Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet jämte motioner.

1968-12-05 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

1

Nr 195

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer

för det frivilliga skolväsendet jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

i propositionen nr 140 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildnings ärenden för den 28 juni 1968 föreslagit riksdagen

att godkänna de riktlinjer för det frivilliga skolväsendet som förordats i statsrådsprotokollet.

På grundval av betänkanden från yrkesutbildningsberedningen och från skogsbrukets

yrkesutbildningskommitté läggs i propositionen fram principförslag dels

om sammanförande av skolorna på det gymnasiala stadiet till en skolform, dels om

utformningen av den framtida yrkesutbildningen.

Nuvarande tre skolformer fackskola, gymnasium och yrkesskola föreslås den

1 juli 1971 bli sammanförda till en skolform, vars namn inte nu fixeras. Såsom

arbetsnamn under beredningsarbetet har använts ordet »mellanskolan» och denna

benämning används av praktiska skäl också i propositionen. Den nya mellanskolan

skall organisatoriskt utgöra en skolform, vilket bl. a. innebär att lärare anställs vid

mellanskolan i kommunen med placering vid viss skolenhet.

De framlagda förslagen syftar till ett fullföljande av 1964 års beslut om reformering

av de gymnasiala skolorna. En samordnad planering för alla utbildningslinjer

inom mellanskolan förutsätts således. Vid planeringen bör eftersträvas att

flertalet studievägar inom mellanskolan kan erbjudas på varje ort, där mellanskolutbildning

anordnas. Självfallet måste avvikelser från denna princip få förekomma.

Under överskådlig tid kommer yrkesutbildning i viss omfattning att finnas även

utanför jmellanskoleorterna.

Varje mellanskolenhet bör innehålla ett så allsidigt urval av utbildningsvägar

som möjligt. Tyngdpunkterna kan emellertid ligga på olika sektorer i olika skolenheter.

För den utbildning, som motsvarar nuvarande gymnasium och fackskola, föreslås

i propositionen inga ändringar i läroplanerna. Däremot föreslås i huvudsaklig

anslutning till yrkesutbildningsberedningens förslag en omläggning av utbildningen

inom den del av mellanskolan som svarar mot nuvarande yrkesskola. Detta innebär

bl. a. att yrkesutbildningslinjerna får en bred inriktning och organiseras enligt

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 195

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

den s. k. blockprincipen. Den inledande utbildningen inom varje linje blir sålunda

gemensam för ett flertal utbildningsvägar vilka successivt differentieras och leder

fram till mer specifika utbildningsmål. Yrkesutbildningen blir i regel 2-årig. Vissa

modifikationer i yrkesutbildningsberedningens förslag förordas bl. a. rörande det

maskin- och eltekniska blocket och utbildningen inom vård- och konsumtionsområdet.

I de föreslagna timplanerna för yrkesutbildning på olika linjer inryms obligatoriskt

allmänna ämnen med valmöjligheter för eleven. Härjämte lämnas utrymme

för fritt tillval, som naturligt skall anknyta till studieprogrammet i övrigt. Införandet

av de nya läroplanerna för yrkesutbildningslinjerna beräknas komma att

utsträckas över en längre tidsperiod.

Med hänsyn till pågående utredningar om huvudmannaskap och skolledarorganisation

tas nu ej slutlig ställning i dessa frågor. Inte heller tas i detta sammanhang

ställning till framlagda förslag om nya statsbidragsregler. Med tillämpning av nuvarande

statsbidragsregler och vid en oförändrad intagning till yrkesutbildningen

beräknas statens kostnader på driftbudgeten öka med i runt tal 25 %. En ny teknisk

utformning av statsbidragsreglerna kommer att övervägas.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 998 av fru Hamrin-Thorell in. il. och 11:1262

av fröken Wetterström in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att två

skilda utbildningar för storhushållspersonal skall inrättas, nämligen en utbildning

inom konsumtionsteknisk linje avpassad för institutionsstorhushållet och en utbildning

inom livsmedelsteknisk linje avpassad för industrins behov,

dels de likalydande motionerna I: 999 av herr Sörlin in. fl. och II: 1261 av herr

