Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1968-03-26 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten

för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner.

(4:e avd.)

SJÄTTE HUVUDTITELN

Kommunikationsdepartementet m. m.

1) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag

(punkterna Al—A4, s. 18—20 i utdrag av statsrådsprotokollet över komuiunikationsärenden

för den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 6 149 000 kr.,

2. till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 335 000 kr.,

3. till Kommittéer in. m. ett reservationsanslag av 4 200 000

kr., därav 1 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 240 000 kr.

Landsstaten

2) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s. 21—38)

föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 213 955 000 kr.

Summan av de för budgetåret 1967/68 uppförda anslagen Överståthållarämbetet:

Avlöningar och Länsstyrelserna: Avlöningar samt del av anslaget

Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm m. m. utgör 198 340 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:593 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och

11:749 av herr Nihlfors m.fl. vari hemställts att riksdagen måtte dels be1—Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

sluta uttala sig för att alla tillgängliga resurser sätts in för att stävja skattefusket

och de tendenser till ökning som nu förefinns, dels i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om förslag till nästa års riksdag om en betydande ökning

av personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer samt att

Kungl. Maj :t i övrigt måtte beakta vad som anförts i motionerna rörande

revisionsdetaljernas ställning och behovet av personalutbildning,

dels motionen II: 93 av herr Werbro vari hemställts att riksdagen måtte

besluta att i varje län inrätta en arvodestjänst som länsbrandchef och tillika

beredskapschef.

Utskottet. Under förevarande punkt lämnas i statsrådsprotokollet bl. a.

en redogörelse för innehållet i ett av 1964 års civilbefälhavarutredning

framlagt betänkande (stencilerat) rörande civilbefälhavarnas ställning och

uppgifter samt för remissyttrandena i de delar som rör civilbefälhavarnas

uppgifter och befogenheter i fred jämte civilbefälhavarnas fredsorganisation.

Departementschefen förklarar sig i anslutning härtill dela statskontorets

uppfattning att den av utredningen föreslagna fredsorganisationen bör

genomföras på försök samt föreslår i anledning härav viss personalförstärkning

på två civilbefälhavarkanslier.

Vidare erinras om att Stockholms stad och Stockholms län den 1 januari

1968 lagts samman till ett nytt län, kallat Stockholms län, och länsstyrelsen

i förutvarande Stockholms län och överståthållarämbetet slagits samman

till en länsstyrelse för det nya länet. Verksamheten på naturvårdsområdet

har organiserats om fr. o. m. den 1 juli 1967. På regional nivå innebär den

nya organisationen bl. a. att länsingenjörskontoren har förts över från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen (numera vägverket) till länsstyrelserna.

Under år 1967 har länsindelningsutredningen, länsförvaltningsutredningen

och landskontorsutredningen avgett sina förslag. Dessa har sänts till ett

stort antal remissinstanser för yttrande före den 1 mars 1968. Länsdemokratiutredningen

väntas enligt propositionen lämna sitt förslag under år

1968. Departementschefen framhåller i anslutning härtill att en genomgripande

samhällsomdaning pågår och att utvecklingen gör en aktiv samhällsplanering

nödvändig. Den statliga delen av denna verksamhet ankommer i

stor utsträckning på länsstyrelserna, som på det regionala planet har att

svara för bl. a. samordning av planeringsverksamheten i länen.

Enligt vad som vidare framgår av propositionen har Kungl. Maj :t uppdragit

åt statskontoret att undersöka organisationen, arbetsformerna och

personalbehovet inom länsstyrelserna och avge de förslag som föranleds av

undersökningen.

I avvaktan på att ställning kan tas till de olika utredningsförslag som

föreligger eller väntas komma på länsstyrelseområdet och även i avvaktan

på resultatet av statskontorets organisationsundersökning anser departementschefen

framställningarna om personalökningar böra bedömas restrik
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

3

tivt. Med hänsyn till arbetsansvällningen i vissa län anses dock vissa personalförstärkningar

nödvändiga. Sålunda föreslås bl. a. personalen för länsplaneringsverksamhet

i storstadslänen skola förstärkas och naturvårdssektionerna

i vissa län ges ökade resurser. Viss utökning av personalen för

taxeringsrevisionsverksamhet tillstyrks och taxeringsorganisationen i Stockholm

anses böra byggas ut. Den försöksverksamhet som nu pågår vid ett

antal varuskattekontor föreslås utvidgas att omfatta ytterligare några kontor.

I enlighet med det anförda beräknas medel för ett antal nya tjänster för

nämnda arbetsuppgifter.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag. Vad departementschefen

i samband därmed anfört och förordat har inte gett utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande. Vidkommande vissa motionsledes

väckta frågor får utskottet anföra följande.

1 motionerna 1:593 och 11:749 har hemställts att riksdagen måtte dels

besluta uttala sig för att alla tillgängliga resurser sätts in för att stävja skattefusket

och de tendenser till ökning däri som nu förefinns, dels hos Kungl.

Maj :t anhålla om förslag till nästa års riksdag om en betydande ökning av

personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer samt att Kungl.

Maj :t i övrigt måtte beakta vad som anförts i motionerna rörande revisionsdetalj

ernås ställning och behovet av personalutbildning.

Utskottet vill för sin del i likhet med motionärerna kraftigt understryka

det angelägna i att skattefusket med all kraft motarbetas. Vad beträffar

personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer vill utskottet erinra

om den relativt betydande ökning av dessa som av Kungl. Maj :t under

förevarande punkt föreslagits och av utskottet i det föregående tillstyrkts.

Förslag i ämnet har vidare lagts fram av landskontorsutredningen

i dess nyligen avgivna betänkande »Skatteförvaltningen» (SOU 1967:221,

och frågorna härom är f. n. föremål för beredning inom Kungl. Maj :ts

kansli. Slutligen må erinras om det förenämnda uppdraget till statskontoret

att undersöka organisationen, arbetsformerna och personalbehovet inom

länsstyrelserna. Utskottet anser sig kunna utgå från att därvid även de av

motionärerna aktualiserade spörsmålen om behovet av förstärkning av

taxeringsrevisionsverksamheten in. in. vederbörligen beaktas. Med hänsyn

jämväl härtill har utskottet inte funnit sig berett att tillstyrka att riksdagen

på sätt motionärerna yrkat nu begär förslag i ämnet till nästa års riksdag

samt avstyrker därför motionerna i fråga.

I motionen 11:93 har yrkats att riksdagen måtte besluta att i varje län

inrätta en arvodestjänst som länsbrandchef och tillika beredskapschef. Utskottet

vill i anledning härav erinra om att särskild översyn rörande bl. a.

de av motionären aktualiserade frågorna pågår genom räddningstjänstutredningen.

Vid sådant förhållande och i avvaktan på resultatet av utredningens

arbete har utskottet inte funnit sig kunna biträda motionärens

yrkande och avstyrker följaktligen motionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1968

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 213 955 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 593 och II: 749,

3. att riksdagen avslår motionen II: 93.

3) Länsstyrelserna: Sjukvård m. in. m. fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 2—B 9, s. 38—48) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Länsstyrelserna: Sjukvård m.m. ett förslagsanslag

av 600 000 kr.,

2. till Länsstyrelserna: Reseersättningar ett förslagsanslag

av 5 800 000 kr.,

3. till Länsstyrelserna: Expenser ett förslagsanslag av

41 240 000 kr.,

4. till Länsstyrelserna: Publikationstryck ett förslagsanslag

av 430 000 kr.,

5. till Fögderiorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 75 065 000 kr.,

6. till Fögderiorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 8 220 000 kr.,

7. till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 65 920 000 kr.,

8. till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader ett

förslagsanslag av 12 480 000 kr.

Planväsendet

4) Statens planverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna Cl—C 3, s. 49—56) hemställer utskottet
att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens planverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 14 214 000 kr.,

2. till Statens planverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag

av 1 515 000 kr.,

3. till Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. ett

reservationsanslag av 1 000 kr.

