Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
1968-03-26 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
(4:e avd.)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Kommunikationsdepartementet m. m.
1) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag
(punkterna Al—A4, s. 18—20 i utdrag av statsrådsprotokollet över komuiunikationsärenden
för den 3 januari 1968) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6 149 000 kr.,
2. till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 335 000 kr.,
3. till Kommittéer in. m. ett reservationsanslag av 4 200 000
kr., därav 1 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 240 000 kr.
Landsstaten
2) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s. 21—38)
föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 213 955 000 kr.
Summan av de för budgetåret 1967/68 uppförda anslagen Överståthållarämbetet:
Avlöningar och Länsstyrelserna: Avlöningar samt del av anslaget
Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm m. m. utgör 198 340 000 kr.
1 detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:593 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
11:749 av herr Nihlfors m.fl. vari hemställts att riksdagen måtte dels be1—Bihang
till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 6
2
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
sluta uttala sig för att alla tillgängliga resurser sätts in för att stävja skattefusket
och de tendenser till ökning som nu förefinns, dels i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om förslag till nästa års riksdag om en betydande ökning
av personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer samt att
Kungl. Maj :t i övrigt måtte beakta vad som anförts i motionerna rörande
revisionsdetaljernas ställning och behovet av personalutbildning,
dels motionen II: 93 av herr Werbro vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att i varje län inrätta en arvodestjänst som länsbrandchef och tillika
beredskapschef.
Utskottet. Under förevarande punkt lämnas i statsrådsprotokollet bl. a.
en redogörelse för innehållet i ett av 1964 års civilbefälhavarutredning
framlagt betänkande (stencilerat) rörande civilbefälhavarnas ställning och
uppgifter samt för remissyttrandena i de delar som rör civilbefälhavarnas
uppgifter och befogenheter i fred jämte civilbefälhavarnas fredsorganisation.
Departementschefen förklarar sig i anslutning härtill dela statskontorets
uppfattning att den av utredningen föreslagna fredsorganisationen bör
genomföras på försök samt föreslår i anledning härav viss personalförstärkning
på två civilbefälhavarkanslier.
Vidare erinras om att Stockholms stad och Stockholms län den 1 januari
1968 lagts samman till ett nytt län, kallat Stockholms län, och länsstyrelsen
i förutvarande Stockholms län och överståthållarämbetet slagits samman
till en länsstyrelse för det nya länet. Verksamheten på naturvårdsområdet
har organiserats om fr. o. m. den 1 juli 1967. På regional nivå innebär den
nya organisationen bl. a. att länsingenjörskontoren har förts över från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen (numera vägverket) till länsstyrelserna.
Under år 1967 har länsindelningsutredningen, länsförvaltningsutredningen
och landskontorsutredningen avgett sina förslag. Dessa har sänts till ett
stort antal remissinstanser för yttrande före den 1 mars 1968. Länsdemokratiutredningen
väntas enligt propositionen lämna sitt förslag under år
1968. Departementschefen framhåller i anslutning härtill att en genomgripande
samhällsomdaning pågår och att utvecklingen gör en aktiv samhällsplanering
nödvändig. Den statliga delen av denna verksamhet ankommer i
stor utsträckning på länsstyrelserna, som på det regionala planet har att
svara för bl. a. samordning av planeringsverksamheten i länen.
Enligt vad som vidare framgår av propositionen har Kungl. Maj :t uppdragit
åt statskontoret att undersöka organisationen, arbetsformerna och
personalbehovet inom länsstyrelserna och avge de förslag som föranleds av
undersökningen.
I avvaktan på att ställning kan tas till de olika utredningsförslag som
föreligger eller väntas komma på länsstyrelseområdet och även i avvaktan
på resultatet av statskontorets organisationsundersökning anser departementschefen
framställningarna om personalökningar böra bedömas restrik
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
3
tivt. Med hänsyn till arbetsansvällningen i vissa län anses dock vissa personalförstärkningar
nödvändiga. Sålunda föreslås bl. a. personalen för länsplaneringsverksamhet
i storstadslänen skola förstärkas och naturvårdssektionerna
i vissa län ges ökade resurser. Viss utökning av personalen för
taxeringsrevisionsverksamhet tillstyrks och taxeringsorganisationen i Stockholm
anses böra byggas ut. Den försöksverksamhet som nu pågår vid ett
antal varuskattekontor föreslås utvidgas att omfatta ytterligare några kontor.
I enlighet med det anförda beräknas medel för ett antal nya tjänster för
nämnda arbetsuppgifter.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag. Vad departementschefen
i samband därmed anfört och förordat har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande. Vidkommande vissa motionsledes
väckta frågor får utskottet anföra följande.
1 motionerna 1:593 och 11:749 har hemställts att riksdagen måtte dels
besluta uttala sig för att alla tillgängliga resurser sätts in för att stävja skattefusket
och de tendenser till ökning däri som nu förefinns, dels hos Kungl.
Maj :t anhålla om förslag till nästa års riksdag om en betydande ökning av
personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer samt att Kungl.
Maj :t i övrigt måtte beakta vad som anförts i motionerna rörande revisionsdetalj
ernås ställning och behovet av personalutbildning.
Utskottet vill för sin del i likhet med motionärerna kraftigt understryka
det angelägna i att skattefusket med all kraft motarbetas. Vad beträffar
personalresurserna på länsstyrelsernas revisionsdetaljer vill utskottet erinra
om den relativt betydande ökning av dessa som av Kungl. Maj :t under
förevarande punkt föreslagits och av utskottet i det föregående tillstyrkts.
Förslag i ämnet har vidare lagts fram av landskontorsutredningen
i dess nyligen avgivna betänkande »Skatteförvaltningen» (SOU 1967:221,
och frågorna härom är f. n. föremål för beredning inom Kungl. Maj :ts
kansli. Slutligen må erinras om det förenämnda uppdraget till statskontoret
att undersöka organisationen, arbetsformerna och personalbehovet inom
länsstyrelserna. Utskottet anser sig kunna utgå från att därvid även de av
motionärerna aktualiserade spörsmålen om behovet av förstärkning av
taxeringsrevisionsverksamheten in. in. vederbörligen beaktas. Med hänsyn
jämväl härtill har utskottet inte funnit sig berett att tillstyrka att riksdagen
på sätt motionärerna yrkat nu begär förslag i ämnet till nästa års riksdag
samt avstyrker därför motionerna i fråga.
I motionen 11:93 har yrkats att riksdagen måtte besluta att i varje län
inrätta en arvodestjänst som länsbrandchef och tillika beredskapschef. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att särskild översyn rörande bl. a.
de av motionären aktualiserade frågorna pågår genom räddningstjänstutredningen.
Vid sådant förhållande och i avvaktan på resultatet av utredningens
arbete har utskottet inte funnit sig kunna biträda motionärens
yrkande och avstyrker följaktligen motionen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1968
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 213 955 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 593 och II: 749,
3. att riksdagen avslår motionen II: 93.
3) Länsstyrelserna: Sjukvård m. in. m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 2—B 9, s. 38—48) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Länsstyrelserna: Sjukvård m.m. ett förslagsanslag
av 600 000 kr.,
2. till Länsstyrelserna: Reseersättningar ett förslagsanslag
av 5 800 000 kr.,
3. till Länsstyrelserna: Expenser ett förslagsanslag av
41 240 000 kr.,
4. till Länsstyrelserna: Publikationstryck ett förslagsanslag
av 430 000 kr.,
5. till Fögderiorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 75 065 000 kr.,
6. till Fögderiorganisationen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 8 220 000 kr.,
7. till Lokala exekutionsorganisationen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 65 920 000 kr.,
8. till Lokala exekutionsorganisationen: Omkostnader ett
förslagsanslag av 12 480 000 kr.
Planväsendet
4) Statens planverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna Cl—C 3, s. 49—56) hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens planverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 14 214 000 kr.,
2. till Statens planverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 515 000 kr.,
3. till Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. ett
reservationsanslag av 1 000 kr.
Vägväsendet
5) Statens vägverk: Förvaltningskostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 58—59) hemställer utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
5
att riksdagen till Statens vägverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
9 711 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
6) De lokala vägnämnderna m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 2, s. 59) hemställer utskottet
att riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen.
