Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för utlännings politiken in. in. jämte motioner.

1968-12-05 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:196, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående riktlinjer för utlännings politiken in. in. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

1

Nr 196

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

riktlinjer för utlännings politiken in. in. jämte motioner.

(3 :e avd.)

Propositionen m. m.

I propositionen nr 142 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 4 oktober 1968 föreslagit

riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utlänningspolitiken sona departementschefen

föreslagit,

2. godkänna de grunder för utlänningsfrågornas handläggning som

departementschefen förordat,

3. besluta att en central utlänningsmyndighet med de uppgifter och med

den ledning som departementschefen angett inrättas den 1 juli 1969.

Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för utlänningspolitiken

och till den framtida organisationen för den centrala handläggningen av

utlänningsfrågor.

En huvudlinje i utlänningspolitiken skall som hittills vara att i internationellt

samarbete skapa förutsättningar för ett fritt folkutbyte. Sådana

förutsättningar föreligger inte f. n. Förslagen i propositionen grundas därför

på att invandringen till Sverige tills vidare måste kontrolleras för att

det skall vara möjligt att samordna den med våra resurser och vår politik

inom andra områden och upprätthålla principen att invandrare skall ha

möjlighet att leva på samma standardnivå som den inhemska befolkningen.

Frågor om invandrares anpassning i Sverige skall beredas ökat utrymme.

Enligt propositionen skall statsmakterna ta ökat ansvar för utlänningspolitiken

genom att ge närmare riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas

tillståndsprövning. Förslag till sådana riktlinjer läggs fram i propositionen.

De innebär bl. a. att den nuvarande organiserade invandringen av arbetskraft,

med krav på arbetstillstånd redan före inresan, skall bestå. Förutsättningarna

att flytta eller omskola inhemsk arbetskraft och arbetskraftsutbudet

från de icke yrkesverksamma kvinnorna, de handikappade

och de äldre måste beaktas. Invandrande arbetskraft får inte koncentreras

till låglönebranscher med osäkra anställningsförhållanden och hög arbetslöshetsrisk.

Löne- och andra anställningsvillkor skall överensstämma

med vad som är normalt för inhemsk arbetskraft med motsvarande kvaliBihang

till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 196

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

fikationer. Arbetsmarknadspartens nuvarande inflytande på den arbetsmarknadsbetingade

invandringen skall bestå. Bostadsfrågan måste ordnas

före inflyttningen hit.

Enligt de föreslagna riktlinjerna skall invandring av humanitära skäl

medges generöst. Invandring av flyktingar, som inte är asylsökande eller

på annat sätt befinner sig i ett akut nödläge, skall huvudsakligen ha formen

av kollektiv överföring hit. Nu gällande lättnader för utländska studerande

vid tillståndsprövningen behålls.

Uppehålls- och arbetstillstånd skall enligt riktlinjerna ges för längre tider

än nu. Bosättningstillstånd, som f. n. ges efter minst fem års bosättning

här, skall kunna meddelas redan efter två års bosättning. Dessa förslag

innebär betydande lättnader i förhållande till nuvarande tillståndskrav.

Dessutom föreslås lättnader i gällande krav på att arbetstillstånd skall avse

visst slag av arbete. Sådan yrkesbegränsning bör i regel kunna undvaras i

fråga om utlänning som har arbetat här minst ett år.

Utlänningsfrågor skall enligt förslaget handläggas av de vanliga fackmyndigheterna

inom områden där utlänningar är i huvudsak jämställda

med svenska medborgare, t. ex. inom undervisningen, hälso- och sjukvården

och socialvården, övriga utlänningsfrågor skall handläggas av en central

utlänningsmyndighet. Denna föreslås få avsevärt annat verksamhetsområde

än nu. Vid sidan av tillstånds- och kontrollfrågor skall en huvuduppgift

för myndigheten sålunda vara att handlägga anpassningsfrågor som

avser bl. a. samordning av anpassningsinsatserna, uppföljning av anpassningsproblemen

och bevakning av utvecklingen på anpassningsområdet. Vidare

skall myndigheten handlägga medborgarskapsfrågor, som skall föras

över från Kungl. Maj :t till den centrala utlänningsmyndigheten.

Den nuvarande provisoriska centrala utlänningsmyndigheten, statens

utlänningskommission, föreslås den 1 juli 1969 bli ersatt med ett fristående

permanent ämbetsverk. Verkets styrelse skall bestå av verkschefen

som ordförande samt sex lekmannaledamöter. Till verket skall knytas sakkunniga

inom de skilda intresseområden som har betydelse för avgörandet

av frågor inom verkets verksamhetsområde. Förslag till närmare organisation

av verket avses skola föreläggas 1969 års riksdag.

I den till lagutskott hänvisade propositionen nr 158 föreslås ändringar

i utlänningslagen och medborgarskapslagen i anslutning till vad som

föreslagits i propositionen nr 142 angående riktlinjer för utlänningspolitiken

m. m.