Enskog in. il. vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att behovet av delvis avvikande

organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område skall beaktas

i den vidare planläggningen för det frivilliga skolväsendet,

dels de likalydande motionerna I: 1002 av herr Thorsten Larsson in. il. och

11:1269 av herr Källstad in. il. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t

I. anhålla om utredning och förslag beträffande frågan om yrkesutbildning i

form av färdigutbildning under ett tredje läsår enligt i motionerna anförda riktlinjer,

II. anhålla om att lokalprogram för den integrerade gymnasieskolan så snart

som möjligt ställs till huvudmännens förfogande,

III. uttala att vid utarbetandet av yrkesutbildningens kursplaner möjligheten för

arbetslivets och näringslivets företrädare att få komma till skolan på i motionerna

anförda grunder må beaktas,

IV. uttala att minimiantalet elever i tillvalsgrupp efter länsskolnämndens prövning

må fastställas till lägst fem,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

3

V. uttala att namnet på den integrerade skolan må vara gymnasieskolan,

dels de likalydande motionerna I: 1003 av herr Lidgard och II: 1270 av herr

Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen som sin mening måtte uttala att

den nya integrerade skolan på gymnasial nivå skall kallas gymnasium,

dels motionen 1:1004 av herrar Nyman och Wallmark vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala

att yrkesskolans integrering i »mellanskolan» endast kan godtagas under förutsättning

att frågan om kostnaderna för färdigutbildningen inom näringslivet blir

lösta på ett för företagen tillfredsställande sätt,

att näringslivets instruktörer och yrkeslärare genom de pedagogiska instituten

beredes tillfälle till grund- och färdigutbildning i för dem anpassade kurser med

anledning av näringslivets ansvar för färdigutbildningen,

att förutsättningarna för samhällets ekonomiska bidrag till branschorganisationernas

yrkeskonsulter utredes,

att förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning och utvecklingsarbete inom

yrkesutbildning, färdigutbildning och omskolningsverksamhet snarast utredes,

dels de likalydande motionerna 1:1009 av herr Holmberg m. fl. och IT: 1275

av herr Bohman m. fl. vari hemställts dels att riksdagen måtte anhålla att Kungl.

Maj:t tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en sammanfattande

utredning om det frivilliga skolväsendets inre struktur med beaktande av

vad i motionerna anförts och dels att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition

nr 140 såsom riktlinjer för fortsatt arbete måtte uttala

a) att det gymnasiala skolväsendet bör dimensioneras så att ingen uteslutes från

utbildning,

b) att yrkesvägledning och studierådgivning bör förstärkas i syfte att principen

om det fria valet kan upprätthållas,

c) att s. k. färdigutbildning — oavsett var den äger rum — är en samhällelig angelägenhet

och

d) att det ankommer på skolöverstyrelsen att följa utvecklingen beträffande s. k.

fritt tillval,

dels motionen II: 1276 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 140 måtte ge till känna de i motionen anförda

synpunkterna för beaktande i det fortsatta arbetet med riktlinjer för det

frivilliga skolväsendet.

Utskottet

Inledning. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 171 fattade 1964

års riksdag beslut om en reformering av de gymnasiala skolorna m. m. Därigenom

inleddes en genomgripande omdaning av skolväsendet på stadiet ovanför grundskolan.

Genom beslutet fastslogs bl. a. att reformarbetet skulle grundas på en

helhetssyn på de olika utbildningsvägarna, vilka skulle samordnas i fråga om målsättning,

organisation och utnyttjande av resurserna. I den nu föreliggande propo
1*

•—- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 195

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

sitionen föreslås att 1964 års beslut fullföljes beträffande yrkesutbildningens inre

utformning och att gymnasium, fackskola och yrkesskola upphör som självständiga

skolformer och ersättes av en sammanhållen skolform.