Vägväsendet

5) Statens vägverk: Förvaltningskostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 58—59) hemställer utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

5

att riksdagen till Statens vägverk: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

9 711 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

6) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 2, s. 59) hemställer utskottet

att riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

7) Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 3, s. 60) hemställer utskottet

att riksdagen till Reglering av vissa skador inom statens

vägverks ämbetsområde för budgetåret 1968/69 anvisar ett

förslagsanslag av 1 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

8) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till

vägunderhåll och vägbyggnader samt diverse ändamål. Före behandlingen

av de skilda anslagen har Kungl. Maj :t (s. 60—75) lämnat en allmän översikt

över beräkningen av väganslagen in. in.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under

de skilda väganslagen m. m. innebär

att till Vägunderhållet anvisas ett reservationsanslag av 631,5 milj. kr.

(punkt D4, s. 75—78),

att till Vägbyggandet anvisas ett reservationsanslag av 640,5 milj. kr.

(punkt D5, s. 78—80),

att till Bidrag till underhåll av vägar och gator anvisas ett förslagsanslag

av 93 milj. kr. (punkt D 6, s. 80 och 81),

att till Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag

av 270 milj. kr. (punkt D 7, s. 81 och 82),

att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag

av 47,5 milj. kr. (punkt D8, s. 82 och. 83) och att under budgetåret

1968/69 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag

av 20 milj. kr. (punkt D 9, s. 83 och 84),

att till Utredningar m. m. anvisas ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

(punkt D 10, s. 84 och 85)

samt att till Avsättning tiU statens automobilskattemedelsfond anvisas ett

förslagsanslag av 0,001 milj,, kr. (punkt D 11, s. 85 och 86).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr G år 1968

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 344 av herrar Dahlén och Bengtson

samt II: 435 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen

måtte vid sin behandling av D 4 Vägunderhållet under sjätte huvudtiteln

för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 656 500 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels motionen II: 752 av herrar Nilsson i Lönsboda och Antby vari hemställts

att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets

huvudtitel punkt D 8 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. besluta

att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag om 50 milj. kr. att avskrivas mot

automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:596 av herrar Ottosson och Strandberg

samt II: 753 av herr Nordgren vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att vid fördelning av vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen

hänsyn måtte tagas till de speciella förhållanden som råder

i bl. a. Jämtlands län och som medför fördyrade byggnads- och underhållskostnader,

dels de likalydande motionerna 1:605 av herr Österdahl och 11:743 av

herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Trälcumla vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam utredning

syftande till en utvidgning av reglerna för statsbidrag till enskilda vägar

att gälla samtliga enskilda vägar vilkas underhåll övertagits av kommun

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t jämväl hemställer om en

utredning syftande till en samordning av det enskilda vägunderhållet med

den statliga vägförvaltningen,

dels de likalydande motionerna 1:242 av herr Strandberg m. fl. och II: 301

av herrar Bengtson i Solna och Lothigius vari hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös

utredning rörande vägväsendets framtida finansiering, varvid särskilt

större kapitalkrävande investeringar beaktas,

dels de likalydande motionerna 1:600 av herr Åkerlund och 11:739 av

herr Bengtson i Solna vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t framlägga förslag om sådan utformning av bestämmelserna,

att driftkostnaderna för belysning av riksvägar kan inräknas

i det vägunderhåll som bestrides av staten,

dels motionen II: 751 av herrar Nilsson i Agnäs och Ringaby vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att användandet av s. k. vägsalt på gator

och gångbanor förbjudes,

dels de likalydande motionerna 1: 238 av herrar Ove Karlsson och Ivar

Andersson samt 11:306 av herr Persson i Tandö m. fl. vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag

i frågan om en mellanriksväg Dalarna—norra Värmland—Oslo,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, nr 6 år 1968

7

dels motionen II: 302 av herrar Björk och Bengtsson i Landskrona vari

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att

Kungl. Maj :t ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag

att uppsätta hjälptelefoner vid vissa vägar i enlighet med vad som i motionen

uttalats,

dels de likalydande motionerna I: 24 av herr Thorsten Larsson in. fl. och

It: 38 av herr Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag angående

anläggande av särskilda filer för den långsamma trafiken på större vägar

i enlighet med vad i motionerna anförts.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har styrelsen för statens vägverk

hl. a. lämnat en redogörelse för bilismens och vägtrafikens utveckling

samt vägarnas standard och det aktuella upprustningsbehovet. Mot bakgrund

härav har styrelsen hemställt om en medelsanvisning av 675 milj. kr.

för det statliga vägunderhållet och 705 milj. kr. för den ordinarie statliga

väg- och brobyggnadsverksamheten samt 100 milj. kr. resp. 335 milj. kr. för

statsbidrag till underhåll och byggande av kommunala vägar och gator. För

statsbidragsgivningen till den enskilda väghållningen har begärts 78 milj.

kr., varav 53 milj. kr. till underhåll och 25 milj. kr. till byggande.

Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet -— avseende

såväl ordinarie investeringar som beredskapsarbeten — av investeringarna

inom väg- och gatubyggandet under femårsperioden 1962—1966

samt beräknade utgifter för åren 1967 och 1968. I anslutning härtill erinras

om att beredskapsarbeten under senare år utgjort en betydande del av de

totala investeringarna i landsbygdens vägnät. Arbetena har nästan helt avsett

företag i flerårsplanerna, varigenom åtskilliga sådana kommit till utförande

tidigare än beräknat.

För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagstilldelningen

för väg- och gatubyggandet bibehållas på nuvarande höga nivå men med

hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte ökas ytterligare.

Enligt de fastställda flerårsplanerna för perioden 1967—1971 skall drygt

70% av vägbyggnadsanslaget år 1971 användas till byggande av riksvägar

medan ungefär 23 % skall gå till länsvägar och ödebygdsvägar. I och med

detta har enligt vad som anföres i propositionen utvecklingen mot att ökad

vikt läggs vid de vägar som får bära största delen av den expanderande trafiken

ytterligare befästs. Vid prioriteringen av projekten i flerårsplanerna

har också eftersträvats att tillgodose näringslivets behov av tillfredsställande

t ransportmöj ligheter.

Anslaget till det statliga vägunderhållet föreslås för nästa budgetår (avseende

kalenderåret 1969) skola höjas med 24,2 milj. kr. till 631,5 milj. kr.,

medan anslaget till vägbyggandet (likaledes avseende kalenderåret 1969)

upptas med 640,5 milj. kr., varav ca 32 milj. kr. hänför sig till administra
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

tionskostnader. Ramarna för medelsförbrukningen för vägunderhåll och

vägbyggnader föreslås till samma belopp som de nämnda anslagen.

Det förutsätts vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget

så medger eller påkallar bemyndiga vägverket att utöka underhålls-

och byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning av

631,5 milj. kr. resp. 640,5 milj. kr. genom att under budgetåret i förväg ta

i anspråk erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen

som blir anvisade för verksamheten under andra halvåret 1969. En

minskning av verksamheten skall också kunna ske om så erfordras från

arbetsmarknadssynpunkt.

Underhållsanslaget för den kommunala väghållningen beräknas till 93

milj. kr. För bidrag till byggande av vägar och gator föreslås en oförändrad

medelsomslutning om 270 milj. kr. och en anslagsanvisning av samma storlek.

Anslagen för bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar tas

upp med 47,5 resp. 20 milj. kr. De sammanlagda utgifterna under de olika

väganslagen m. m. beräknas därmed till 1 702,5 milj. kr.

Anslagen till Utredningar in. m. och Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

upptas till 1 milj. kr. resp. 1 000 kr.

För administration och diverse ändamål beräknas — inklusive vissa anslag

under andra, femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna —

sammanlagt 481,4 milj. kr. Det totalbelopp som avses skola täckas av

automobilskattemedlen skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till

(1 702,5 + 481,4) 2 183,9 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en minskning

med ca 140 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas

till 2 813,9 milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget,

vilket per den 30 juni 1967 uppgick till ca 628 milj. kr., komma att under

budgetåret ökas med ca 630 milj. kr.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag beträffande det statliga vägunderhållet

har i motionerna I: 3H och II: 435 hemställts om en ytterligare ökning

av anslaget till 656,5 milj. kr. En höjning med 25 milj. kr. har därvid

ansetts böra ske av posten till förstärkt vägunderhåll, som av departementschefen

beräknats till 68,3 milj. kr. mot av vägverket föreslagna 102,9 milj.

kr.

