Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.

1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:53, Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 53—57

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård

samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 319 av herr Sveningsson m.fl. och II: 399

av fru Sundberg m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med syfte

att lämna förslag om uppläggningen av undervisningen i miljövård från

grundskolestadiet till specialutbildning av miljövårdstekniker.

I de likalydande motionerna I: 534 av fru Nilsson och II: 678 av herrar

Larsson i Borrby och Boo har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla dels om en grundlig översyn av läroplanerna på alla

utbildningsnivåer så att alla elever får elementära kunskaper om miljöfrågor

för att lättare förstå och bedöma miljöproblemen, dels om åtgärder för

att ge lärarna möjligheter till utbildning angående miljöfrågorna ävensom

att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår att läroplanerna för

grundskolan, fackskolan och gymnasiet förutsätter att undervisning meddelas

i miljöfrågor på skolans samtliga stadier. Emellertid har överstyrelsen

själv med hänsyn till att miljövården är ett av det moderna samhällets

väsentligaste problem ifrågasatt, om skolans undervisning i detta avseende

är tillfyllest, om tillräckliga resurser ställs till undervisningens förfogande

och om föreslagna förändringar är tillräckliga, överstyrelsen har de frågor

som motionärerna berör under utredning och avser att under utredningen

ompröva miljövårdsundervisningen på samtliga stadier i skolan, att utreda

behovet av speciella utbildningslinjer för att tillgodose samhällets behov av

för uppgiften särskilt utbildad personal samt att utreda konsekvenserna

för lärarutbildning och lärarfortbildning. I utredningsarbetet kommer överstyrelsen

att anlita all erforderlig expertis.

Utskottet som är helt ense med motionärerna om miljöfrågornas mycket

stora betydelse vill kraftigt understryka vikten av att utbildningsväsendet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 53—57

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

tillgodoser det mycket stora behov som föreligger av orientering, undervisning

och utbildning inom detta område. Med den utredning som påbörjats

inom skolöverstyrelsen synes emellertid syftet med motionerna vara tillgodosett

och dessa behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 319 och II: 399,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 534 och II: 678.

Stockholm den 26 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger

Andersson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Rikard Svensson (s), fru

Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Herbert

Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep) och

Wirtén (fp) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),

Mellqvist (s), Bergman (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson

(s), herrar Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), Tobé (fp), Westberg

(fp), Svanberg (s), Nordstrandh (h), fru Ludvigsson (s) och herr Elmstedt

(ep).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

3

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 6 mars 1968 över motionerna

1:319 och 11:399 samt 1:534 och 11:678

SÖ delar motionärernas uppfattning om behovet av undervisning i miljövård

på skolans alla stadier. Läroplanerna innehåller också i flera sammanhang

formuleringar som understryker detta.

I Läroplan för grundskolan sägs bl. a. i ett särskilt avsnitt om undervisning

i naturvård (s. 43—44):

»Ett viktigt arbetsfält är också att lära allmänheten att rätt umgås med

naturen och att inte onödigtvis störa och skada växt- och djurvärld, gröda

och skog eller skräpa ned och orsaka annan otrivsel i markerna. För såväl

dagens som morgondagens samhälle framstår det därför som en nödvändighet,

att naturvårdsfrågorna väl beaktas i undervisningen.»

I lågstadiets hembygdskunskap anges som huvudmoment bl. a. »Naturvård

och djurskydd» (s. 231) och detta utvecklas närmare under anvisningarna

(s. 235 och 259).

För mellanstadiets naturkunskap och högstadiets biologi ges i målen för

ämnena bl. a. den gemensamma formuleringen:

»Undervisningen skall inriktas på att väcka ansvarskänsla för naturen

och respekt för allt levande. Den bör stimulera lusten till naturstudier och

hjälpa eleverna att kunna uppleva naturens skönhet» (s. 273 respektive

278).