Förslaget till ändring i utlänningslagen innebär att utlännings vandel får

prövas i ärende om uppehållstillstånd endast i samma utsträckning som

i ärende om avvisning eller utvisning. För att ytterligare stärka rättssäkerheten

i ärenden om uppehållstillstånd föreslås att utlänning, som vägras

uppehållstillstånd på grund av sin vandel, skall kunna besvära sig över

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968 3

beslutet hos Kungl. Maj :t i vissa fall. Utlänningsnämnden skall höras,

innan den centrala utlänningsmyndigheten av sådant skäl avslår ansökan

om uppehållstillstånd. Besvärsrätt skall liksom i ärende om avvisning eller

utvisning föreligga, om nämnden eller ledamot i nämnden har haft avvikande

mening.

Den nuvarande föreskriften i utlänningslagen att arbetstillstånd alltid

skall avse visst slag av arbete (yrkesbegränsas) föreslås bli ändrad så att

arbetstillstånd skall kunna meddelas utan sådan begränsning. Vidare föreslås

att narkotikamissbruk liksom f. n. alkoholmissbruk skall kunna föranleda

utvisning.

Ändringarna i medborgarskapslagen innebär att beslutanderätten i bl. a.

naturalisationsärenden förs över från Kungl. Maj :t till den centrala utlänningsmyndigheten.

Mot denna myndighets beslut i medborgarskapsärende

skall besvär kunna föras hos Kungl. Maj :t. Dessutom skall myndigheten

kunna hänskjuta medborgarskapsärende till Kungl. Maj :t för avgörande,

om det föreligger särskilda skäl, t. ex. att ärendet har påtagliga utrikespolitiska

aspekter eller på annat sätt är av särskilt grannlaga natur eller

är av principiell betydelse.

Ändringarna i utlänningslagen och medborgarskapslagen föreslås träda i

kraft den 1 juli 1969.

Härutöver föreslås i propositionen ett par formella ändringar i lagen om

polisregister m. m.

Förslaget om ändringar i utlänningslagen har behandlats av andra lagutskottet

(2LU 73) medan propositionen nr 158 i övrigt behandlats av

första lagutskottet (1LU 54).

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen II: 1292 av fru Kristensson vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att Kungl. Maj :t måtte besluta att

mom. 1 f, 37 § UtlK utgår,

dels de likalydande motionerna 1:1023 av herr Åkerlund m. fl. och II: 1293

av herr Söderström m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala

1. att en särskilt omsorgsfull prövning måtte ske vid sådana fall av tillståndsprövning

där möjligheter till politisk asyl kan föreligga;

2. att såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna framdeles skall

ges reellt medinflytande vid tillståndsgivning vid såväl generella ståndpunktstaganden

som i enskilda fall;

3. att kravet på bosättningstid för bostadstillstånd bör vara två år men

att tillstånd till fritt yrkesval bör kunna ges tidigare;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

4. att behovet av regional, kurativ verksamhet för utlänningar i Sverige

bör tillgodoses i samband med organiserandet av den nya centrala utlänningsmyndigheten;
B.

att riksdagen måtte besluta

1. att administrativa mål bör berättiga till fri rättshjälp åt medellösa

utlänningar;

2. att fastställandet av den föreslagna centrala utlänningsmyndighetens

uPPgifter och ledning skall anstå i avbidan på det aviserade organisationsförslaget

för denna myndighet,

dels de likalydande motionerna I: 1022 av herr Dahlén m. fl. och II: 129b

av herr Wedén m. fl. vari hemställts

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

a. om förslag till nästa års riksdag om en samordning av arbetsgruppen

för invandrarfrågor och den nya centrala utlänningsmyndigheten,

b. att bestämmelserna om kontroll av invandringen ges en mera preciserad

utformning så att osäkerhet vid tillämpningen undvikes,

c. om samordning, förenkling och snabbare behandling av tillståndsärenden,

samt

2. att riksdagen i övrigt beaktar vad i motionerna anförts.

Utskottet

Allmänna principer

Kungl. Maj :ts förslag såvitt angår riktlinjer för utlänningspolitiken innebär

att statsmakterna får ta det direkta ansvaret för denna politik även i

delar som inte direkt omfattas av utlänningslagstiftningen.

Huvudlinjen att i internationellt samarbete skapa förutsättningar för ett

fritt folkutbyte bör även enligt utskottets mening fullföljas. Det praktiskt

här mest märkbara resultatet får anses ligga i 1954 års överenskommelse

om en gemensam nordisk arbetsmarknad och dess fullföljd i 1957 års passkontrollöverenskommelse.

Det torde vara uppenbart att arbetet i sådant

syfte inte kan föras vidare genom ensidiga svenska åtgärder.

Utlänningslagen medger en helt fri invandring. Lagen förutsätter emellertid

att generell invandringskontroll kan behövas. Medel för sådan kontroll

regleras i lagen medan det överlämnas åt Kungl. Maj :t att vid lagens

tillämpning avgöra om eller i vilken utsträckning dessa medel behöver utnyttjas.