Med hänsyn till de krav som ställs på underhållsverksamheten och till

vikten av att vidmakthålla den standard på vägnätet som uppnås vid olika

ny- och ombyggnadsarbeten finner utskottet i likhet med departementschefen

att anslaget till det statliga underhållet bör höjas. Av samhällsekonomiska

skäl har dock även utskottet funnit höjningen böra begränsas till det

av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet och anslaget i dess helhet alltså böra

fastställas till 631,5 milj. kr. I anslutning härtill vill utskottet erinra om

att under de senaste åren även beredskapsmedel i betydande utsträckning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

9

utnyttjats för arbeten avseende förstärkt vägunderhåll. För åren 1966 och

1967 uppgick sålunda utgifterna härför till 50,8 resp. 55,2 milj. kr. Utskottet

avstyrker under hänvisning till det anförda motionerna i fråga.

Anslaget till det statliga vägbyggandet anser utskottet i enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag böra tas upp med 640,5 milj. kr. Medelsförbrukningen

beräknas till samma belopp, vilket innebär att en i förhållande till innevarande

år i det närmaste oförändrad omslutning av investeringsverksamheten

kan uppnås.

Beträffande det enskilda vägunderhållet har utskottet likaledes funnit sig

böra godta Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag på 47,5 milj. kr., innebärande

en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Eu

ofördelad reservation av samma storleksordning föreligger även. Utskottet

avstyrker följaktligen det i motionen II: 752 framförda yrkandet om en höjning

till 50 milj. kr.

De av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett

utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i

samband därmed anfört och förordat. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder

Kungl. Maj :ts förslag att — på samma sätt som skett för innevarande

budgetår — 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget

tilldelas Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, att användas under

särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

I motionerna I: 242 och II: 301 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

mätte hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande vägväsendets

framtida finansiering. Enligt motionärerna bör därvid lånefinansiering

resp. avgiftsfinansiering i vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar

såsom motorvägar och storbroar prövas antingen inom pågående utredningars

ram eller inom en ny utredning.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att frågan om avgiftsfinansiering

av vägar och broar senast utretts av 1960 års vägsakkunniga. I sitt år

1962 avgivna bestänkande härom (SOU 1962: 26) framhöll de sakkunniga att

de tann grundregeln om att de för den allmänna samfärdseln nödiga vägarna

och förbindelserna i princip skall byggas genom det allmänna och att avgifter

inte får uttagas för deras begagnande helt riktig samt i sig själv innebära

stora fördelar. Dess tillämpning i praktiken ansågs nämligen bl. a.

innebära, att en angelägenhetsgradering av de för utbyggnad aktuella företagen

sker samt att sådana företag, vilkas tillkomst ej är tillräckligt motiverade

ur ekonomiska eller andra synpunkter, ej kommer till stånd.

Även om behovet av en viss avgiftsfinansierad förbindelse vore så stort, att

en investering i och för sig sannolikt skulle vara företagsekonomiskt lönsam,

kunde vid bedömandet av härom uppkommande frågor dock inte bortses

från allmänna prioriteringsgrunder. För dess utförande måste nämligen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1!)68

kapitalmarknaden i motsvarande mån tas i anspråk — kanske till nackdel

för andra viktiga investeringar. Avgörande för ställningstagandet härvid

borde till sist vara omfattningen av samhällets totala resurser, vilka alltid

måste framstå som begränsade. Frågan om avgiftsfinansiering borde också

ses mot bakgrunden av den totala motorfordonsbeskattningens storlek.

De sakkunnigas förslag anmäldes i propositionen nr 191 till 1963 års riksdag

och lämnades utan erinran av såväl departementschefen som riksdagen

(S3LU 1, rskr 424).

Senast vid fjolårets riksdag avstyrkte utskottet motioner av samma innebörd

som de nu aktuella motionerna. Utskottet, som inte funnit skäl ändra

ståndpunkt härvidlag, vill i sammanhanget också erinra om det utredningsarbete

som f. n. pågår inom dels utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar

m. m., dels bilskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av dessa

utredningar och under hänvisning jämväl till vad i det föregående anförts

avstyrker utskottet således motionerna i fråga.

I motionerna I: 596 och II: 753 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte anhålla att vid fördelning av vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen

hänsyn måtte tas till de speciella förhållanden som råder i bl. a.

Jämtlands län och som medför fördyrade byggnads- och underhållskostnader.

Sådan hänsyn tas emellertid enligt vad utskottet erfarit redan nu och

några besvär över medelstilldelningen till länet har ej heller anförts. Utskottet

förutsätter för sin del att de av motionärerna åberopade förhållandena

— jämte andra inverkande faktorer av vikt såsom trafikens intensitet och

sammansättning in. in. — även fortsättningsvis vederbörligen beaktas vid

medelstilldelningen samt finner följaktligen motionerna inte böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 605 och II: 743 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om dels skyndsam utredning syftande till en utvidgning av reglerna

för statsbidrag till enskilda vägar att gälla samtliga enskilda vägar,

vilkas underhåll övertagits av kommun, dels utredning syftande till en

samordning av det enskilda vägunderhållet med den statliga vägförvaltningen.

Vid bedömningen av de med bidragsgivningen till de enskilda vägarna

sammanhängande frågorna måste, såsom utskottet vid flera tillfällen tidigare

framhållit, hänsyn tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet

och kommunikationerna i allmänhet. De av motionärerna upptagna

frågorna har dock utretts senast av 1960 års vägsakkunniga som 1962 avgav

ett särskilt betänkande om statsbidrag till enskild väghållning, m. in.

(SOU 1962: 6). Av Kungl. Maj :t i anledning härav framlagda förslag prövades

av 1963 års riksdag som beslutade avsevärda förbättringar i bidragsgivningen

på förevarande område. Den av motionärerna ånyo aktualiserade

frågan om ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller — i liknan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 11)68

11

de syfte — en samordning mellan statlig och enskild väghållning har därvid

av såväl organisatoriska som ekonomiska skäl inte befunnits möjlig att

genomföra.

I sammanhanget må dock erinras om att vägförvaltningarna under vissa

villkor och i den mån resurserna medger åtar sig att mot särskild ersättning

biträda de enskilda väghållarna med väghållningen. Under hänvisning till

vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna.

Ej heller har utskottet funnit sig kunna biträda det i motionerna 1:238

och II: 306 framförda yrkandet att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer

om utredning och förslag i fråga om en mellanriksväg Dalarna—norra

Värmland—Oslo. Såsom utskottet framhöll vid 1966 års riksdag (SU 6, s. 9)

i anledning av då väckta motioner i samma fråga bör nämligen spörsmålet

härom behandlas i den för prövning av vägfrågor stadgade ordningen. Utskottet

är alltjämt av samma uppfattning och finner följaktligen motionerna

inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vidkommande det i motionen II: 751 framställda yrkandet att riksdagen

måtte besluta att användandet av vägsalt på gator och gångbanor förbjudes

vill utskottet erinra om att användningen av salt — med eller utan sand —

i halkbekämpande syfte främst är betingad av trafiksäkerhetsskäl och dessutom

sammanhänger med frågor av sådan teknisk natur att det torde få

ankomma på vägverket att pröva desamma samt vidtaga eventuellt erforderliga

åtgärder. Verket har också bedrivit viss försöks- och undersökningsverksamhet

på området samt förklarat sig fortlöpande följa frågan

i samarbete med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet. Under

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i fråga.

I motionen II: 302 har yrkats att riksdagen måtte hemställa att Kungl.

Maj :t ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag att upprätta

hjälptelefoner vid vissa vägar. I sitt utlåtande nr 6 (p. 3) vid fjolårets

riksdag framhöll utskottet att härmed sammanhängande spörsmål sedan

någon tid är under övervägande inom vägverket. Då utskottet alltjämt anser

sig kunna utgå från att verket vidtar lämpliga åtgärder i syfte att ernå en

tillfredsställande lösning av frågan synes någon särskild framställning i

ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

I motionerna I: 600 och II: 739 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

framlägger förslag om sådan utformning av bestämmelserna för vägunderhållet

att driftkostnaderna för belysning av riksvägar kan inräknas i det

vägunderhåll som bestrids av staten. Utskottet vill i anledning härav erinra

om att 1960 års vägsakkunniga, som beräknar slutföra sitt arbete under

innevarande vår, jämlikt meddelade direktiv bl. a. har att utreda frågan

om vägbelysningen. Förslag i ämnet kommer också enligt vad utskottet

erfarit att framläggas av utredningen. I avvaktan härpå anser utskottet nå
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

gon särskild åtgärd från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför

motionerna i fråga.

