksdagen om att a) kommunernas skolutgifter i allt väsentligt

övertas av staten, b) kommunernas utgifter för kommunala bostadstillägg

minskas genom införande av ett statligt grundbidrag på 500 kr. per

tilläggsberättigad, c) landstingskommunerna och städer utom landsting skall

erhålla i allt väsentligt full kostnadstäckning för de sjukvårdsuppgifter som

nyligen övertagits från staten.

I de likalydande motionerna I: 116 av herr Bengtson m. fl. och II: 162 av

herr Hedlund m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk utredning av frågan om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna, såväl från skattepolitisk

synpunkt som med hänsyn till frågans betydelse för den kommunala demokratin,

i enlighet med vad i motionerna har anförts.

I de likalydande motionerna 1: 272 av herr Eric Carlsson m. fl. och II: 349

av herr Larsson i öskeviksby m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ett statligt

grundbelopp i det kommunala bostadstillägget i enlighet med vad i motionerna

har anförts.

I de likalydande motionerna I: 468 av herr Enarsson och II: 588 av herr

Ringaby har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om förslag till ändring av bestämmelserna om statligt skatteutjämningsbidrag

till kommunerna i enlighet med vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 624 av herrar Wikberg och Axel Kristiansson

samt II: 772 av herrar Josef son i Arrie och Mattsson har hemställts att

riksdagen måtte besluta att vid beräkningen av skatteersättningen åt kyrkliga

kommuner denna skall ske på samma grunder som vid beräkningen av

skatteersättningen åt landskommuner, köpingar och städer, således på så

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 180

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968

sätt att skatteersättningen grundas på såväl skattekraft som utdebitering,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderliga ändringar

av gällande lagtext.

Utskottet. Den av 1965 års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen

gäller fr. o. m. år 1966. Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget

och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbidragen

inte obetydligt ökat. Åren 1966—1968 har bidrag beviljats

med totalt respektive 1 052 milj. kr., 1 157 milj. kr. och 1 307 milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,

landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter när skattekraften, dvs.

skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag

vid brist på skattekraft), dels till landskommuner, köpingar

och städer när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt

i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag

vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan ett

extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

I bidragssystemet ingår sålunda en utgiftsfaktor innebärande att ett skatteutjämningsbidrag

utlöses när den totala utdebiteringen i kommunen överstiger

en viss nivå, utdebiteringsgränsen. Denna utgörs av medelutdebiteringen

i riket.

I motionerna 1:468 och 11:588 yrkas att bidraget vid hög utdebitering

skall slopas samtidigt med att en häremot svarande höjning genomförs beträffande

bidraget vid brist på skattekraft.

Med anledning av detta motionsyrkande vill utskottet framhålla att frågan

om bidragsgivningens anknytning till utdebiteringen ingående prövades

vid skatteutjämningsreformen och utskottet har ej funnit några skäl föreligga

att i nu ifrågavarande avseende förorda en ändring av bidragssystemet.

Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 468 och II: 588. Beträffande fördelarna

hos ett bidragssystem som direkt anknyter till kommunernas faktiska

utdebitering vill utskottet framhålla att det möjliggör att beakta kostnaderna

inom alla de olika kommunala verksamhetsområdena. Ingen kommun

med hög utdebiteringssats utestängs från bidragsgivning. Systemet gör det

sålunda möjligt att fånga upp inflyttnings- och tätortskommunernas speciella

kostnader. Även glesbygdskommunernas särskilda kostnader blir beaktade.

I fråga om bidragsgivningen till kyrkliga kommuner har i motionerna

1:624 och 11:772 yrkats att skatteutjämningsbidrag skall utgå på samma

grunder som bidrag till landskommuner, köpingar och städer, dvs. vid såväl

brist på skattekraft som vid hög utdebitering. 1958 års skatteutjämningskommitté

föreslog att bidrag till kyrkliga kommunenheter skulle utgå endast

vid brist på skattekraft. I propositionen 1965: 43 erinrade föredragande

departementschefen om de möjligheter till samfällighetsbildning som 1961

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968

3

års lag om församlingsstyrelse öppnade. Om dessa möjligheter tillvaratogs

skulle ojämnheter i bidragsgivningen till kyrkliga kommuner kunna i mycket

stor utsträckning undvikas. Departementschefen underströk även angelägenheten

av att bidragssystemet blev så enkelt som möjligt. En bidragsgivning

på grund av hög utdebitering till kyrkliga kommunenheter skulle

på grund av det stora antalet enheter i hög grad komplicera bidragssystemet.

Utskottet lämnade ifrågavarande del av Kungl. Maj :ts förslag utan erinran

vilken ståndpunkt godtogs av riksdagen.

