Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn.
1968-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:61, Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968
Nr 61
Utlåtande i anledning av motioner om gymnasial utbildning i
Strömstad och om inrättandet av ett gymnasium i
Simrishamn.
(2:a avd.)
I de likalydande motionerna I: 310 av herr Hermansson m. fl. och II: 389
av herr Berndtsson m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om upprättande av gymnasial utbildning
i Strömstad.
I de likalydande motionerna 1: 537 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II:
681 av herr Nilsson i Bästekille m. fl. har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer att frågan om inrättandet av ett gymnasium i Simrishamn
blir föremål för ny prövning med beaktande av de synpunkter som anförts
i motionerna.
Utskottet får med anledning av motionerna framhålla att man självklart
bör eftersträva att ge ungdomen i alla delar av landet tillgång till gymnasial
utbildning på i princip lika villkor. A andra sidan måste man beakta att det
inte är möjligt att sprida gymnasierna till alltför många orter, om man samtidigt
vill hålla fast vid den viktiga principen att man på varje gymnasieort
bör kunna erbjuda eleverna åtminstone flertalet av studievägarna inom
det gymnasiala skolsystemet. Denna princip sätter i själva verket en gräns
för möjligheterna att inrätta gymnasier på orter med litet elevunderlag.
Man måste också, då fråga är om inrättande av ett nytt gymnasium, beakta
den inverkan som detta kan få på gymnasierna i angränsande områden, vilkas
elevunderlag minskas.
En möjlighet alt tillgodose önskemål om tillhandahållande av gymnasial
utbildning på orter, som nu saknar gymnasium, kan uppkomma om en av
skolöverstyrelsen nyligen föreslagen försöksverksamhet genomförs och slår
väl ut. Försöksverksamheten avser anordnande av gymnasial utbildning
i glesbygd i form av handledd brevundervisning under två år och därefter
ett års skolgång vid ett befintligt gymnasium. Ett dylikt »korrespondensgymnasium»
bör enligt skolöverstyrelsen planeringsmässigt anknytas till
ett vanligt gymnasium (modergymnasium). Intagningsnämnden för modergymnasiet
bör vara intagningsnämnd även för korrespondensgymnasiet.
Modergymnasiets elevområde tilldelas på vanligt sätt visst antal intagningsklasser
och eleverna antas på samma sätt och i den ordning som nu
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968
5
gäller i fråga om vanlig gymnasieintagning. Korrespondensgymnasiet skall
sålunda inräknas vid dimensioneringen av gymnasieundervisningen i regionen.
Men de intagna bör ha rätt att välja undervisningsform genom att
de som sökt till vanligt gymnasium placeras där och de som vill gå i korrespondensgymnasium
i detta gymnasium.
Den gymnasieorganisation som vi har i dag är givetvis inte en gång för
alla given. Mot bakgrund av de principiella synpunkter som utskottet ovan
anfört kan utskottet dock inte på grundval av vad som anförts i motionerna
I: 310 och II: 389 samt I: 537 och II: 681 föreslå riksdagen att ta de initiativ
till inrättande av gymnasier i Strömstad och Simrishamn som förordats
i dessa motioner.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 310 och II: 389 samt
I: 537 och II: 681.
Stockholm den 2 april 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit:
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil
Petersson (s), Herbert Larsson (s), Wallmark (h), Thorsten Larsson
(ep) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Blidfors (s), Eliasson i Sundborn (ep), fru Lewén-Eliasson (s), herrar
Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Källstad
(fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Blomkvist (s), Westberg
(fp) och Nordstrandh (h).
Reservationer
1) av herrar Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundhorn
(ep), Mattsson (ep), Gustafsson i Uddevalla (s) och Westberg (fp) som
anser
dels alt det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Den gymnasieorganisation»
och slutar med »dessa motioner» bort ersättas med text
av följande lydelse:
»En bättre utbildningsväg än den av skolöverstyrelsen föreslagna skulle
dock enligt utskottets mening erhållas om man, där underlag saknas för
6
Statsutskottets utlåtande nr 61 år 1968
ett vanligt gymnasium, löser sin gymnasiefråga genom inrättande av eu
filial till ett ''modergymnasium’. En dylik filial skulle bestå av ett tvåårigt
gymnasium omfattande årskurserna 1 och 2. Under det tredje gymnasieåret
skulle eleverna delta i den ordinarie undervisningen i modergymnasiet.
I mån av behov av bättre valmöjligheter för eleverna under de två första
åren skulle korrespondensundervisning kunna användas i vissa ämnen.
Eleverna skulle dock i så fall även ha muntlig undervisning och handledning
i dessa ämnen.
Inrättandet av en gymnasiefilial av den typ som nu skisserats kan väntas
medföra fördelar också för skolväsendet i orten i allmänhet genom den
möjlighet som ges till samarbete mellan gymnasiet och högstadiet. Vidare
bör lärarförsörjningen bli lättare eftersom man får bättre möjligheter att
erbjuda lärarna full tjänstgöring. Det bör också framhållas att tillgången
till gymnasial utbildning på en ort spelar en stor roll då det gäller att få nya
företag att etablera sig på orten eller befintliga att bygga ut. Ur lokaliseringssynpunkt
har gymnasiefrågan därför betydelse. Tillgången till gymnasieutbildning
på fler orter kan bidra till en jämnare befolkningsfördelning
över hela landet och ur samhällsekonomisk synpunkt medföra ett
bättre utnyttjande av befintliga resurser.
Eftersom gymnasieundervisning i den form som nu angivits hittills är
oprövad finner utskottet det angeläget att en försöksverksamhet i enlighet
med här angivna riktlinjer snarast igångsättes i kommuner som lämpligen
kan komma i fråga. Denna synpunkt bör av riksdagen ges till känna för
Kungl. Maj :t. Vid beslut i enlighet härmed bör de i motionerna I: 310 och
II: 389 samt I: 537 och II: 681 framförda önskemålen i väsentlig mån kunna
anses tillgodosedda.»
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»alt riksdagen i anledning av motionerna 1:310 och II:
389 samt I: 537 och II: 681 ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört.»
2) av herr Nordstrandh (h).
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680032
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.