Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1968-03-05 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1968/69 inom finansdepartementets verksamhetsområde

jämte motioner.

(5:e avel.)

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

Finansdepartementet m. m.

1) Finansdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj ds i propositionen nr 1, bilaga 9, framlagda förslag (punkterna

A 1—A 4, s. 13—16 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 3 januari 1968) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Finansdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 14 200 000 kr.,

2. till Finansdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 7 825 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av

3 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

2) Kammarkollegiet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj ds förslag (punkterna B 1—B 16, s. 17—38) hemställer utskottet

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Kammarkollegiet: Avlöningar ett förslagsanslag av

2 611 000 kr.,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7 dr 1968

b) till Kammarkollegiet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 198 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid kammarrätten

inrätta dels en tjänst som kammarrättsråd och

divisionsordförande i Co 2 i utbyte mot en tjänst som kammarrättsråd

och ordförande på särskild avdelning i Co 2,

dels två tjänster som kammarrättsråd i Co 1,

3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Kammarrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av

6 629 000 kr.,

b) till Kammarrätten: Omkostnader ett förslagsanslag av

347 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t alt vid statistiska

centralbyrån inrätta en tjänst som byråchef i Ce 1,

5. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag av

18 700 000 kr.,

b) till Statistiska centralbyrån: Omkostnader för verksamheten

i allmänhet ett förslagsanslag av 12 113 000 kr.,

c) till Statistiska centralbyrån: Särskilda undersökningar

ett reservationsanslag av 3 150 000 kr.,

d) till Statistiska centralbyrån: Utredningsinstitutet elt

förslagsanslag av 1 000 kr.,

e) till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister

in. in. ett reservalionsanslag av 885 000 kr.,

f) till Statistiska centralbyrån: Folk- och bostadsräkning

ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.,

g) till Statistiska centralbyrån: 1968 års valstatistik ett

reservationsanslag av 545 000 kr.,

h) till Statistiska centralbyrån: Hushållsbudgetundersökning

ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.,

i) till Datamaskincentralen ett förslagsanslag av 1 000

kr.,

j) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar elt förslagsanslag

av 1 350 000 kr.,

k) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 222 000 kr.,

l) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

ett reservationsanslag av 625 000 kr.,

3) Inköp av stansutrustning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 20, s. 39—40) hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att stansutrustning till centrala

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968 3

kameralmyndigheter får beställas för sammanlagt ca

2 900 000 kr. t. o. m. budgetåret 1970/71,

2. att riksdagen till Inköp av stansutrustning för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

4) Riksrevisionsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 21, s. 40—

41) föreslagit riksdagen att till Riksrevisionsverket: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 9 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 473 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag till anslag

för nästa budgetår och tillstyrker sålunda detsamma.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att riksdagens revisorer i sin

år 1967 avgivna berättelse behandlat frågan om räkenskapsgranskningens

organisation inom den statliga förvaltningen. Utlåtande i anledning av vad

revisorerna därvid anfört och föreslagit kommer utskottet senare att avge.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket: Avlöningar för

budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 9 338 000

kr.

5) Riksrevisionsverket: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna B 22—B 26, s. 41—47) hemställer utskottet
att

riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Riksrevisionsverket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 636 000 kr.,

2. till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 11 545 000 kr.,

3. till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 056 000 kr.,

4. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag

av 3 700 000 kr.,

5. till Statens förhandlingsnämnd ett förslagsanslag av

976 000 kr.

Skatte- och kontrollväsen

6) Tullverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt C 1, s. 48—57) föreslagit

riksdagen att till Tullverket: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa

ett förslagsanslag av 111 432 000 kr.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Under tullverket finns för närvarande två avlöningsanslag upptagna i

riksstaten, det ena för avlöningar till tjänstemän hos generaltullstyrelsen

och det andra för avlöningar till tjänstemän inom tullstaten. I propositionen

föreslås att nämnda två anslag förs samman till ett gemensamt anslag benämnt

Tullverket: Avlöningar. I förhållande till anslagsbeloppen i gällande

riksstat innebär Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning en höjning med

6 551 000 kr.

Utskottet. Under förevarande anslag har i statsrådsprotokollet bl. a. upptagits

frågan om förstärkning av tullverkets organisation för smuggelbekämpning.

