Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om samordning mellan statens järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor.

1968-12-03 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:184, Utlåtande i anledning av motioner om samordning mellan statens järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968

1

Nr 184

Utlåtande i anledning av motioner om samordning mellan statens

järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor.

(4:e avd.)

I de likalydande motionerna 1:349 av herrar Per Jacobsson och Stefanson samt

II: 440 av herr Larsson i Umeå m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta

att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för en sådan samordning mellan

statens järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor som avses i

motionerna, varvid motsvarande samordning med enskilda trafikföretag samtidigt

bör övervägas.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande

över motionerna från statens järnvägar.

I sitt yttrande hänvisar statens järnvägar till innehållet i en till utskottet överlämnad

promemoria med redogörelse för viktigare taxereformer i SJ:s persontrafik

under 1967—september 1968. Av promemorian framgår att avgift för resa i

samtrafik mellan statens järnvägar och enskild järnväg alltid bildats genom sammanläggning

av avgifterna för delsträckorna — bruten prisberäkning. På samma

sätt har priset fastställts för resa i samtrafik mellan SJ:s järnvägslinjer å ena

sidan och privata båt- eller busslinjer samt även SJ:s egna busslinjer å den andra

sidan. Två undantag finns, båda tillkomna på speciella grunder. I samtrafik mellan

SJ:s tåg och SJ:s billinje Övertorneå—Pajala och i järnvägssamtrafiken SJ—TGOJ

tillämpas SJ:s järnvägstaxa efter genomräknat avstånd. Förstnämnda undantag

har sin grund i att billinjen Övertorneå—Pajala tillkom som ersättning för en på

1920-talet projekterad järnväg. Härigenom kom billinjen att betraktas som en

integrerande del av statsbanenätet. I 1951 års koordinationsavtal mellan SJ och

TGOJ fastställdes principen att avgiften för en resa eller en godstransport skulle

bli densamma som om TGOJ hade utgjort en del av SJ:s järnvägsnät.

Samtrafiksbiljetter har inrättats, då resandefrekvensen varit så stor att den motiverat

det. Antalet platser med sådan biljettsamtrafik är för närvarande cirka 100

vid SJ:s busslinjer. Med andra ord är det ett litet antal platser som har sådan

biljettsamtrafik av alla de mer än 10 000 hållplatser, som är belägna vid SJ:s buss
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt Nr 184

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968

trafiknät. Antalet persontrafikbetjänade platser (hållplatser och stationer) på järnvägsnätet

utgör cirka 1 800. SJ:s busslinjelängd är cirka 25 000 km och SJ:s järnvägslinjelängd

cirka 12 000 km.

För SFs del är det SFs järnvägstrafik och busstrafik som enligt motionärernas

mening borde ha sådan biljettsamtrafik att den direkta biljettens pris beräknas

efter järnvägstaxan. Till den prisdiskussionen hör att SFs järnvägstaxa är avståndsdegressiv,

d. v. s. avgiften per kilometer sjunker då avståndet växer. Det

nämns i det sammanhanget att många europeiska järnvägar har en rak taxa, d. v. s.

avgiften per kilometer är densamma för korta och långa resavstånd. SFs järnvägstaxa

är för enkla biljetter rak upp till 400 km och bygger på en avgift av 17,5

öre per kilometer. (Avvikelser förekommer på avstånd upp till 40 km.) På längre

avstånd sjunker kilometeravgiften i steg för stora grupper av avstånd.

För tur och returbiljetter uträknas priset som 160 procent av priset för enkel

biljett. För avstånd under 60 km uttages dock dubbla enkla biljettpriset och för

avstånd 61—100 km stiger tur och returrabatten med avståndet för att vid 100

km vara 20 procent.

SJ säger sig vidare vid ett flertal tillfällen ha konstaterat att om järnvägstaxan

skulle läggas till grund för beräkning av biljettavgifter i trafik tåg-buss så skulle

betydande inkomstbortfall och ökade kostnader uppkomma för statens järnvägar

jämfört med tillämpning av snittaxor. Det expeditionella arbetet på bussar, tåg

och säljställen skulle öka väsentligt samtidigt som bussarnas körtider och övergångstiderna

på omstigningsstationer måste förlängas. Motsvarande gäller även en

samtrafik med GDG biltrafiks, postverkets och privata busslinjer, dock med den

skillnaden, att frågan om hur inkomstminskningen skall fördelas mellan järnvägsoch

busslinjer då blir ändå betydelsefullare.