7) Reglering av vissa skador inom statens vägverks ämbetsområde. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 3, s. 60) hemställer utskottet
att riksdagen till Reglering av vissa skador inom statens
vägverks ämbetsområde för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 1 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
8) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till
vägunderhåll och vägbyggnader samt diverse ändamål. Före behandlingen
av de skilda anslagen har Kungl. Maj :t (s. 60—75) lämnat en allmän översikt
över beräkningen av väganslagen in. in.
Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under
de skilda väganslagen m. m. innebär
att till Vägunderhållet anvisas ett reservationsanslag av 631,5 milj. kr.
(punkt D4, s. 75—78),
att till Vägbyggandet anvisas ett reservationsanslag av 640,5 milj. kr.
(punkt D5, s. 78—80),
att till Bidrag till underhåll av vägar och gator anvisas ett förslagsanslag
av 93 milj. kr. (punkt D 6, s. 80 och 81),
att till Bidrag till byggande av vägar och gator anvisas ett reservationsanslag
av 270 milj. kr. (punkt D 7, s. 81 och 82),
att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 47,5 milj. kr. (punkt D8, s. 82 och. 83) och att under budgetåret
1968/69 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag
av 20 milj. kr. (punkt D 9, s. 83 och 84),
att till Utredningar m. m. anvisas ett reservationsanslag av 1 milj. kr.
(punkt D 10, s. 84 och 85)
samt att till Avsättning tiU statens automobilskattemedelsfond anvisas ett
förslagsanslag av 0,001 milj,, kr. (punkt D 11, s. 85 och 86).
6
Statsutskottets utlåtande nr G år 1968
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 344 av herrar Dahlén och Bengtson
samt II: 435 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen
måtte vid sin behandling av D 4 Vägunderhållet under sjätte huvudtiteln
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 656 500 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels motionen II: 752 av herrar Nilsson i Lönsboda och Antby vari hemställts
att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets
huvudtitel punkt D 8 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. besluta
att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag om 50 milj. kr. att avskrivas mot
automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna 1:596 av herrar Ottosson och Strandberg
samt II: 753 av herr Nordgren vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att vid fördelning av vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen
hänsyn måtte tagas till de speciella förhållanden som råder
i bl. a. Jämtlands län och som medför fördyrade byggnads- och underhållskostnader,
dels de likalydande motionerna 1:605 av herr Österdahl och 11:743 av
herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Trälcumla vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam utredning
syftande till en utvidgning av reglerna för statsbidrag till enskilda vägar
att gälla samtliga enskilda vägar vilkas underhåll övertagits av kommun
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t jämväl hemställer om en
utredning syftande till en samordning av det enskilda vägunderhållet med
den statliga vägförvaltningen,
dels de likalydande motionerna 1:242 av herr Strandberg m. fl. och II: 301
av herrar Bengtson i Solna och Lothigius vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös
utredning rörande vägväsendets framtida finansiering, varvid särskilt
större kapitalkrävande investeringar beaktas,
dels de likalydande motionerna 1:600 av herr Åkerlund och 11:739 av
herr Bengtson i Solna vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t framlägga förslag om sådan utformning av bestämmelserna,
att driftkostnaderna för belysning av riksvägar kan inräknas
i det vägunderhåll som bestrides av staten,
dels motionen II: 751 av herrar Nilsson i Agnäs och Ringaby vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att användandet av s. k. vägsalt på gator
och gångbanor förbjudes,
dels de likalydande motionerna 1: 238 av herrar Ove Karlsson och Ivar
Andersson samt 11:306 av herr Persson i Tandö m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning och förslag
i frågan om en mellanriksväg Dalarna—norra Värmland—Oslo,
Statsutskottets utlåtande, nr 6 år 1968
7
dels motionen II: 302 av herrar Björk och Bengtsson i Landskrona vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att
Kungl. Maj :t ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag
att uppsätta hjälptelefoner vid vissa vägar i enlighet med vad som i motionen
uttalats,
dels de likalydande motionerna I: 24 av herr Thorsten Larsson in. fl. och
It: 38 av herr Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och förslag angående
anläggande av särskilda filer för den långsamma trafiken på större vägar
i enlighet med vad i motionerna anförts.
Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har styrelsen för statens vägverk
hl. a. lämnat en redogörelse för bilismens och vägtrafikens utveckling
samt vägarnas standard och det aktuella upprustningsbehovet. Mot bakgrund
härav har styrelsen hemställt om en medelsanvisning av 675 milj. kr.
för det statliga vägunderhållet och 705 milj. kr. för den ordinarie statliga
väg- och brobyggnadsverksamheten samt 100 milj. kr. resp. 335 milj. kr. för
statsbidrag till underhåll och byggande av kommunala vägar och gator. För
statsbidragsgivningen till den enskilda väghållningen har begärts 78 milj.
kr., varav 53 milj. kr. till underhåll och 25 milj. kr. till byggande.
Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet -— avseende
såväl ordinarie investeringar som beredskapsarbeten — av investeringarna
inom väg- och gatubyggandet under femårsperioden 1962—1966
samt beräknade utgifter för åren 1967 och 1968. I anslutning härtill erinras
om att beredskapsarbeten under senare år utgjort en betydande del av de
totala investeringarna i landsbygdens vägnät. Arbetena har nästan helt avsett
företag i flerårsplanerna, varigenom åtskilliga sådana kommit till utförande
tidigare än beräknat.
För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagstilldelningen
för väg- och gatubyggandet bibehållas på nuvarande höga nivå men med
hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte ökas ytterligare.
Enligt de fastställda flerårsplanerna för perioden 1967—1971 skall drygt
70% av vägbyggnadsanslaget år 1971 användas till byggande av riksvägar
medan ungefär 23 % skall gå till länsvägar och ödebygdsvägar. I och med
detta har enligt vad som anföres i propositionen utvecklingen mot att ökad
vikt läggs vid de vägar som får bära största delen av den expanderande trafiken
ytterligare befästs. Vid prioriteringen av projekten i flerårsplanerna
har också eftersträvats att tillgodose näringslivets behov av tillfredsställande
t ransportmöj ligheter.
Anslaget till det statliga vägunderhållet föreslås för nästa budgetår (avseende
kalenderåret 1969) skola höjas med 24,2 milj. kr. till 631,5 milj. kr.,
medan anslaget till vägbyggandet (likaledes avseende kalenderåret 1969)
upptas med 640,5 milj. kr., varav ca 32 milj. kr. hänför sig till administra
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
tionskostnader. Ramarna för medelsförbrukningen för vägunderhåll och
vägbyggnader föreslås till samma belopp som de nämnda anslagen.
Det förutsätts vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget
så medger eller påkallar bemyndiga vägverket att utöka underhålls-
och byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning av
631,5 milj. kr. resp. 640,5 milj. kr. genom att under budgetåret i förväg ta
i anspråk erforderliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen
som blir anvisade för verksamheten under andra halvåret 1969. En
minskning av verksamheten skall också kunna ske om så erfordras från
arbetsmarknadssynpunkt.
Underhållsanslaget för den kommunala väghållningen beräknas till 93
milj. kr. För bidrag till byggande av vägar och gator föreslås en oförändrad
medelsomslutning om 270 milj. kr. och en anslagsanvisning av samma storlek.
Anslagen för bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar tas
upp med 47,5 resp. 20 milj. kr. De sammanlagda utgifterna under de olika
väganslagen m. m. beräknas därmed till 1 702,5 milj. kr.
Anslagen till Utredningar in. m. och Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
upptas till 1 milj. kr. resp. 1 000 kr.
För administration och diverse ändamål beräknas — inklusive vissa anslag
under andra, femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna —
sammanlagt 481,4 milj. kr. Det totalbelopp som avses skola täckas av
automobilskattemedlen skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till
(1 702,5 + 481,4) 2 183,9 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten
för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en minskning
med ca 140 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas
till 2 813,9 milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget,
vilket per den 30 juni 1967 uppgick till ca 628 milj. kr., komma att under
budgetåret ökas med ca 630 milj. kr.
1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag beträffande det statliga vägunderhållet
har i motionerna I: 3H och II: 435 hemställts om en ytterligare ökning
av anslaget till 656,5 milj. kr. En höjning med 25 milj. kr. har därvid
ansetts böra ske av posten till förstärkt vägunderhåll, som av departementschefen
beräknats till 68,3 milj. kr. mot av vägverket föreslagna 102,9 milj.
kr.