En särskild utredningsman, som tillkallats för att utreda förundersöknings-

och åklagarverksamheten i tullmål, har föreslagit en förstärkning

av tullverkets resurser för spanings-, utrednings- och underrättelseverksamhet

i samband med smuggelbekämpningen. Departementschefen

har i huvudsak anslutit sig till de allmänna bedömanden som ligger till

grund för utredningsmannens förslag.

Kungl. Maj :ts förslag innebär att gränschefens expedition i generaltullstyrelsen

ombildas till en bevakningsbyrå. Tjänsten som gränschef föreslås

därvid ändrad till byråchefstjänst. Vid den nya byrån avses skola inrättas

en sektion för samordning av smuggelbekämpningen inom tullverket, framför

allt i fråga om spanings- och underrättelsetjänst. Med hänsyn till de

nya arbetsuppgifter som kommer att ligga på bevakningsbyrån föreslås en

personalförstärkning med bl. a. en byrådirektör, två byråinspektörer och en

tullmästare. Vidare har medel beräknats för viss förstärkning av tullverkets

lokala undersökningsorganisation.

I fråga om löneställningen för byråchefstjänsten och tjänsterna vid den

nya sektionen inom bevakningsbyrån har avtal träffats mellan statens avtalsverk

och berörda personalorganisationer. Avtalet har den 17 januari

1968 godkänts av riksdagens lönedelegation.

Utskottet finner det angeläget att förutsättningar skapas för en effektiv

bekämpning av smugglingsbrottsligheten och tillstyrker det i propositionen

framlagda förslaget.

Vad gäller den föreslagna sammanföringen av tullverkets två avlöningsanslag

till ett gemensamt anslag har utskottet intet att erinra.

Med tillstyrkande även i övrigt av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet
1.

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i generaltullstyrelsen

inrätta en tjänst som byråchef i Cr 1,

2. att riksdagen till Tullverket: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 111 432 000 kr.

7) Tullverket: Omkostnader och Tullverket: Anskaffning av viss materiel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 2—C 3, s. 57—60)

hemställer utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

5

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Tullverket: Omkostnader ett förslagsanslag av

14 855 000 kr.,

2. till Tullverket: Anskaffning av viss materiel ett reservationsanslag

av 1 680 000 kr.

8) Kontrollstyrelsen: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Ivungl.

Maj :ts förslag (punkterna C 4—C 15, s. 60—69) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Kontrollstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

7 304 000 kr.,

2. till Kontrollstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 320 000 kr.,

3. till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 472 000 kr.,

4. till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 376 000 kr.,

5. till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa

maskiner m. m. ett reservationsanslag av 260 000 kr.,

6. till Statens justerare: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 599 000 kr.,

7. till Statens justerare: Omkostnader ett förslagsanslag

av 243 000 kr.,

8. till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 328 000 kr.,

9. till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 154 000 kr.,

10. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Avlöningar ett förslagsanslag av 4 816 000 kr.,

11. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:

Omkostnader ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

12. till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer

ett förslagsanslag av 100 000 kr.

9) Avsättning till banktillsynens fond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 16—C 24, s. 69—77) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Avsättning till banktillsynens fond ett förslagsanslag

av 1 000 000 kr.,

2. till Avsättning till fondtillsynens fond ett förslagsanslag

av 60 000 kr.,

3. till Avsättning till jordbrukskassetiltsynens fond ett

förslagsanslag av 200 000 kr.,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

4. till Avsättning till sparbankstillsynens fond ett förslagsanslag

av 1 680 000 kr.,

5. till Revision av sparbankernas förvaltning ett förslagsanslag

av 825 000 kr.,

6. till Avsättning till försåkringsinspektionens fond ett

förslagsanslag av 2 460 000 kr.,

7. till Stämpelomkostnader ett förslagsanslag av 671 000

kr.,

8. till Kostnader för årlig taxering m. m. ett förslagsanslag

av 31 500 000 kr.,

9. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörd m. m. ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

10) Ersättning till städerna för mistad tolag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 1, s. 78) hemställer utskottet

att riksdagen till Ersättning till städerna för mistad tolag

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

21 100 000 kr.

11) Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt D 2, s. 78—81) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag

till kommunerna m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

1 380 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 240 000 000 kr. Kungl.