I motionerna I: 2b och II: 38 har yrkats att riksdagen i enlighet med vad

i motionerna anförts hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och

förslag angående anläggande av särskilda filer för den långsamma trafiken

på större vägar.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande framstår i och

för sig som välmotiverat. Det anses emellertid enligt vad utskottet erfarit

inom vägverket inte vara helt klart, att trafiksäkerheten enbart främjas

genom anläggande av föreslagna omkörningsfiler. Vägsträckor med omkörningsfiler

kan nämligen i viss mån jämföras med trefiliga vägar, vilka enligt

utländska erfarenheter har en hög olycksfrekvens. Med ledning av vägverkets

uppfattning om det allmänna vägnätets standard bedöms vidare kostnaden

för ett totalt genomförande på riksvägar och större länsvägar av omkörningsfiler

i den omfattning motionärerna föreslagit bli högst avsevärd.

En viss restriktivitet anses böra iakttagas vid punktvisa investeringar av

ifrågavarande karaktär då i annat fall det totala vägbyggnadsprogrammet

kan bli påverkat i ogynnsam riktning. I första hand bör sålunda vägbyggnadsmedlen

satsas på totalombyggnad av de större vägar som har nedsatt

framkomlighet.

Någon särskild utredning av det slag motionärerna förordat synes i vart

fall inte vara erforderlig då det enligt utskottets uppfattning torde ankomma

på vägverket att fortlöpande pröva standardfrågor av det slag varom

här är fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 344 och II: 435 till Vägunderhållet

för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av

631 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen till Vägbyggandet för budgetåret 1968/69

anvisar ett reservationsanslag av 640 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Bidrag till underhåll av vägar och gator ett förslagsanslag

av 93 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) till Bidrag till byggande av vägar och gator ett reservationsanslag

av 270 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 752 till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

13

m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 47 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) medger att under budgetåret 1968/69 statlig lånegaranti

för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för

vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,

5. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Bidrag till byggande av enskilda vägar ett reservationsanslag

av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) till Utredningar m. m. ett reservationsanslag av

1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

c) till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 242 och II: 301,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 596 och II: 753,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 605 och II: 743,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 238 och II: 306,

10. att riksdagen avslår motionen II: 751,

11. att riksdagen avslår motionen 11:302,

12. att riksdagen avslår motionerna 1:600 och II: 739,

13. att riksdagen avslår motionerna 1:24 och 11:38.

Trafiksäkerhet

9) Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj :t har

(punkt E 1, s. 87—89) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag

av 3 680 000 ler., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 240 av herrar Strandberg och Brundin

samt II: 305 av herrar Lothigius och Bengtson i Solna vari hemställts att

riksdagen till statens trafiksäkerhetsverk för budgetåret 1968/69 för förvaltningskostnader

måtte anvisa ett förslagsanslag om 3 812 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 243 av herr Strandberg m. fl. och II: 303

av herr Grebäck in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställer att en utredning tillsättes i syfte att snabbt inkomma med

förslag rörande NTF :s framtida ställning i förhållande till trafiksäkerhetsverket,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

dels de likalydande motionerna I: 50 av herr Holmberg m. fl. och II: 78

av herr Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungi.

Maj :t måtte dels uttala nödvändigheten av ökade insatser för att förbättra

trafiksäkerheten i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionerna,

dels ock överlämna motionerna till statens trafiksäkerhetsverk och statens

trafiksäkerhetsråd med anmodan för dessa att i sitt arbete beakta vad i

motionerna framförts,

dels de likalydande motionerna I: 346 av herr Dahlén in. fl. och //: 445

av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungi. Maj :t måtte hemställa om tillsättande av en parlamentarisk

utredning om trafiksäkerhetsfrågor med uppgift att behandla bl. a.

i motionerna berörda frågeställningar,

dels de likalydande motionerna I: 61 av herr Hjorth in. fl. och II: 92 av fru

Thunvall och herr Blomkvist vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller att trafiksäkerhetsverket i god tid informerar om

nya säkerhetsbestämmelser i vad avser bilens utrustning m. m.

Utskottet. Förevarande anslag tas av Kungl. Maj :t för nästa budgetår

upp med 3 680 000 kr. För att i trafiksäkerhetsarbetet de nödvändiga kontakterna

med kommuner, trafiksäkerlietskommittéer samt föreningar och

organisationer skall kunna upprätthållas beräknar departementschefen därvid

medel för bl. a. sju byråassistenter med placering en på varje centralort

i den regionala organisationen. Medel beräknas också för fyra tjänstemän

som skall vara kontaktmän på regional nivå mellan trafiksäkerhetsverket

och skolmyndigheterna när det gäller trafikundervisningen i skolorna.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna

I: 240 och II: 305 yrkats en höjning av anslaget till 3 812 000 kr. i syfte

att i enlighet med verkets förslag även möjliggöra anställande av en forskningschef

i Ce 1, en förste byråsekreterare i Ae 24 samt en kansliskrivare

i Ae 11.

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan med hänsyn bl. a. till

den personalökning redan Kungl. Maj :ts förslag innebär funnit sig kunna

godta detsamma samt avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

I motionerna 1:50 och 11:78 har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte dels uttala nödvändigheten av ökade insatser för

att förbättra trafiksäkerheten i enlighet med de riktlinjer som angivits i

motionerna, dels ock överlämna motionerna till statens trafiksäkerhetsverk

och statens trafiksäkerhetsråd med anmodan för dessa att i sitt arbete

beakta vad i motionerna framförts.

Vidare har i motionerna I: 346 och II: 445, såvitt nu är i fråga, yrkats

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om tillsättande av en parlamentarisk

utredning av trafiksäkerhetsfrågor med uppgift att behandla

bl. a. i motionerna berörda frågeställningar.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att de av motionärerna upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

15

tagna spörsmålen vid fjolårets riksdag ingående behandlades av utskottet

i dess utlåtande nr 89 angående inrättande av statens trafiksäkerhetsverk

in. in. Utskottet framhöll därvid att det fann det angeläget att man söker få

ett mer samlat grepp på trafiksäkerhetsfrågorna. Kungl. Maj :ts förslag om

inrättande av ett trafiksäkerhetsverk m. m. syftade emellertid bl. a. härtill.

I anslutning till förenämnda uttalande redovisade utskottet även en rad åtgärder

som vidtagits eller planerats i samma syfte, A^ar jämte hänvisades

till pågående utrednings- och undersökningsverksamhet på trafiksäkerhetsområdet.

I den inledande översikten i årets statsverksproposition erinras också

om att statsmakterna under år 1967 fattat flera andra för trafiksäkerhetsarbetet

betydelsefulla beslut. Principbeslut har sålunda fattats om införande

av nytt körkortssystem och en förbättrad förarutbildning m. m. Besluten

skall genomföras när frågan om ett centralt körkortsregister och om körkortens

utformning lösts. En utredning härom har tillsatts. Vidare har nya

arbetstidsregler inom vägtrafiken tillkommit. Bestämmelser har också meddelats

om s. k. differentierad hastighetsbegränsning. Dessa bestämmelser

innebär att ett system med hastighetsgränser för samtliga vägar skall prövas,

varvid gränserna bestäms med hänsyn främst till vägarnas beskaffenhet.

Vägtrafikförordningens bestämmelser om axeltryck, bruttovikt och högsta

tillåtna hastighet för fordonskombinationer har ändrats vid årsskiftet.

En ny bestämmelse om maximilängd för fordon har införts. Ordningen för

meddelande av lokala trafikföreskrifter och dispenser i fråga om särskilda

transporter har samtidigt ändrats. Skärpta föreskrifter om fordons beskaffenhet

och utrustning från trafiksäkerhetssynpunkt har också införts med

giltighet från den 1 januari 1968.