Med hänsyn till de krav som ställs på underhållsverksamheten och till
vikten av att vidmakthålla den standard på vägnätet som uppnås vid olika
ny- och ombyggnadsarbeten finner utskottet i likhet med departementschefen
att anslaget till det statliga underhållet bör höjas. Av samhällsekonomiska
skäl har dock även utskottet funnit höjningen böra begränsas till det
av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet och anslaget i dess helhet alltså böra
fastställas till 631,5 milj. kr. I anslutning härtill vill utskottet erinra om
att under de senaste åren även beredskapsmedel i betydande utsträckning
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
9
utnyttjats för arbeten avseende förstärkt vägunderhåll. För åren 1966 och
1967 uppgick sålunda utgifterna härför till 50,8 resp. 55,2 milj. kr. Utskottet
avstyrker under hänvisning till det anförda motionerna i fråga.
Anslaget till det statliga vägbyggandet anser utskottet i enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag böra tas upp med 640,5 milj. kr. Medelsförbrukningen
beräknas till samma belopp, vilket innebär att en i förhållande till innevarande
år i det närmaste oförändrad omslutning av investeringsverksamheten
kan uppnås.
Beträffande det enskilda vägunderhållet har utskottet likaledes funnit sig
böra godta Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag på 47,5 milj. kr., innebärande
en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Eu
ofördelad reservation av samma storleksordning föreligger även. Utskottet
avstyrker följaktligen det i motionen II: 752 framförda yrkandet om en höjning
till 50 milj. kr.
De av Kungl. Maj :t i övrigt framlagda anslagsberäkningarna har inte gett
utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i
samband därmed anfört och förordat. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder
Kungl. Maj :ts förslag att — på samma sätt som skett för innevarande
budgetår — 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslaget och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget
tilldelas Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, att användas under
särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
I motionerna I: 242 och II: 301 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
mätte hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande vägväsendets
framtida finansiering. Enligt motionärerna bör därvid lånefinansiering
resp. avgiftsfinansiering i vad avser starkt kapitalkrävande anläggningar
såsom motorvägar och storbroar prövas antingen inom pågående utredningars
ram eller inom en ny utredning.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att frågan om avgiftsfinansiering
av vägar och broar senast utretts av 1960 års vägsakkunniga. I sitt år
1962 avgivna bestänkande härom (SOU 1962: 26) framhöll de sakkunniga att
de tann grundregeln om att de för den allmänna samfärdseln nödiga vägarna
och förbindelserna i princip skall byggas genom det allmänna och att avgifter
inte får uttagas för deras begagnande helt riktig samt i sig själv innebära
stora fördelar. Dess tillämpning i praktiken ansågs nämligen bl. a.
innebära, att en angelägenhetsgradering av de för utbyggnad aktuella företagen
sker samt att sådana företag, vilkas tillkomst ej är tillräckligt motiverade
ur ekonomiska eller andra synpunkter, ej kommer till stånd.
Även om behovet av en viss avgiftsfinansierad förbindelse vore så stort, att
en investering i och för sig sannolikt skulle vara företagsekonomiskt lönsam,
kunde vid bedömandet av härom uppkommande frågor dock inte bortses
från allmänna prioriteringsgrunder. För dess utförande måste nämligen
10
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1!)68
kapitalmarknaden i motsvarande mån tas i anspråk — kanske till nackdel
för andra viktiga investeringar. Avgörande för ställningstagandet härvid
borde till sist vara omfattningen av samhällets totala resurser, vilka alltid
måste framstå som begränsade. Frågan om avgiftsfinansiering borde också
ses mot bakgrunden av den totala motorfordonsbeskattningens storlek.
De sakkunnigas förslag anmäldes i propositionen nr 191 till 1963 års riksdag
och lämnades utan erinran av såväl departementschefen som riksdagen
(S3LU 1, rskr 424).
Senast vid fjolårets riksdag avstyrkte utskottet motioner av samma innebörd
som de nu aktuella motionerna. Utskottet, som inte funnit skäl ändra
ståndpunkt härvidlag, vill i sammanhanget också erinra om det utredningsarbete
som f. n. pågår inom dels utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar
m. m., dels bilskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av dessa
utredningar och under hänvisning jämväl till vad i det föregående anförts
avstyrker utskottet således motionerna i fråga.
I motionerna I: 596 och II: 753 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte anhålla att vid fördelning av vägbyggnads- och vägunderhållsanslagen
hänsyn måtte tas till de speciella förhållanden som råder i bl. a.
Jämtlands län och som medför fördyrade byggnads- och underhållskostnader.
Sådan hänsyn tas emellertid enligt vad utskottet erfarit redan nu och
några besvär över medelstilldelningen till länet har ej heller anförts. Utskottet
förutsätter för sin del att de av motionärerna åberopade förhållandena
— jämte andra inverkande faktorer av vikt såsom trafikens intensitet och
sammansättning in. in. — även fortsättningsvis vederbörligen beaktas vid
medelstilldelningen samt finner följaktligen motionerna inte böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motionerna I: 605 och II: 743 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om dels skyndsam utredning syftande till en utvidgning av reglerna
för statsbidrag till enskilda vägar att gälla samtliga enskilda vägar,
vilkas underhåll övertagits av kommun, dels utredning syftande till en
samordning av det enskilda vägunderhållet med den statliga vägförvaltningen.
Vid bedömningen av de med bidragsgivningen till de enskilda vägarna
sammanhängande frågorna måste, såsom utskottet vid flera tillfällen tidigare
framhållit, hänsyn tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet
och kommunikationerna i allmänhet. De av motionärerna upptagna
frågorna har dock utretts senast av 1960 års vägsakkunniga som 1962 avgav
ett särskilt betänkande om statsbidrag till enskild väghållning, m. in.
(SOU 1962: 6). Av Kungl. Maj :t i anledning härav framlagda förslag prövades
av 1963 års riksdag som beslutade avsevärda förbättringar i bidragsgivningen
på förevarande område. Den av motionärerna ånyo aktualiserade
frågan om ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller — i liknan
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 11)68
11
de syfte — en samordning mellan statlig och enskild väghållning har därvid
av såväl organisatoriska som ekonomiska skäl inte befunnits möjlig att
genomföra.
I sammanhanget må dock erinras om att vägförvaltningarna under vissa
villkor och i den mån resurserna medger åtar sig att mot särskild ersättning
biträda de enskilda väghållarna med väghållningen. Under hänvisning till
vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionerna.
Ej heller har utskottet funnit sig kunna biträda det i motionerna 1:238
och II: 306 framförda yrkandet att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
om utredning och förslag i fråga om en mellanriksväg Dalarna—norra
Värmland—Oslo. Såsom utskottet framhöll vid 1966 års riksdag (SU 6, s. 9)
i anledning av då väckta motioner i samma fråga bör nämligen spörsmålet
härom behandlas i den för prövning av vägfrågor stadgade ordningen. Utskottet
är alltjämt av samma uppfattning och finner följaktligen motionerna
inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vidkommande det i motionen II: 751 framställda yrkandet att riksdagen
måtte besluta att användandet av vägsalt på gator och gångbanor förbjudes
vill utskottet erinra om att användningen av salt — med eller utan sand —
i halkbekämpande syfte främst är betingad av trafiksäkerhetsskäl och dessutom
sammanhänger med frågor av sådan teknisk natur att det torde få
ankomma på vägverket att pröva desamma samt vidtaga eventuellt erforderliga
åtgärder. Verket har också bedrivit viss försöks- och undersökningsverksamhet
på området samt förklarat sig fortlöpande följa frågan
i samarbete med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet. Under
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i fråga.
I motionen II: 302 har yrkats att riksdagen måtte hemställa att Kungl.
Maj :t ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag att upprätta
hjälptelefoner vid vissa vägar. I sitt utlåtande nr 6 (p. 3) vid fjolårets
riksdag framhöll utskottet att härmed sammanhängande spörsmål sedan
någon tid är under övervägande inom vägverket. Då utskottet alltjämt anser
sig kunna utgå från att verket vidtar lämpliga åtgärder i syfte att ernå en
tillfredsställande lösning av frågan synes någon särskild framställning i
ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.