Maj :ts förslag innebär sålunda en ökning med 140 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:117 av herr Johan Olsson och 11:161

av herrar Eriksson i Bäckmora och Westberg vari hemställts att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av förordningen om skatteutjämningsbidrag

att hela Gävleborgs län hänföres till skattekraftsområde 2, vad avser såväl

landstingskommun som annan kommun, och att området i fråga om tillskott

av skattekraft i dess helhet erhåller 110 % av medelskattekraften,

dels de likalydande motionerna I: 172 av herrar Nils Nilsson och Ove

Karlsson och II: 227 av herr Jonsson m. fl. vari hemställts att Mora köping

samt Orsa, Ore och Sollerö landskommuner skall överflyttas till skattekraftsområde

2 från och med bidragsåret 1969.

Utskottet. Den av 1965 års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen

trädde i kraft fr. o. m. år 1966. Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget

och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

7

skattentjämningsbidragen inte obetydligt ökat. Åren 1966—1968 har bidrag

beviljats med totalt respektive 1 052 milj. kr., 1 157 milj. kr. och 1 307

milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,

landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter, när skattekraften, dvs.

skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag

vid brist på skattekraft), dels till landskommuner,

köpingar och städer, när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt

i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag

vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan

ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott

av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.

Riket är indelat i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser

för tillskottets storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och

skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara

viss andel i procent räknat av medelskattekraften i landet. I såväl

motionerna I: 117 och II: 161 som I: 172 och II: 227 har framställts yrkanden

om överföringar från skattekraftsområde 1 till skattekraftsområde 2 i

syfte att garantera en högre skattekraft.

I motionerna I: 117 och II: 161 föreslås riksdagen besluta att hela Gävleborgs

län skall hänföras till skattekraftsområde 2, vad avser såväl landstingskommun

som annan kommun, och att området i fråga om tillskott av

skattekraft i dess helhet skall erhålla 110 procent av medelskattekraften.

I motionerna I: 172 och II: 227 föreslås att Mora köping samt Orsa, Ore och

Sollerö landskommuner överflyttas till skattekraftsområde 2 från och med

bidragsåret 1969.

Indelningen av riket i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser

har skett i syfte att utjämna eller i varje fall minska de kostnadsolikheter

mellan kommunerna som beror av geografisk belägenhet, klimat

och befolkningsgleshet samt likartade faktorer.

Vad först beträffar yrkandet i motionerna I: 117 och II: 161 vill utskottet

erinra om att 1965 års riksdag i fråga om skattekraftsområde för Gävleborgs

län beslöt — med ändring härutinnan av Kungl. Maj :ts förslag — att

landskapet Hälsingland skulle tillhöra skattekraftsområde 2 och länet i

övrigt område 1. Kungl. Maj :t hade i propositionen nr 43 föreslagit att hela

länet skulle hänföras till skattekraftsområde 1.

Även frågan om Kopparbergs läns skattekraftsområdestillhörighet blev

ingående prövad av 1965 års riksdag. I förutnämnda proposition hade föreslagits

att hela länet skulle hänföras till skattekraftsområde 1. Riksdagen

beslöt att åtta av landskommunerna i länet skulle överföras till område 2.

Enligt utskottets uppfattning har inte i förevarande motioner anförts några

nya omständigheter som motiverar en ändring av riksdagens tidigare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 117 och II: 161

samt I: 172 och II: 227. Utskottet får erinra om att i förordningen om skatteutjämningsbidrag

intagits en bestämmelse som ger Kungl. Maj :t möjlighet

att, när särskilda skäl föreligger, förordna om avsteg från den föreskrivna

områdesindelningen. Därigenom har erhållits möjlighet att på ett

smidigt sätt ändra enstaka kommuners eller länsdelars områdestillhörighet

om detta mot bakgrunden av en totalbedömning visar sig vara befogat.

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1968/69 avser den

senare hälften av kalenderåret 1968 och förra hälften av år 1969. Enligt

vad som tidigare redovisats uppgår skatteutjämningsbidragen för år 1968

till 1 307 milj. kr. Av detta belopp belöper ca 654 milj. kr. på budgetåret

1968/69. Med utgångspunkt i de fastställda utdebiteringssatserna för år

1968 och beräknad höjning av skatteunderlaget har departementschefen

uppskattat skatteutjämningsbidragen för bidragsåret 1969 till ca 1420

milj. kr. Kostnaderna för första halvåret 1969 blir då hälften av detta belopp

eller ca 710 milj. kr. Kostnaderna budgetåret 1968/69 för övergångsbidrag

har beräknats till totalt 8 milj. kr.

I propositionen redovisad beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 117 och II: 161

samt I: 172 och II: 227,

2. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna

m. in. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag

av 1 380 000 000 kr.

