Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1968-02-27 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1968/69 inom justitiedepartementets verksamhetsområde

jämte motioner.

(3:eavd.)

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln

Justitiedepartementet m. in.

1) Statsrådsberedningen: Avlöningar m.fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 4, framlagda förslag (punkterna

A 1—A 11, s. 4—10 i utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för

den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statsrådsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 631 000 kr.,

2. till Statsrådsberedningen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 171 000 kr.,

3. till Justitiedepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 7 792 000 kr.,

4. till Justitiedepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 640 000 kr.,

5. till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

ett förslagsanslag av 550 000 kr.,

6. till Justitiekanslern: Avlöningar ett förslagsanslag av

564 000 kr.,

7. till Justitiekanslern: Omkostnader ett förslagsanslag

av 35 000 kr.,

8. till Lagberedningen ett reservationsanslag av 577 000

kr.,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1988. 6 suml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

9. till Fideikommissnämnden ett reservationsanslag av

97 000 kr.,

10. till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter ett förslagsanslag

av 50 000 kr.,

11. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av

6 100 000 kr.

2) ADB-system för fastighetsdata. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (punkten A 12, s. 10—20), såvitt nu är i fråga, och med hänvisning

till tredje lagutskottets utlåtande nr 5 hemställer utskottet

att riksdagen till ADB-system för fastighetsdata för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 2 250 000

kr.

3) Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde.

Kungl. Maj:t har (punkt A 13, s. 20) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning

inom justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1968/

69 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Motsvarande anslag i gällande riksstat, betecknat Efterutbildning inom

rättegångsväsendet, är uppfört med 230 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:160 av herr Karl Pettersson m. fl. och

11: 210 av herr Andersson i Örebro m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till lämpligt utformat

ekonomiskt stöd till nämndemannaföreningarnas studieverksamhet.

Utskottet. Anslagsberäkningen och vad i samband därmed anförts föranleder

inte till erinran.

Ett motionsyrkande med samma innehåll som det nu framställda förelädes

senast 1967 års riksdag. Med hänvisning till vad utskottet i anledning

därav yttrat (SU 1967:2, s. 17) avstyrks bifall till motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Efterutbildning inom justitiedepartementets

verksamhetsområde för budgetåret 1968/69 anvisar

ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 160 och II: 210.

4) Extra utgifter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 14,

s. 20) hemställer utskottet

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1968/69

anvisar ett reservationsanslag av 430 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

3

Polisväsendet

5) Rikspolisstyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

B 1—B 3, s. 22—31) hemställer utskottet

1. alt riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta två

tjänster som avdelningschef i Ce 2 och en tjänst som byråchef

i Ce 1 hos rikspolisstyrelsen,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de

övergångsanordningar som fordras med anledning av omorganisationen,

3. att riksdagen medger att, enligt vad som förordats i

statsrådsprotokollet, beställning för datamaskinanläggning

lar läggas ut till ett värde av högst 850 000 kr., att betalas

under budgetåret 1969/70,

4. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Rikspolisstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 16 300 000 kr., varav 1 900 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen,

b) till Rikspolisstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 9 150 000 kr., varav 200 000 kr. alt avräknas mot

automobilskattemedlen,

c) till Rikspolisstyrelsen: Datamaskinanläggning m. in.

ett reservationsanslag av 650 000 kr.

6) Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj :t har (punkt B 4,

s. 31—34) föreslagit riksdagen alt till Polisverket: Inköp av motorfordon

in. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000

kr., varav 15 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 25 600 000 kr., varav 14 500 000

kr. avräknas mot automobilskattemedlen.

i de likalydande motionerna 1:224 av herr Brundin och fru Segerstedt

Wiberg och 11:295 av herr Thglén in. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts

att riksdagen måtte till Polisverket: Inköp av motorfordon in. in.

för budgetåret 1968/69 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 27 800 000 kr. att användas

till inköp av 10 stycken TV-kameror för bevakning av tingstadstunneln.

Utskottet. Enligt vad som upplysts för utskottet har de fasta installationerna

för den föreslagna televisionsövervakningen byggts in och de extra

kostnaderna för en senare komplettering skulle därför inte bli väsentliga.

It Bihang till riksdagens protokoll 19(18. 6 samt. Xr 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande* nr 2 år 1968

De föreslagna åtgärderna har enligt utskottets mening, även om de har

ett betydande värde, inte heller sådan prioritet att de bort utföras inom

ett enligt motionerna vidgat anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1: 224 och II: 295, såvitt nu är i

fråga, till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 27 300 000

kr., varav 15 800 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

7) Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. m. fl. anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 5—B 7, s. 34—36)

hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon

m. m. ett förslagsanslag av 34 300 000 kr., varav 24 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande

och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. ett

förslagsanslag av 23 050 000 kr.,

3. till Polisverket: Diverse utgifter ett förslagsanslag av

1 500 000 kr.

8) Lokala polisorganisationen: Avlöningar och Omkostnader. Kungl. Maj :t

har (punkterna B 8—B 9, s. 36—42) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1968/69 anvisa

a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av

489 000 000 kr., varav 112 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag av

56 450 000 kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslagen är i gällande riksstat uppförda med

a) 456 200 000 kr., varav 105 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) 51 150 000 kr., varav 11 750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts alt riksdagen

måtte för budgetåret 1968/69 anvisa

a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av

495 000 000 kr., varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskatteinedlen,

b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag av

56 700 000 kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:323 av herr Dahlén m. fl. och 11:426

av herrar Wedén och Hedlund vari hemställts att riksdagen måtte anvisa

medel för personalökningar inom den lokala polisorganisationen i enlighet

med rikspolisstyrelsens förslag och därför för budgetåret 1968/69 anvisa

a) till Lokala polisorganisationen: Avlöningar ett i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag med 6 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 495 000 000 kr.,

varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) till Lokala polisorganisationen: Omkostnader ett i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag med 250 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 56 700 000

kr., varav 13 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 224 av herr Brundin och fru Segerstedt

It iberg och II: 295 av herr Thglén m. fl. vari — om ett i motionerna framställt

yrkande om ökat anslag till Polisverket: Inköp av motorfordon in. m.

avslås — hemställts att riksdagen måtte anvisa medel för inrättande av 6

polismanstjänster utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit att tilldelas trafikseklionen

vid Göteborgs polisdistrikt samt till Lokala polisorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1968/69 anvisa jämfört med Kungl. Maj:ts förslag

ett med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 489 200 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 559 av fru Diesen m. fl. och II: 719 av

fru Heurlin in. fl. vari hemställts

a) att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 495 300 000 kr., varav 113 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, samt

b) att riksdagen — under förutsättning av bifall till hemställan under a)

— i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna att tunnelbanepolisen i Stockholm

bör förstärkas med sammanlagt tjugo tjänster,

dels de likalydande motionerna 1:39 av herr Eric Gustaf Peterson och

11: 55 av herrar Berglund och Hgltander vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhåller om vidtagande av sådana åtgärder som förhindrar

att onödigt höga kostnader uppstår i samband med polititransporter.