Motionsyrkande av samma lydelse som det nu ifrågavarande prövades och

avslogs av 1966 års riksdag. Utskottet anser inte att de nu förevarande motionerna

I: 624 och II: 772 motiverar ett ändrat ställningstagande från riksdagens

sida. Utskottet avstyrker därför dessa motioner.

I motionerna I: 116 och II: 162 hemställs om eu parlamentarisk utredning

av frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. I motionerna

I: 11 och II: 11 framförs bl. a. yrkanden syftande till att kommunerna

skall avlyftas kostnader för sjukvården och skolväsendet.

I anledning av motionsyrkandena får utskottet erinra om att 1958 års

skatteutjämningskommitté inte tog ställning till frågan om fördelningen

mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet

som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det syntes motiverat

att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans område mellan stat

och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid. Vidare underströk

kommittén angelägenheten av att i samband med prövningen av kommitténs

förslag kostnadsfördelningen mellan staten och landstingskommunerna underkastades

en prövning från allmänna skattepolitiska utgångspunkter.

I samband med den på utskottets behandling ankommande delen av nämnda

proposition hade utskottet att yttra sig om vissa då framställda motionsyrkanden

rörande frågan om fördelningen av kostnaderna mellan staten och

kommunerna. Utskottet underströk därvid att kommunerna till följd av stegrade

kostnader inom sjukvården och skolväsendet samt andra verksamhetsområden

stod inför mycket svårbemästrade ekonomiska problem. Såsom

framgick av propositionen innebar emellertid de i densamma framlagda förslagen

en betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna. Därjämte

garanterade skatteutjämningssystemets utformning att statsbidraget blev

värdebeständigt och standardfölj samt. Utskottet ansåg att man först borde

avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande utformning innan

man tog upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Systemet

innehöll också utomordentliga möjligheter att påverka såväl bidragsgivningens

omfattning som bidragsmedlens fördelning mellan kommunerna.

Under åberopande härav avstyrkte utskottet de ifrågavarande motionsyrkandena

och riksdagen beslöt i enlighet härmed. I fjol avslog riksdagen då motionsvis

framställda yrkanden av i sak samma innebörd.

I syfte bl. a. att uppnå en längre gående utjämning av de ekonomiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968

olikheterna mellan kommunerna än skatteutjämningssystemet i sin nuvarande

utformning ger har vidare i motionerna I: 11 och II: 11 samt i motionerna

I: 272 och II: 349 framställts yrkanden om ett statligt grundbelopp i

det kommunala bostadstillägget till folkpensionen.

Bostadstillägg inrättas och bestrids av de enskilda kommunerna som i

princip äger bestämma efter vilka grunder och till vilka maximibelopp tillläggen

skall utgå. Kommunernas bestämmanderätt är dock begränsad i vissa

avseenden. Genom en särskild lag har fastställts regler för bl. a. inkomstprövning

och bestämmande av bidragsberättigads årsinkomst.

De nuvarande grunderna för finansieringen av folkpensioneringen beslöts

vid 1965 års riksdag. Staten övertog samtliga folkpensionskostnader utom

kostnaden för de kommunala bostadstilläggen. Genom den nya ordningen

avlastades kommunerna en avsevärd del av sina tidigare kostnader för folkpensioneringen.

Omläggningen utgjorde en del av den kommunala skatteutjämningsreformen.

Motioner av samma innebörd som de förevarande avslogs

med hänvisning bl. a. till att de sämst ställda kommunerna genom det

nya skatteutjämningssystemet ansågs få förbättrade möjligheter att ge sina

pensionärer bostadstillägg.

Med anledning av det ånyo framförda förslaget om en parlamentarisk utredning

och övriga ifrågavarande motionsyrkanden får utskottet anföra följande.

Frågan om den kommunala inkomstbeskattningens höjd kan inte ses isolerad

från den statliga beskattningen. Motionärerna synes mena att en överflyttning

av kostnader från kommun till stat reservationslöst är ett uttryck

för ökad rättvisa i beskattningen eftersom utgifterna därigenom förs över

från den proportionella fördelningen till att i ökad utsträckning bestridas

efter den statligt progressiva skatteskalan. I den mån statens ökade intäktsbehov

måste tillgodoses genom höjd allmän konsumtionsbeskattning har

dock en sådan synpunkt ej längre samma tyngd. Problemställningen förskjuts.

Det blir nämligen då fråga om en avvägning i vad mån höjda kommunala

utdebiteringssatser för gemene man är en större eller mindre olägenhet

än höjda konsumtionspriser.