Utlänningsutredningen och praktiskt taget alla remissinstanser

har ansett att det även fortsättningsvis och för den tid som nu kan överblickas

är nödvändigt att upprätthålla en generell kontroll av invandringens

omfattning och inriktning. Departementschefen drar i propositionen

samma slutsats efter en utförlig motivering. Även utskottet ansluter sig

helt till denna slutsats som inte i och för sig innebär någon ändring i redan

gällande förhållanden. Utskottet delar även uppfattningen att syftet med

denna generella kontroll skall vara att samordna invandringen med vå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

5

ra resurser och med övriga politiska målsättningar samt att upprätthålla

principen om lika standard för invandrare som för den inhemska befolkningen.

Genom en generell kontroll med sådant syfte bereds ett skydd för

väsentliga svenska intressen inom ramen för landets internationella åtaganden,

samtidigt som skydd och trygghet kan beredas den invandrare som

fått tillstånd så att han därpå kan grunda anspråk på det svenska samhället

efter generella normer.

Invandringens omfattning bör enligt förslaget i propositionen och i enlighet

med den generella kontrollens angivna syften bestämmas såvitt angår

invandrande arbetskraft efter bedömningen av arbetsmarknadsläget men

även med hänsyn till möjligheterna att bereda invandrarna bostäder, utbildning,

sjuk- och hälsovård, social omvårdnad i övrigt och annat bistånd.

Utskottet delar denna bedömning av vilka faktorer som bör ligga till grund

för tillståndsgivningens omfattning.

I likhet med departementschefen anser utskottet att beslut om invandringskvoter

inte skulle fylla avsedda syften. Detta förhållande bör självfallet

inte hindra strävanden till en långsiktig bedömning.

I fråga om den humanitärt motiverade invandringen finner utskottet det

liksom departementschefen uppenbart att det inte kan komma i fråga att

beskära möjligheterna för flyktingar i nöd att få skydd. Flyktingar som redan

fått asyl i annat land och s. k. ekonomiska flyktingar bör överföras i

den omfattning som bestäms på hittills gällande sätt.

Departementschefen har i propositionen anfört att frågor om invandrares

anpassning skall ges ökat utrymme. Utskottet vill för sin del betona

vikten härav. Vad rör anpassningsåtgärdernas inriktning har departementschefen

erinrat om att han tillkallat sakkunniga för att kartlägga anpassningsproblemen

och lägga fram förslag och redogjort för utredningsdirektiven.

Utskottet har i detta sammanhang inte funnit anledning till erinran

mot de uppfattningar som direktiven återspeglar. Den närmare bedömningen

får som departementschefen anför anstå till dess utredningens resultat

och förslag i anledning därav föreligger.

Tillståndsgivningen

Allmänna frågor

Den ansvarsfördelning mellan statsmakterna och förvaltningsmyndigheterna

som dras upp genom utformningen av riktlinjerna får som departementschefen

framhåller bedömas med hänsyn till att utrymmet för myndigheternas

prövning också i framtiden bör vara ganska vidsträckt. Mot

bland annat denna bakgrund har de föreslagna riktlinjerna utformats i

syfte att ge ledning för en tillämpning i ett längre perspektiv och huvudsakligen

klarlägga vilken inverkan olika faktorer bör ha på tillståndsärendenas

avgörande. Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning

i fråga om utformningen av de riktlinjer till vilka riksdagen nu har

att ta ställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

I motionerna I: 1022 och II: 1294 förordas att bestämmelserna om kontroll

av invandringen ges en mera preciserad utformning så att osäkerhet vid

tillämpningen undvikes. Motionärerna har också förutsatt att regler uppställs

som inte ger intryck av att möjliggöra godtycke vid tillämpningen.

Kungl. Maj :t har att ge sina beslut författningsmässiga och andra uttryck.

Motionärernas syfte att tillgodose rättssäkerhetskraven får enligt utskottets

mening anses vara tillgodosett. Ett föreslaget riksdagens uttalande är därför

inte erforderligt.

Såvitt angår den i motionen II: 1292 gjorda hemställan har utskottet funnit

anledning förutsätta att utlänningskungörelsen kommer att överses. Med

hänsyn därtill och med erinran om att berörda bestämmelser även i fortsättningen

utfärdas av Kungl. Maj :t torde motionärens allmänna syfte att

otidsenliga bestämmelser utmönstras kunna antas bli löpande tillgodosett

utan någon riksdagens åtgärd.

Enligt gällande utlänningslag äger Kungl. Maj :t förordna att utlänning

inte får resa in, uppehålla sig eller med visst undantag arbeta i landet.

Kungl. Maj :ts förordnande om krav på tillstånd meddelas i utlänningskungörelsen.

Bestämmelserna i utlänningskungörelsen har utformats från principen

om tillståndskrav som en huvudregel från vilken medges synnerligen

omfattande undantag. Denna utformning, som har författningstekniska fördelar,

rimmar väl med bedömningen av behovet tills vidare av generell invandringskontroll,

som kan avvecklas först när förutsättningar därför skapas

—- främst genom internationella överenskommelser. Utformningen kan

emellertid givetvis inte rubba det väsentliga sakliga innehåll som de redan

genomförda undantagen innebär. Bland dessa undantag märks i första hand

de nordiska överenskommelserna som i nuvarande utformning innebär att

krav på tillstånd till vare sig inresa, vistelse eller arbete inte ställs på medborgare

i de övriga nordiska länderna.

