Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av kostnader för ett nyinrättat statsdepartement m. in. jämte motioner.

1968-12-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:198, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av kostnader för ett nyinrättat statsdepartement m. in. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 198—199

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

1

Nr 198

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande

av kostnader för ett nyinrättat statsdepartement

m. in. jämte motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 165 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag ur

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 31 oktober 1968 föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t a) att bestrida kostnaderna för avlöning

till chef för ett nyinrättat departement under tiden den 1 januari—den 30

juni 1969 från andra huvudtitelns förslagsanslag Statsrådsberedningen: Avlöningar

och att bestrida övriga kostnader för samma departement från

sjunde huvudtitelns förslagsanslag Finansdepartementet: Avlöningar, Omkostnader,

Kommittéer m. m. och Extra utgifter, b) att i departementet inrätta

en tjänst som statssekreterare i Cr 4, en tjänst som expeditionschef/

rättschef i Cr 3 och en tjänst som planeringschef i Cr 3.

I propositionen nr 164 har föreslagits att antalet statsdepartement den 1

januari 1969 skall ökas från elva till tolv. Denna proposition har remitterats

till konstitutionsutskottet.

Den nu ifrågavarande till statsutskottet remitterade propositionen behandlar

frågor som sammanhänger med inrättandet av det nya statsdepartementet.

Detta departement avses överta i huvudsak den verksamhet som f. n.

bedrivs inom finansdepartementets s. k. ekonomienheter. I propositionen

begärs bl. a. att kostnaderna för det nyinrättade departementet under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1969 får bestridas från vederbörliga anslag under

andra och sjunde huvudtitlarna.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 1030 av herrar Hernelius och Gösta

Jacobsson och II: 1305 av herrar Bohman och Magnusson i Borås vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad i motionerna

anförs om den aktiva näringspolitikens inriktning,

dels de likalydande motionerna I: 1031 av herrar Lundström och Stefanson

och II: 1306 av herr Ståhl vari hemställts att riksdagen ger Kungl. Maj :t till

känna vad som anförs i motionerna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 198—199

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

Utskottet. I propositionen nr 164 liar föreslagits att antalet statsdepartement

den 1 januari 1969 skall ökas från elva till tolv genom att från finansdepartementet

avsöndras ett nytt departement med huvudsaklig uppgift att

svara för den verksamhet av framför allt näringspolitisk natur som sedan

den 1 mars 1967 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74) bedrivs inom finansdepartementets

s. k. ekonomienheter. Frågan om utökningen av antalet departement

behandlas av konstitutionsutskottet.

I den förevarande propositionen nr 165 görs hemställan som konsekvens

av vissa praktiska frågor som sammanhänger med uppdelningen av finansdepartementet.

I propositionen begärs sålunda att kostnaderna för det nyinrättade

departementet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1969 skall

få bestridas från vederbörliga anslag under andra och sjunde huvudtitlarna

samt att tre tjänster — som ej omfattas av Kungl. Maj :ts bemyndigande att

inrätta tjänster i statsdepartementen — skall få inrättas i det nya departementet.

Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Enligt 5 § regeringsformen tillkommer det Kungl. Maj :t att besluta om

departementens benämningar, varför namnfrågan ej behandlas i propositionerna.

Utskottet har emellertid funnit anledning framhålla att enligt utskottets

mening namnet industridepartementet är att föredraga. Denna uppfattning

bör ges Kungl. Maj :t till känna.

I propositionen nr 165 har föredragande statsrådet redogjort för vissa

frågor som behandlats inom finansdepartementets nuvarande ekonomienheter

och angett vissa riktlinjer för den fortsatta verksamheten på ifrågavarande

område samt från denna utgångspunkt utvecklat de omständigheter

som motiverar inrättandet av det nya departementet. Med anledning av vad

härvid anförts beträffande bl. a. statsmakternas fortsatta insatser inom det

näringspolitiska området har i motionerna I: 1030 och II: 1305 samt I: 1031

och II: 1306 framförts vissa synpunkter som motionärerna önskar skall delges

Kungl. Maj :t.

Angelägenheten av en aktiv näringspolitik har i olika sammanhang understrukits

och önskemål därom framförts vid olika tillfällen och från olika

håll i vårt samhälle.

