Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.
1968-03-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:53, Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.
Dokumentets text
Nr 53—57
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
1
Nr 53
Utlåtande i anledning av motioner om undervisningen i miljövård
samt om undervisning och utbildning i miljöfrågor.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna I: 319 av herr Sveningsson m.fl. och II: 399
av fru Sundberg m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med syfte
att lämna förslag om uppläggningen av undervisningen i miljövård från
grundskolestadiet till specialutbildning av miljövårdstekniker.
I de likalydande motionerna I: 534 av fru Nilsson och II: 678 av herrar
Larsson i Borrby och Boo har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla dels om en grundlig översyn av läroplanerna på alla
utbildningsnivåer så att alla elever får elementära kunskaper om miljöfrågor
för att lättare förstå och bedöma miljöproblemen, dels om åtgärder för
att ge lärarna möjligheter till utbildning angående miljöfrågorna ävensom
att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.
Utskottet. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår att läroplanerna för
grundskolan, fackskolan och gymnasiet förutsätter att undervisning meddelas
i miljöfrågor på skolans samtliga stadier. Emellertid har överstyrelsen
själv med hänsyn till att miljövården är ett av det moderna samhällets
väsentligaste problem ifrågasatt, om skolans undervisning i detta avseende
är tillfyllest, om tillräckliga resurser ställs till undervisningens förfogande
och om föreslagna förändringar är tillräckliga, överstyrelsen har de frågor
som motionärerna berör under utredning och avser att under utredningen
ompröva miljövårdsundervisningen på samtliga stadier i skolan, att utreda
behovet av speciella utbildningslinjer för att tillgodose samhällets behov av
för uppgiften särskilt utbildad personal samt att utreda konsekvenserna
för lärarutbildning och lärarfortbildning. I utredningsarbetet kommer överstyrelsen
att anlita all erforderlig expertis.
Utskottet som är helt ense med motionärerna om miljöfrågornas mycket
stora betydelse vill kraftigt understryka vikten av att utbildningsväsendet
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 53—57
2
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
tillgodoser det mycket stora behov som föreligger av orientering, undervisning
och utbildning inom detta område. Med den utredning som påbörjats
inom skolöverstyrelsen synes emellertid syftet med motionerna vara tillgodosett
och dessa behöver därför inte föranleda någon åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 319 och II: 399,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 534 och II: 678.
Stockholm den 26 mars 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger
Andersson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Rikard Svensson (s), fru
Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Herbert
Larsson (s), Rönnberg (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep) och
Wirtén (fp) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s),
Mellqvist (s), Bergman (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson
(s), herrar Johansson i Norrköping (s), Källstad (fp), Tobé (fp), Westberg
(fp), Svanberg (s), Nordstrandh (h), fru Ludvigsson (s) och herr Elmstedt
(ep).
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
3
Bilaga
Skolöverstyrelsens yttrande den 6 mars 1968 över motionerna
1:319 och 11:399 samt 1:534 och 11:678
SÖ delar motionärernas uppfattning om behovet av undervisning i miljövård
på skolans alla stadier. Läroplanerna innehåller också i flera sammanhang
formuleringar som understryker detta.
I Läroplan för grundskolan sägs bl. a. i ett särskilt avsnitt om undervisning
i naturvård (s. 43—44):
»Ett viktigt arbetsfält är också att lära allmänheten att rätt umgås med
naturen och att inte onödigtvis störa och skada växt- och djurvärld, gröda
och skog eller skräpa ned och orsaka annan otrivsel i markerna. För såväl
dagens som morgondagens samhälle framstår det därför som en nödvändighet,
att naturvårdsfrågorna väl beaktas i undervisningen.»
I lågstadiets hembygdskunskap anges som huvudmoment bl. a. »Naturvård
och djurskydd» (s. 231) och detta utvecklas närmare under anvisningarna
(s. 235 och 259).
För mellanstadiets naturkunskap och högstadiets biologi ges i målen för
ämnena bl. a. den gemensamma formuleringen:
»Undervisningen skall inriktas på att väcka ansvarskänsla för naturen
och respekt för allt levande. Den bör stimulera lusten till naturstudier och
hjälpa eleverna att kunna uppleva naturens skönhet» (s. 273 respektive
278).