Kungl. Maj :ts förslag innebär inte ändring i Kungl. Maj :ts befogenhet

att besluta om lättnader i tillståndskraven då förutsättningar föreligger

eller om de skärpningar som ändrade förhållanden kan påkalla. Som departementschefen

anfört bör dock ändringar av väsentlig betydelse anmälas

för riksdagen om dess bedömning inte kunnat inhämtas i annan ordning.

Arbetsmarknadsbedömningen in. m.

En ordning som medger spontan invandring av arbetssökande bar visat

sig kunna leda till att ett stort antal invandrare befinner sig i landet utan

att arbetstillstånd enligt därför gällande principer bör beviljas för dem.

Mot bakgrund därav har Kungl. Maj :t lämnat föreskrifter om arbetstillstånd

i syfte att invandringen av utlänningar som behöver arbetstillstånd

skall ledas in i organiserade former, vilket är en förutsättning för att alla

faktorer skall kunna beaktas vid tillståndsgivningen utan det tryck som närvaron

av ett stort antal arbetssökande invandrare kan lägga på beslutsmyn
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968 7

digheten. Enligt även utskottets mening bör det inte föreligga någon tvekan

om att såväl den enskilda som kollektiva invandringen i så stor utsträckning

som möjligt bör äga rum i sådana former.

Utskottet har inte heller något att erinra mot uttalandet att kollektiv

överföring bör komma i fråga i första band där förutsättningar föreligger.

Möjligheten att främja en organiserad invandring ligger främst i upprätthållandet

av principen att invandrare som kommer hit för att arbeta och

för vilka tillstånd krävs i regel skall ha arbetstillstånd redan före inresan.

Kungl. Maj :ts i detta syfte år 1966 utfärdade bestämmelser återför sig på

att Kungl. Maj :t enligt utlänningslagen kan föreskriva att utlänning under

vissa förutsättningar inte får resa in hit innan arbetstillstånd har meddelats.

Även den regel som lämnats för det fall att utlänning redan inrest, nämligen

att arbetstillstånd endast i särskilda fall får beviljas, kan återföras till stadganden

i utlänningslagen. Förslaget i propositionen innebär att Kungl. Maj :t

som hittills kan upprätthålla kraven på arbetstillstånd före inresan och —

med hänsyn till utvecklingen och under av departementschefen angivet förbehåll

— avgöra i vilken mån lättnader däri kan medges.

Utskottet har här förut anslutit sig till uppfattningen att invandringen

även framdeles bör äga rum i organiserade former. Formerna för invandringen

torde inte kunna ledas i sådan riktning utan att nämnda principer

om arbetstillstånd före inresan upprätthålls. Utskottet tillstyrker därför

Kungl. Maj :ts förslag såvitt nu är i fråga.

Den centrala faktorn vid en prövning av frågor om arbetstillstånd

är bedömningen av tillgången på arbetskraft inom landet. Därvid beaktas

givetvis arbetsutbudet från de som vistas i landet och kan komma in som

arbetssökande utan tillstånd. Förslaget i propositionen innebär i syfte att

ge ett önskat och godtagbart skydd för väsentliga svenska intressen därutöver

att även marginalgruppernas situation skall beaktas. I sådant sammanhang

kommer arbetsmarknadspolitiska medel och lokaliseringspolitiska

överväganden in i bilden liksom den i arbetsmarknadssammanhang tidigare

uppställda målsättningen att i samverkan mellan arbetsmarknadsverket

och arbetsgivare anpassa arbetstid och arbetsplats till arbetsutbudet från

dessa grupper. Denna bedömning får huvudsakligen inga som ett led i AMS

och arbetsmarknadsparternas mer långsiktiga överväganden. Utskottet ansluter

sig till vad sålunda har förordats.

Mot vad departementschefen anfört i fråga om arbetstillstånd för korttidsanställning,

koncentration av utländsk arbetskraft till låglönebr ans eller

och om arbetskraft med särskilt värdefulla kvalifikationer har utskottet

inte någon erinran.

Utskottet finner mot bakgrund av principen om lika standard det inte

böra råda tvekan om att löne- och andra anställningsvillkor måste prövas i

ärenden om arbetstillstånd. Det är dessutom ett svenskt intresse att inte

oro skapas på arbetsmarknaden.

Arbetstillstånd efter en prövning av anställningsvillkoren krävs nu även

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

för montagearbetare om arbetet i Sverige varar mer än viss tid. Häremot

har kritik riktats i skilda sammanhang, en kritik mot vars grunder departementschefen

anfört invändningar till statsrådsprotokollet. Kungl. Maj :ts

förslag innebär att arbetstillstånd fortfarande skall krävas. Utskottet har

inte funnit anledning till annat än tillstyrkan av Kungl. Maj :ts förslag.

De alternativa lösningar som förordats i anslutning till riksdagsbehandlingen

går ut på en förlängning av den arbetstillståndsfria tiden, något som

det liksom hittills bör tillkomma Kungl. Maj :t att avgöra. Någon hemställan

i ämnet har icke gjorts.