Den bakgrund till departementsreformen som föredragande statsrådet

tecknat och den inställning till näringspolitiken som därvid redovisats synes

utskottet väl överensstämma med den uppställda och av riksdagen godkända

målsättningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de ifrågavarande

motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att bestrida

kostnaderna för avlöning till chef för ett nyinrättat departement

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1969 från andra

huvudtitelns förslagsanslag Statsrådsberedningen: Avlöningar

och att bestrida övriga kostnader för samma depar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

3

tement från sjunde huvudtitelns förslagsanslag Finansdepartementet:

Avlöningar, Omkostnader, Kommittéer in. m.

och Extra utgifter,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i departementet

inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4, en tjänst

som expeditionschef/rättschef i Cr 3 och en tjänst som planeringschef

i Cr 3,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört beträffande departementets benämning,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 1030 och II: 1305

samt I: 1031 och II: 1306.

Stockholm den 5 december 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 199.

Reservation

av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Strandberg (h), Bohman (h) och

Björkman (h) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Angelägenheten

av» och slutar med »ifrågavarande motionerna» bort ha följande

lydelse:

»Med anledning av propositionen och motionerna vill utskottet understryka

det allmänna intresset av att förutsättningar skapas för ett näringsliv

som ger effektiv produktion, sysselsättning och trygghet. Uppgiften att främja

näringslivets utveckling hör nära samman med finans-, kreditmarknadsoch

arbetsmarknadspolitiken och måste fullföljas utan att åtskillnad görs

mellan enskilda, kooperativa och samhällsägda företag.

Hittillsvarande erfarenheter har visat att tillkomsten av statliga företag

ofta leder till ingrepp i den fria konkurrensen med allvarliga konsekvenser

för de företag som i motsats till de statliga är underkastade den fria marknadens

villkor då det gäller resursfördelning och lönsamhet. Om särskilda

sociala skäl anses föreligga för att upprätthålla en viss statlig verksamhet

bör dessa och därmed förknippade kostnader klart redovisas.

Med det anförda har utskottet velat markera att det inte kan ansluta sig

till alla de näringspolitiska synpunkter som framförs i propositionen nr 165.

Rent allmänt anser utskottet att näringspolitiken som sådan inom riksdagen

lämpligen bör behandlas i annat sammanhang än det nu förevarande.

j-j. Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 198—199

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen ge Kungl. Maj :t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört i anledning av motionerna I: 1030 och II: 1305

samt 1: 1031 och II: 1306.»

Särskilt yttrande

av herrar Nyman (fp), Bengtson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Johan

Olsson (ep), Ståhl (fp), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Mundebo (fp) och

Sjönell (ep) som anfört:

»Det är enligt vår mening nödvändigt att samhället engagerar sig för en

mer aktiv näringspolitik. Huvudprincipen måste härvid vara att genom t. ex.

ekonomisk politik, kreditpolitik, utbildningspolitik och åtgärder för forskning

och utvecklingsarbete medverka till förbättrade förutsättningar för produktionen.

Ett mera förtroendefullt samarbete mellan staten och näringslivet

måste eftersträvas. Enskilt och kooperativt näringsliv har visat sig ha

de bästa möjligheterna till god effektivitet och trygghet i fråga om sysselsättning

och inkomst. I vissa fall är dock ett statligt företagande motiverat.

Härför kan finnas t. ex. lokaliseringspolitiska eller sociala skäl.

Vi betraktar den aktuella departementsreformen som angelägen såväl för

utformningen av en mera aktiv näringspolitik i enlighet med vad vi framhållit

som för skapande av bättre möjligheter till rationell skötsel av de

statliga företagen.

Verksamheten i det nya departementet bör skilja mellan å ena sidan de

allmänt näringspolitiska uppgifterna, som bl. a. innebär att främja näringslivets

sunda utveckling utan åtskillnad mellan enskilda, samhällsägda eller

kooperativa företag, och, å den andra, skötseln av de statliga företagen. Vi

anser oss dock inte i förevarande sammanhang böra ytterligare ingå på den

principiellt viktiga frågan om utformningen av en mer aktiv näringspolitik.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående bestridande av kostnader för ett ''nyinrättat statsdepartement m. m. a1 i texten