En sammanhållen »mellanskola». I motionerna I: 1009 och II: 1275 hävdas att

1964 års beslut om gymnasium och fackskola fattades utan att förutsättningar förelåg

för anläggande av en helhetssyn på det offentliga skolväsendet ovanför den

obligatoriska skolan. När nu i propositionen nr 140 på grundval av yrkesutbildningsberedningens

arbete förslag läggs fram om en reformering av yrkesutbildningen

och om dennas samordning med gymnasium och fackskola i en sammanhållen

skolform finner motionärerna att detta sker utan att försök gjorts att precisera

en totalsyn på det gymnasiala skolväsendet. Motionärerna finner det erforderligt

med en parlamentarisk utredning om det frivilliga skolväsendets inre struktur

och bedömer att förutsättningarna för ett snabbt utredningsarbete är goda,

eftersom de väsentliga sakutredningarna föreligger eller väntas inom kort.

Som nyss framgått har det omfattande reformarbetet beträffande det gymnasiala

skolstadiet bedrivits i etapper: olika utredningar har behandlat de olika skolformerna

och förslag har successivt framlagts för riksdagen. Med hänsyn till

ämnets omfattning är det naturligt att så blivit fallet. Det successiva genomförandet

av grundskolan är ett annat skäl för den valda metoden.

Den nya skola som vid bifall till propositionen kommer att ersätta gymnasium,

fackskola och yrkesskola blir sammanhållen i yttre organisatorisk mening och samordnad

även i fråga om den inre utformningen. Allt vad denna betydelsefulla och

genomgripande omvandling innebär och allt vad den kräver kan inte överblickas

på en gång. Om de åtgärder för inre samordning av olika linjer i den nya skolan

som föreslås i propositionen kommer att ha tillräcklig effekt i åsyftad riktning

är en av de frågor man ställer i dag men inte kan få svar på förrän längre fram.

Det är med hänsyn till det nu sagda desto angelägnare att man i det fortsatta arbetet

på utformningen av den nya skolan samlar upp och analyserar erfarenheterna

från de gamla skolformerna liksom — vid bifall till propositionen — de erfarenheter

man efter hand får inom den nya. De ofta citerade orden av 1946 års skolkommission

om en fortskridande skolreform har sin giltighet även nu och på

detta område. Att skolmyndigheterna, både centralt och regionalt, har en mycket

viktig uppgift härvidlag är självklart. Som redovisas i propositionen har skolöverstyrelsen

redan inlett en översyn av fackskolans och gymnasiets läroplaner. Nya

läroplaner för yrkesutbildningen utarbetas successivt.

Hur den nya skolan skall vara utformad för att bäst fylla sin uppgift är en

fråga av stor samhällelig betydelse och utskottet utgår därför från att vid de fortsatta

övervägandena sådana arbetsformer tillämpas att företrädare för de olika

intressenterna — skolans eget folk, eleverna och deras målsmän samt det yrkesliv

där eleverna i framtiden skall vara verksamma — får tillfälle att redovisa sina

erfarenheter och framföra sina synpunkter. Framdeles kan det bli lämpligt att låta

en parlamentariskt sammansatt kommitté se över det frivilliga skolväsendets orga
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

5

nisation och utformning. Vad utskottet nu anfört i anledning av utredningsyrkandet

i motionerna I: 1009 och II: 1275 bör av riksdagen ges till känna för Kungl.

Maj:t.

I propositionen har slutlig ställning inte tagits till vilket namn den nya sammanhållna

skolan bör ha. Som arbetsnamn användes »mellanskolan» och det förutsattes

att Kungl. Maj:t med ledning av den fortsatta diskussionen framdeles skall

ta ställning i namnfrågan. Ett uttalande till förmån för namnet gymnasieskolan

föreslås i motionerna I: 1002 och II: 1269 medan i motionerna I: 1003 och II: 1270

hemställes, att riksdagen som sin mening uttalar att den nya skolan skall kallas

gymnasium. Utskottet har övervägt de olika namnförslag som redovisas i propositionen

och bland dem för sin del funnit gymnasium vara att föredra. Denna utskottets

uppfattning synes av riksdagen böra ges till känna för Kungl. Maj:t.

Departementschefen räknar med att på sikt praktiskt taget alla ungdomar efter

grundskolan kommer att gå vidare till fortsatt utbildning. I motionerna I: 1009 och

II: 1275 uttalas en viss tvekan om innebörden av departementschefens ståndpunkt

härvidlag. Motionärerna önskar därför att riksdagen uttalar att det gymnasiala

skolväsendet bör dimensioneras så att ingen uteslutes från utbildning. Utskottet

kan inte på denna punkt finna någon motsättning mellan propositionen och nämnda

motioner och finner därför att något särskilt uttalande av riksdagen i frågan knappast

är erforderligt.