Vad angår grunderna för jämförelser mellan montagearbetarna och motsvarande

svenska anställningsvillkor har departementschefen hänvisat till

förhandlingar mellan den utländska arbetsgivaren och vederbörande svenska

arbetstagarorganisation samt till att jämförelsen vid tvist görs av AMS efter

samråd med de svenska arbetsmarknadsparterna. Detta anförs som ett uttryck

för den förordade allmänna grundsatsen att arbetsmarknadsparternas

inflytande inte bör försvagas. I sammanhanget anförs även att möjligheter

till generella ställningstaganden från AMS och arbetsmarknadsparternas

sida bör utnyttjas i högre grad än hittills.

I motionerna I: 1023 och II: 1293 hemställs att riksdagen måtte uttala

att såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna framdeles skall ges

reellt medinflytande vid såväl generella ståndpunktstaganden som i enskilda

fall.

Utskottet erinrar om att i propositionen nr 158 förordas att arbetstillstånd

som hittills skall meddelas och återkallas av den centrala utlänningsmyndigheten.

Med utgångspunkt i att AMS och arbetsmarknadsparterna alltjämt

skall ha det avgörande inflytandet över arbetsmarknadsbedömningen i sådant

ärende uttalas att myndigheten i denna del bör följa den mening som

AMS gett uttryck åt. Departementschefen erinrar om att AMS beslut i ärenden

om kollektiv rekrytering, vilka inte grundas på utlänningslagen, kan

överklagas hos Kungl. Maj :t.

Det har i motionerna inte gjorts gällande att AMS — vari såväl arbetsgivar-

som arbetstagarintressen finns representerade —- vid yttrande i arbetstillståndsärende

och vid beslut om kollektiv överföring av ax-betskraft skulle

grunda sina avgöranden på annat än av arbetsmarknadens parter anförda

eller eljest utredda omständigheter som ligger inom syftet med gällande

utlänningslag och av statsmakterna antagna riktlinjer för utlänningspolitiken.

Ett uttalande från riksdagens sida enligt motionerna kan mot bakgrund

därav inte anses erforderligt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

och avstyrker motionerna i denna del.

Bostadsförhållandena

Som ett väsentligt mål för invandringspolitiken har uppställts att invandrarna

skall leva på samma standardnivå som befolkningen i övrigt.

Enligt vad här förut angivits har en fortsatt generell kontroll av invand
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

i Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968 9

ringen ansetts ofrånkomlig även av denna orsak. Bland de faktorer som

därför skall bedömas i tillståndsfrågor har tagits upp även ett krav på en

ur standard- och kostnadssynpunkt godtagbar bostad. Inom den organiserade

invandringens ram och särskilt vid kollektiv rekrytering läggs ansvaret

för att bostadsfrågan lösts på arbetsgivaren respektive den myndighet

som överför flyktingar. Häremot har utskottet ingen invändning. Utskottet

ansluter sig även till vad departementschefen anfört i fråga om standardkravens

omfattning och bedömningen av bostadskostnaden m. m. Därvid har

utskottet gått ut ifrån att bedömningen av bostadens godtagbarhet sker i

jämförelse med faktisk standard för den inhemska befolkningen och inte

med de bostadspolitiska målsättningarna i denna del.

Invandring av icke yrkesarbetande utlänningar in. fl.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförts av departementschefen

i fråga om avgränsning av den krets familjemedlemmar som bör tillåtas

invandra tillsammans med huvudmannen. Detta kan inte anses stå i motsättning

till de synpunkter i ämnet som anförts i motionerna I: 1022 och

II: 1294.

Som även tidigare berörts ansluter sig utskottet vidare till vad som föreslagits

i propositionen om humanitärt motiverad invandring av inte asylsökande

personer.

Asylsökande politiska flyktingar har enligt utlänningslagen en särställning

som bör bestå. Den praxis som utbildat sig i anslutning därtill innebär

att ekonomiska flyktingar m. fl. — även medborgare i krigförande land som

där riskerar straff för brott för vilket utlämning inte får ske — får stanna

i Sverige om de inte kan antas få en fristad i annat land. Utskottet anser

som departementschefen att denna praxis som innebär en generös tillämpning

bör upprätthållas. Vid behandlingen av invandringens omfattning har

utskottet här ovan anslutit sig till departementschefens förslag. Detta innebär

att urvalet sker efter bedömningar av hjälpbehovet och var hjälpen blir

mest verksam. Utskottet kan därför inte ansluta sig till den i motionerna

I: 1022 och II: 1294 anförda meningen som synes innebära att flyktingens

egen bedömning skulle vara avgörande.

I motionerna I: 1023 och II: 1293 har hemställts om uttalande att en särskilt

omsorgsfull prövning måtte ske i tillståndsärenden där möjligheter till

politisk asyl kan föreligga. Detta yrkande torde helt tillgodoses om riksdagen,

vilket utskottet tillstyrker, godtar Kungl. Maj :ts förslag att bedömningar

med politisk innebörd i allmänhet inte bör göras lokalt utan av central

myndighet eller av Kungl. Maj :t enligt de möjligheter därtill som utlänningslagen

anvisar.