Kommunikationsdepartementets expertgrupp beträffande bilavgaser bär

under året avlämnat två utredningsrapporter. Den ena har föranlett föreskrifter

om sluten vevhusventilation på bensindrivna bilar. Den andra rapporten

som remissbehandlas rör åtgärder mot avgaser från dieseldrrvna

fordon. En sakkunnig inom departementet har framlagt en promemoria

med vissa undersökningar rörande konsumentupplysning om bilar. I samband

med arbetet på säkrare trafikmiljö har departementet kontaktat vissa

kommuner för genomförande av försöksverksamhet i syfte att finna riktlinjer

för trafiksanering i äldre bebyggelse. När det gäller planering av ny

bebyggelse från trafiksäkerhetssynpunkt kommer enligt propositionen statens

planverk och statens \fäg\''erk inom kort att gemensamt utfärda nya

anvisningar. Så har numera skett.

Utskottet vill AÅdare erinra om det arbete som pågår inom transportforskningsutredningen

och som bl. a. berör trafiksäkerhetsforskningen och

dess organisation. Enligt vad utskottet erfarit beräknar utredningen kunna

slutföra sitt arbete under innevarande vår.

Med beaktande av sålunda anförda förhållanden och med hänsyn jämväl

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

till den omfattande utrednings- och forskningsverksamhet i övrigt som alltjämt

pågår inom här ifrågavarande område finner utskottet anledning

inte föreligga att från riksdagens sida begära särskilda åtgärder av det

slag som yrkats i motionerna 1: 50 och II: 78. Utskottet anser sig f. ö. kunna

utgå från att såväl trafiksäkerhetsverket som trafiksäkerhetsrådet med

största uppmärksamhet följer utvecklingen beträffande de av motionärerna

aktualiserade spörsmålen samt för statsmakterna framlägger därav föranledda

förslag. Under hänvisning till det anförda avstyrkes motionerna i

fråga.

Ej heller finner utskottet i vart fall f. n. motiverat att på sätt i motionerna

I: 346 och II: 445 yrkats begära tillsättandet av en parlamentarisk

utredning om trafiksäkerhetsfrågor. Utskottet vill dock i likhet med motionärerna

understryka frågornas stora vikt samt förutsätter att därest av förhållandena

så befinnes påkallat eller eljest önskvärt en översyn i en eller

annan form kommer till stånd. Av det anförda följer att utskottet i denna

del avstyrker även de nu aktuella motionerna.

I motionerna I: 243 och II: 303 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer att en utredning tillsättes i syfte att snabbt inkomma med förslag

rörande NTF:s framtida ställning i förhållande till trafiksäkerhetsverket.

Enligt vad utskottet erfarit har frågan härom nyligen varit föremål för

överläggningar inom en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet

i syfte att åstadkomma en bättre samordning av de båda organens

verksamhet. Med hänsyn härtill och då en omprövning av härmed sammanhängande

frågor även kan komma att aktualiseras i samband med prövningen

av transportforskningsutredningens aviserade utredningsförslag rörande

bl. a. trafiksäkerhetsforskningens organisation och arbetsformer

m. in. finner utskottet motionerna inte böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionerna I: 61 och II: 92 har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller att trafiksäkerhetsverket i god tid informerar om

nya säkerhetsbestämmelser i vad avser bilens utrustning m. in. Då genom

del nya trafiksäkerhetsverkets tillkomst bättre organisatoriska möjligheter

än tidigare för information av detta slag torde föreligga och då utskottet

förutsätter att behovet av åtgärder i angivet syfte av verket vederbörligen

beaktas synes motionerna inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens

sida. Motionerna i fråga avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 240 och II: 305 till Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 3 680 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

17

2. att riksdagen avslår motionerna I: 50 och II: 78,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:346 och II: 445

i vad de avser tillsättande av en parlamentarisk utredning

av trafiksäkerhetsfrågor,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:243 och 11:303,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 61 och II: 92.

10) Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Med

tillstyrkande av1 Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E2—E4, s. 89—91)

hemställer utskottet,

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 8 348 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av

1 000 kr.,

3. till Bidrag till trafiksåkerhetsfråmjande åtgärder vid

järnvägskorsningar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

11) Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 5, s. 91—94)

föreslagit riksdagen att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 2 508 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I delta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna

I: 346 av herr Dahlén m. fl. och II: 445 av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu

är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte till Trafiksäkerhetsforskning

anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 109 000 kr. förhöjt

reservationsanslag av 3 617 000 kr.

Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj:t för nästa budgetår

föreslagit en medelsanvisning av 2 508 000 kr. I anledning härav har i motionerna

1:346 och 11:445 hemställts om en höjning av anslaget till av

trafiksäkerhetsrådet begärda 3 617 000 kr.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att trafiksäkerhetsrådet

ges ökade resurser för sin angelägna och betydelsefulla verksamhet.

Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelstilldelningen bör dock möjliggöra

en ökning av forskningsinsatserna på trafiksäkerhetens område. Såsom

av punkten 9 i det föregående framgår beräknas inom kort transportforskningsutredningen

lägga fram ett betänkande rörande bl. a. trafiksäkerhetsforskningens

organisation och arbetsformer m. m. I avvaktan på resultatet

härav och under hänvisning jämväl till vad utskottet under förenämnda

punkt i övrigt anfört rörande vidtagna åtgärder och pågående

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

verksamhet på Irafiksäkerhetsfältet har utskottet funnit sig kunna godta

Kungl. Maj :ts förslag angående medelsberäkningen. Motionerna i fråga

avstyrkes följaktligen i berörda del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:346 och 11:445, såvitt nu är

i fråga, till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69

anvisar ett reservationsanslag av 2 508 000 kr., att avräknas

mot automobil skattemedlen.

12) Kostnader för övergång till högertrafik. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt E 6, s. 94—95) hemställer utskottet

att riksdagen till Kostnader för övergång till högertrafik

för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av

20 000 000 kr., att avräknas mot automobilslcattemedlen.

13) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 7, s. 95—97) hemställer

utskottet

att riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1968/69 anvisar

ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

14) Allmän översikt över beräkningen av anslagen till sjöfartsverket

m. m. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. Före behandlingen av de

skilda anslagen till sjöfartsverket har Kungl. Maj :t (s. 98—117) lämnat en

allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten m. m. samt beräkningen

av anslagen till sjöfartsverket.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under

de skilda anslagen till sjöfartsverket innebär

att till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader anvisas ett förslagsanslag

av 4 791 000 kr. (punkt F 1, s. 110—112),

att till Fartygsinspektion m. m. anvisas ett förslagsanslag'' av 4 389 000 kr.

(punkt F 2, s. 112 och 113),

att till Sjösäkerhet anvisas ett förslagsanslag av 59 653 000 kr. (punkt

F 3, s. 113 och 114),

att till Sjömätning m. m, anvisas ett förslagsanslag av 7 459 000 kr.

(punkt F 4, s. 114 och 115),

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

19

att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 21 000 000 kr. (punkt

F 5, s. 115 och 116),

att till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder anvisas ett förslagsanslag

av 290 000 kr. (punkt F 6, s. 116),

att till Bidrag till fiskehamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag av

1 000 kr. (punkt F 7, s. 116 och 117),

samt att till Bidrag till småbåtshamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag

av 2 600 000 kr. (punkt F 8, s. 117), att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 597 av herr Schött och II: 759 av herr

Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte under sjätte huvudtiteln

till Bidrag till småbåtshamnar in. in. anvisa 4 207 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen,

dels motionen 11: 75fr av herrar Norrby och Wiklund i Stockholm vari

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att sjöfartsstyrelsen

ges i uppdrag att i samråd med bl. a. båtsportorganisationerna

snabbt klarlägga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för

att stimulera båtsporten,

dels motionen II: 758 av herrar Thylén och Bengtson i Solna vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl.

Maj :t måtte besluta att kostnaderna för småledernas prickning skall täckas

av automobilskattemedel,

dels de likalydande motionerna! I: 353 av fru Segerstedt Wiberg och

II: f/43 av herr Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t inte måtte vidtaga några höjningar

av nu utgående fyr- och båkavgifter utan att förslag om en på de faktiska

kostnaderna baserad, regionalt anpassad, farleds- och lotsavgift först

avgivits,

dels de likalydande motionerna I: 166 av fröken Stenberg m. fl. och II: 223

av herrar Nilsson i Agnäs och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till ändring

av nu gällande fyr- och båkavgifter så att handelsfartyg av hög isklass erhåller

lägre avgifter än fartyg av låg isklass.