Utskottet. Kungl. Maj:t har beräknat medel för 450 nya tjänster, varav

350 polismanstjänster. I motionerna I: 109 och II: 152 samt 1:323 och II:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

426 föreslås medelsanvisning på avlönings- och omkostnadsanslagen för ytterligare

264 tjänster motsvarande det antal tjänster som rikspolisstyrelsen

föreslagit.

Utvecklingen av polisens arbetsuppgifter fortsätter att kräva ytterligare

insatser. De ofta besvärliga förhållanden under vilka polisen har att fylla sin

ålagda uppgift att upprätthålla efterlevnaden av samhällets beslut och allmän

ordning ställer stora krav på den enskilde polismannen. Rekryteringen

bär vidgats och utbildningen reformerats. Stöd från allmänhetens sida skulle

med hjälp av objektiv information kunna underlätta arbetsuppgifterna.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en i det samhällsekonomiska läget stark satsning

på polisens medelsbehov och en stor del av ökningen har lagts på personalsidan.

Den polisiära effektiviteten beror dock inte enbart på personalens

storlek. Förslagen innebär även att den tekniska upprustningen kan

fortsätta. Av väsentlig betydelse är också att arbetet för en fortsatt rationalisering

kan fortsätta och därmed inom en nära framtid ytterligare höja

polisens effektivitet. Av särskilt intresse i detta sammanhang är sådana åtgärder

som medför att personalen kan användas för sina polisiära uppgifter

på ett ännu mera ändamålsenligt sätt. Enligt vad utskottet erfarit planeras

ytterligare insatser i detta syfte.

Utskottet bedömer utvecklingen av polisens effektivitet som mycket god

och anser att Kungl. Maj:Is förslag väl tillgodoser de anspråk för detta ändamål

som nu kan ställas vid en fördelning av de totala resurserna. Arbetstidsförkortningen

den 1 januari 1968, motsvarande ca 450 årsarbetskrafter,

bör i princip till stor del motsvaras av rationaliseringsvinster och har även

ingått i bedömningen av anslagen för innevarande budgetår. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna I: 109 och II: 152, såvitt nu är i fråga, samt

1:323 och II: 426.

Utskottets nämnda ställningstagande samt det förhållandet att Kungl.

Maj :t bör besluta om fördelning av tjänster på polisdistrikt med en inbördes

avvägning av uppgifternas angelägenhet medför att utskottet även avstyrker

motionerna I: 224 och II: 295, såvitt nu är i fråga, samt I: 559 och

II: 719.

I fråga om polititransporterna, för vilka kostnaderna bestrids från omkostnadsanslaget,

har utskottet inte funnit anledning föreslå någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna I: 39 och II: 55. En kostnadsjämförelse

bör omfatta även de extra kostnader för medföljande polisman som

i de flesta fall blir nödvändiga av kriminaltekniska skäl om transporten infe

kan ombesörjas av godkänd personal.

Vad i statsrådsprotokollet i övrigt anförts i detta sammanhang har inte

gett utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 109 och II: 152, I: 323 och II:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

7

426, I: 224 och II: 295 samt I: 559 och II: 719, de sex förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar

ett förslagsanslag av 489 000 000 kr., varav 112 500 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och

II: 426, samtliga motioner såvitt nu är fråga, till Lokala

polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisar ett förslagsanslag av 56 450 000 kr., varav 13 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 39 och II: 55.

9) Lokala polisorganisationen: Utrustning m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 10—B 12, s. 42—45) hemställer

utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Lokala polisorganisationen: Utrustning ett reservationsanslag

av 14 500 000 kr., varav 2 600 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen,

2. till Statens kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar

ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,

3. till Statens kriminaltekniska laboratorium: Omkostnader

ett förslagsanslag av 350 000 kr.

Åklagarväsendet

10) Riksåklagaren: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna C 1—G 4, s. 46—49) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Riksåklagaren: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 609 000 kr.,

2. till Riksåklagaren: Omkostnader ett förslagsanslag av

304 000 kr.,

3. till Läns- och distriktsåklagarmgndigheterna: Avlöningar

ett förslagsanslag av 41 990 000 kr.,

4. till Läns- och distriktsåklagarmgndigheterna: Om
kostnader

ett förslagsanslag av 3 447 000 kr.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 2

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

Domstolarna

11) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 14, s. 50—61) och med hänvisning

till första lagutskottets utlåtande nr 14 hemställer utskottet

A. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta de

tingsdomar- och rådmanstjänster och dra in den borgmästartjänst

som förordats i statsrådsprotokollet,

B. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Högsta domstolen m.m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 6 457 000 kr.,

2. till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 611 000 kr.,

3. till Regeringsrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av

2 227 000 kr.,

4. till Regeringsrätten: Omkostnader ett förslagsanslag

av 57 000 kr.,

5. till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag

av 150 000 kr.,

6. till Hovrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av

21 738 000 kr.,

7. till Hovrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 834 000 kr.,

8. till Underrätterna: Avlöningar ett förslagsanslag av

97 873 000 kr.,

9. till Underrätterna: Omkostnader ett förslagsanslag av

6 221 000 kr.,

10. till Underrätterna: Ersättningar till nämndemän

m.m. ett förslagsanslag av 11 100 000 kr.,

11. till Vattendomstolarna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 5 759 000 kr.,

12. till Vattendomstolarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 646 000 kr.,

13. till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet

ett reservationsanslag av 400 000 kr.,

14. till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker

m. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Rättegångsväsendet i allmänhet

12) Ersättning åt domare, vittnen och parter m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 1—E 4, s. 62—64) hemställer

utskottet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

9

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning åt domare, vittnen och parter ett förslagsanslag

av 16 800 000 kr.,

2. till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag

av 8 700 000 kr.,

3. till Understöd för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag

av 2 700 000 kr.,

4. till Tornedalens rättshjälpsanstalt ett förslagsanslag

av 334 000 kr.