För högstadiets biologiundervisning framhålls också bl. a. att undervisningen
skall klargöra de levande varelsernas beroende av varandra och av
naturen i övrigt (s. 278). Ett av huvudmomenten formuleras »Människans
ansvar för naturen». Mot denna bakgrund sägs i anvisningarna:
»Det är väsentligt, att undervisningen fostrar till ansvar för naturen.
Förutom vid exkursioner kan detta ske i flera olika sammanhang. Under
studiet av en naturtyp kan man t. ex. framhålla den viktiga ekologiska faktor,
som människans åtgärder i naturen utgör.» (s. 281)
I Läroplanen för fackskolan ges ett formellt underlag för undervisning
i naturvård främst i ämnet biologi, som obligatoriskt förekommer på social
linje. I Förslag till disposition av studieplan anges:
»Mänskliga åtgärder som innebär vanskötsel av produktionssystemet.
Naturvårdens betydelse.» (s. 229)
För ämnet gymnastik, som förekommer obligatoriskt på samtliga linjer,
anges i Kommentarer till speciella kursmoment under rubriken Orientering:
»Vid
all undervisning i ämnet bör för övrigt varje medborgares ansvar
och skyldigheter i fråga om naturvården understrykas.» (s. 534)
Ett formellt underlag kan också sägas föreligga för ämnena samhällskunskap,
(social linje s. 164, ekonomisk linje s. 177, teknisk linje s. 180),
socialkunskap (s. 183) och ergonomi (s. 305).
I Läroplan för gymnasiet intar naturvårdsfrågorna en framskjuten plats
•fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 53—57
4
Statsutskottets utlåtande nr 53 år 1968
inom ämnena biologi och naturkunskap. Så anges som främsta mål för biologiundervisningen
att den har till uppgift:
»att belysa problem som har att göra med omsättningen och jämvikten
i naturen samt med människans försörjning» (s. 326).
Som huvudmoment under ämnet naturkunskap anges: »Naturen och
människan» (s. 341). Av anvisningar och kommentarer framgår, att undervisningen
i de båda ämnena är ämnad att allsidigt belysa naturvårdsproblemen
och ge förståelse för orsakssammanhangen. En relativt utförlig diskussion
förs i läroplanen under rubrikerna »Ekologi» (s. 335—336), »Människan
och naturen» (s. 353) samt »Omsättningen och jämvikten i naturen»
(s. 356—357). Uppläggningen kan exemplifieras genom de avslutande orden
under Ekologi:
»Som exempel på effekten av människans ingrepp i naturen kan anföras
luft- och vattenföroreningar, jordförstöring, erosions- och sedimentationsproblein,
exploatering av grus och sand.
Materialet är så utomordentligt tacksamt att idén om naturvård snarast
framgår som en logisk följd av redan kända ekologiska sammanhang.»
Formellt underlag för undervisning i naturvård finns också i ämnena
samhällskunskap (s. 228), socialkunskap (s. 249), ergonomi (s. 409—410)
samt gymnastik (s. 765).
Även vid läroplansöversijnen av grundskolan har hänsyn tagits till samhällsutvecklingen
på det aktuella området. I kommentarerna till enskilda
ämnens kursplaner heter det för biologin bl. a.:
»Ett ämnesmoment, som får en starkare accentuering, är människans
ansvar för naturen och miljövårdens grunder.»
Med hänsyn till att miljövården utgör ett av det moderna samhällets
väsentligaste problem kan emellertid ifrågasättas om skolans undervisning
i detta avseende är tillfyllest, om tillräckliga resurser ställs till undervisningens
förfogande och om föreslagna förändringar är tillräckliga. SÖ har
därför redan de frågor som motionärerna berör under utredning. SÖ avser
därvid att ta till omprövning miljövårdsundervisningen på samtliga skolstadier,
att utreda behovet av speciella utbildningslinjer för att tillgodose
samhällets behov av för uppgiften särskilt utbildad personal samt att utreda
konsekvenserna för lärarutbildning och lärarfortbildning. SÖ kommer
att i detta arbete anlita all erforderlig expertis.
Mot bakgrund av detta syns motionärernas krav sakligt sett vara tillgodosedda
varför motionsyrkandena inte torde böra föranleda någon särskild
åtgärd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.