Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn.

1968-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:61, Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968

Nr 61

Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i

Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i

Simrishamn.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 310 av herr Hermansson m. fl. och II: 389

av herr Berndtsson m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om upprättande av gymnasial utbildning

i Strömstad.

I de likalydande motionerna 1: 537 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II:

681 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj:t hemställer att frågan om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn

blir föremål för ny prövning med beaktande av de synpunkter som anförts

i motionerna.

Utskottet får med anledning av motionerna framhålla att man självklart

bör eftersträva att ge ungdomen i alla delar av landet tillgång till gymnasial

utbildning på i princip lika villkor. A andra sidan måste man beakta att det

inte är möjligt att sprida gymnasierna till alltför många orter, om man samtidigt

vill hålla fast vid den viktiga principen att man på varje gymnasieort

bör kunna erbjuda eleverna åtminstone flertalet av studievägarna inom

det gymnasiala skolsystemet. Denna princip sätter i själva verket en gräns

för möjligheterna att inrätta gymnasier på orter med litet elevunderlag.

Man måste också, då fråga är om inrättande av ett nytt gymnasium, beakta

den inverkan som detta kan få på gymnasierna i angränsande områden, vilkas

elevunderlag minskas.

En möjlighet alt tillgodose önskemål om tillhandahållande av gymnasial

utbildning på orter, som nu saknar gymnasium, kan uppkomma om en av

skolöverstyrelsen nyligen föreslagen försöksverksamhet genomförs och slår

väl ut. Försöksverksamheten avser anordnande av gymnasial utbildning

i glesbygd i form av handledd brevundervisning under två år och därefter

ett års skolgång vid ett befintligt gymnasium. Ett dylikt »korrespondensgymnasium»

bör enligt skolöverstyrelsen planeringsmässigt anknytas till

ett vanligt gymnasium (modergymnasium). Intagningsnämnden för modergymnasiet

bör vara intagningsnämnd även för korrespondensgymnasiet.

Modergymnasiets elevområde tilldelas på vanligt sätt visst antal intagningsklasser

och eleverna antas på samma sätt och i den ordning som nu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968

5

gäller i fråga om vanlig gymnasieintagning. Korrespondensgymnasiet skall

sålunda inräknas vid dimensioneringen av gymnasieundervisningen i regionen.

Men de intagna bör ha rätt att välja undervisningsform genom att

de som sökt till vanligt gymnasium placeras där och de som vill gå i korrespondensgymnasium

i detta gymnasium.

Den gymnasieorganisation som vi har i dag är givetvis inte en gång för

alla given. Mot bakgrund av de principiella synpunkter som utskottet ovan

anfört kan utskottet dock inte på grundval av vad som anförts i motionerna

I: 310 och II: 389 samt I: 537 och II: 681 föreslå riksdagen att ta de initiativ

till inrättande av gymnasier i Strömstad och Simrishamn som förordats

i dessa motioner.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 389 samt

I: 537 och II: 681.

Stockholm den 2 april 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),

fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil

Petersson (s), Herbert Larsson (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson

(ep) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Blidfors (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar

Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Källstad

(fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Blomkvist (s), Westberg

(fp) och Nordstrandh (h).

Reservationer

1) av herrar Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundhorn

(ep), Mattsson (ep), Gustafsson i Uddevalla (s) och Westberg (fp) som

anser

dels alt det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Den gymnasieorganisation»

och slutar med »dessa motioner» bort ersättas med text

av följande lydelse:

»En bättre utbildningsväg än den av skolöverstyrelsen föreslagna skulle

dock enligt utskottets mening erhållas om man, där underlag saknas för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968

ett vanligt gymnasium, löser sin gymnasiefråga genom inrättande av eu

filial till ett ''modergymnasium’. En dylik filial skulle bestå av ett tvåårigt

gymnasium omfattande årskurserna 1 och 2. Under det tredje gymnasieåret

skulle eleverna delta i den ordinarie undervisningen i modergymnasiet.

I mån av behov av bättre valmöjligheter för eleverna under de två första

åren skulle korrespondensundervisning kunna användas i vissa ämnen.

Eleverna skulle dock i så fall även ha muntlig undervisning och handledning

i dessa ämnen.

Inrättandet av en gymnasiefilial av den typ som nu skisserats kan väntas

medföra fördelar också för skolväsendet i orten i allmänhet genom den

möjlighet som ges till samarbete mellan gymnasiet och högstadiet. Vidare

bör lärarförsörjningen bli lättare eftersom man får bättre möjligheter att

erbjuda lärarna full tjänstgöring. Det bör också framhållas att tillgången

till gymnasial utbildning på en ort spelar en stor roll då det gäller att få nya

företag att etablera sig på orten eller befintliga att bygga ut. Ur lokaliseringssynpunkt

har gymnasiefrågan därför betydelse. Tillgången till gymnasieutbildning

på fler orter kan bidra till en jämnare befolkningsfördelning

över hela landet och ur samhällsekonomisk synpunkt medföra ett

bättre utnyttjande av befintliga resurser.

Eftersom gymnasieundervisning i den form som nu angivits hittills är

oprövad finner utskottet det angeläget att en försöksverksamhet i enlighet

med här angivna riktlinjer snarast igångsättes i kommuner som lämpligen

kan komma i fråga. Denna synpunkt bör av riksdagen ges till känna för

Kungl. Maj :t. Vid beslut i enlighet härmed bör de i motionerna I: 310 och

II: 389 samt I: 537 och II: 681 framförda önskemålen i väsentlig mån kunna

anses tillgodosedda.»

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och II:

389 samt I: 537 och II: 681 ger Kungl. Maj:t till känna vad

utskottet anfört.»

2) av herr Nordstrandh (h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.