I motionen II: 1276 har hemställts att vissa i motionen anförda synpunkter av

riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t för beaktande i det fortsatta arbetet med

riktlinjer för det frivilliga skolväsendet. Motionärerna anser det behövligt med en

grundlig översyn av fackskolan, önskar att det på varje gymnasieort skall finnas

minst en konsulent för de handikappade och yrkar att sådan yrkesundervisning

som är förlagd till arbetsställe utanför skolan bör begränsas till att omfatta 35 veckotimmar.

Utskottet får vad gäller fackskolan hänvisa till vad i det föregående anförts om

det fortsatta arbetet med utformningen av det frivilliga skolväsendet. Vad angår

de handikappade eleverna anser sig utskottet inte i förevarande sammanhang böra

göra någon bedömning av vilken konsulentorganisation som erfordras. Det önskade

uttalandet om en begränsning av timtalet för yrkesundervisning vid arbetsställe

utanför skolan avstyrkes.

Beträffande minimiantalet elever i tillvalsgrupp uttalas i motionerna T: 1002

och II: 1269 att detta bör vara åtta med möjlighet för länsskolnämnderna att efter

prövning i varje särskilt fall medge en sänkning till lägst fem elever. Departementschefen

har i propositionen inte tagit ställning till frågan om föreskrifter angående

elevantal i klasser och grupper utan förutsatt en ytterligare prövning i samband

med läroplansarbetet. Utskottet som förutsätter att man vid denna prövning har

i minnet vad en dispensmöjlighet betyder för de mindre skolorterna kan inte

tillstyrka att riksdagen i enlighet med motionärernas önskan nu gör ett uttalande

om att minimiantalet elever i tillvalsgrupp av länsskolnämnd må fastställas till

lägst fem.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

Yrkesutbildningens utformning. Under remissbehandlingen av yrkesutbildningsberedningens

förslag beträffande den framtida utformningen av yrkesutbildningen

har från en del håll uttalats oro för att man kommer att i den nya utbildningen

gå miste om viktiga element av specialisering och färdigutbildning i nuvarande

yrkesutbildning. Gentemot detta har i propositionen uttalats att begränsningar

i specialisering och i graden av färdigutbildning kan bedömas bli mer än väl

uppvägda av de värden som ligger i att utbildningen blir mer allsidigt användbar

och underlättar anpassning till förändringar på arbetsmarknaden. Vidare bör det

observeras att förslaget i fråga om många utbildningsvägar innebär att utbildningstiden

förlängs. Den nya utbildningen förutsattes därför i allmänhet komma att ge

en väl så god grund för yrkesutövning som nuvarande utbildning.

I motionen I: 1004 uttalas att den egentliga praktiska utbildningen, färdigutbildningen,

kommer att ställa stora krav på näringslivet och att risk föreligger att

många företag av hänsyn till kostnaderna och till svårigheterna att få fram goda

instruktörer och lärare kommer att försumma färdigutbildningen om de inte stimuleras

tillräckligt i sitt arbete för denna. Yrkesskolans integrering i »mellanskolan»

kan enligt motionärernas uppfattning godtagas endast under förutsättning att

frågan om kostnaderna för färdigutbildningen inom näringslivet blir lösta på ett

för företagen tillfredsställande sätt. Motionärerna yrkar att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t gör ett uttalande av denna innebörd. Vidare önskar de uttalanden

av riksdagen dels om att näringslivets instruktörer och yrkeslärare genom de pedagogiska

instituten skall beredas tillfälle till grund- och färdigutbildning i för dem

anpassade kurser, dels om att förutsättningarna för samhällets ekonomiska bidrag

till branschorganisationernas yrkeskonsulter skall utredas.

Färdigutbildningen tas upp även i motionerna I: 1009 och II: 1275 i vilka det

uttalas att propositionens förslag kan godtagas endast under förutsättning att det

klart uttalas att planläggning och kontroll av färdigutbildningen kommer att ske

genom skolväsendets försorg och bekostas med allmänna medel. Motionärerna

hemställer om ett riksdagsuttalande om att s. k. färdigutbildning, oavsett var den

äger rum, är en samhällelig angelägenhet.