I motionerna I: 600 och II: 739 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
framlägger förslag om sådan utformning av bestämmelserna för vägunderhållet
att driftkostnaderna för belysning av riksvägar kan inräknas i det
vägunderhåll som bestrids av staten. Utskottet vill i anledning härav erinra
om att 1960 års vägsakkunniga, som beräknar slutföra sitt arbete under
innevarande vår, jämlikt meddelade direktiv bl. a. har att utreda frågan
om vägbelysningen. Förslag i ämnet kommer också enligt vad utskottet
erfarit att framläggas av utredningen. I avvaktan härpå anser utskottet nå
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
gon särskild åtgärd från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför
motionerna i fråga.
I motionerna I: 2b och II: 38 har yrkats att riksdagen i enlighet med vad
i motionerna anförts hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning och
förslag angående anläggande av särskilda filer för den långsamma trafiken
på större vägar.
Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande framstår i och
för sig som välmotiverat. Det anses emellertid enligt vad utskottet erfarit
inom vägverket inte vara helt klart, att trafiksäkerheten enbart främjas
genom anläggande av föreslagna omkörningsfiler. Vägsträckor med omkörningsfiler
kan nämligen i viss mån jämföras med trefiliga vägar, vilka enligt
utländska erfarenheter har en hög olycksfrekvens. Med ledning av vägverkets
uppfattning om det allmänna vägnätets standard bedöms vidare kostnaden
för ett totalt genomförande på riksvägar och större länsvägar av omkörningsfiler
i den omfattning motionärerna föreslagit bli högst avsevärd.
En viss restriktivitet anses böra iakttagas vid punktvisa investeringar av
ifrågavarande karaktär då i annat fall det totala vägbyggnadsprogrammet
kan bli påverkat i ogynnsam riktning. I första hand bör sålunda vägbyggnadsmedlen
satsas på totalombyggnad av de större vägar som har nedsatt
framkomlighet.
Någon särskild utredning av det slag motionärerna förordat synes i vart
fall inte vara erforderlig då det enligt utskottets uppfattning torde ankomma
på vägverket att fortlöpande pröva standardfrågor av det slag varom
här är fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 344 och II: 435 till Vägunderhållet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
631 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. att riksdagen till Vägbyggandet för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 640 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,
3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Bidrag till underhåll av vägar och gator ett förslagsanslag
av 93 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) till Bidrag till byggande av vägar och gator ett reservationsanslag
av 270 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
4. att riksdagen
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen II: 752 till Bidrag till underhåll av enskilda vägar
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
13
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 47 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) medger att under budgetåret 1968/69 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för
vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,
5. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Bidrag till byggande av enskilda vägar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
b) till Utredningar m. m. ett reservationsanslag av
1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
c) till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 242 och II: 301,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 596 och II: 753,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 605 och II: 743,
9. att riksdagen avslår motionerna I: 238 och II: 306,
10. att riksdagen avslår motionen II: 751,
11. att riksdagen avslår motionen 11:302,
12. att riksdagen avslår motionerna 1:600 och II: 739,
13. att riksdagen avslår motionerna 1:24 och 11:38.
Trafiksäkerhet
9) Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj :t har
(punkt E 1, s. 87—89) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 3 680 000 ler., att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 240 av herrar Strandberg och Brundin
samt II: 305 av herrar Lothigius och Bengtson i Solna vari hemställts att
riksdagen till statens trafiksäkerhetsverk för budgetåret 1968/69 för förvaltningskostnader
måtte anvisa ett förslagsanslag om 3 812 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna I: 243 av herr Strandberg m. fl. och II: 303
av herr Grebäck in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställer att en utredning tillsättes i syfte att snabbt inkomma med
förslag rörande NTF :s framtida ställning i förhållande till trafiksäkerhetsverket,
14
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
dels de likalydande motionerna I: 50 av herr Holmberg m. fl. och II: 78
av herr Bohman in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungi.
Maj :t måtte dels uttala nödvändigheten av ökade insatser för att förbättra
trafiksäkerheten i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionerna,
dels ock överlämna motionerna till statens trafiksäkerhetsverk och statens
trafiksäkerhetsråd med anmodan för dessa att i sitt arbete beakta vad i
motionerna framförts,
dels de likalydande motionerna I: 346 av herr Dahlén in. fl. och //: 445
av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungi. Maj :t måtte hemställa om tillsättande av en parlamentarisk
utredning om trafiksäkerhetsfrågor med uppgift att behandla bl. a.
i motionerna berörda frågeställningar,
dels de likalydande motionerna I: 61 av herr Hjorth in. fl. och II: 92 av fru
Thunvall och herr Blomkvist vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller att trafiksäkerhetsverket i god tid informerar om
nya säkerhetsbestämmelser i vad avser bilens utrustning m. m.
Utskottet. Förevarande anslag tas av Kungl. Maj :t för nästa budgetår
upp med 3 680 000 kr. För att i trafiksäkerhetsarbetet de nödvändiga kontakterna
med kommuner, trafiksäkerlietskommittéer samt föreningar och
organisationer skall kunna upprätthållas beräknar departementschefen därvid
medel för bl. a. sju byråassistenter med placering en på varje centralort
i den regionala organisationen. Medel beräknas också för fyra tjänstemän
som skall vara kontaktmän på regional nivå mellan trafiksäkerhetsverket
och skolmyndigheterna när det gäller trafikundervisningen i skolorna.
I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de båda likalydande motionerna
I: 240 och II: 305 yrkats en höjning av anslaget till 3 812 000 kr. i syfte
att i enlighet med verkets förslag även möjliggöra anställande av en forskningschef
i Ce 1, en förste byråsekreterare i Ae 24 samt en kansliskrivare
i Ae 11.
Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan med hänsyn bl. a. till
den personalökning redan Kungl. Maj :ts förslag innebär funnit sig kunna
godta detsamma samt avstyrker följaktligen motionerna i fråga.
I motionerna 1:50 och 11:78 har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte dels uttala nödvändigheten av ökade insatser för
att förbättra trafiksäkerheten i enlighet med de riktlinjer som angivits i
motionerna, dels ock överlämna motionerna till statens trafiksäkerhetsverk
och statens trafiksäkerhetsråd med anmodan för dessa att i sitt arbete
beakta vad i motionerna framförts.
Vidare har i motionerna I: 346 och II: 445, såvitt nu är i fråga, yrkats
att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa om tillsättande av en parlamentarisk
utredning av trafiksäkerhetsfrågor med uppgift att behandla
bl. a. i motionerna berörda frågeställningar.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att de av motionärerna upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
15
tagna spörsmålen vid fjolårets riksdag ingående behandlades av utskottet
i dess utlåtande nr 89 angående inrättande av statens trafiksäkerhetsverk
in. in. Utskottet framhöll därvid att det fann det angeläget att man söker få
ett mer samlat grepp på trafiksäkerhetsfrågorna. Kungl. Maj :ts förslag om
inrättande av ett trafiksäkerhetsverk m. m. syftade emellertid bl. a. härtill.
I anslutning till förenämnda uttalande redovisade utskottet även en rad åtgärder
som vidtagits eller planerats i samma syfte, A^ar jämte hänvisades
till pågående utrednings- och undersökningsverksamhet på trafiksäkerhetsområdet.
I den inledande översikten i årets statsverksproposition erinras också
om att statsmakterna under år 1967 fattat flera andra för trafiksäkerhetsarbetet
betydelsefulla beslut. Principbeslut har sålunda fattats om införande
av nytt körkortssystem och en förbättrad förarutbildning m. m. Besluten
skall genomföras när frågan om ett centralt körkortsregister och om körkortens
utformning lösts. En utredning härom har tillsatts. Vidare har nya
arbetstidsregler inom vägtrafiken tillkommit. Bestämmelser har också meddelats
om s. k. differentierad hastighetsbegränsning. Dessa bestämmelser
innebär att ett system med hastighetsgränser för samtliga vägar skall prövas,
varvid gränserna bestäms med hänsyn främst till vägarnas beskaffenhet.
Vägtrafikförordningens bestämmelser om axeltryck, bruttovikt och högsta
tillåtna hastighet för fordonskombinationer har ändrats vid årsskiftet.
En ny bestämmelse om maximilängd för fordon har införts. Ordningen för
meddelande av lokala trafikföreskrifter och dispenser i fråga om särskilda
transporter har samtidigt ändrats. Skärpta föreskrifter om fordons beskaffenhet
och utrustning från trafiksäkerhetssynpunkt har också införts med
giltighet från den 1 januari 1968.