Utskottet. I statsverkspropositionen erinras om att sjöfartsstyrelsens anslagsframställning

för nästa budgetår ansluter sig till programbudgetmetodikens

principer. De under budgetåret 1966/67 vunna erfarenheterna av det

koncentrerade anslagssystemet liksom av den försöksvis tillämpade kostnadsredovisningen

har legat till grund för beräkning av resultat och anslag

för olika aktiviteter. Departementschefen understryker värdet av styrelsens

arbete på programbudgetteknikens område och anser det angeläget att arbetet

fortsätter för att i samband med omorganisation av verket ligga till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

grund för utformningen av ett nytt anslagssystem. Vad departementschefen

i samband därmed anfört har inte gett utskottet anledning till erinran.

Sjöfartsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning

av 102,6 milj. kr. på driftbudgeten och 28,4 milj. kr. på kapitalbudgeten.

Departementschefens ställningstaganden till sjöfartsverkets förslag under

driftbudgeten innebär en medelsanvisning av 100,2 milj. kr., dvs. en

ökning med 2,7 milj. kr. i förhållande till innevarande år. Av beloppet avser

4,8 milj. kr. sjöfartsstyrelsens förvaltningskostnader, 4,4 milj. kr. fartygsinspektion

m. in., 59,6 milj. kr. sjösäkerhet, 7,5 milj. kr. sjömätning

m. m„ 21 milj. kr. isbrytning, 0,3 milj. kr. underskott vid vissa statliga

hamnar och farleder, 1 000 kr. bidrag till fiskehamnar m. in. och 2,6 milj.

kr. bidrag till småbåtshamnar in. in. Härutöver föreslås på kapitalbudgeten

ett belopp av 25,7 milj. kr. för investeringar i sjöfartsmateriel in. in.

Sammanlagt föreslås således för sjöfartsverket anslag om 125,9 milj. kr.,

vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 9,5

milj. kr.

Enligt departementschefen har den på riksstatens inkomstsida redovisade

nettouppbörden i sjöfartsverkets verksamhet för budgetåret 1968/69 beräknats

till sammanlagt ca 72,4 milj. kr. Hänsyn har därvid tagits till viss

höjning av fyr- och båkavgiften. Vidare räknas med en mindre höjning av

lotsavgiften. Utöver dessa inkomster beräknas sjöfartsverkets fond tillföra

staten inkomster om ca 10,3 milj. kr. Då statens utgifter för sjöfartsverket

över driftbudgeten för nästa budgetår enligt beräkningarna skulle uppgå

till 100,2 milj. kr. — varav dock 2,6 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen

— skulle statens nettoutgifter för sjöfartsverket under budgetåret

uppgå till ca 15 milj. kr. Hänsyn har då inte tagits till komplementkostnader

om ca 19 milj. kr. avseende pensioner m. m.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 597 och II: 759

hemställts om en höjning av anslaget till bidrag till småbåtshamnar in. m.

till 4 207 000 kr.

Reservationen under förevarande anslag har från utgången av budgetåret

1965/66 till utgången av budgetåret 1966/67 ökat med 2,1 milj. kr. Med

de 4,2 milj. kr. som anvisats för innevarande budgetår uppgår tillgängliga

medel till 11,5 milj. kr. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig kunna

godta Kungl. Maj :ts förslag att beräkna medelsanvisningen för nästa budgetår

till 2,6 milj. kr. och avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om vissa av sjöf artsutredningen

i ett under 1967 avgivet betänkande (stencilerat) framlagda förslag rörande

bl. a. bidragsgivningen till småbåtshamnar. Utredningen framhåller att

statsbidragsgivningen till småbåtshamnarna enligt utredningens uppfattning

inte är en uppgift som ryms inom den framtida målsättningen för

sjöfartsverket. Utredningen anser därför att naturvårdsverket bör överta

ansvaret även för planeringen och prioriteringen av fritidshamnar lika väl

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

21

som för övriga anläggningar för det rörliga friluftslivet. Det under sjätte

huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till småbåtshamnar m. m. bör i konsekvens

härmed överföras till nionde huvudtiteln och bidragsgivningen

överlåtas åt naturvårdsverket.

Utredningens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. I avvaktan

på resultatet härav och Kungl. Maj :ts prövning av frågan finner utskottet

anledning inte föreligga att på sätt i motionen II: 754 föreslagits riksdagen

hos Kungl. Maj :t nu hemställer att sjöfartsstyrelsen ges i uppdrag att i

samråd med bl. a. båtsportorganisationerna snabbt kartlägga behovet av

ytterligare åtgärder från statens sida för att stimulera båtsporten. Motionen

i fråga avstyrks följaktligen.

Utskottet tillstyrker även i övrigt de av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningarna

och har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i sammanhanget anfört beträffande verksamhetens inriktning

och omfattning under nästa budgetår. Beträffande anslaget till investeringar

inom sjöfartsverkets fond har utskottet yttrat sig under punkten

11 i sitt utlåtande nr 9.

I motionerna I: 353 och II: 443 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte anhålla att några höjningar av nu utgående fyr- och båkavgifter

inte företas utan att förslag om en på de faktiska kostnaderna baserad

regionalt anpassad farleds- och lotsavgift först avgivits.

Enligt vad utskottet erfarit kommer sjöfartsutredningen redan under innevarande

år att lägga fram förslag rörande bl. a. avgiftsfrågorna på hithöranie

område. Det oaktat bär Kungl. Maj :t redan nu föreslagit viss höjning av

fyr- och båkavgiften, vilket förslag utskottet lämnar utan erinran. Bl. a. i

avvaktan på förenämnda utrednings resultat liksom på lotsorganisationsutredningens

ställningstaganden i dessa frågor finner utskottet de ifrågavarande

motionerna inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1:166 och 11:223 vari

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till ändring

av nu gällande fyr- och båkavgifter så att handelsfartyg av hög isklass

erhåller lägre avgifter än fartyg av låg isklass. Utskottet vill i anslutning

härtill erinra om att frågan om avgiftsbeläggning av den statliga isbrytarhjälp

som lämnas är föremål för överväganden inom såväl sjöfartsstyrelsen

som sjöf artsutredningen.

I motionen II: 758 slutligen har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t beslutar att kostnaderna för

småledernas ^prickning skall täckas av automobilskattemedel.

I statsverkspropositionen har departementschefen i berörda fråga hänvisat

till ett av lotsorganisationsutredningen avgivet yttrande enligt vilket möjligheter

föreligger till besparingar i materiel och arbetskraft genom indragning

av sådana farleder som numera saknar betydelse för handelssjöfarten.

Utskottat har för sin del i nu förevarande sammanhang inte funnit anled
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196S

ning till erinran häremot men anser sig kunna utgå från att härmed sammanhängande

spörsmål kommer att aktualiseras i samband med prövningen

av sjöfar t sutredningens förenämnda betänkanden. Under hänvisning

härtill avstyrks motionen i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag

av 4 791 000 kr.,

b) till Fartygsinspektion in. m. ett förslagsanslag av

4 389 000 kr.,

c) till Sjösäkerhet ett förslagsanslag av 59 653 000 kr.,

d) till Sjömätning m. m. ett förslagsanslag av 7 459 000

kr.,

e) till Isbrytning ett förslagsanslag av 21 000 000 kr.,

f) till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder

ett förslagsanslag av 290 000 kr.,

g) till Bidrag till fiskehamnar m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 597 och II: 759 till Bidrag till

småbåtshamnar m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett

reservationsanslag av 2 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen avslår motionen II: 754,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 353 och II: 443,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 166 och II: 223,

6. att riksdagen avslår motionen II: 758.

15) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader m. fl. anslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 9—F 13, s.

118—121) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

ett anslag av 1 000 kr.,

2. till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag

av 575 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag

av 325 000 kr.,

4. till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett

förslagsanslag av 700 000 kr.,

5. till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. ett förslagsanslag

av 600 000 kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

23

Institut m. m.

