Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nordiskt institut för samhällsplanering jämte motioner.

1968-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nordiskt institut för samhällsplanering jämte motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

5

Nr 48

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nordiskt

institut för samhällsplanering jämte motioner.

(2: a avd.)

PROPOSITIONEN

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt E 66) beräknat medel

till ett nordiskt institut för samhällsplanering, har Kungl. Maj:t i propositionen nr

20, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för

den 2 februari 1968, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet förordats sluta överenskommelse

med Danmark, Finland och Norge om inrättande och finansiering

av ett nordiskt institut för samhällsplanering, dels besluta att institutet skall inrättas

den 1 juli 1968, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta de i statsrådsprotokollet

förordade tjänsterna som professor i Uo 27, dels till Nordiska institutet

för samhällsplanering för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 263 000 kr.

Av propositionen inhämtas vidare att det föreslagna institutet avses bli ställt

under ledning av en styrelse med företrädare för nämnda fyra nordiska länder.

Det föreslås bli samordnat med den svenska konsthögskolans arkitekturskola

i fråga om personal och lokaler (på Skeppsholmen i Stockholm) dock utan att

dess självständighet i vad gäller styrelse och ekonomi inskränks. Vid institutet

kommer att bedrivas ettårig vidareutbildning av stads- och regionplanerare från

de nordiska länderna samt forskarutbildning och forskning. Intagningskapaciteten

avses bli 25 platser läsåret 1968/69 och 50 platser från och med 1969/70. Vid

institutet föreslås från och med nästa budgetår inrättade tre professurer, varav

en i fysisk planering, en i trafik- och kommunikationsteknik och en i ekonomisk

geografi med samhällsplanering. Kostnaderna för institutets drift beräknas under

det första verksamhetsåret uppgå till totalt 700 000 kr., av vilket belopp Sverige

avses bestrida tre åttondelar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

MOTIONERNA

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 752 av herr Fälldin m. fl. och II: 959 av herr

Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande

proposition måtte, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser inrättande

av en professur i trafik- och kommunikationsteknik och en professur i ekonomisk

geografi med samhällsplanering, bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur

i Uo 27 i regional och kommunal ekonomi och en professur i Uo 27 i kulturgeografi,

dels de likalydande motionerna I: 753 av herr Högström och II: 960 av herr

Wiklund i Härnösand vari hemställts att riksdagen — med ändring av vad som

föreslås i propositionen nr 20 — måtte besluta att det föreslagna institutet för

samhällsplanering samordnas med tekniska högskolan i Stockholm,

dels motionen II: 958 av herrar Bergman och Svanberg vari hemställts att riksdagen

vid behandlingen av ifrågavarande proposition måtte uttala att den vid det

nordiska institutet för samhällsplanering föreslagna professuren i trafik- och kommunikationsteknik

bör utbytas mot en professur i ett samhällsvetenskapligt ämne.

UTSKOTTET

Den proposition om ett nordiskt institut för samhällsplanering som nu förelagts

riksdagen är ett resultat av ett mångårigt nordiskt utredningsarbete. Den bygger

på ett förslag i frågan som i slutet av år 1966 framlades av en nordisk kommitté.

Detta förslag har remissbehandlats i Sverige varjämte under ärendets beredning

hos Kungl. Maj:t samråd ägt rum mellan de berörda nordiska regeringarna. Den

utformning som det blivande institutet fått i propositionen får givetvis ses mot

bakgrund av dessa internordiska överläggningar även om ett formligt avtal i

frågan ännu inte föreligger utan avses bli slutet först när Kungl. Maj:t erhållit

riksdagens bemyndigande därtill.

I frågan om institutets förläggning har Kungl. Maj:t i propositionen anslutit

sig till kommitténs förslag. Placeringen på Skeppsholmen i Stockholm i anslutning

till konsthögskolans arkitekturskola kan enligt kommittén väntas få stor praktisk

betydelse för båda parter och komma att bidraga till att en stimulerande vetenskaplig

miljö utvecklas. Departementschefen har anslutit sig till denna uppfattning

och betonat att institutet och arkitekturskolan så långt som möjligt bör samverka

i fråga om personal och lokaler samt, i den utsträckning det är lämpligt, samordna

utbildnings- och forskningsverksamheten.

I motionerna I: 753 och II: 960 erinras om att samhällsbyggande och planering

är verksamheter som i hög grad engagerar skilda områden inom samhällslivet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

7

och det betonas att utbildningen vid institutet inte får göras för snäv. Mot den

bakgrunden är frågan om institutets förläggning inte en fråga av underordnad betydelse.

Motionärerna uttrycker starka farhågor för att anknytningen till konsthögskolan

kommer att ge institutet en alltför ensidig inriktning och föreslår i stället

en anknytning till tekniska högskolan i Stockholm. Därigenom skulle institutets

möjligheter till en effektiv och tidsenlig insats i samhällsplaneringen med ett

slag vidgas.

Propositionens förslag om ämnesområden för de tre professurerna vid institutet

har väckt gensagor i de likalydande motionerna I: 752 och II: 959 samt i motionen

II: 958. De förstnämnda båda motionerna vänder sig mot en överbetoning

av samhällsplaneringens tekniska aspekter. Motionärerna uttalar att det nordiska

institutet bör baseras på de i dagens läge observerade väsentligaste förutsättningarna

för ett utvecklingsarbete inom samhällsplaneringen och att därför de tre professurerna

bör fördelas på följande tre väsentliga, i motionerna närmare specificerade

forsknings- och utvecklingsområden, nämligen regional och kommunal

ekonomi, fysisk planering och kulturgeografi med regionalvetenskap.