Kommunikationsdepartementets expertgrupp beträffande bilavgaser bär
under året avlämnat två utredningsrapporter. Den ena har föranlett föreskrifter
om sluten vevhusventilation på bensindrivna bilar. Den andra rapporten
som remissbehandlas rör åtgärder mot avgaser från dieseldrrvna
fordon. En sakkunnig inom departementet har framlagt en promemoria
med vissa undersökningar rörande konsumentupplysning om bilar. I samband
med arbetet på säkrare trafikmiljö har departementet kontaktat vissa
kommuner för genomförande av försöksverksamhet i syfte att finna riktlinjer
för trafiksanering i äldre bebyggelse. När det gäller planering av ny
bebyggelse från trafiksäkerhetssynpunkt kommer enligt propositionen statens
planverk och statens \fäg\''erk inom kort att gemensamt utfärda nya
anvisningar. Så har numera skett.
Utskottet vill AÅdare erinra om det arbete som pågår inom transportforskningsutredningen
och som bl. a. berör trafiksäkerhetsforskningen och
dess organisation. Enligt vad utskottet erfarit beräknar utredningen kunna
slutföra sitt arbete under innevarande vår.
Med beaktande av sålunda anförda förhållanden och med hänsyn jämväl
16
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
till den omfattande utrednings- och forskningsverksamhet i övrigt som alltjämt
pågår inom här ifrågavarande område finner utskottet anledning
inte föreligga att från riksdagens sida begära särskilda åtgärder av det
slag som yrkats i motionerna 1: 50 och II: 78. Utskottet anser sig f. ö. kunna
utgå från att såväl trafiksäkerhetsverket som trafiksäkerhetsrådet med
största uppmärksamhet följer utvecklingen beträffande de av motionärerna
aktualiserade spörsmålen samt för statsmakterna framlägger därav föranledda
förslag. Under hänvisning till det anförda avstyrkes motionerna i
fråga.
Ej heller finner utskottet i vart fall f. n. motiverat att på sätt i motionerna
I: 346 och II: 445 yrkats begära tillsättandet av en parlamentarisk
utredning om trafiksäkerhetsfrågor. Utskottet vill dock i likhet med motionärerna
understryka frågornas stora vikt samt förutsätter att därest av förhållandena
så befinnes påkallat eller eljest önskvärt en översyn i en eller
annan form kommer till stånd. Av det anförda följer att utskottet i denna
del avstyrker även de nu aktuella motionerna.
I motionerna I: 243 och II: 303 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer att en utredning tillsättes i syfte att snabbt inkomma med förslag
rörande NTF:s framtida ställning i förhållande till trafiksäkerhetsverket.
Enligt vad utskottet erfarit har frågan härom nyligen varit föremål för
överläggningar inom en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet
i syfte att åstadkomma en bättre samordning av de båda organens
verksamhet. Med hänsyn härtill och då en omprövning av härmed sammanhängande
frågor även kan komma att aktualiseras i samband med prövningen
av transportforskningsutredningens aviserade utredningsförslag rörande
bl. a. trafiksäkerhetsforskningens organisation och arbetsformer
m. in. finner utskottet motionerna inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I motionerna I: 61 och II: 92 har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller att trafiksäkerhetsverket i god tid informerar om
nya säkerhetsbestämmelser i vad avser bilens utrustning m. in. Då genom
del nya trafiksäkerhetsverkets tillkomst bättre organisatoriska möjligheter
än tidigare för information av detta slag torde föreligga och då utskottet
förutsätter att behovet av åtgärder i angivet syfte av verket vederbörligen
beaktas synes motionerna inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Motionerna i fråga avstyrks därför.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 240 och II: 305 till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 3 680 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
17
2. att riksdagen avslår motionerna I: 50 och II: 78,
3. att riksdagen avslår motionerna 1:346 och II: 445
i vad de avser tillsättande av en parlamentarisk utredning
av trafiksäkerhetsfrågor,
4. att riksdagen avslår motionerna 1:243 och 11:303,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 61 och II: 92.
10) Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Med
tillstyrkande av1 Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E2—E4, s. 89—91)
hemställer utskottet,
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 348 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. till Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av
1 000 kr.,
3. till Bidrag till trafiksåkerhetsfråmjande åtgärder vid
järnvägskorsningar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
11) Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t har (punkt E 5, s. 91—94)
föreslagit riksdagen att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69
anvisa ett reservationsanslag av 2 508 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
I delta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna
I: 346 av herr Dahlén m. fl. och II: 445 av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu
är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte till Trafiksäkerhetsforskning
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 109 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 3 617 000 kr.
Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagit en medelsanvisning av 2 508 000 kr. I anledning härav har i motionerna
1:346 och 11:445 hemställts om en höjning av anslaget till av
trafiksäkerhetsrådet begärda 3 617 000 kr.
Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att trafiksäkerhetsrådet
ges ökade resurser för sin angelägna och betydelsefulla verksamhet.
Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelstilldelningen bör dock möjliggöra
en ökning av forskningsinsatserna på trafiksäkerhetens område. Såsom
av punkten 9 i det föregående framgår beräknas inom kort transportforskningsutredningen
lägga fram ett betänkande rörande bl. a. trafiksäkerhetsforskningens
organisation och arbetsformer m. m. I avvaktan på resultatet
härav och under hänvisning jämväl till vad utskottet under förenämnda
punkt i övrigt anfört rörande vidtagna åtgärder och pågående
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 6
18
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
verksamhet på Irafiksäkerhetsfältet har utskottet funnit sig kunna godta
Kungl. Maj :ts förslag angående medelsberäkningen. Motionerna i fråga
avstyrkes följaktligen i berörda del.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:346 och 11:445, såvitt nu är
i fråga, till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 2 508 000 kr., att avräknas
mot automobil skattemedlen.
12) Kostnader för övergång till högertrafik. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt E 6, s. 94—95) hemställer utskottet
att riksdagen till Kostnader för övergång till högertrafik
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr., att avräknas mot automobilslcattemedlen.
13) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 7, s. 95—97) hemställer
utskottet
att riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1968/69 anvisar
ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sjöfart
14) Allmän översikt över beräkningen av anslagen till sjöfartsverket
m. m. Anslagen till sjöfartsverkets verksamhet. Före behandlingen av de
skilda anslagen till sjöfartsverket har Kungl. Maj :t (s. 98—117) lämnat en
allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten m. m. samt beräkningen
av anslagen till sjöfartsverket.
Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under
de skilda anslagen till sjöfartsverket innebär
att till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader anvisas ett förslagsanslag
av 4 791 000 kr. (punkt F 1, s. 110—112),
att till Fartygsinspektion m. m. anvisas ett förslagsanslag'' av 4 389 000 kr.
(punkt F 2, s. 112 och 113),
att till Sjösäkerhet anvisas ett förslagsanslag av 59 653 000 kr. (punkt
F 3, s. 113 och 114),
att till Sjömätning m. m, anvisas ett förslagsanslag av 7 459 000 kr.
(punkt F 4, s. 114 och 115),
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
19
att till Isbrytning anvisas ett förslagsanslag av 21 000 000 kr. (punkt
F 5, s. 115 och 116),
att till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder anvisas ett förslagsanslag
av 290 000 kr. (punkt F 6, s. 116),
att till Bidrag till fiskehamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag av
1 000 kr. (punkt F 7, s. 116 och 117),
samt att till Bidrag till småbåtshamnar m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 2 600 000 kr. (punkt F 8, s. 117), att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 597 av herr Schött och II: 759 av herr
Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte under sjätte huvudtiteln
till Bidrag till småbåtshamnar in. in. anvisa 4 207 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen,
dels motionen 11: 75fr av herrar Norrby och Wiklund i Stockholm vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att sjöfartsstyrelsen
ges i uppdrag att i samråd med bl. a. båtsportorganisationerna
snabbt klarlägga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för
att stimulera båtsporten,
dels motionen II: 758 av herrar Thylén och Bengtson i Solna vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl.