För högstadiets biologiundervisning framhålls också bl. a. att undervisningen

skall klargöra de levande varelsernas beroende av varandra och av

naturen i övrigt (s. 278). Ett av huvudmomenten formuleras »Människans

ansvar för naturen». Mot denna bakgrund sägs i anvisningarna:

»Det är väsentligt, att undervisningen fostrar till ansvar för naturen.

Förutom vid exkursioner kan detta ske i flera olika sammanhang. Under

studiet av en naturtyp kan man t. ex. framhålla den viktiga ekologiska faktor,

som människans åtgärder i naturen utgör.» (s. 281)

I Läroplanen för fackskolan ges ett formellt underlag för undervisning

i naturvård främst i ämnet biologi, som obligatoriskt förekommer på social

linje. I Förslag till disposition av studieplan anges:

»Mänskliga åtgärder som innebär vanskötsel av produktionssystemet.

Naturvårdens betydelse.» (s. 229)

För ämnet gymnastik, som förekommer obligatoriskt på samtliga linjer,

anges i Kommentarer till speciella kursmoment under rubriken Orientering:
»Vid

all undervisning i ämnet bör för övrigt varje medborgares ansvar

och skyldigheter i fråga om naturvården understrykas.» (s. 534)

Ett formellt underlag kan också sägas föreligga för ämnena samhällskunskap,

(social linje s. 164, ekonomisk linje s. 177, teknisk linje s. 180),

socialkunskap (s. 183) och ergonomi (s. 305).

I Läroplan för gymnasiet intar naturvårdsfrågorna en framskjuten plats

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 53—57

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968

inom ämnena biologi och naturkunskap. Så anges som främsta mål för biologiundervisningen

att den har till uppgift:

»att belysa problem som har att göra med omsättningen och jämvikten

i naturen samt med människans försörjning» (s. 326).

Som huvudmoment under ämnet naturkunskap anges: »Naturen och

människan» (s. 341). Av anvisningar och kommentarer framgår, att undervisningen

i de båda ämnena är ämnad att allsidigt belysa naturvårdsproblemen

och ge förståelse för orsakssammanhangen. En relativt utförlig diskussion

förs i läroplanen under rubrikerna »Ekologi» (s. 335—336), »Människan

och naturen» (s. 353) samt »Omsättningen och jämvikten i naturen»

(s. 356—357). Uppläggningen kan exemplifieras genom de avslutande orden

under Ekologi:

»Som exempel på effekten av människans ingrepp i naturen kan anföras

luft- och vattenföroreningar, jordförstöring, erosions- och sedimentationsproblein,

exploatering av grus och sand.

Materialet är så utomordentligt tacksamt att idén om naturvård snarast

framgår som en logisk följd av redan kända ekologiska sammanhang.»

Formellt underlag för undervisning i naturvård finns också i ämnena

samhällskunskap (s. 228), socialkunskap (s. 249), ergonomi (s. 409—410)

samt gymnastik (s. 765).

Även vid läroplansöversijnen av grundskolan har hänsyn tagits till samhällsutvecklingen

på det aktuella området. I kommentarerna till enskilda

ämnens kursplaner heter det för biologin bl. a.:

»Ett ämnesmoment, som får en starkare accentuering, är människans

ansvar för naturen och miljövårdens grunder.»

Med hänsyn till att miljövården utgör ett av det moderna samhällets

väsentligaste problem kan emellertid ifrågasättas om skolans undervisning

i detta avseende är tillfyllest, om tillräckliga resurser ställs till undervisningens

förfogande och om föreslagna förändringar är tillräckliga. SÖ har

därför redan de frågor som motionärerna berör under utredning. SÖ avser

därvid att ta till omprövning miljövårdsundervisningen på samtliga skolstadier,

att utreda behovet av speciella utbildningslinjer för att tillgodose

samhällets behov av för uppgiften särskilt utbildad personal samt att utreda

konsekvenserna för lärarutbildning och lärarfortbildning. SÖ kommer

att i detta arbete anlita all erforderlig expertis.

Mot bakgrund av detta syns motionärernas krav sakligt sett vara tillgodosedda

varför motionsyrkandena inte torde böra föranleda någon särskild

åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.