Yrkesbegränsning av arbetstillstånd

I propositionen nr 158 föreslås sådan ändring i utlänningslagen att det blir

möjligt att meddela arbetstillstånd utan yrkesbegränsning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

De föreslagna riktlinjer som här behandlas innebär bl. a. att yrkesbegränsning

av arbetstillstånd bör göras första gången sådant tillstånd meddelas,

dock inte längre än som motiveras av det syfte man vill nå. Vidare innebär

förslaget att förlängning av arbetstillstånd bör i regel kunna meddelas utan

yrkesbegränsning för den som arbetat här minst ett år. Därmed skulle även

syftet med hemställan i motionerna I: 1023 och II: 1293 om uttalande för

fritt yrkesval tidigare än efter två år vara helt tillgodosett. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag såvitt nu är i fråga.

Arbetsförmedling m. m.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet.

Utländska studerande

Utskottet har inte någon erinran mot vad som i detta sammanhang förordats

i propositionen. I fråga om sambandet mellan studiesocialt stöd och

vistelsetillstånd erinras om att sakkunniga tillkallats av chefen för utbildningsdepartementet.

Bosättning stillstånd m. m.

I de förut nämnda motionerna I: 1023 och II: 1293 har föreslagits ett

riksdagens uttalande att kravet på bosättningstid för bosättningstillstånd

bör vara två år. I propositionen har förordats att bosättningstillstånd i allmänhet

bör kunna ges redan efter två års bosättning i Sverige. Motionsyrkandets

syfte i denna del torde få anses tillgodosett vid bifall till Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet har inte någon erinran mot vad därom eller i övrigt

i sammanhanget anförts av departementschefen. Inte heller har anledning

funnits till erinran mot vad som anförts i fråga om giltighetstiden för

uppehålls- och arbetstillstånd.

Verkställande organ

Central myndighet

Det förslag till lag om ändring i utlänningslagen som lagts fram i propositionen

nr 158 innebär bl. a. att det alltjämt skall finnas en central myndighet

för handläggning av utlänningsfrågor.

Myndighetens uppgifter

Enligt utlänningslagen är den centrala utlänningsmyndigheten beslutande

organ i fråga om den generella utlänningskontrollen och har även uppgifter

som besluts- och besvärsinstans i ärenden om utlänningars avlägsnande

från Sverige. I dessa hänseenden har ändring inte föreslagits.

Departementschefen har förordat att myndigheten skall bibehållas vid

sina uppgifter enligt utlänningskungörelsen i fråga om utlänningars legilimationshandlingar.

Utskottet har ingen erinran däremot.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

; Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

I propositionen nr 158 intaget förslag till lag om ändring i lagen om

svenskt medborgarskap innebär att den centrala utlänningsmyndigheten

såsom första instans övertar prövningen av naturalisationsfrågorna.

Vidare innebär Kungl. Maj :ts förslag att nuvarande ordning skall bestå

i fråga om den yttre utlänningskontrollen. Såvitt rör den inre utlänningskontrollen

ger utlänningslagen redan Kungl. Maj :t befogenhet att meddela

bestämmelser om anmälan av utlännings vistelse och arbetsanställning i

Sverige. Departementschefen har anmält att ytterligare överväganden i fråga

om bl. a. bostadsanmälningar och kontrolltekniken i övrigt anstår i avvaktan

på pågående särskilda undersökningar.

Utskottet har förut här ovan betonat vikten av att frågor om invandrares

anpassning ges ökat utrymme. Den närmare bedömningen av anpassningsåtgärdernas

inriktning bör som även angivits anstå tills vidare i avvaktan

på inledd utredning. Utskottet förutsätter att även i avvaktan på en sadan

bedömning frågorna ägnas aktiv uppmärksamhet och att åtgärder vidtas

så långt som möjligt utan att den framtida utvecklingen onödigtvis

binds. . ...

Utskottet delar uppfattningen, att de centrala anpassningsuppgifterna

läggs på en central myndighet. Denna myndighet får därmed utredande,

samordnande, initiativtagande och informativa uppgifter beträffande dessa

Kungl. Maj :ts förslag innebär att de nämnda anpassningsuppgifterna

åläggs den centrala utlänningsmyndigheten. Utskottet tillstyrker forslaget

och utgår från att kommande organisationsförslag innebär även en samordning

med de uppgifter som nu åvilar arbetsgruppen för invandrarfrågor.

Med denna utgångspunkt blir en särskild riksdagens åtgärd i denna fråga

enligt förslaget i motionerna I: 1022 och II: 1294 obehövlig.

Den centrala myndighetens organisation in. m.

Mot bedömningen i propositionen att en fristående central utlänningsmyndighet

skall finnas även i framtiden har utskottet ingen erinran.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att en sådan central myndighet skulle ha

de huvuduppgifter som departementschefen angett. I motionerna I: 1023

och II: 1293 hemställs att fastställandet av myndighetens uppgifter måtte

anstå i avbidan på det aviserade organisationsförslaget.