Maj :t måtte besluta att kostnaderna för småledernas prickning skall täckas
av automobilskattemedel,
dels de likalydande motionerna! I: 353 av fru Segerstedt Wiberg och
II: f/43 av herr Thylén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t inte måtte vidtaga några höjningar
av nu utgående fyr- och båkavgifter utan att förslag om en på de faktiska
kostnaderna baserad, regionalt anpassad, farleds- och lotsavgift först
avgivits,
dels de likalydande motionerna I: 166 av fröken Stenberg m. fl. och II: 223
av herrar Nilsson i Agnäs och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till ändring
av nu gällande fyr- och båkavgifter så att handelsfartyg av hög isklass erhåller
lägre avgifter än fartyg av låg isklass.
Utskottet. I statsverkspropositionen erinras om att sjöfartsstyrelsens anslagsframställning
för nästa budgetår ansluter sig till programbudgetmetodikens
principer. De under budgetåret 1966/67 vunna erfarenheterna av det
koncentrerade anslagssystemet liksom av den försöksvis tillämpade kostnadsredovisningen
har legat till grund för beräkning av resultat och anslag
för olika aktiviteter. Departementschefen understryker värdet av styrelsens
arbete på programbudgetteknikens område och anser det angeläget att arbetet
fortsätter för att i samband med omorganisation av verket ligga till
20 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
grund för utformningen av ett nytt anslagssystem. Vad departementschefen
i samband därmed anfört har inte gett utskottet anledning till erinran.
Sjöfartsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning
av 102,6 milj. kr. på driftbudgeten och 28,4 milj. kr. på kapitalbudgeten.
Departementschefens ställningstaganden till sjöfartsverkets förslag under
driftbudgeten innebär en medelsanvisning av 100,2 milj. kr., dvs. en
ökning med 2,7 milj. kr. i förhållande till innevarande år. Av beloppet avser
4,8 milj. kr. sjöfartsstyrelsens förvaltningskostnader, 4,4 milj. kr. fartygsinspektion
m. in., 59,6 milj. kr. sjösäkerhet, 7,5 milj. kr. sjömätning
m. m„ 21 milj. kr. isbrytning, 0,3 milj. kr. underskott vid vissa statliga
hamnar och farleder, 1 000 kr. bidrag till fiskehamnar m. in. och 2,6 milj.
kr. bidrag till småbåtshamnar in. in. Härutöver föreslås på kapitalbudgeten
ett belopp av 25,7 milj. kr. för investeringar i sjöfartsmateriel in. in.
Sammanlagt föreslås således för sjöfartsverket anslag om 125,9 milj. kr.,
vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 9,5
milj. kr.
Enligt departementschefen har den på riksstatens inkomstsida redovisade
nettouppbörden i sjöfartsverkets verksamhet för budgetåret 1968/69 beräknats
till sammanlagt ca 72,4 milj. kr. Hänsyn har därvid tagits till viss
höjning av fyr- och båkavgiften. Vidare räknas med en mindre höjning av
lotsavgiften. Utöver dessa inkomster beräknas sjöfartsverkets fond tillföra
staten inkomster om ca 10,3 milj. kr. Då statens utgifter för sjöfartsverket
över driftbudgeten för nästa budgetår enligt beräkningarna skulle uppgå
till 100,2 milj. kr. — varav dock 2,6 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen
— skulle statens nettoutgifter för sjöfartsverket under budgetåret
uppgå till ca 15 milj. kr. Hänsyn har då inte tagits till komplementkostnader
om ca 19 milj. kr. avseende pensioner m. m.
I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 597 och II: 759
hemställts om en höjning av anslaget till bidrag till småbåtshamnar in. m.
till 4 207 000 kr.
Reservationen under förevarande anslag har från utgången av budgetåret
1965/66 till utgången av budgetåret 1966/67 ökat med 2,1 milj. kr. Med
de 4,2 milj. kr. som anvisats för innevarande budgetår uppgår tillgängliga
medel till 11,5 milj. kr. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig kunna
godta Kungl. Maj :ts förslag att beräkna medelsanvisningen för nästa budgetår
till 2,6 milj. kr. och avstyrker följaktligen motionerna i fråga.
I anslutning härtill vill utskottet erinra om vissa av sjöf artsutredningen
i ett under 1967 avgivet betänkande (stencilerat) framlagda förslag rörande
bl. a. bidragsgivningen till småbåtshamnar. Utredningen framhåller att
statsbidragsgivningen till småbåtshamnarna enligt utredningens uppfattning
inte är en uppgift som ryms inom den framtida målsättningen för
sjöfartsverket. Utredningen anser därför att naturvårdsverket bör överta
ansvaret även för planeringen och prioriteringen av fritidshamnar lika väl
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
21
som för övriga anläggningar för det rörliga friluftslivet. Det under sjätte
huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till småbåtshamnar m. m. bör i konsekvens
härmed överföras till nionde huvudtiteln och bidragsgivningen
överlåtas åt naturvårdsverket.
Utredningens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. I avvaktan
på resultatet härav och Kungl. Maj :ts prövning av frågan finner utskottet
anledning inte föreligga att på sätt i motionen II: 754 föreslagits riksdagen
hos Kungl. Maj :t nu hemställer att sjöfartsstyrelsen ges i uppdrag att i
samråd med bl. a. båtsportorganisationerna snabbt kartlägga behovet av
ytterligare åtgärder från statens sida för att stimulera båtsporten. Motionen
i fråga avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker även i övrigt de av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningarna
och har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i sammanhanget anfört beträffande verksamhetens inriktning
och omfattning under nästa budgetår. Beträffande anslaget till investeringar
inom sjöfartsverkets fond har utskottet yttrat sig under punkten
11 i sitt utlåtande nr 9.
I motionerna I: 353 och II: 443 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte anhålla att några höjningar av nu utgående fyr- och båkavgifter
inte företas utan att förslag om en på de faktiska kostnaderna baserad
regionalt anpassad farleds- och lotsavgift först avgivits.
Enligt vad utskottet erfarit kommer sjöfartsutredningen redan under innevarande
år att lägga fram förslag rörande bl. a. avgiftsfrågorna på hithöranie
område. Det oaktat bär Kungl. Maj :t redan nu föreslagit viss höjning av
fyr- och båkavgiften, vilket förslag utskottet lämnar utan erinran. Bl. a. i
avvaktan på förenämnda utrednings resultat liksom på lotsorganisationsutredningens
ställningstaganden i dessa frågor finner utskottet de ifrågavarande
motionerna inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1:166 och 11:223 vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till ändring
av nu gällande fyr- och båkavgifter så att handelsfartyg av hög isklass
erhåller lägre avgifter än fartyg av låg isklass. Utskottet vill i anslutning
härtill erinra om att frågan om avgiftsbeläggning av den statliga isbrytarhjälp
som lämnas är föremål för överväganden inom såväl sjöfartsstyrelsen
som sjöf artsutredningen.
I motionen II: 758 slutligen har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t beslutar att kostnaderna för
småledernas ^prickning skall täckas av automobilskattemedel.
I statsverkspropositionen har departementschefen i berörda fråga hänvisat
till ett av lotsorganisationsutredningen avgivet yttrande enligt vilket möjligheter
föreligger till besparingar i materiel och arbetskraft genom indragning
av sådana farleder som numera saknar betydelse för handelssjöfarten.
Utskottat har för sin del i nu förevarande sammanhang inte funnit anled
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196S
ning till erinran häremot men anser sig kunna utgå från att härmed sammanhängande
spörsmål kommer att aktualiseras i samband med prövningen
av sjöfar t sutredningens förenämnda betänkanden. Under hänvisning
härtill avstyrks motionen i fråga.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Sjöfartsstyrelsen: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 4 791 000 kr.,
b) till Fartygsinspektion in. m. ett förslagsanslag av
4 389 000 kr.,
c) till Sjösäkerhet ett förslagsanslag av 59 653 000 kr.,
d) till Sjömätning m. m. ett förslagsanslag av 7 459 000
kr.,
e) till Isbrytning ett förslagsanslag av 21 000 000 kr.,
f) till Underskott vid vissa statliga hamnar och farleder
ett förslagsanslag av 290 000 kr.,
g) till Bidrag till fiskehamnar m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 597 och II: 759 till Bidrag till
småbåtshamnar m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett
reservationsanslag av 2 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
3. att riksdagen avslår motionen II: 754,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 353 och II: 443,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 166 och II: 223,
6. att riksdagen avslår motionen II: 758.
15) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader m. fl. anslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 9—F 13, s.