Kriminalvården

13) Kriminalvårdsstyrelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna F 1—F 2, s. 67—71) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 7 211 000 kr.,

2. till Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 269 000 kr.

14) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Omkostnader. Kungl. Maj :t

har (punkterna F 3—F 4, s. 71—76) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1968/69 anvisa

a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag av 112 600 000

kr.,

b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag av

34 853 000 kr.

Anslagen är i gällande riksstat uppförda med 97 344 000 kr. respektive

32 653 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152

av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående de

rättspsykiatriska undersökningarna i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna 1:227 av herr Dahlén m.fl. och 11:297

av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om förslag om tillfälliga personalförstärkningar

vid de rättspsykiatriska kliniker som har de längsta väntetiderna

för undersökningar i avsikt att nedbringa väntetiderna,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

dels de likalydande motionerna 1:226 av herr Dahlén m.fl. och 11:298

av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna

I: 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte

a) anvisa medel för inrättandet av 8 tjänster som verkstadsförmän vid

de allmänna häktena, 3 e. o. konsulenttjänster för fritids- och kontaktverksamhet

samt ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 35 000

kr. ökat anslag till arvodering av fritidsledare in. m. och därför till Fångvårdsanstalterna:

Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 335 000 kr. förhöjt förslagsanslag av

112 935 000 kr.

b) anvisa 655 000 kr. till undervisning och fritidssysselsättning samt

bibliotek vid fångvårdsanstalterna och därför för budgetåret 1968/69 under

andra huvudtiteln till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader anvisa ett i

förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag

av 35 053 000 kr.

De rättspsykiatriska undersökningarna berörs även i motionerna 11:568

samt II: 675, över vilka utskottet senare avger utlåtande.

Utskottet. I motionerna I: 226 och II: 298 har förordats ökad medelsanvisning

under avlönings- och omkostnadsanslagen för undervisnings-, fritids-

och kontaktverksamhet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslagsposterna

för dessa ändamål räknats upp med 75 000 kr., medan i motionerna

förordas en höjning med ytterligare 345 000 kr. I motionerna framhålls att

avvägningen enligt de nuvarande behandlingsmetoderna mellan arbetsdriften,

där man gör stora satsningar, och fritidsverksamheten, som bedöms

som mycket försummad, kan vara tveksam.

Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården har enligt sina

direktiv bland annat att överväga i vad mån förändringarna i arbetsdriftens

uppläggning ger anledning till ändrade regler om arbetsplikt, fritid och arbetsersättning.

En bedömning av medelsberäkningarna för det närmaste

budgetåret har dock inte föranlett utskottet att förorda en annan fördelningsgrund.

Motionsyrkandena innebär också att fritidsverksamheten skulle

ytterligare tillgodoses först inom vidgade resurser. Med hänsyn till dessa

förhållanden och då den ökade medelstilldelning som föreslagits för fångvårdsanstalternas

del tillgodoser anspråken i avsevärd utsträckning kan utskottet

inte tillstyrka motionerna i detta hänseende.

Ytterligare personella resurser föreslås i de nämnda motionerna I: 226

och II: 298 genom medel för 8 tjänster som verkstadsförmän vid de allmänna

häkten som förlagts till polishus och sålunda inte utgör häktesavdelning

vid fångvårdsanstalt. Enligt gällande lagstiftning må häktad inte

åläggas arbete men får om det kan ske utan olägenhet utföra lämpligt arbete

som han själv anskaffar eller som eljest kan beredas honom. Häktningstiden

är vanligen någon eller några veckor. Förutom vid sinnesundersökning kan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

11

tiden dock vid omfattande utredning och fullföljd till högre instans utsträckas

till flera månader. Den 1 december 1967 fanns det 313 häktade beträffande

vilka inte förordnats om rättspsykiatrisk undersökning.

Den nämnda kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården har

även att överse behandlingen av häktade i vissa avseenden och därvid beakta

möjligheterna att rationellt lösa bl. a. behandlingsfrågorna gemensamt

för häktade och intagna i fångvårdsanstalt.

Enligt utskottets mening förtjänar frågan om de häktades behandling

uppmärksamhet. Utskottet förutsätter att pågående utredningsarbete kommer

att kunna ge underlag för reformer. Speciella svårigheter är dock förenade

med att bereda dessa personer arbete, särskilt vid vissa häktningsgrunder.

Mot bakgrund därav godtar utskottet den bakom Kungl. Maj ds förslag

liggande medelsberäkningen och avstyrker motionerna även i denna

del. Utskottet förutsätter att, inom ramen av anslag enligt Kungl. Maj ds

förslag och gällande behandlingslagstiftning, möjliga åtgärder vidtas för att

underlätta de i motionerna avsedda häktades sysselsättning.

Utskottet återkommer i det följande till frågan om de häktade som i väntan

på psykiatrisk undersökning förvaras på de nuvarande rättspsykiatriska

klinikerna och i häktesavdelningar i anslutning till dem.

Enligt av riksdagen år 1961 antagna riktlinjer genomförs en omorganisation

av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Nya rättspsykiatriska

kliniker för häktade och misstänkta på fri fot skall uppföras i Lund, Uppsala,

Göteborg, Stockholm och Umeå. Av dessa beräknas klinikerna i Lund

och Uppsala vara färdigbyggda våren 1969 medan Göteborgskliniken beräknas

bli färdig i början av år 1970. Vidare skall rättspsykiatriska stationer

för misstänkta på fri fot inrättas i ytterligare fem städer. Tills vidare och i

avvaktan på att de nya klinikerna blir färdiga utgör de psykiatriska avdelningarna

vid fångvårdsanstalt erna Långholmen, Malmö, Härianda, Härnösand

och Håga tillika rättspsykiatriska kliniker. Den 1 december 1967 fanns

det 217 häktade beträffande vilka förordnats om rättspsykiatrisk undersökning.

Dröjsmålen med de rättspsykiatriska undersökningarna särskilt av de

häktade har påtalats i motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 227 och II: 297

med understrykande av problemen i Stockholm. I de förenämnda motionerna

förordas en skyndsam departementsutredning med uppgift att framlägga

konkreta förslag till rationaliseringar inom den nuvarande organisationen.

I de sistnämnda motionerna krävs förslag till tillfälliga personalförstärkningar

vid de kliniker som har den sämsta arbetsbalansen.

Enligt vad utskottet erfarit har numera beslut fattats om en förstärkning

av resurserna vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm, innebärande

att en över läkar tjänst dubbleras från den 1 mars 1968 och under nästa budgetår

och att ytterligare inrättas tjänster för en kurator och två biträden.