Enligt utskottets mening är det lämpligt att huvuduppgifterna nu anges

genom" statsmakternas beslut. Organisationsförslaget kan då upprattas

med denna utgångspunkt så att verket kan åta sig de uppgifter som åläggs

det. Utskottet har tidigare berört frågan om de centrala anpassnmgsuppgiftcrna

och utgått från en sådan samordnad lösning att dessa uppgifter

kan utövas även i väntan på den pågående utredningen om dessa åtgärders

inriktning. Inte heller kan den väckta frågan om regional, kurativ verksamhet

hindra ett föreslaget beslut. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag

och avstyrker motionerna I: 1023 och II: 1293 i denna del.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

Utskottet tillstyrker vidare att den angivna myndigheten skall utgöras

av ett permanent centralt ämbetsverk för utlänningsfrågor som skall ersätta

utlänningskommissionen.

I fråga om verksledning m. m. tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

att verkets styrelse skall bestå av verkschefen som ordförande och sex lekmannaledamöter.

Utskottet, som inte heller har erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört i denna fråga, har inte funnit sådana skäl anförda

som skulle kunna föranleda bifall till hemställan i motionerna I: 1023

och II: 1293 att beslut om verksledningen uppskjuts.

Ämbetsverket bör i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag inrättas den 1 juli

1969 sedan förslag i organisations- och anslagsfrågorna framlagts för riksdagen.

Övriga frågor

I motionerna 1:1023 och 11:1293 har hemställts att riksdagen måtte

uttala att behovet av regional kurativ verksamhet bör tillgodoses i samband

med organiserandet av den nya centrala utlänningsmyndigheten. Frågan

om särskilda kurativa insatser närmast för vissa asylfall berörs även i motionerna

I: 1022 och II: 1294. Vidare har i motionerna I: 1023 och II: 1293

hemställts om beslut att medellösa utlänningar bör få fri rättshjälp i administrativa

mål.

Båda dessa angivna yrkanden återförs till rättssäkerhetssynpunkter och

anpassningsfrågor. Den tillsatta utredningen om invandrarnas anpassning

torde få anledning att beröra frågeställningarna. Enligt utskottets mening

finns det därför inte skäl att nu vidta de föreslagna åtgärderna. Utskottet

erinrar i fråga om fri rättshjälp även om riksdagsbehandlingen år 1967 (1LU

1967: 9) av närliggande fråga om rättegångshjälp.

Motionerna I: 1022 och II: 1294 innefattar även förslag att riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer om samordning, förenkling och snabbare behandling

av tillståndsärenden. Utskottet vill betona att handläggningsreglerna

måste utformas bl. a. genom en avvägning av rättssäkerhetskrav mot

krav på förenklingar. Utskottet har inte funnit anledning till principiell

erinran mot den ordning som följer av gällande regler och föreslagna riktlinjer.

De organisatoriska frågor som 1969 års riksdag kommer att få ta

ställning till kan också i viss mån bli aktuella i sammanhanget. Utskottet

har därför inte funnit anledning tillstyrka motionsyrkandet.

Utskottet, som inte haft erinran mot Kungl. Maj :ts förslag i de delar

som här förut inte berörts, hemställer

1. beträffande utformningen av bestämmelser om kontroll

av invandringen att riksdagen avslår motionerna I: 1022

och II: 1294 såvitt nu är i fråga,

2. beträffande innehållet i viss bestämmelse i utlänningskungörelsen

att riksdagen avslår motionen II: 1292,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

13

3. beträffande arbetsmarknadsparternas reella inflytande

på tillståndsgivningen in. m. att riksdagen med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna I: 1023

och II: 1293, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet

föreslagits,

4. beträffande yrkesbegränsning av arbetstillstånd att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 1023 och II: 1293, såvitt nu är i fråga,

godkänner vad i statsrådsprotokollet föreslagits,

5. beträffande bosättningstillstånd att riksdagen med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna

1:1023 och II: 1293, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i

statsrådsprotokollet föreslagits,

6. beträffande riktlinjer för utlänningspolitiken i de delar

som ej behandlats under 3.—5. ovan att riksdagen godkänner

vad i statsrådsprotokollet föreslagits,

7. beträffande viss samordning av anpassningsfrågor att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionerna I: 1022 och II: 1294, såvitt nu är i fråga,

godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,

8. beträffande prövning av tillståndsfrågor i vissa asylfall

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 1023 och II: 1293, såvitt nu är

i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,

9. beträffande grunder för utlänningsfrågornas handläggning

i de delar som ej behandlats under 7. och 8. att riksdagen

godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats,

10. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 1023 och II: 1293, såvitt nu

är i fråga, beslutar att en central utlänningsmyndighet med

de uppgifter och med den ledning som i statsrådsprotokollet

angetts inrättas den 1 juli 1969,

11. beträffande regional kurativ verksamhet att riksdagen

avslår motionerna I: 1023 och II: 1293 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande fri rättshjälp att riksdagen avslår motionerna

I: 1023 och II: 1293 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande en snabbare behandling av tillståndsärenden

m. m. att riksdagen avslår motionerna 1:1022 och

II: 1294 såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 5 december 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fri! Wallentheim

(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Ottosson (h), Herbert Larsson

(s), Per Jacobsson (fp), Högström (s), Nils-Eric Gustafsson (ep), Schött

(h) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Ståhl (fp), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors

(fp), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm

(s), Antonsson (ep), Fagerlund (s), Mundebo (fp) och fru Holmberg (s).