118—121) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
ett anslag av 1 000 kr.,
2. till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag
av 575 000 kr.,
3. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag
av 325 000 kr.,
4. till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett
förslagsanslag av 700 000 kr.,
5. till Understöd åt skärgårdsrederier m.m. ett förslagsanslag
av 600 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
23
Institut m. m.
16) Transportnämnden: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
G 1, s. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till Transportnämnden: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 594 000
kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna
I: 599 av herr Sveningsson och II: 742 av herr Bengtson i Solna m.fl. vari
hemställes att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om förslag till sådan decentralisering av den nya transportnämnden
att en regional nämnd kan inrättas i varje landsting.
Utskottet. Den fr. o. m. den 1 januari 1968 inrättade transportnämnden
har, som departementschefen under förevarande punkt erinrat om, övertagit
centrala civila transportkommitténs arbetsuppgifter samt vissa uppgifter
från statens biltrafiknämnd, bl. a. bidragsgivningen till icke lönsamma
busslinjer på landsbygden. Nämnden är även central myndighet för
planläggning av den civila transportregleringsverksamheten vid krig eller
krigsfara. Den av Kungl. Maj :t för nämndens verksamhet under nästa budgetår
föreslagna medelsanvisningen om 594 000 kr. tillstyrkes av utskottet.
I motionerna I: 599 och II: 742 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om förslag till sådan decentralisering av den nya transportnämnden
att en regional nämnd kan inrättas i varje landsting. Dessa nämnder
skulle alltså underställas landstingen och väljas av dessa samt ha det
direkta ansvaret för samordningen av trafiken och bl. a. fördela statsbidragen
till busstrafiken.
En organisation av det slag motionärerna sålunda tänkt sig kan enligt
utskottets uppfattning inte innebära en rationell lösning av de spörsmål
varom här är fråga. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl till
vad utskottet i sitt utlåtande nr 9 (s. 14—17) till innevarande års riksdag
anfört beträffande ordnandet av en tillfredsställande transportförsörjning
in. in. jämte därmed sammanhängande frågor avstyrkes motionerna i fråga.
Utskottet hemställer således
1. att riksdagen till Transportnämnden: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1968/69 amåsar ett förslagsanslag
av 594 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:599 och 11:742.
17) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar m.fl.
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 2—G 18,
s. 123—140) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
24
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar ett förslagsanslag av 10 130 000 kr.,
2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Omkostnader ett förslagsanslag av 2 474 000 kr.,
3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Underhåll av materiel m. m. ett förslagsanslag av 922 000 kr.,
4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Nyanskaffning av instrument m.m. ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,
5. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.,
6. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten ett förslagsanslag av
6 416 000 kr.,
7. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m. ett förslagsanslag av 1 621 000 kr.,
8. till Statens väginstitut ett förslagsanslag av 1 699 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
9. till Statens väginstitut: Utrustning ett reservationsanslag
av 170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
10. till Statens geotekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 345 000 kr.,
11. till Statens geotekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag
av 278 000 kr.,
12. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,
13. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag
av 150 000 kr.,
14. till Statens brandinspektion: Avlöningar ett förslagsanslag
av 613 000 kr.,
15. till Statens brandinspektion: Omkostnader ett förslagsanslag
av 185 000 kr.,
16. till Statens brandskola: Avlöningar ett förslagsanslag
av 699 000 kr.,
17. till Statens brandskola: Omkostnader ett förslagsanslag
av 325 000 kr.
Diverse
18) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 141) hemställer
utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
25
att riksdagen till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 41 787 000 kr.
19) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt H 2, s. 141—143) föreslagit riksdagen att
till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
för budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 205 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen II: 740 av herr
Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte
anvisa ett anslag på 200 000 000 kr. till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1968/69.
Utskottet. Till förevarande ändamål har SJ för nästa budgetår hemställt
om en medelsanvisning av 210 milj. kr., varav oförändrat 4 milj. kr. för det
inkomstbortfall som uppkommer genom att man vid nedläggning av järnväg
övergångsvis tillämpar reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik
järnväg—bil. Departementschefen har funnit anslaget böra tas upp
med 205 milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 11 milj. kr.
I motionen II: 740 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att ifrågavarande
ersättning bestäms till 200 milj. kr. Utskottet får i anledning härav anföra
följande.
Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning
utgår för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en
tillfredsställande transportförsörjning. I enlighet härmed utgår sålunda
full ersättning för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av
trafiksvaga järnvägslinjer såvida det inte kan anses företagsekonomiskt
motiverat att fortsätta driften även om den lämnar visst underskott. Ersättningens
storlek skall grundas på en vart tredje år utförd bandelsundersökning.
Sådana undersökningar har hittills gjorts år 1963 och år 1966 varvid
den sistnämnda bildar underlag för beräkningen av ersättningen för
budgetåren 1967/68—1969/70.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra biträda
Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker alltså i denna del motionen i fråga.
I enlighet härmed hemställes
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 740, såvitt nu är i fråga, till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
205 000 000 kr.
26
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
20) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt H 3, s. 143—145) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har riksdagen behandlat
dels de likalydande motionerna I: 354 av herr Svanström m. fl. och II: 437
av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta
1. att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att statsbidrag för drift av
icke lönsamma busslinjer medgives med tre kronor per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete fr. o. m. kalenderåret 1968 samt 2. att till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen,
dels de likalydande motionerna I: 2''il av herrar Strandberg och Sclwtt
samt II: 755 av herr Petersson vari hemställts att riksdagen till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69
måtte anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen,
dels motionen II: 740 av herr Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag på 13 000 000 kr.
till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för
budgetåret 1968/69, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär att
till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för
nästa budgetår anvisas ett anslag av 9 milj. kr. mot av biltrafiknämnden
föreslagna 12 milj. kr. Nämnden har vid sin beräkning av anslagsbehovet
utgått från en höjning av bidraget från 2 till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete fr. o. in. budgetåret 1968/69.
I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 354 och II: 437
hemställts att riksdagen dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om att
statsbidrag för drift av icke lönsamma busslinjer medges med 3 kr. per
vagnmil bidragsgrundande trafikarbete fr. o. m. kalenderåret 1968 och dels
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
11 milj. kr. I motionerna I: 241 och II: 755 samt, såvitt nu är i fråga, II: 740
har hemställts att riksdagen bestämmer anslaget till 10 milj. kr. resp. 13
milj. kr.
Även utskottet finner det angeläget att tillräckliga medel ställs till förfogande
för här ifrågavarande ändamål. Redan Kungl. Maj :ts förslag innebär
dock en höjning av medelsanvisningen för nästa budgetår med 2 milj. kr.
Förslaget innebär vidare att den generella maximigränsen för statsbidrag
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968 27
fr. o. m. år 1968 höjs från 2 kr. till 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete. Dessutom säger sig departementschefen ha för avsikt föreslå
Kungl. Maj :t att formerna för bidragsgivningen närmare utreds.
Med hänsyn till det anförda och i avvaktan på resultatet av utredningens
arbete har utskottet funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag. I anslutning
härtill vill utskottet dock kraftigt understryka vikten av att utredningen
bedrivs skyndsamt samt att av dess arbete föranledda förslag om
möjligt läggs fram redan till nästa års riksdag. Av utskottets sålunda intagna
ståndpunkt följer att utskottet avstyrker samtliga i ämnet väckta motioner.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:241 och 11:755, 1:354 och
II: 437 samt II: 740, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,
till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
21) Driftbidrag till luftfartsverket m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna H 4—H 10, s. 146—152) hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Driftbidrag till luftfartsverket ett anslag av
18 000 000 kr.,
2. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
ett förslagsanslag av 104 000 000 kr., därav
2 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
3. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,
4. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag av
800 000 kr.,
5. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
6. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val ett
förslagsanslag av 4 000 000 kr.,
7. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand ett
förslagsanslag av 1 800 000 la-.
Stockholm den 26 mars 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
28
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson
(s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Rikard
Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson
(s), Bengtson (ep), Herbert Larsson (s), Rönnberg (s) och Strandberg
(h) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Ståhl (fp),
Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), Bergman (s), fröken Olsson (s),
herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),
Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl (s), Tobé (fp), Svanberg (s)
och Nordstrandh (h).