Utskottet är medvetet om att det i varje fall inom vissa områden kommer att

finnas behov av vad motionärerna kallar färdigutbildning. Det torde dock inte

för närvarande föreligga tillräckligt underlag för någon närmare konkretisering av

vad som skall anses vara sadan utbildning till skillnad mot å ena sidan grundutbildning

och a andra sidan inskolning i företaget. Hithörande frågor behöver

närmare penetreras men utskottet anser sig dock kunna i anledning av motionerna

göra det allmänna konstaterandet att samhället måste ha ett betydande ansvar

för färdigutbildningen. Utskottet föreslår att vad utskottet nu uttalat av riksdagen

ges till känna för Kungl. Maj:t men att, med hänsyn till det ytterligare utredningsarbete

som erfordras, övriga hittills redovisade motionsyrkanden om färdigutbildningen

inte föranleder någon åtgärd.

I motionerna I: 1002 och II: 1269 behandlas de problem som färdigutbildningen

kommer att medföra särskilt för mindre företag. Motionärerna anser det nöd
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968 7

vändigt att även mera specialiserad yrkesutbildning än den som förutsättes i propositionen

ordnas i skolform. De anser att ett tredje yrkesutbildningsläsår bör kunna

anordnas i syfte att ge färdigutbildning och hemställer att riksdagen hos Kungl.

Maj:t anhåller om utredning och förslag i denna fråga. Utskottet får med anledning

härav erinra om att i propositionen förutsatts, att yrkesutbildningen i »mellanskolan»

i regel skall omfatta två år men att såväl längre som kortare utbildningstider

skall ifrågakomma. Utskottet som förutsätter att det i enlighet med detta

uttalande i det fortsatta arbetet med utformningen av ifrågavarande utbildning

kommer att övervägas i vad mån längre utbildningstider än två år erfordras finner

inte tillräcklig anledning att tillstyrka sistnämnda motionsyrkande.

Det ökade inslag av allmänna ämnen i yrkesutbildningen, som föreslås i propositionen,

anses i motionen II: 1276 vara otillräckligt. Enligt motionärernas mening

bör även samhällskunskap och ett främmande språk vara obligatoriska ämnen.

Utskottet kan dock för sin del inte finna det lämpligt att nu gå längre i fråga om

en ökning av utrymmet för allmänna ämnen inom yrkesutbildningen än vad som

förutsatts i propositionen. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen i enlighet

med yrkandet i motionen beslutar att motionärernas synpunkter i denna del

skall ges till känna för Kungl. Maj:t för beaktande i det fortsatta arbetet med

utformningen av den nya sammanhållna skolan.

Enligt propositionen bör en del av undervisningen i yrkesteknik efter den

enskilde elevens fria val kunna utbytas mot undervisning i andra ämnen som

förekommer i »mellanskolan». I motionerna I: 1009 och II: 1275 betonas att

det finns anledning till stor tveksamhet i fråga om detta s. k. fria tillval. Motionärerna

hemställer om ett uttalande av riksdagen om att det bör ankomma på

skolöverstyrelsen att följa utvecklingen beträffande fritt tillval. Utskottet som har

noterat att det även i propositionen betonats att anordningen med fritt tillval

innebär vissa risker för ogynnsamma effekter finner inte anledning att föreslå

riksdagen att göra det i motionerna önskade uttalandet, eftersom det över huvud

taget ankommer på skolöverstyrelsen att noga följa utvecklingen inom skolväsendet

i dess helhet.

Den närmare utformningen av de linjer som yrkesutbildningsberedningen föreslagit

kommer att behandlas i det fortsatta läroplansarbetet. I propositionen tar

departementschefen dock upp vissa spörsmål som särskilt uppmärksammats vid

remissbehandlingen av utredningens förslag. I fråga om den konsumtionstekniska

och vårdtekniska utbildningen redovisar han synpunkter på frågan om utbildningen

bör hållas samman under den första terminen eller redan från början bör delas

på två linjer och kommer till det resultatet att båda alternativen bör prövas.