Redan tidigare har en förbättring av den tekniska utrustningen möjliggjorts.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

Därigenom har det främsta syftet med motionerna tillgodosetts och föreslagna

åtgärder i detta hänseende är därför inte erforderliga. Som utskottet i

annat sammanhang nedan anför kan man även räkna med en avlastning av

de rättspsykiatriska klinikerna genom att läkartjänsterna vid Kumlaanstalten

besätts.

Problemet med de långa väntetiderna för häktade undersökningsfält och

deras sysselsättning har även varit föremål för överväganden inom justitiedepartementet.

Möjligheterna att bereda dem som förvaras på de nuvarande

rättspsykiatriska klinikerna och i häktesavdelningarna vid dessa ett

meningsfullt arbete är starkt beskurna. Det har därför övervägts om i vart

fall vissa av dessa kan föras över till fångvårdsanstalter. Frågan om erforderliga

lagändringar övervägs inom departementet. En departementspromemoria

i ämnet och om avräkning av häktningstid vid internering eller ungdomsfängelse

uppges komma att inom kort remitteras på sedvanligt sätt.

Lagrådsremiss och proposition kan väntas under innevarande år.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt föranleder ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i

fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 112 600 000 kr.,

b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 34 853 000 kr.,

2. att riksdagen

a) avslår motionerna I: 109 och II: 152 i vad de avser

utredning angående de rättspsykiatriska undersökningarna,

b) avslår motionerna 1:227 och 11:297 i vad de avser

tillfälliga personalförstärkningar vid vissa rättspsykiatriska

kliniker.

15) Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. in. m. fl.

anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 5—F 10,

s. 77—80) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning

m. in. ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.,

2. till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier

in. m. ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

3. till Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och

transport av baracker m.m. ett reservationsanslag av

1 000 kr.,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

13

4. till Ersättning för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården,

m. m. ett förslagsanslag av 290 000 kr.,

5. till Centrala nämnderna ett förslagsanslag av 250 000

kr.,

6. till Övervakningsnämnderna ett förslagsanslag av

2 025 000 kr.

16) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

F 11, s. 80—81) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1968/69 anvisa

till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av

9 093 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 193 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 226 av herr Dahlén m. fl. och 11: 298 av

herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna

I. 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte anvisa medel för den personalulökning

inom skyddskonsulentorganisationen som föreslagits av kriminalvårdsstyrelsen

och därför till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1968/69 under andra huvudtiteln anvisa ett i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag med 726 000 kr. förhöjt anslag av 9 819 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :fs förslag innebär i fråga om medel för personal

att organisationen som omfattar 235 tjänster förstärks med 15 skyddsassistenter

och 6 övriga tjänster, varav 3 för ett nytt frivårdshotell. Motionsyrkandet

och kriminalvårdsstyrelsens förslag innebär att medel därutöver föreslås

för 2 nya skyddskonsulenter, 1 biträdande skyddskonsulent, 4 skyddsassistenter,

1 assistent vid Skyddsvärnet och 14 övriga tjänster. Antalet

villkorligt dömda med övervakning, till skyddstillsyn dömda och villkorligt

frigivna med övervakning steg under tiden den 1 september 1966—den 1 september

1967 med 1011 personer till 19 209. Andelen ungdomar inom frivårdsklientelet

har de senaste åren varit sjunkande.

Fri vår den har byggts ut avsevärt med hänsyn till det ökande antalet

frivårdsfall och förändringarna i användningen av frivården. Utbyggnaden

bör som anförts i statsrådsprotokollet fortsätta. Den relativt stora förstärkningen

av personalen enligt Kungl. Maj :ts förslag måste anses väl tillgodose

skäliga anspråk på takten i denna utbyggnad. Utskottet kan därför

inte för nästa budgetår tillstyrka en ytterligare ökning av personalresurserna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:226 och 11:298, såvitt nu är

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

i fråga, till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 093 000

kr.

17) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt F 12, s. 81—82) hemställer utskottet

att riksdagen till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag

av 1 450 000 kr.

18) Ersättningar till övervakare. Kungl. Maj :t har (punkt F 13, s. 82—

84) föreslagit riksdagen att till Ersättningar till övervakare för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 500 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 107 av herrar Torsten Andersson och

Nils-Eric Gustafsson samt 11:221 av herr Svensson i Vä har hemställts att

riksdagen måtte besluta

a) att ersättning till övervakare skall utgå med 50 kr. per månad och

fall,

b) att hos Kungl. Maj :t anhålla om överväganden angående differentiering

av övervakararvodena i enlighet med vad i motionerna anförts,

c) att antalet övervakningsuppdrag per övervakare maximeras till fem,

samt

d) att hos Kungl. Maj:t anhålla om överväganden angående en förändring

av titeln »övervakare» i enlighet med vad i motionerna anförts.

Till bevillningsutskottet har hänvisats de likalydande motionerna I: 119

och II: 236 om rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen för kostnad i samband

med övervakningsuppdrag. Bevillningsutskottet behandlar dessa i sitt

utlåtande nr 6.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag om ökad medelsanvisning grundas på

en beräkning av effekten av höjda övervakararvoden i enlighet med ett

därav avgivet utredningsförslag.

Förslaget i motionerna 1:107 och 11:221 om övervakarens bruttoersättning

i normalfallet överensstämmer med departementschefens anslagsberäkning

och är därför i sådan mening tillgodosett. Frågan om avdrag vid

inkomstbeskattning för omkostnader behandlas av bevillningsutskottet. Enligt

statsutskottets mening föranleder de av departementschefen förordade

ersättningsgrunderna ingen erinran från utskottets sida. Den förordade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 15

möjligheten att ge övervakare ersättning för kostnader utöver schablonbeloppet

15 kr. i månaden bör i princip stå öppen beträffande alla sådana

motiverade och inte obetydliga kostnader. Kungl. Maj :t har att bestämma

villkoren för även dessa ersättningar.

Någon riksdagens åtgärd i fråga om differentiering av arvodena är nu inte

påkallad.

En föreskrift om maximering av antalet uppdrag för en övervakare är

nu inte lämplig eller genomförbar. Utskottet biträder vad departementschefen

anfört i denna del.

Utskottet kan biträda den positiva grunden för motionsförslaget i namnfrågan

men finner inte skäl att förorda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättningar till övervakare för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 12 500 000

kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 107 och II: 221.

19) Kurser för övervakare och personundersökare. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt F 14, s. 84—85) hemställer utskottet

att riksdagen till Kurser för övervakare och personundersökare

för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 150 000 kr.

20) Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. Kungl. Maj :t har (punkt F 15,

s. 85) föreslagit riksdagen att till Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 1 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 250 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 226 av herr Dahlén m. fl. och 11: 298 av

herr Wedén m. fl. har, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motionerna

I: 227 och II: 297 hemställts att riksdagen måtte till Understöd åt villkorligt

frigivna m. fl. för budgetåret 1968/69 under andra huvudtiteln anvisa

ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag

av 2 000 000 kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna höjningen av anslaget motiveras

med det ökade medelsbehov som särskilda ersättningar åt övervakare

för vissa utlägg kan medföra. Under erinran om vad utskottet anfört därom

under punkten 18 tillstyrks denna anslagshöjning.

Förslaget i motionerna I: 226 och II: 298 avser att öka medelsanvisningen

för att kompensera ökningarna av antalet personer i frivård och av lev
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

nadskostnaderna. Medelsberäkningen grundar sig på kriminalvårdsstyrelsens

anslagsframställning där en jämförelse gjorts med anslagsnivån budgetåret

1961/62. Anslagsnivån har varit oförändrad sedan budgetåret 1965/

66 då anslaget höjdes från 1 000 000 kr. till 1 250 000 kr. Med hänsyn till

tveksamheten i en rent proportionell jämförelse och till den nivå som bestämts

för budgetåret 1965/66 kan enligt utskottets bedömande oförändrat

grundanslag godtas även för nästa budgetår. Motionerna avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i

fråga, till Understöd åt villkorligt frigivna m. fl. för budgetåret

1968/69 anvisar ett anslag av 1 500 000 kr.

21) Bidrag till Svenska skyddsförbundet och Utbildning av personal. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 16—F 17, s. 85—86)

hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bidrag till Svenska skyddsförbundet ett anslag av

60 000 kr.,

2. till Utbildning av personal ett reservationsanslag av

1 100 000 kr.

22) Kriminologisk forskning. Kungl. Maj :t har (punkt F 18, s. 86) föreslagit

riksdagen att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1968/69 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Anslaget är inte uppfört i gällande riksstat.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152

av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående behovet av

forskningsresurser på kriminalpolitikens område, med inriktning på särskilt

angelägna åtgärder och reformer,

dels de likalydande motionerna I: 462 av fröken Mattson m. fl. och II: 630

av fru Skantz m. fl. vari anhållits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa att en undersökning företages beträffande förhållandena,

vårdformerna och vårdresultaten vid våra ungdomsfängelser.

Utskottet. 1967 års riksdag uttalade sig för att en plan för den kriminologiska

forskningen utarbetas så snart som möjligt (SU 1967: 175). Förslaget

om anvisande av anslag är ett led i utbyggnaden av denna forskning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

17

Med hänsyn därtill och till att frågorna övervägs inom justitiedepartementet

anser utskottet syftet med motionerna I: 109 och II: 152 i detta avseende

vara tillgodosett.

Frågan om inordnandet av en undersökning beträffande ungdomsfängelserna

i forskningsplanerna torde böra ytterligare anstå. Någon riksdagens

åtgärd enligt förslag i motionerna 1:462 och 11:630 är nu inte påkallad.

Underlag för en bedömning av de olika uppgifternas inbördes prioritet inom

tillgängliga forskningsresurser kan ännu inte anses föreligga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kriminologisk forskning för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 109 och II: 152, såvitt

nu är i fråga,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 462 och II: 630.

23) Motioner angående bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering.

I de likalydande motionerna I: 549 av herr Ahlmark och fru

Elvy Olsson samt II: 577 av herrar Larsson i Borrby och Mundebo har hemställts

att riksdagen under justitiehuvudtiteln måtte bevilja Riksförbundet

för kriminalvårdens humanisering ett anslag om 100 000 kr. för budgetåret

1968/69.

Utskottet. Det i motionerna föreslagna anslaget syftar till att ge Riksförbundet

för kriminalvårdens humanisering (KRUM) resurser för en

reseombudsman, centralt kansli och en kurator. Stödbehovet får därför förutsättas

bli bestående.

Enligt utskottets mening saknas ännu tillfredsställande underlag för

den organisatoriska utvidgning av kriminalvårdsinsatserna som ett stöd

till KRUM skulle innebära. Även begränsningen av de totala resurserna

för ändamålet talar mot att anslag beviljas.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 549 och II: 577.

Diverse

24) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Ivungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—G 7, s. 87—89) hemställer

utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Kriminalvårdsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av

14 405 000 kr.

2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 55 418 000

kr.

3. till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark ett förslagsanslag av 379 000 kr.,

4. till Ersättning till försvarets fastighctsfond för fångvårdsanstalten

i Hälsingborg ett förslagsanslag av 67 000

kr.,

5. till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

6. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

in. m. inom privaträttens område ett förslagsanslag av

70 000 kr.,

7. till Bidrag till Nordisk Domssamling ett reservationsanslag

av 23 000 kr.

25) Bidrag till politiska partier. Kungl. Maj :t har (punkt G 8, s. 89) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 23 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:38 av herr Holmberg m. fl. och 11:56

av herr Bohman m. fl. vari under åberopande av motionerna 1: 35 och

11:50 hemställts att riksdagen måtte avslå det under andra huvudtiteln

till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69 anvisade förslagsanslaget

av 23 000 000 kr.,

dels motionen 11:425 av herr Rubin vari hemställts att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj :ts förslag om att ett bidrag av 23 000 000 kr. skall anvisas

till de politiska partierna för budgetåret 1968/69.

Motionerna 1:35 och 11:50 samt motionen 11:949, vari motionen 11:425

åberopats, har hänvisats till konstitutionsutskottet som däröver avgett utlåtanden

nr 11 respektive nr 14.

Utskottet. Under hänvisning till konstitutionsutskottets nyssnämnda utlåtanden

och till statsutskottets utlåtande nr 2 år 1967 avstyrks bifall till

motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:38 och 11:56 samt 11:425 till

Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69 anvisar

ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

19

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

26) Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. Med tillstyrkande

av Ivungl. Maj:ts förslag (punkt I: Ju: 1, s. 90) hemställer utskottet

att riksdagen till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

27) Polishus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt II: Ju: 1, s. 90—91) föreslagit

riksdagen att till Polishus m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett

investeringsanslag av 40 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 000 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:557 av herr Dahlén in. fl. och 11: 734 av

herr Wedén m. fl. har hemställts att riksdagen måtte

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv

av polishus enligt vilka erläggandet av köpeskillingen fördelas på fyra

budgetår i stället för tre som departementschefen föreslår,

b) till Polishus m. m. för budgetåret 1968/69 under kapitalbudgeten,

andra huvudtiteln, anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med

20 000 000 kr. minskat investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Utskottet. 1967 års riksdag (SU 1967:2, s. 28—29) bemyndigade Kungl.