Det är med andra ord inte givet att en ökad grad av rättvisa i skattebördans

fördelning vinnes genom höjda statliga bidrag till kommunerna. Det

kan vidare förväntas att genom ytterligare sammanslagningar bildas storkommuner

med ur nu ifrågavarande synvinklar avgjort bättre förutsättningar.

Med hänsyn bl. a. härtill anser utskottet, som menar att frågan om

kostnadsfördelningen mellan stat och kommun successivt måste följas, att

vidare erfarenheter av det nuvarande så sent som år 1965 beslutade skattebidragssystemet

bör ha vunnits innan de genom nu ifrågavarande motioner

aktualiserade kostnadsfördelningsfrågorna kan upptas till meningsfylld diskussion.

Utskottet avstyrker därför motionerna I: 116 och II: 162 samt I: 11

och II: 11, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga.

O

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968 5

Beträffande frågan om statligt grundbelopp i det kommunala bostadstilllägget

erinras om att yrkande härom framfördes vid 1966 och 1967 års riksdagar

och avslogs. Enligt utskottets mening har motionärerna inte anfört

några skäl som nu bör föranleda ändring av riksdagens tidigare fattade beslut

om finansiering av folkpensionsförmåner. Utskottet avstyrker därför

ifrågavarande yrkande i motionerna 1:11 och II: 11 samt motionerna I: 272

och II: 349. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att pensionsförsäkringskommittén

skall pröva om syftet med det av bostadsförbättringsutredningen

föreslagna pensionärsbostadsbidraget kan tillgodoses inom ramen för

folkpensionssystemet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 468 och II: 588,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 624 och II: 772,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:11 och II: 11, I: 116

och II: 162 samt I: 272 och II: 349.

Stockholm den 26 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser

(h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h),

Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar KarlErik

Eriksson (fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors

(fp), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Källstad (fp), Blomkvist (s), Jönsson

i Arlöv (s) och fru Ludvigsson (s).

Reservationer

1. av herrar Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp),

Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep),

Gustafsson i Skellefteå (fp) och Källstad (fp) som anser att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 116 och II: 162 och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Frågan om»

och på s. 5 slutar med »för folkpensionssystemet» bort ha följande lydelse:

»Utvecklingen visar att kommunernas resurser i ökad utsträckning tas i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 180 år 1968

anspråk för finansiering av olika uppgifter inom skolväsendet, sjuk- och

hälsovård, socialvård m. fl. förvaltningsgrenar. Främst har den betydande

kommunala expansionen inom ifrågavarande områden sin förklaring i att

kommunerna genom statsmakternas beslut påförts eller genom stimulansbidrag

tagit på sig uppgifter från staten. Detta i sin tur har fört med sig att

medborgarna genom kommunalskatten får bära stigande kostnader för obligatoriska

kommunala samhällsuppgifter utan att denna kostnadsöverflyttning

har skattepolitiskt prövats.

Den omständigheten att en skatteutjämningsreform nyligen genomförts

utgör enligt utskottets mening inte något hinder för att en parlamentarisk

utredning tillsätts för att från såväl skattepolitiska som andra synpunkter

pröva hela den genom motionerna aktualiserade frågan om kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun, så mycket mer som denna fråga inte prövades

i samband med reformens genomförande. Utskottet tillstyrker därför

motionerna I: 116 och II: 162. Vid bifall härtill torde de i motionerna I: 11

och II: 11 framställda yrkandena om kostnaderna för skolväsendet och sjukvården

få anses ha blivit tillgodosedda.

Utskottet vill erinra om den stora betydelse för pensionärernas standard

som de kommunala bostadstilläggen har. Genom statens övertagande av kostnaderna

för övriga folkpensionsförmåner och genom skatteutjämningssystemet

torde en del kommuner ha fått vidgade möjligheter att lämna kommunala

bostadstillägg. Kommuner med svagt skatteunderlag och ett stort antal

pensionärer synes emellertid fortfarande ha vissa svårigheter att lämna bostadstillägg

i den omfattning som bör eftersträvas för att ge de ekonomiskt

sämst ställda pensionärerna en tillfredsställande standardhöjning. Detta är

enligt utskottets mening ett spörsmål som måste särskilt uppmärksammas

och som utgör ett naturligt arbetsled för den parlamentariska utredningen.»

dels ock utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1: 116 och

II: 162 och i anledning av motionerna I: 11 och II: 11 samt

I: 272 och 11:349 hos Kungl. Maj :t anhåller om parlamentarisk

utredning av frågan om kostnadsfördelningen mellan

staten och kommunerna.»

2. av herr Wallmark (h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.