I motionerna I: 999 och II: 1261 erinras om att vårdverksamhetens huvudmän

gjort stora insatser för att bygga upp en skolorganisation för vårdutbildningen.

Flera skäl talar enligt motionärerna för att den behålles och förstärkes, och riksdagen

bör därför enligt motionärerna i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att behovet

av delvis avvikande organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område

skall beaktas i den fortsatta planläggningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

Utskottet får först framhålla att vårdområdet är så stort att den vård tekniska

utbildningen i och för sig skulle kunna utgöra ett av de yrkesblock varom yrkesutbildningsberedningen

talar. Vårdutbildningen har också sina särskilda problem

framför allt därför att praktikmöjligheternas utnyttjande måste samordnas med

sjukvården. Utskottet, som har förståelse för de synpunkter som ligger bakom motionerna

I: 999 och II: 1261, finner det nödvändigt att man i det fortsatta planläggningsarbetet

beaktar de särskilda förhållanden som gäller för vårdutbildningen.

Utskottet tillstyrker därför att riksdagen gör det i motionerna önskade uttalandet.

Frågan om storhushållspersonal bör utbildas både inom konsumtionsteknisk och

inom livsmedelsteknisk linje har blivit föremål för skiljaktiga meningar. I propositionen

uttalas att utbildning av dylik personal inom två olika linjer bör ifrågakomma

endast om det finns behov av två väsentligt olika utbildningsvägar. Klarhet

i denna fråga bör kunna nås vid det fortsatta läroplansarbetet, vilket som

brukligt är bör bedrivas i samråd med företrädare för arbetsgivare och anställda.

Ett direkt yrkande om ett riksdagsbeslut om två skilda utbildningsvägar för storhushållspersonalen

framställs i motionerna I: 998 och II: 1262.

Det fortsatta läroplansarbetet kommer att innefatta överväganden beträffande

utformningen av en lång rad olika utbildningslinjer och de lösningar man i olika

detaljer stannar för kommer att tid efter annan behöva omprövas. Utskottet har

förståelse för de synpunkter som framförts i motionerna I: 998 och II: 1262 men

förutsätter att skälen för och emot olika utbildningsvägar för ifrågavarande personal

under det fortsatta läroplansarbetet kommer att prövas förutsättningslöst i samråd

med företrädare för arbetsgivare — såväl privata som statliga och kommunala

— och arbetstagare och att därvid också det i motionerna anförda kommer

att prövas.

I propositionen betonas vikten av studie- och yrkesvägledning och uttalas att

den framtida utformningen av denna måste omprövas med hänsyn till de ökade

krav härutinnan som kommer att ställas inom den integrerade skolan på det gymnasiala

stadiet. Samma uppfattning kommer till uttryck i motionerna I: 1009 och

II: 1275 i vilka särskilt framhålles att det fria valet av utbildningslinjer ofrånkomligen

kräver en utbyggd studierådgivning och yrkesvägledning. Motionärerna önskar

ett uttalande av riksdagen om att resurserna på området bör förstärkas. I motionerna

I: 1002 och II: 1269 betonas yrkesorienteringens betydelse. Motionärerna

anser det önskvärt att representanter för företag, organisationer och institutioner

bereds tillfälle att vid besök i skolorna orientera om arbetslivs- och näringslivsfrågor

och hemställer om ett riksdagsuttalande att detta bör beaktas vid utarbetandet

av kursplaner.

Såvitt utskottet kan finna rader det inte någon motsättning mellan propositionen

och vad som i nu ifrågavarande hänseende anförts i motionerna I: 1009 och

II: 1275. Ett godkännande såvitt gäller studie- och yrkesvägledningen av de

i propositionen förordade riktlinjerna för det frivilliga skolväsendet — vilket

utskottet härmed tillstyrker — kommer därför att tillgodose även motionärernas

önskemål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968 9

Vad angår motionerna I: 1002 och II: 1269 räknar utskottet med att man

vid den omprövning av organisationen för studie- och yrkesvägledningen som

förutsattes i propositionen även prövar olika uppslag i fråga om medverkan av

näringslivet samt av organisationer och institutioner. Utskottet anser det inte erforderligt

med det av motionärerna önskade uttalandet av riksdagen.