Maj :t att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av polishus enligt vilka

erläggande av köpeskillingen fördelas på tre budgetår. Bemyndigandet

utgick från att köpekontrakt som godkänns under innevarande budgetår

medförde kostnader om högst 20 milj. kr. för vart och ett av budgetåren

1968/69 och 1969/70. Samtidigt anvisades under anslaget 40 milj. kr. varför

ramen för köpekontrakten under innevarande budgetår motsvarar 80

milj. kr. I statsrådsprotokollet förutsätts nu att köpekontrakt som godkänns

under nästa budgetår därutöver får medföra kostnader om högst

20 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag

om anslag för nästa budgetår, varav 20 milj. kr. kan åtgå till täckning av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

åtaganden. Under detta budgetår och vid fortsatt giltighet av bemyndigandet

skulle ett ytterligare utrymme av 40 milj. kr. för ändamålet uppkomma.

Den i motionerna föreslagna anslagsminskningen skulle, vilket även anges

som motionernas syfte, kunna medföra att några åtaganden om inlösen

av polishus inte kan göras under nästa budgetår. Utskottet har i annat

sammanhang framhållit värdet av att tillgängliga resurser inom polisen

utnyttjas så väl som möjligt. En av förutsättningarna för en sådan rationalisering

är att ändamålsenliga lokaler finns att tillgå. En ur statens

synpunkt ekonomisk upprustning av lokalbeståndet förutsätter i många

fall att polishusen löses in. Föreslagen ändring av bemyndigandet skulle

vid bifall till motionerna i övrigt kunna tillämpas endast i anslutningtill

den del av anslaget som inte binds genom kontrakt under detta budgetår

och sålunda endast få sekundär betydelse.

Utskottet delar, i motsats till motionärerna, även departementschefens

åsikt att det i vissa fall kan vara lämpligt att tillgodose behovet av nya

lokaler genom nybyggnad i statlig regi. Kungl. Maj :t har i december 1966

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera polishus i Gävle samt att

därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Avsikten

är att program och byggnadsutformning skall kunna vara normgivande

för byggnader för liknande ändamål på andra orter. Det har ansetts särskilt

angeläget att alla möjligheter att nedbringa byggnadskostnaderna tillvaratas.

I oktober 1967 har projekteringsuppdrag även lämnats beträffande

polishus i Ängelholm.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 557 och II: 734 i vad de avser

anslagsberäkningen till Polishus m. m. för budgetåret 1968/

69 anvisar ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:557 och 11:734

i vad de avser bemyndigande för Kungl. Maj :t att fördela

köpeskillingen på fyra budgetår.

28) Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Kungl. Maj:t har (punkt

II: Ju: 2, s. 91—93) föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för

kriminalvården för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av

10 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 109 av herr Holmberg m. fl. och II: 152

av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning angående en anpassning

av kriminalvårdens anstaltsbyggande till moderna behandlingsprinciper,

dels de likalydande motionerna I: 227 av herr Dahlén m. fl. och II: 297

av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om

a) utredning med deltagande av behandlingsexpertis om fångvårdsanstalters

lampliga storlek och utformning samt att Kumlaanstalten, som ett

led i detta utredningsarbete, förses med den personal som ingick i de ursprungliga

planerna för anstalten,

b) utredning om frekvensen av s. k. skärningar vid olika anstalter samt

om orsakerna till dessa och åtgärder för att motverka dem.

Utskottet. Anslagsberäkningen för nästa budgetår anknyter till en i statsrådsprotokollet

redovisad investeringsplan. Denna plan tar upp den beräknade

medelsförbrukningen för innevarande och nästa budgetår beträffande

olika företag. Mot denna medelsberäkning har utskottet ingen erinran.

I investeringsplanen redovisas även de kostnadsramar som godtagits av

Kungl. Maj .t eller föreslås av kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté

samt departementschefens bedömning av dessa. Denna bedömning

lägges till grund för den nämnda beräkningen av medelsförbrukningen.

Fångvårdens byggnadskommitté har i samband med sina förslag för nästa

budgetår erinrat om att kommittén år 1965 lagt fram en tioårsplan för utbyggnaden

av kriminalvårdens anstaltssystem. Planen syftade till att dels

ersätta det gamla beståndet av uttjänta cellfängelser och dels möta det ökade

platsbehov som kunde väntas enligt en då föreliggande prognos. Denna prognos

bör enligt kommittén förnyas så snart erforderligt underlag finns. Tioårsplanens

målsättning har endast delvis återspeglats i de ekonomiska långtidsbedömningarna.

Det av kommittén framlagda och enligt ovan redovisade

förslaget till investeringsplan utgår i princip från 1965 års tioårsprogram.

Fångvårdsanstalterna byggs upp inom kriminalvårdsräjonger, fem geografiskt

bestämda grupper för ordinärt manligt klientel, och tre specialgrupper

— interneringsräjongen och ungdomsräjongen för män samt kvinnoräjongen.

I en räjong ingår centralanstalten, den slutna vårdanstalten, de

öppna anstalterna och kolonierna samt tillsynsanstalterna. Så många intagna

som möjligt förs över till de öppna anstalterna. Kritik har framförts

mot principerna för anstaltsbyggandet, främst såvitt avser centralanstalten

som den uppförts i Kurnla. Denna kritik har främst avsett att den lilla gruppens

princip inte praktiskt fungerade, att kontakterna mellan intagna, personal

och chef var otillfredsställande och att miljön var nedbrytande.

Med erinran om den nämnda kritiken framförs motionsyrkanden med

utredningskrav. I motionerna I: 109 och II: 152 anförs att det uppdrag

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

som getts kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården är alltför

begränsat och otillräckligt. Det förordas därför en förutsättningslös utredning

som bland annat skall överväga vad som från behandlingssynpunkt

är lämpligt och att man låter resultatet påverka anstaltsbeståndets utformning.

I motionerna I: 227 och II: 297 förordas en översyn av anstaltspolitiken

med särskilt sikte på anstalternas lämpliga storlek vid en avvägning

där vårdaspekterna går före de ekonomiska aspekterna.