Industri, bergsbruk, energiförsörjning in. m.

12) Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal.

Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s. 82—83) föreslagit riksdagen att till

Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 480 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 348 000 kr.

I motionen II: 784 av herr Sjönell m. fl. har hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att utredningen om statens institut

för hantverk och industri i tilläggsdirektiv får till uppgift att utreda

frågan om inrättandet av en dokumentations- och informationstjänst vid

institutet.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag och vad departementschefen i samband

därmed anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har sakkunniga tillkallats med upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

9

drag att verkställa utredning om statens institut för hantverk och industri.

Utredningen skall enligt sina direktiv överväga inriktningen och omfattningen

av institutets verksamhet, lämplig organisationsform samt frågan

om framtida statliga bidrag. I motionen II: 784 föreslås riksdagen hemställa

att utredningen genom tilläggsdirektiv får till uppgift att utreda frågan om

inrättandet av en dokumentations- och informationstjänst vid institutet.

Utskottet anser att motionen inte påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd,

då de för utredningen redan meddelade direktiven ger denna utrymme

att ta upp denna fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens institut för hantverk och industri:

Avlöningar till viss personal för budgetåret 1968/69

anvisar ett förslagsanslag av 1 480 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 784.

13) Statens institut för hantverk och industri: Vissa omkostnader m. fl.

anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 4, s.

83—85) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Statens institut för hantverk och industri: Vissa

omkostnader ett förslagsanslag av 91 000 kr.,

2. till Statens institut för hantverk och industri: Bidrag

till kursverksamheten m. m. ett reservationsanslag av

565 000 kr.,

3. till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning

och inredning ett reservationsanslag av 400 000 kr.

14) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har (punkt E 5, s. 85—93)

föreslagit riksdagen att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 266 000 kr. Kungl. Maj:ts

förslag innebär sålunda en ökning med 234 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1: b70 av herr Svanström m. fl. och II: 587

av herr Dahlgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att vid

behandling av frågan om statsbidrag till hemslöjdskonsulentverksamheten

uttala att sådant bidrag må utgå till en konsulent inom varje landstingsområde,

dels motionen II: 788 av fru Svensson och fru Lindberg vari hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t framhåller det önskvärda i att

fullfölja hemslöjdsutredningens intentioner beträffande hemslöjdens framtida

organisation och att härför erforderliga medel ställs till förfogande

genom lämplig omdisposition inom budgetens ram.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Utskottet. Det statliga stödet till hemslöjdsverksamheten har omprövats

av en särskild utredning — Hemslöjddsntredningen — som i augusti 1967

avgett betänkandet »Hemslöjden i Sverige». De sammanlagda kostnaderna

för av utredningen föreslagna statliga bidrag uppgår till 852 000 kr. för helt

budgetår räknat. För innevarande budgetår har under förevarande anslag

anvisats 266 000 kr. som bidrag till hemslöjden.

I propositionen föreslås att större delen av statens stöd till den ideella

hemslöjdsverksamheten i fortsättningen skall lämnas i form av bidrag till

en hel- eller deltidsarbetande hemslöjdskonsulent i varje län. Som villkor

för det statliga bidraget skall gälla att landsting svarar för minst lika stor

del av kostnaderna som staten. Konsulenten skall vara anställd hos en hemslöjdsförening,

vilken såsom huvudman för konsulentverksamheten skall

uppbära det allmännas bidrag. Om särskilda skäl motiverar det skall huvudmannaskapet

dock kunna utövas av landsting eller hushållningssällskap.

I motionerna I: 470 och II: 587 yrkas alt bidrag skall kunna utgå till en

konsulent i varje landstingsområde.

Med hänsyn till hemslöjdens kulturella och sociala betydelse anser utskottet

det motiverat med ett fortsatt och utökat stöd från det allmännas

sida. En förutsättning härför bör dock vara att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga

former och på eif rationellt sätt. Utskottet delar likaledes den

i propositionen redovisade uppfattningen att det statliga bidraget inte bör

avse affärsverksamheten inom hemslöjdsrörelsen.

Utskottet anser att det föreslagna stödet till hemslöjdsrörelsen är utformat

så att verksamheten kan förväntas få större enhetlighet, stadga och

effektivitet. Såsom ett led i dessa strävanden skall ses förslaget om skriftlig

instruktion för hemslöjdskonsulentens verksamhet av innebörd, att konsulenten

i ökad utsträckning skall åläggas samarbeta dels med det allmännas

organ på t. ex. skolväsendets samt arbets- och åldringsvårdens områden,

dels med folkbildningsorganisationer och andra sammanslutningar med intresse

för hemslöjd.