Reservationer

1. beträffande den arbetstillståndsfria tiden för montagearbetare av herrar

Kaijser (h), Ottosson (h), Schött (h), Bohman (h) och Turesson (h)

som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »De

alternativa» och slutar med »icke gjorts» bort ha följande lydelse:

»De alternativa lösningar som förordats i anslutning till riksdagsbehandlingen

går ut på en förlängning av den arbetstillståndsfria tiden, vilken vid

internationell jämförelse är mycket kort. Strikt tillämpning av den nu gälllande

14-dagarsregeln kan därför ej sällan leda till besvärande konsekvenser.

Med hänsyn till det vidgade internationella samarbetet och den liberaliseringstendens

som karakteriserar den europeiska arbetsmarknaden

bör Kungl. Maj :t i positiv anda pröva frågan om en förlängning av 14-dagarsperioden.

»

2. beträffande arbetsmarknads parternas inflytande av herrar Kaijser (h),

Ottosson (h), Schött (h), Bohman (h) och Turesson (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Det har»

och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Vid individuell invandring kan såsom framhålles i motionerna I: 1023 och

II: 1293 generella ståndspunktstaganden i vissa fall leda till icke önskvärda

konsekvenser. I sådana fall är det angeläget att såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationerna

ges reellt medinflytande vid ställningstagandet

och att prövningen sker med hänsyn till de i det särskilda fallet föreliggande

omständigheterna.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. beträffande arbetsmarknadsparternas reella inflytande

på tillståndsgivningen m. m. att riksdagen i anledning av

Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 1023

och II: 1293, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna

vad utskottet anfört,»

3. beträffande regional kurativ verksamhet av herrar Axel Andersson

(fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp), Schött (h), Bohman

(h), Ståhl (fp),Nihlfors (fp), Turesson (h) och Mundebo (fp) som anser

s. 15 Kontrollera mot PDF

, Statsutskottets utlåtande nr 196 år 1968 15

dels att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med

»Båda dessa» och slutar med »om rättegångshjälp» bort införas ett stycke

av följande lydelse:

»I vissa fall synes personer som söker en fristad här i landet inte ha

kunnat utveckla de verkliga skälen för sin önskan. Även om det är riktigt

att bedömningar med politisk innebörd i allmänhet bör göras av central

myndighet vore det, såsom framhålles i motionerna 1:1023 och 11:1293,

av stort värde om en regional kurativ verksamhet inrättades som kunde ge

erforderliga informationer och råd.»

dels att utskottets hemställan under 11. bort ha följande lydelse:

»11. beträffande regional kurativ verksamhet att riksdagen

i anledning av motionerna I: 1023 och II: 1293 ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»

Särskilt yttrande

av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Ståhl (fp), Nihlfors

(fp) och Mundebo (fp) som anfört:

»Generositet i enskilda invandringsfall låter sig väl förena med en generell

invandringskontroll. Det bör vara möjligt med en liberal tolkning av

familjemedlemsbegreppet i särskilda fall. Det bör också vara möjligt att

visa en generös inställning till asylsökande flyktingar, ekonomiska flyktingar

och andra. Det gäller även flyktingar, som inte kunnat fly direkt till

vårt land utan först måst söka asyl i annat land men som kan göra troligt

för svenska myndigheter att man i första hand önskat ta sin tillflykt till

Sverige. Detta innebär självfallet inte att flyktingens egen bedömning skall

vara avgörande.

Man bör också stryka under behovet av bl. a. flexibla kurativa insatser

för grupper av invandrare med speciella anpassningsproblem. Det gäller

t. ex. de grekisk-ortodoxa trosbekännarnas behov av själasörjare eller de

anpassningsproblem av både politisk och social natur som vissa desertörer

från krigförande länders krigsmakter visat sig bli ställda inför i vårt

land. Vi vill här fästa uppmärksamheten på de insatser frivilliga och ideella

organisationer med ekonomiskt stöd av samhället kan göra för speciella

invandrargrupper.

För att få avsedd effekt måste de åtgärder som är ämnade att underlätta

invandrarnas anpassning få en regional förankring. Det gäller i all

synnerhet de kurativa insatserna. Vi förutsätter att åtgärder av detta slag

som visar sig nödvändiga inte uppskjutes i avvaktan på resultatet av den

sittande utredningen om invandrarnas anpassning.

Vi önskar slutligen kraftigt understryka vad som sägs i motionerna I:

1022 och II: 1294 om nödvändigheten att bestämmelserna om kontroll av

invandringen, med bibehållen generositet i detaljer, ges en så preciserad

utformning att rättsosäkerhet i tillämpningen undvikes.»

ESSELTE AB. STHLM 68

814532

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:405 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående riktlinjer för utlänning spolitiken m. m. a1 i texten