Departementschefen uttalar i propositionen att han i likhet med yrkesutbildningsberedningen

finner det angeläget att man i den pedagogiska forskningen och i utvecklingsarbetet

i större utsträckning än hittills tar upp yrkesutbildningens problem.

Samma åsikt uttalas i motionen I: 1004, men det anses i denna därjämte

att en utredning snarast bör göras av förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning

m. m. inom yrkesutbildning, färdigutbildning och omskolningsverksamhet.

Utskottet som i likhet med departementschefen vill understryka skolöverstyrelsens

roll härvidlag och som också vill erinra om den väsentliga ökning av anslaget till

pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet som skett för innevarande budgetår

anser sig inte böra biträda motionärernas önskan om ett uttalande av riksdagen

om en utredning.

Genomförandet av förslagen i propositionen sammanhänger givetvis nära med

frågan om lokaler och utrustning, konstaterar departementschefen. Preliminära

uppskattningar anses ge vid handen att investeringsbehovet inte blir av sådan

storlek att det lägger hinder i vägen. I motionerna I: 1002 och II: 1269 hemställes

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att lokalprogram för den nya skolan

så snart som möjligt ställs till huvudmännens förfogande så att riskerna för felinvesteringar

kan minskas. Utskottet utgår från som självklart att skolöverstyrelsen

noga studerar den inverkan på lokalbehov och lokalutformning som ett genomförande

av den föreslagna reformen kommer att få och att överstyrelsen tar de

initiativ i frågan som erfordras. Med hänsyn härtill anser utskottet det inte

erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av nu ifrågavarande

motionsyrkande.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit anledning

till särskilda uttalanden i anledning av propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande utbildningen av storhushållspersonal med avslag

å motionerna I: 998 och II: 1262 godkänner vad i statsrådsprotokollet

härvidlag förordats,

2. beträffande yrkesvägledning och studierådgivning med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionerna

I: 1009 och II: 1275, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

härvidlag förordats,

3. i övrigt godkänner de riktlinjer för det frivilliga skolväsendet

som förordats i statsrådsprotokollet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

4. med bifall till motionerna I: 999 och II: 1261 beslutar att

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att behovet av delvis avvikande

organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område skall

beaktas i den vidare planläggningen för det frivilliga skolväsendet,

5. i anledning av motionerna I: 1002 och II: 1269 samt

I: 1003 och II: 1270, förstnämnda båda motioner såvitt nu är

i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om namnet

på den integrerade skolan på gymnasiestadiet,

6. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser utredning

om färdigutbildning under ett tredje läsår,

7. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser minimiantalet

elever i tillvalsgrupp,

8. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser

orientering i skolorna om arbetslivs- och näringslivsfrågor genom

representanter för företag m. m.,

9. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser lokalprogram,

10. i anledning av motionerna I: 1004 samt I: 1009 och

II: 1275, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t

till känna vad utskottet anfört om samhällets ansvar för färdigutbildningen,

11. avslår motionen I: 1004 i vad den avser näringslivets instruktörer

och yrkeslärare samt branschorganisationernas yrkeskonsulter,

12. avslår motionen I: 1004 i vad den avser utredning om

förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning,

13. i anledning av motionerna I: 1009 och II: 1275 i vad de

avser en parlamentarisk utredning om det frivilliga skolväsendets

struktur ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

14. avslår motionerna I: 1009 och 11:1275 i vad de avser dimensioneringen

av det gymnasiala skolväsendet,

15. avslår motionerna I: 1009 och II: 1275 i vad de avser utvecklingen

beträffande s. k. fritt tillval,

16. avslår motionen II: 1276 om beaktande av vissa synpunkter

i det fortsatta arbetet med riktlinjer för det frivilliga

skolväsendet.

Stockholm den 5 december 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968

11

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Axel Andersson

(fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar

Kaijser (h), Mårtensson (s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Wallmark (h), Högström

(s), Nils-Eric Gustafsson (ep), Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors

(s), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson

(ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Källstad (fp), Fagerlund

(s), Mundebo (fp) och Elmstedt (ep).

Reservationer

1. av herr Wallmark (h)

2. av herr Turesson (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:404 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 i vad avser staten a1 i texten