16) Transportnämnden: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

G 1, s. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till Transportnämnden: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 594 000

kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna

I: 599 av herr Sveningsson och II: 742 av herr Bengtson i Solna m.fl. vari

hemställes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om förslag till sådan decentralisering av den nya transportnämnden

att en regional nämnd kan inrättas i varje landsting.

Utskottet. Den fr. o. m. den 1 januari 1968 inrättade transportnämnden

har, som departementschefen under förevarande punkt erinrat om, övertagit

centrala civila transportkommitténs arbetsuppgifter samt vissa uppgifter

från statens biltrafiknämnd, bl. a. bidragsgivningen till icke lönsamma

busslinjer på landsbygden. Nämnden är även central myndighet för

planläggning av den civila transportregleringsverksamheten vid krig eller

krigsfara. Den av Kungl. Maj :t för nämndens verksamhet under nästa budgetår

föreslagna medelsanvisningen om 594 000 kr. tillstyrkes av utskottet.

I motionerna I: 599 och II: 742 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om förslag till sådan decentralisering av den nya transportnämnden

att en regional nämnd kan inrättas i varje landsting. Dessa nämnder

skulle alltså underställas landstingen och väljas av dessa samt ha det

direkta ansvaret för samordningen av trafiken och bl. a. fördela statsbidragen

till busstrafiken.

En organisation av det slag motionärerna sålunda tänkt sig kan enligt

utskottets uppfattning inte innebära en rationell lösning av de spörsmål

varom här är fråga. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till

vad utskottet i sitt utlåtande nr 9 (s. 14—17) till innevarande års riksdag

anfört beträffande ordnandet av en tillfredsställande transportförsörjning

in. in. jämte därmed sammanhängande frågor avstyrkes motionerna i fråga.

Utskottet hemställer således

1. att riksdagen till Transportnämnden: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1968/69 amåsar ett förslagsanslag

av 594 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:599 och 11:742.

17) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar m.fl.

anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 2—G 18,

s. 123—140) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar ett förslagsanslag av 10 130 000 kr.,

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Omkostnader ett förslagsanslag av 2 474 000 kr.,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Underhåll av materiel m. m. ett förslagsanslag av 922 000 kr.,

4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Nyanskaffning av instrument m.m. ett reservationsanslag

av 300 000 kr.,

5. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.,

6. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten ett förslagsanslag av

6 416 000 kr.,

7. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och

på Grönland m. m. ett förslagsanslag av 1 621 000 kr.,

8. till Statens väginstitut ett förslagsanslag av 1 699 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

9. till Statens väginstitut: Utrustning ett reservationsanslag

av 170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

10. till Statens geotekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 345 000 kr.,

11. till Statens geotekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag

av 278 000 kr.,

12. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

13. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag

av 150 000 kr.,

14. till Statens brandinspektion: Avlöningar ett förslagsanslag

av 613 000 kr.,

15. till Statens brandinspektion: Omkostnader ett förslagsanslag

av 185 000 kr.,

16. till Statens brandskola: Avlöningar ett förslagsanslag

av 699 000 kr.,

17. till Statens brandskola: Omkostnader ett förslagsanslag

av 325 000 kr.

Diverse

18) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 141) hemställer

utskottet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

25

att riksdagen till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1968/69

anvisar ett förslagsanslag av 41 787 000 kr.

19) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.

Kungl. Maj :t har (punkt H 2, s. 141—143) föreslagit riksdagen att

till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 205 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 740 av herr

Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

anvisa ett anslag på 200 000 000 kr. till Ersättning till statens järnvägar för

drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1968/69.

Utskottet. Till förevarande ändamål har SJ för nästa budgetår hemställt

om en medelsanvisning av 210 milj. kr., varav oförändrat 4 milj. kr. för det

inkomstbortfall som uppkommer genom att man vid nedläggning av järnväg

övergångsvis tillämpar reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik

järnväg—bil. Departementschefen har funnit anslaget böra tas upp

med 205 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 11 milj. kr.

I motionen II: 740 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att ifrågavarande

ersättning bestäms till 200 milj. kr. Utskottet får i anledning härav anföra

följande.

Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av

icke lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning

utgår för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en

tillfredsställande transportförsörjning. I enlighet härmed utgår sålunda

full ersättning för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av

trafiksvaga järnvägslinjer såvida det inte kan anses företagsekonomiskt

motiverat att fortsätta driften även om den lämnar visst underskott. Ersättningens

storlek skall grundas på en vart tredje år utförd bandelsundersökning.

Sådana undersökningar har hittills gjorts år 1963 och år 1966 varvid

den sistnämnda bildar underlag för beräkningen av ersättningen för

budgetåren 1967/68—1969/70.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra biträda

Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker alltså i denna del motionen i fråga.

I enlighet härmed hemställes

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 740, såvitt nu är i fråga, till Ersättning

till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av

205 000 000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

20) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Kungl. Maj :t har (punkt H 3, s. 143—145) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har riksdagen behandlat

dels de likalydande motionerna I: 354 av herr Svanström m. fl. och II: 437

av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta

1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att statsbidrag för drift av

icke lönsamma busslinjer medgives med tre kronor per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete fr. o. m. kalenderåret 1968 samt 2. att till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 2''il av herrar Strandberg och Sclwtt

samt II: 755 av herr Petersson vari hemställts att riksdagen till Ersättning

till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69

måtte anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen,

dels motionen II: 740 av herr Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga,

hemställts att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag på 13 000 000 kr.

till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för

budgetåret 1968/69, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär att

till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för

nästa budgetår anvisas ett anslag av 9 milj. kr. mot av biltrafiknämnden

föreslagna 12 milj. kr. Nämnden har vid sin beräkning av anslagsbehovet

utgått från en höjning av bidraget från 2 till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete fr. o. in. budgetåret 1968/69.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 354 och II: 437

hemställts att riksdagen dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om att

statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer medges med 3 kr. per

vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret 1968 och dels

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av

11 milj. kr. I motionerna I: 241 och II: 755 samt, såvitt nu är i fråga, II: 740

har hemställts att riksdagen bestämmer anslaget till 10 milj. kr. resp. 13

milj. kr.

Även utskottet finner det angeläget att tillräckliga medel ställs till förfogande

för här ifrågavarande ändamål. Redan Kungl. Maj :ts förslag innebär

dock en höjning av medelsanvisningen för nästa budgetår med 2 milj. kr.

Förslaget innebär vidare att den generella maximigränsen för statsbidrag

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968 27

fr. o. m. år 1968 höjs från 2 kr. till 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete. Dessutom säger sig departementschefen ha för avsikt föreslå

Kungl. Maj :t att formerna för bidragsgivningen närmare utreds.

Med hänsyn till det anförda och i avvaktan på resultatet av utredningens

arbete har utskottet funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag. I anslutning

härtill vill utskottet dock kraftigt understryka vikten av att utredningen

bedrivs skyndsamt samt att av dess arbete föranledda förslag om

möjligt läggs fram redan till nästa års riksdag. Av utskottets sålunda intagna

ståndpunkt följer att utskottet avstyrker samtliga i ämnet väckta motioner.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:241 och 11:755, 1:354 och

II: 437 samt II: 740, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma

busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 9 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

21) Driftbidrag till luftfartsverket m. fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna H 4—H 10, s. 146—152) hemställer utskottet
att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Driftbidrag till luftfartsverket ett anslag av

18 000 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

ett förslagsanslag av 104 000 000 kr., därav

2 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

4. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag av

800 000 kr.,

5. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett

reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

6. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val ett

förslagsanslag av 4 000 000 kr.,

7. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand ett

förslagsanslag av 1 800 000 la-.

Stockholm den 26 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson

(s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Rikard

Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson

(s), Bengtson (ep), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s) och Strandberg

(h) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Ståhl (fp),

Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), Bergman (s), fröken Olsson (s),

herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),

Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl (s), Tobé (fp), Svanberg (s)

och Nordstrandh (h).