Även i motionen II: 958 uttalas att de fysiska och tekniska momenten överbetonats

i den föreslagna inriktningen av institutets verksamhet och inte balanseras

av samhällsvetenskapliga aspekter så som sker i den planering på vilken institutets

utbildning tar sikte. Den alltför tekniska inriktningen av institutet tar sig uttryck

dels i anknytningen till arkitekturskolan, vars två professorer förutsatts skola medverka

i institutets arbete, dels i de föreslagna ämnesområdena för de tre professurerna.

Motionärerna anser att den föreslagna professuren i trafik- och kommunikationsteknik

bör utbytas mot en professur i ett samhällsvetenskapligt ämne.

Den snabba tekniska utvecklingen och den rörlighet och föränderlighet som

kännetecknar dagens samhälle gör samhällsplaneringen till en utomordentligt angelägen

uppgift. Den mångfald av synpunkter som måste beaktas när det gäller

utformningen av morgondagens miljö ställer stora krav på omdöme, klarsyn och

kunskaper hos de människor som har att i de beslutande och i de tekniskt utredande

organen ta ställning till frågor om samhällsplanering. Utskottet ser med

tillfredsställelse att det mångåriga utredningsarbetet nu resulterat i ett förslag om

ett gemensamt nordiskt institut för samhällsplanering. I motionerna har anförts

intressanta synpunkter på väsentliga detaljer i förslaget nämligen institutets anknytning

till konsthögskolans arkitekturskola och de föreslagna professurernas

inriktning, och förslag har framförts om ändringar i dessa hänseenden.

Utskottet som har beaktat att propositionsförslaget får ses som ett uttryck för

den gemensamma nordiska ståndpunkt som man efter ett långt utredningsarbete

kommit fram till anser sig inte böra tillstyrka de i motionerna framförda förslagen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag men vill samtidigt betona vikten av att

de som i framtiden får ansvaret för verksamheten vid institutet och för dess fortsatta

utveckling har blicken öppen för de krav på allsidighet i utbildningen och

öppenhet för olika synpunkter som ställs på samhällsplanerarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 753 och II: 960

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet förordats sluta överenskommelse

med Danmark, Finland och Norge om inrättande och finansiering

av ett nordiskt institut för samhällsplanering,

b) beslutar att institutet skall inrättas den 1 juli 1968,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 752 och II: 959 samt II: 958 bemyndigar

Kungl. Maj:t att inrätta de i statsrådsprotokollet förordade tjänsterna

som professor i Uo 27,

3. att riksdagen till Nordiska institutet för samhällsplanering

för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 263 000 kr.

Stockholm den 19 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från f örsta kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Virgin (h), Axel

Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar

Kaijser (h), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Thorsten Larsson

(ep), Högström (s), Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Almgren

(s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Bergman (s), Turesson (h),

fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Tobé (fp),

Westberg (fp), Sjönell (ep), Jönsson i Arlöv (s) och Elmstedt (ep).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

Reservation

9

av herr Virgin (h), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Högström

(s), Bohman (h), Bergman (s), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå (fp), Tobé (fp)

och Westberg (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet som»

och slutar med »på samhällsplanerarna» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har i motionerna I: 752 och II: 959 framförts starka

skäl för inrättande av professurer i regional och kommunal ekonomi samt i kulturgeografi

i stället för de föreslagna professurerna i trafik- och kommunikationsteknik

respektive ekonomisk geografi med samhällsplanering. Utskottet anser det

önskvärt att professurer i förstnämnda båda ämnen i första hand kommer till stånd

men anser sig, med hänsyn till att propositionsförslaget betraktas som ett uttryck

för den gemensamma nordiska ståndpunkt som man efter ett långt utredningsarbete

kommit fram till, inte kunna gå längre än till att förorda att riksdagen

bemyndigar Kungl. Maj:t att — därest möjligheter därtill efter eventuellt erforderliga

överläggningar med de andra nordiska ländernas regeringar visar sig föreligga

_ inrätta professurer enligt förslaget i ifrågavarande motioner i stället för professurer

i trafik- och kommunikationsteknik respektive ekonomisk geografi med

samhällsplanering. Kungl. Maj:t bör sålunda erhålla ett i förhållande till förslaget

i propositionen vidgat bemyndigande i vad gäller inrättande av professurer. Vid

bifall till vad utskottet sålunda föreslagit får även yrkandet i motionen II: 958

anses vara i viss mån tillgodosett. Vad angår det nya institutets förläggning biträder

utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionerna I: 753 och

IT: 960. Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till särskilt uttalande eller erinran i anledning av Kungl. Maj:ts förslag.»

dels att utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 752 och II: 959 samt II: 958 bemyndigar Kungl.

Maj:t att vid nordiska institutet för samhällsplanering inrätta tre

professurer i Uo 27 med i första hand den ämnesinriktning som

förordats av utskottet och i andra hand den som förordats i statsrådsprotokollet,

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående nordiskt institut för samhällsplanering. a1 i texten