SJ prövar sedan tidtabellsskiftet den 12.5.1968 ett nytt prisberäkningssystem —

bruten prisberäkning med prisreduktion — i trafik med ett antal platser, där

fr. o. m. tidtabellsskiftet buss helt ersätter SJ tåg. FEärom anföres vidare följande.

Prisreduktionen är avsedd att mildra effekten av de prisfördyringar, som bruten

prisberäkning innebär, särskilt i långväga trafik. I de fall då bruten prisberäkning

ger endast högst två å tre kronor högre pris reduceras ej priset. Prisreduktion

som grundar sig på den sammanlagda ressträckans längd är säljmässigt

och administrativt betungande. Om nämnda begränsning nedåt till två å

tre kronor ej funnes, skulle antalet fall av prisreduktion öka så starkt att systemet

skulle bli orimligt arbetskrävande samtidigt som det ej skulle ge resenären någon

väsentlig lättnad i priset. Den prisreduktion som systemet bygger på kompenserar

vid mycket långa järnvägs- och bussresor ej hela den prishöjning som bruten prisberäkning

innebär i förhållande till genomräknad taxa. Skälet härför är, att i annat

fall det belopp som tillfaller busslinjen blir alltför lågt i förhållande till bussens

kostnader.

I tabellen anges för några avståndskombinationer avgift enligt bruten prisberäkning,

enligt genomgående prisberäkning och enligt bruten prisberäkning med prisreduktion

samt storleken av prisreduktionen. Avgiften för järnvägssträckan är

beräknad för resa i 2 klass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968

d

Kombination

Avgift enligt

Pris- reduktion

enligt 3

jämfört

med 1

1. bruten

prisbe- räkning

2. genom- gående

prisbe- räkning

3. bruten

prisbe- räkning

med pris- reduktion

Kronor

Enkel resa

500 km järnväg/ 40 km buss.......

89

86

87

2

800 km järnväg/ 75 km buss.......

118

109

112

6

Tur och returresa

250 km järnväg/ 40 km buss.......

85

82

83

2

800 km järnväg/ 60 km buss.......

191

177

181

10

Även det nu under prov varande prisberäkningssystemet med prisreduktion är

administrativt förhållandevis tungt. Detta gäller särskilt om resan påbörjas med

buss från plats utan fast säljställe, t. ex. plats vars station lagts ner eller avbemannats.

Biljett för bussträckan säljes på bussen. På övergångsstationen lämnar

den resande bussbiljetten till biljettexpeditionen, som tar den som dellikvid för ny

biljett, utfärdad för hela den kombinerade resan och i förekommande fall prisberäknad

med ovannämnd reducering. För att hindra att bussbiljetten utnyttjas

otillbörligt har föreskrivits, att resande som vill komma i åtnjutande av prisreducering

skall erlägga ett med 5 kr. förhöjt pris för bussträckan. Detta tillägg får

den resande tillbaka, då han löser ny biljett på övergångsstationen.

Bruten prisberäkning med prisreduktion är ett säljsystem som tidigare icke prövats.

Den tid det varit i bruk får anses för kort för att man skall kunna bedöma

dess lämplighet. Provet kommer därför att fortsätta någon tid. Några mera väsentliga

olägenheter ur driftsynpunkt har icke uppkommit. Antalet fall med omlösen

har emellertid hittills varit oväntat ringa. Möjligen kan detta bero på att systemet

trots allsidig information till allmänheten, bussförare och stationer hittills icke uppmärksammats

tillräckligt. Om antalet fall med omlösen blir stort, kan det bil svårt

att hinna med proceduren med omlösen under den ofta korta tid som står till förfogande

mellan bussens ankomst och tågets avgång.

SJ har i dag biljettsamtrafik med ett mindre antal trafikfrekventa platser på

postverkets diligensiinjer i Norrland. Biljettavgiften utgör i dessa fall summan av

biljettavgifterna för vardera sträckan, beräknade efter järnvägstaxa respektive

postdiligenstaxa.

Då motionärer i riksdagen framfört förslag om samordning av SJ:s taxa med

järnvägens och postverkets busstaxor i den meningen att avgiften för kombinerad

resa med buss och tåg skulle prisberäknas efter järnvägens taxa för sammanlagda

avståndet för buss- och järnvägssträckorna, ämnar SJ informera postverket om

resultatet av nu pågående prov med nytt prisberäkningssystem.