Reservationer

1) vid punkten 8 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

in. m. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt diverse ändamål)

a) beträffande anslaget till vägunderhållet av herrar Axel Andersson (fp),

Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ståhl (fp), Eliasson

i Sundborn (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Gustafsson i Kårby (ep) och

Tobé (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:344 och

II: 435 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Med hänsyn

till» och på s. 9 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till de krav som ställts på underhållsverksamheten och till

vikten av att vidmakthålla den standard på vägnätet som uppnås vid olika

ny- och ombyggnadsarbeten finner även utskottet anslaget till det statliga

underhållet böra höjas. Ökade resurser till det förstärkta vägunderhållet

måste därvid såsom motionärerna framhållit tillmätas stor betydelse. Utskottet

har därför vid sin prövning av denna fråga funnit 25 milj. kr.

utöver departementschefens förslag böra anslås för ändamålet och anslaget

i sin helhet alltså böra fastställas till 656,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker

alltså motionerna i fråga.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna 1: 344 och II: 435 till Vägunderhållet

för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 656 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

»

b) beträffande avgiftsbelagda trafikanläggningar in. in. av herrar Virgin

(h), Kaijser (h), Strandberg (h), Cassel (h) och Nordstrandh (h) som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

29

anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:242 och 11:301 och att

därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet

vill» och på s. 10 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra

ett nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt

att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller

kraven på transportekonomi och trafiksäkerhet.

Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning ett lånefinansieringssystem

för motorvägar, tunnlar och storbroar kan användas som

komplement till direktfinansiering.

Beträffande vissa större väg- och broförelag innebär deras tillkomst så

betydande fördelar för trafikanterna att dessa kan antagas vara beredda

att genom avgifter finansiera anläggningen helt eller delvis. Införandet av

ett sådant avgiftssystem synes vara enda möjligheten att inom överskådlig

tid få till stånd ett tillräckligt nät av motorvägar även i vårt land. Det kan

knappast resas några invändningar häremot från vare sig sakliga eller principiella

synpunkter.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl.

Maj ds bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat

särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen

och därmed sammanhängande frågor. I direktiven

angavs som utgångspunkt för utredningsarbetet alt kostnaderna för vägväsendet

och vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall bäras av

vägtrafiken. Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara

förenat med flera djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt

slag. För att lösa dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet

tillsatt en särskild expertundersökning, där utredningen bl. a.

enligt direktiven har att pröva vilka kostnader för det allmänna som bör

hänföras till vägtrafiken. Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör

fördelas på olika trafikantkategorier skall övervägas av utredningen.

Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa

utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida

avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses

lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna

fråga.»

dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av motionerna 1:242 och

11:301 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört

beträffande utredning av frågan om låne- och avgiftsfinansiering

av väg- och brobyggnader,»

c) beträffande mellanriksväg Dalarna—Norra Värmland—Oslo av herrar

Eliasson i Sundborn (ep) och Mellqvist (s).

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

2) vid punkten 9 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Ståhl (fp), Gustafsson

i Skellefteå (fp) och Tobé (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka

motionerna 1: 346 och II: 445, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Ej heller»

och slutar med »aktuella motionerna» bort ha följande lydelse:

»I anledning av yrkandena i motionerna I: 346 och II: 445 vill utskottet

framhålla följande. Den uppryckning beträffande försiktighet på vägen i allmänhet

och skärpt känsla för trafiksäkerheten som inträdde i samband

med omläggningen till högertrafik synes redan nu — trots att endast några

månader förflutit sedan reformens genomförande — ha undergått en allvarlig

försämring. Därom vittnar inte minst det alltför stora antalet trafikolyckor

med dödlig utgång av vilka flera synes vara rena högertrafikolyckor.

Medan vi inför övergången till högertrafik räknade med en allmän uppryckning

av trafikbeteendet och förbättring av trafiksäkerheten synes nu tyvärr

snarare motsatsen ha inträffat. Mot denna bakgrund framstår såsom nödvändigt

att snarast söka få klarlagt vilka åtgärder som kan tänkas vara

lämpliga för att leda utvecklingen i detta viktiga avseende in på bättre banor.

Det synes utskottet som en parlamentarisk utredning därvid skulle

kunna mera obundet än ett antal experter rekommendera de lämpligaste åtgärderna

i detta behjärtansvärda syfte. Med stöd av vad sålunda anförts

tillstyrker utskottet därför i berörda del motionerna i fråga.»

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 346 och

II: 445, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad

utskottet anfört beträffande tillsättande av en parlamentarisk

utredning av trafiksäkerhetsfrågor,»

b) av herr Strandberg (h).

3) vid punkten 11 (Trafiltsäkerhetsforskning) av herrar Axel Andersson

(fp), Nyman (fp), Ståhl (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Tobé (fp)

som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:346 och II: 445, såvitt

nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 18 slutar med »berörda del» bort ha följande lydelse:

»Trafiksäkerhetsverket har ansett eu anslagsökning till 3,6 milj. kr.

endast svara mot minimikraven för en fortsatt effektiv trafiksäkerhetsforskning.

Rådet har nämligen under budgetåret påbörjat en undersökning

rörande vägtrafikolyckornas samhällsekonomiska kostnad och har för nästa

budgetår äskat medel för bl. a. utökade försök med simulator, test på provbana,

förbättrad statistisk analys och intensivstudier av vissa olyckstyper.

Då även utskottet finner det i hög grad angeläget att ökade resurser ställs

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

31

till rådets förfogande för dess betydelsefulla och angelägna uppgifter på

trafiksäkerhetsforskningens område anser utskottet att anslaget för nästa

budgetår bör tas upp med 3 617 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionerna

i denna del.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kung], Maj:ts förslag och

med bifall till motionerna 1: 346 och II: 445, såvitt nu är

i fråga, till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69

anvisar ett reservationsanslag av 3 617 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.»

4) vid punkten 20 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma

busslinjer)

a) av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Nyman (fp),

Bengtson (ep), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafsson i Skellefteå

(fp), Gustafsson i Kårby (ep) och Tobé (fp) som anser att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1:354 och 11:437 och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »Även utskottet»

och på s. 27 slutar med »väckta motioner» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade

medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Med tanke på

den stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik måste tillmätas

bör sålunda den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de

nuvarande reglerna fr. o. m. år 1968 höjas från 2 kr. till 3 kr. per vagnmil

bidragsgrundande trafikarbete. Som följd därav bör den av departementschefen

föreslagna medelsanvisningen höjas till 11 milj. kr.

Genom vad utskottet sålunda föreslagit torde jämväl syftet med det

i motionerna I: 241 och II: 755 framställda yrkandet vara tillgodosett. Den

i motionen 11:740 begärda ytterligare höjningen av bidragsanslaget till

13 milj. kr. har utskottet däremot inte funnit sig berett tillstyrka.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 241 och II: 755 samt II: 740, sistnämnda motion

såvitt nu är i fråga, och med bifall till motionerna 1: 354

och II: 437, till Ersättning till trafikföretag för drift av icke

lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag

av 11 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

»

b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Strandberg (h), Cassel (h) och

Nordstrandh (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 241

och II: 755 och att därför

dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »Även ut
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968

skottet» och på s. 27 slutar med »väckta motioner» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade

medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Kungl. Maj :ts

förslag innebär också bl. a. att ersättningen per vagnmil bidragsgrundande

trafikarbete fr. o. in. den 1 januari 1968 höjs till 2: 50 kr. Att som i motionerna

1:354 och 11:437 föreslagits redan nu begära en höjning till 3 kr.

per vagnmil har utskottet inte funnit sig berett tillstyrka. Däremot bör

anslaget, såsom i motionerna I: 241 och II: 755 förordats, åtminstone räknas

upp så att en generösare tillämpning kan ske av nu gällande regler om

höjning av milersättningen där synnerliga skäl föreligger. Utskottet föreslår

därför med tillstyrkande av nämnda motioner att anslaget tas upp med

10 milj. kr. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt understryka vikten

av att den av departementschefen aviserade utredningen bedrivs med skyndsamhet

samt att av dess arbete föranledda förslag om möjligt läggs fram

redan till nästa års riksdag.

Vad utskottet sålunda anfört innebär att den i motionerna 1: 354 och

11:437 samt 11:740 föreslagna ytterligare uppräkningen av anslaget avstyrks.

»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 354 och II: 437 samt II: 740, sistnämnda motion

såvitt nu är i fråga, och med bifall till motionerna

I: 241 och II: 755 till Ersättning till trafikföretag för drift

av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar

ett reservationsanslag av 10 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.»

ESSELTE AB. STHLM 68

814177

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968169 a1 i texten