Reservationer
1) vid punkten 8 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
in. m. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader samt diverse ändamål)
a) beträffande anslaget till vägunderhållet av herrar Axel Andersson (fp),
Ivar Johansson (ep), Nyman (fp), Bengtson (ep), Ståhl (fp), Eliasson
i Sundborn (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Gustafsson i Kårby (ep) och
Tobé (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:344 och
II: 435 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Med hänsyn
till» och på s. 9 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till de krav som ställts på underhållsverksamheten och till
vikten av att vidmakthålla den standard på vägnätet som uppnås vid olika
ny- och ombyggnadsarbeten finner även utskottet anslaget till det statliga
underhållet böra höjas. Ökade resurser till det förstärkta vägunderhållet
måste därvid såsom motionärerna framhållit tillmätas stor betydelse. Utskottet
har därför vid sin prövning av denna fråga funnit 25 milj. kr.
utöver departementschefens förslag böra anslås för ändamålet och anslaget
i sin helhet alltså böra fastställas till 656,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker
alltså motionerna i fråga.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1: 344 och II: 435 till Vägunderhållet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 656 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
»
b) beträffande avgiftsbelagda trafikanläggningar in. in. av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Strandberg (h), Cassel (h) och Nordstrandh (h) som
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
29
anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:242 och 11:301 och att
därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet
vill» och på s. 10 slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra
ett nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt
att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller
kraven på transportekonomi och trafiksäkerhet.
Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning ett lånefinansieringssystem
för motorvägar, tunnlar och storbroar kan användas som
komplement till direktfinansiering.
Beträffande vissa större väg- och broförelag innebär deras tillkomst så
betydande fördelar för trafikanterna att dessa kan antagas vara beredda
att genom avgifter finansiera anläggningen helt eller delvis. Införandet av
ett sådant avgiftssystem synes vara enda möjligheten att inom överskådlig
tid få till stånd ett tillräckligt nät av motorvägar även i vårt land. Det kan
knappast resas några invändningar häremot från vare sig sakliga eller principiella
synpunkter.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl.
Maj ds bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat
särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen
och därmed sammanhängande frågor. I direktiven
angavs som utgångspunkt för utredningsarbetet alt kostnaderna för vägväsendet
och vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall bäras av
vägtrafiken. Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara
förenat med flera djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt
slag. För att lösa dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet
tillsatt en särskild expertundersökning, där utredningen bl. a.
enligt direktiven har att pröva vilka kostnader för det allmänna som bör
hänföras till vägtrafiken. Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör
fördelas på olika trafikantkategorier skall övervägas av utredningen.
Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa
utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida
avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses
lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna
fråga.»
dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av motionerna 1:242 och
11:301 ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört
beträffande utredning av frågan om låne- och avgiftsfinansiering
av väg- och brobyggnader,»
c) beträffande mellanriksväg Dalarna—Norra Värmland—Oslo av herrar
Eliasson i Sundborn (ep) och Mellqvist (s).
30
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
2) vid punkten 9 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader)
a) av herrar Axel Andersson (fp), Nyman (fp), Ståhl (fp), Gustafsson
i Skellefteå (fp) och Tobé (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna 1: 346 och II: 445, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Ej heller»
och slutar med »aktuella motionerna» bort ha följande lydelse:
»I anledning av yrkandena i motionerna I: 346 och II: 445 vill utskottet
framhålla följande. Den uppryckning beträffande försiktighet på vägen i allmänhet
och skärpt känsla för trafiksäkerheten som inträdde i samband
med omläggningen till högertrafik synes redan nu — trots att endast några
månader förflutit sedan reformens genomförande — ha undergått en allvarlig
försämring. Därom vittnar inte minst det alltför stora antalet trafikolyckor
med dödlig utgång av vilka flera synes vara rena högertrafikolyckor.
Medan vi inför övergången till högertrafik räknade med en allmän uppryckning
av trafikbeteendet och förbättring av trafiksäkerheten synes nu tyvärr
snarare motsatsen ha inträffat. Mot denna bakgrund framstår såsom nödvändigt
att snarast söka få klarlagt vilka åtgärder som kan tänkas vara
lämpliga för att leda utvecklingen i detta viktiga avseende in på bättre banor.
Det synes utskottet som en parlamentarisk utredning därvid skulle
kunna mera obundet än ett antal experter rekommendera de lämpligaste åtgärderna
i detta behjärtansvärda syfte. Med stöd av vad sålunda anförts
tillstyrker utskottet därför i berörda del motionerna i fråga.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 346 och
II: 445, såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört beträffande tillsättande av en parlamentarisk
utredning av trafiksäkerhetsfrågor,»
b) av herr Strandberg (h).
3) vid punkten 11 (Trafiltsäkerhetsforskning) av herrar Axel Andersson
(fp), Nyman (fp), Ståhl (fp), Gustafsson i Skellefteå (fp) och Tobé (fp)
som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:346 och II: 445, såvitt
nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 18 slutar med »berörda del» bort ha följande lydelse:
»Trafiksäkerhetsverket har ansett eu anslagsökning till 3,6 milj. kr.
endast svara mot minimikraven för en fortsatt effektiv trafiksäkerhetsforskning.
Rådet har nämligen under budgetåret påbörjat en undersökning
rörande vägtrafikolyckornas samhällsekonomiska kostnad och har för nästa
budgetår äskat medel för bl. a. utökade försök med simulator, test på provbana,
förbättrad statistisk analys och intensivstudier av vissa olyckstyper.
Då även utskottet finner det i hög grad angeläget att ökade resurser ställs
Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
31
till rådets förfogande för dess betydelsefulla och angelägna uppgifter på
trafiksäkerhetsforskningens område anser utskottet att anslaget för nästa
budgetår bör tas upp med 3 617 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionerna
i denna del.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kung], Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna 1: 346 och II: 445, såvitt nu är
i fråga, till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1968/69
anvisar ett reservationsanslag av 3 617 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.»
4) vid punkten 20 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer)
a) av herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Nyman (fp),
Bengtson (ep), Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Gustafsson i Kårby (ep) och Tobé (fp) som anser att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1:354 och 11:437 och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »Även utskottet»
och på s. 27 slutar med »väckta motioner» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade
medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Med tanke på
den stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik måste tillmätas
bör sålunda den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de
nuvarande reglerna fr. o. m. år 1968 höjas från 2 kr. till 3 kr. per vagnmil
bidragsgrundande trafikarbete. Som följd därav bör den av departementschefen
föreslagna medelsanvisningen höjas till 11 milj. kr.
Genom vad utskottet sålunda föreslagit torde jämväl syftet med det
i motionerna I: 241 och II: 755 framställda yrkandet vara tillgodosett. Den
i motionen 11:740 begärda ytterligare höjningen av bidragsanslaget till
13 milj. kr. har utskottet däremot inte funnit sig berett tillstyrka.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 241 och II: 755 samt II: 740, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, och med bifall till motionerna 1: 354
och II: 437, till Ersättning till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 11 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
»
b) av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Strandberg (h), Cassel (h) och
Nordstrandh (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 241
och II: 755 och att därför
dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med »Även ut
-
32 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1968
skottet» och på s. 27 slutar med »väckta motioner» bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade
medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Kungl. Maj :ts
förslag innebär också bl. a. att ersättningen per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete fr. o. in. den 1 januari 1968 höjs till 2: 50 kr. Att som i motionerna
1:354 och 11:437 föreslagits redan nu begära en höjning till 3 kr.
per vagnmil har utskottet inte funnit sig berett tillstyrka. Däremot bör
anslaget, såsom i motionerna I: 241 och II: 755 förordats, åtminstone räknas
upp så att en generösare tillämpning kan ske av nu gällande regler om
höjning av milersättningen där synnerliga skäl föreligger. Utskottet föreslår
därför med tillstyrkande av nämnda motioner att anslaget tas upp med
10 milj. kr. I anslutning härtill vill utskottet kraftigt understryka vikten
av att den av departementschefen aviserade utredningen bedrivs med skyndsamhet
samt att av dess arbete föranledda förslag om möjligt läggs fram
redan till nästa års riksdag.
Vad utskottet sålunda anfört innebär att den i motionerna 1: 354 och
11:437 samt 11:740 föreslagna ytterligare uppräkningen av anslaget avstyrks.
»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 354 och II: 437 samt II: 740, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, och med bifall till motionerna
I: 241 och II: 755 till Ersättning till trafikföretag för drift
av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1968/69 anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.»
ESSELTE AB. STHLM 68
814177
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1968169 a1 i texten