Av SJ:s yttrande framgår vidare att förenämnda prov omfattar resor till och från

mellanstationer och andra busshållplatser på linjen

Sundsval'' pivle (Gnarp, Harmånger, Enånger, Ljusne, Hamrångefjärden)

mellanstauoner på linjen

Ange—Bollnäs (Alby, Östavall, Tallåsen, Arbrå, Vallsta)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968

samt till och från stationerna

Vallåkra (Teckomatorp—Hälsingborg)

Örsjö och Trekanten (Kalmar—Emmaboda)

Bäckefors (Mellerud—Kornsjö).

Frekvensen av resor inom försöksområdena, där avgiftsreduktion enligt detta

system tillämpas, har under perioden 12.5—31.8.1968 visat sig vara oväntat ringa

(storleksordning sammanlagt under 500 kr. i avdrag per månad). Orsakerna härtill

kommer att närmare undersökas. Proven bör fortgå minst t. o. m. utgången av

detta år, för att ge tillräckligt material för bedömning av systemets lämplighet.

Skulle det visa sig, att systemet icke medför några väsentliga nackdelar, kommer

SJ att överväga att pröva systemet i större omfattning.

Utskottet. 1 den till sitt yttrande fogade promemorian har SJ lämnat en redogörelse

för avgiftssystemet för resor i kombinerad trafik tåg-buss samt för vidtagna

taxereformer i SJ:s järnvägs- och busstrafik jämte pågående försök med vissa nya

rabattformer m. m. Försöken anges efter analys skola bilda grund för ställningstagande

till eventuella nya reformer. I anslutning härtill erinrar styrelsen om att den

i tidigare yttranden över motionsledes framställda yrkanden framhållit att om järnvägstaxan

skulle läggas till grund för beräkning av biljettavgifter i trafik tåg-buss

betydande inkomstbortfall och ökade kostnader skulle uppkomma för statens järnvägar

jämfört med tillämpning av snittaxor. Det expeditionella arbetet på bussar,

tåg och säljställen skulle öka väsentligt samtidigt som bussarnas körtider och övergångstiderna

på omstigningsstationer måste förlängas. Motsvarande gäller även

en samtrafik med GDG biltrafiks, postverkets och privata busslinjer, dock med den

skillnaden att frågan om hur inkomstminskningen skall fördelas mellan järnvägsoch

busslinjer då blir ändå betydelsefullare.

SJ prövar emellertid sedan tidtabellsskiftet den 12 maj 1968 ett nytt prisberäkningssystem

— bruten prisberäkning med prisreduktion — i trafik på ett antal

platser, där fr. o. m. tidtabellsskiftet buss helt ersätter SJ:s tåg. Denna prisreduktion

är avsedd att mildra effekten av de prisfördyringar som bruten prisberäkning innebär

särskilt i långväga trafik. Då motionärernas förslag om samordning mellan

järnvägs- och busstaxorna berör även postverkets busstaxor säger sig SJ ämna informera

postverket om resultatet av nu pågående prov med nytt prisberäkningssystem.

Med hänsyn till de påtagliga olägenheter för den närmast berörda befolkningen

som förhållandena på området innebär finner utskottet det i och för sig önskvärt

att de av motionärerna aktualiserade taxefrågorna får en tillfredsställande lösning.

En samordning av taxorna på det satt som i motionerna föreslagits inrymmer emellertid

avsevarda ekonomiska och praktiska problem. Såsom från SJ:s sida framhållits

måste också av verket vidtagna taxereformer uppfylla kravet på kommersiellt

berättigande. I nuvarande läge, då bilism och flyg utövar en allt starkare press på

SJ:s ekonomi och då flera betydelsefulla frågor som ligger inom ramen för det stat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968

o

liga trafikpolitiska programmet ännu är olösta, anses det av SJ nödvändigt att mycket

noga pröva de ekonomiska förutsättningarna för nya taxereformer. Det får under

sådana förhållanden även enligt utskottets uppfattning anses naturligt att en del

taxereformer först införs på prov under någon tid och i begränsad omfattning innan

ställning tas till den slutliga utformningen. SJ har dessutom framhållit att —- därest

det skulle visa sig att det nya systemet inte medför några väsentliga nackdelar —

SJ kommer att pröva detsamma i större omfattning.

Vad i berörda frågor sålunda anförts synes i betydande utsträckning innebära

ett tillgodoseende av motionärernas syften. Med beaktande bl. a. härav finner utskottet

motionerna inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 349 och II: 440.

Stockholm den 3 december 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Axel Andersson

(fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s),

Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Per Jacobsson (fp) och Strandberg (h) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors

(s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors

(fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm

(s), Johansson i Norrköping (s), Cassel (h) och Sjönell (ep).

av herr Per Jacobsson (fp).

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.