Enligt utskottets mening bör frågan om centralanstalternas storlek och

utformning som hittills utredas och i första hand bedömas av fångvårdens

byggnadskommitté vari bland andra ingår företrädare för de fyra stora politiska

partierna i riksdagen. Enligt vad utskottet erfarit kommer till kommittén

att knytas nya ledamöter och experter genom vilka vårdaspekterna blir

ytterligare företrädda. Därigenom och även genom kontakter mellan byggnadskommittén

och kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården

får motionärernas huvudsakliga syften i dessa delar anses tillgodosedda.

Någon riksdagens åtgärd blir därför inte erforderlig.

Det har vidare upplysts att överläkartjänsten vid Kumlaanstalten kommer

att förenas med ett tilläggsarvode och att ökade förutsättningar nu

anses föreligga att få denna tjänst och även första läkartjänsten besatta.

Detta innebär såväl att förordade personalökningar tillgodoses i de centrala

delarna som att genom dessa resurser kan väntas ytterligare belysning av problemen

bakom de s. k. skärningarna. Vidare kan en viss avlastning väntas

för de rättspsykiatriska klinikerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 109 och II: 152 i

vad de avser utredning angående kriminalvårdens anstaltsbyggande,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:227 och 11:297 i

vad de avser utredningar om fångvårdsanstalters lämpliga

storlek och utformning samt om s. k. skärningar.

Stockholm den 27 februari 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

23

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),

fri: Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Bertil Petersson (s), Ottosson

(h), Per Jacobsson (fp), Wååg (s), Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep)

och herr Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s).

Blidfors (s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Lindahl (s), Antonsson (ep), fröken

Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp).

Reservationer

1) vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Avlöningar och Omkostnader)

av herrar Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson

(fp), Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep),

Bohman (h), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå

(fp), Antonsson (ep), fröken Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp) som

anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet bedömer»

och slutar med »och II: 719» bort ha följande lydelse:

»Utskottet bedömer visserligen utvecklingen av polisens effektivitet som

god men anser i likhet med vad som anförts i motionerna I: 109 och II: 152

samt I: 323 och II: 426 att Kungl. Maj :ts förslag inte är till fyllest i rådande

läge. Ökande brottslighet, lång tidsutdräkt för brottsutredningar, ganska

lag uppklaringsprocent, behov av ökad trafikövervakning och mycket omfattande

övertidsarbete för polispersonalen är företeelser som kräver en större

satsning. Utskottet finner det inte försvarligt att underskrida rikspolisstyrelsens

förslag, vilket redan det innebär en minskning med mer än 25 % av

det antal tjänster som styrelsens egen långtidsprognos förutsatte för budgetåret

1968/69. Utskottet delar departementschefens uppfattning att eif ökat

antal polistjänster medför eu nedgång i övertidsarbetet, varför en minskning

av kostnaderna för övertidsersättning kan beräknas. Utskottet förordar

eu ökning av polisorganisationen utöver Kungl. Maj :ts förslag med 114 tjänster

för polismän och 150 tjänster för annan personal till en beräknad kostnad

av sammanlagt 6 250 000, varav 250 000 avser omkostnader.

Utskottets nämnda ställningstagande samt det förhållandet att det bör ankomma

på rikspolisstyrelsen att besluta om fördelning av tjänsterna inom

olika distrikt med en inbördes avvägning av uppgifternas angelägenhet medför

att utskottet avstyrker motionerna I: 224 och II: 295, såvitt nu är i fråga,

samt motionerna I: 559 och II: 719.»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

*1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och

II: 426 och med avslag å motionerna 1: 224 och II: 295 samt

I: 559 och II: 719, de sex förstnämnda motionerna såvitt nu

är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Avlöningar för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 495 000 000

kr., varav 113 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

»

dels utskottets hemställan under 2. under förutsättning av bifall till yrkandet

beträffande 1. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 109 och II: 152 samt I: 323 och

II: 426, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lokala

polisorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisar ett förslagsanslag av 56 700 000 kr., varav 13 000 000

kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,»

2) vid punkten 1i (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar och Omkostnader)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),

Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Kommittén

för» och slutar med »detta hänseende» bort ha följande lydelse:

»En sådan förnyad principiell bedömning av avvägningen mellan de olika

behandlingsmomenten bör utföras inom kommittén för anstaltsbehandling

inom kriminalvården. Emellertid nödvändiggör den arbetstidsförkortning

som nu sker vid anstalterna att man ställer ökade anslag till förfogande för

internernas sysselsättning under den ökade fritid som de nu automatiskt

får. Från kriminalvårdsstyrelsen har man vid upprepade tillfällen framhållit

att fritiden är den mest problematiska tiden för de intagna och att

sysslolöshet föder disciplinproblem. Utskottet vill därför tillstyrka den föreslagna

ökningen av anslagen till fritidsverksamhet av olika slag.»

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Den nämnda»

och slutar med »häktades sysselsättning» bort ha följande lydelse:

»Det är uppenbart olyckligt att människor i pressande väntan på rättegång

hålls inspärrade utan rättegång även när det rör sig om kortare tidsperioder.

När häktningstiderna på grund av omfattande förundersökningar

eller överklagande utsträcks kan det ibland verka direkt nedbrytande. Man

har också från olika myndigheters sida uppmärksammat detta förhållande.

De nya allmänna häkten som nu iordningställts i olika delar av landet har

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

25

också försetts med lokaler för arbetsledare, närförråd och större källarförråd.

Hittills har dock endast ett av de åtta häkten som nu tagits i bruk erhållit

tjänster för arbetsledare. Utskottet anser att övriga häkten bör få de

tjänster som begärts.»

dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i

fråga, för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 112 935 000 kr.,

b) till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 35 053 000 kr.,»

b) av herr Kaijser (h).

3) vid punkten 16 (Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar) av herrar

Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp),

Wallmark (h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Bohman

(h), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp),

Antonsson (ep), fröken Ljungberg (h) och herr Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Frivården

har» och slutar med »av personalresurserna» bort ha följande lydelse:

»Med anledning av den kraftiga ökning av frivårdsklientelet som skett

i och med att nya former för frivård tillkommit genom brottsbalkens genomförande

m. fl. reformer ter det sig angeläget att ytterligare öka satsningen

på frivården. Från många skyddskonsulentdistrikt rapporteras om en utomordentligt

ogynnsam arbetssituation. Utskottet vill därför i princip tillstyrka

kriminalvårdsstyrelsens anslagsäskanden på denna punkt. Det förefaller

dock välbetänkt att Uppskjuta anvisandet av medel till personal till

de två frivårdshotell som är under uppförande till budgetåret 1969/70.»

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1:226 och 11:298, såvitt nu är i fråga, till

Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 652 000 kr.»

4) vid punkten 18 (Ersättningar till övervakare) av fru Elvy Olsson (ep),

herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep) och Antonsson (ep)

som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Någon

riksdagens» och slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:

»Därutöver finner utskottet det motiverat med en differentiering av arvo
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

dena efter uppdragens art. Ett högre arvode bör således utgå, exempelvis

när övervakningen avser internerings- eller ungdomsfängeiseldientel.»

dels utskottets hemställan under 2. borl ha följande lydelse:

»2. att riksdagen

a) i anledning av motionerna I: 107 och II: 221 ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört om differentiering av

övervakararvodena,

b) avslår motionerna I: 107 och II: 221 i övrigt.»

5) vid punkten 20 (Understöd åt villkorligt frigivna m. fl.) av herrar

Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvij Olsson (ep), herrar

Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Gustafsson i

Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Anslaget till understöd åt villkorligt frigivna har legat på samma nivå

sedan 1961/62. 1965/66 höjdes anslaget med 25 %. Under samma period har

levnadskostnadsindex höjts från 270 till 350. Samtidigt har också frivårdsklientelet

ökat med 34 %. Man har också nyligen infört möjlighet att ge

anstaltsintagna längre permissioner för sökande av arbete inför frigivningen.

Denna möjlighet har använts i mycket hög grad under innevarande

budgetår vilket inneburit en kraftig belastning av anslaget, eftersom dessa

personer fortfarande anses befinna sig i behandling inom kriminalvården

och därför i allmänhet inte kan erhålla socialhjälp. Med anledning av den

kraftiga ökningen av antalet personer som erhåller stöd av detta anslag

anser vi att en ökning bör ske.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionerna I: 226 och II: 298, såvitt nu är i

fråga, till Understöd åt villkorligt frigivna in. fl. för budgetåret

1968/69 anvisar ett anslag av 2 000 000 kr.»

6) vid punkten 22 (Kriminologisk forskning) av herrar Kaijser (h),

Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och fröken Ljungberg (h) som

anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »vara tillgodosett» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill dock i likhet med vad som framhållits i motionerna I: 109

och II: 152 betona angelägenheten av alt arbetet med planeringen av den

kriminologiska forskningen forceras.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 109 och

II: 152, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört om planeringen av den kriminologiska

forskningen,»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968 27

7) vid punkten 23 (Motioner angående bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens

humanisering) av herr Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),

Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening utför Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering

(KRUM) ett betydelsefullt arbete på det kriminalpolitiska fältet.

Särskilt vill utskottet understryka angelägenheten av den verksamhet som

bedrivs för att underlätta de frigivnas ofta svåra situation främst i form av

förmedling av kontakter med arbetsgivare, hyresvärdar och privatpersoner.

Mot bakgrund härav finner utskottet det motiverat att tillstyrka ett anslag

till förbundets verksamhet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna I: 549 och II: 577

till Bidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

50 000 kr.»

8) vid punkten 25 (Bidrag till politiska partier) av herrar Kaijser (h),

Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och fröken Ljungberg (h) som

anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»De i motionerna I: 38 och II: 56 anförda skälen för avslag av förslaget

om medelsanvisning finner utskottet övertygande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna 1:38 och 11:56

samt 11:425 avslår Kungi. Maj :ts förslag om anslag till

Bidrag till politiska partier för budgetåret 1968/69.»

9) vid punkten 27 (Polishus m. m.) av herrar Axel Andersson (fp), Per

Jacobsson (fp), Nihlfors (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Mundebo

(fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Den i» och

slutar med »i Ängelholm» bort ha följande lydelse:

»Avtal med stöd av det Kungl. Maj :t lämnade bemyndigandet har, enligt

vad som upplysts för utskottet, ännu inte medfört några väsentliga betalningsåtaganden

för de kommande budgetåren. Enligt utskottets mening bör

de kostnader om högst 20 milj. kr. för ettvart av budgetåren 1968/69_-

1970/71 som förutsatts vid 1967 års riksdags beslut och i Kungl. Maj :ts nu

föreliggande förslag kunna inrymma erforderliga medel för ändamålet. För

budgetåret 1968/69 erfordras därför endast en medelsanvisning av 20 milj.

kr. i enlighet med förslaget i motionerna I: 557 och II: 734. Med denna utgångspunkt

bör lämnat medgivande kvarstå och gälla i av departementschefen

förutsatt omfattning.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1968

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 557 och II: 734 i vad de avser

anslagsberäkningen till Polishus m. m. för budgetåret 1968/

69 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,»

10) vid punkten 28 (Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), fru Elvy Olsson

(ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep), Nihlfors (fp),

Gustafsson i Skellefteå (fp), Antonsson (ep) och Mundebo (fp) som anser

att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Enligt utskottets»

och slutar med »rättspsykiatriska klinikerna» bort ha följande

lydelse:

»Enligt utskottets mening är det väsentligt att en förnyad prövning av

centralanstalternas storlek och utformning kommer till stånd. I samband

härmed bör som ett led i den försöksverksamhet med olika behandlingsformer

som bör bedrivas i anslutning till utredningsarbetet Kumlaanstalten

förses med den personal som anstalten ursprungligen planerades för.

Utskottet finner det lämpligt att Kungl. Maj :t fattar beslut om de yttre formerna

för en sådan översyn.

Antalet skärningar tycks på senare tid ha tilltagit kraftigt och fall har

förekommit på många anstalter. Det är uppenbart att dessa utgör ett allvarligt

problem. Hittills har man enligt uppgift från kriminalvårdsstyrelsen

inte insamlat några statistiska uppgifter om denna företeelse. Det är av stor

vikt att man granskar problemet närmare och får möjligheter att ta reda på

vilka anstalter som haft särskilt många skärningar, vilka kategorier av intagna

det gällt och vilka typer av problem de haft. En sådan utredning och

insamlande av statistiskt material bör lämpligen ske på kriminalvårdsstyrelsen.

»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:227 och

il: 297, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört om utredningar beträffande fångvårdsanstalters

lämpliga storlek och utformning samt om s. k.

skärningar.»

b) av herr Kaijser (h)

c) av fröken Ljungberg (h).

MARCUS 80KTR. STHIM 1963 630032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1968:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom justitiedep a1 i texten
  2. Rskr. 1968:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utgifter på tilläggsstat II till riksStaten för budgetåret 1967/68 i vad proposition a1 i texten