Vad i statsrådsprotokollet anförts och föreslagits i fråga om utformningen

av stödet till hemslöjdsverksamheten har ej givit utskottet anledning till

erinran, varför utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i förevarande del.

Detta innebär bl. a. att utskottet biträder förslaget om att bidrag skall utgå

till en hel- eller deltidsarbetande konsulent i varje län, under förutsättning

dock att landsting svarar för minst lika stor del av kostnaderna som staten.

Några särskilda skäl som motiverar att Kalmar län i bidragshänseende blir

mer gynnat än andra län har ej framkommit, varför utskottet avstyrker motionerna

I: 470 och II: 587.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag att hela det belopp som av statsmakterna

beviljas för främjande av hemslöjden skall ställas till kommerskollegiets

förfogande och att till kollegiet knyts en rådgivande nämnd med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

11

att bistå kollegiet vid behandlingen av bidragsärenden och andra

viktiga hemslöjdsfrågor.

Såsom framgår av det föregående har hemslöjdsutredningen beräknat

kostnaderna budgetåret 1968/69 för sitt förslag till 852 000 kr. Kungl. Maj :t

har föreslagit en medelsanvisning av 500 000 kr.

I motionen II: 788 har föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj.t framhåller det önskvärda i att fullfölja hemslöjdsutredningens intentioner

beträffande hemslöjdens framtida organisation och att härför erforderliga

medel ställs till förfogande genom lämplig omdisposition inom

budgetens ram. I motionerna erinras om att under elfte huvudtiteln upptagits

ett anslag för budgetåret 1968/69 på 5 milj. kr. till särskilda stödåtgärder

i glesbygder. Avsikten är att medlen skall användas för att söka

stimulera till olika former av hemarbete i dessa bygder. Verksamheten skall

handhas av företagareföreningarna i samarbete med länsarbetsnämnderna.

Enligt statsrådsprotokollet bör också ett samarbete med hemslöjdsföreningarna

eftersträvas. Motionärerna ifrågasätter om inte en mindre del av

nämnda anslag på 5 milj. kr. kunde — efter beslut av Kungl. Maj:t — få

disponeras av kommerskollegium för hemslöjdens konsulentorganisation

m. m.

I anledning av motionen får utskottet framhålla följande. Avsikten är att

bidragen till konsulentverksamheten skall beräknas med utgångspunkt från

lön som fastställs för de olika länen efter vederbörliga förhandlingar. Som

villkor för statsbidraget skall gälla att vederbörande landsting åtager sig

att svara för minst lika stor del av kostnaderna som staten. Kostnaderna

budgetåret 1968/69 för konsulentverksamheten är därför svåra att nu bedöma.

Det torde finnas anledning förutsätta att samtliga av hemslöjdsutredningen

förutsatta statliga konsulentbidrag ej blir aktuella redan fr. o. m.

den 1 juli 1968. Till följd härav har utskottet funnit Kungl. Maj:ts beräkning

av statens kostnader budgetåret 1968/69 för den föreslagna hemslöjdsupprustningen

realistiska. Vid sådant förhållande synes motionen II: 788

ej påkalla någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 470 och II: 587,

2. att riksdagen avslår motionen II: 788,

3. att riksdagen till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

15) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 6—E 9, s. 93—98) hemställer

utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar ett

förslagsanslag av 3 842 000 kr.,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

2. till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader ett

förslagsanslag av 829 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten

m. in. ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.,

4. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett

reservationsanslag av 600 000 kr.

16) Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj :t har

(punkt E 10, s. 98—102) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:

Prospektering för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag

av 11 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 600 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:363 av herr Hedström m.fl. och 11:452

av herr Hammarsten m. fl. har hemställts att riksdagen vid behandlingen

av punkten E 10 i statsverkspropositionen, bilaga 9, finansdepartementet,

måtte anvisa ett belopp av 150 000 kr. till Statens geologiska undersökning

för fortsatt ^^prospektering inom Norrbottens län.

Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret

1968/69 presenterat program föreslås i propositionen att förevarande

anslag räknas upp med 1,1 milj. kr. Föredragande statsrådet har därmed

godtagit programmet i dess huvuddrag men anfört bl. a. att han med hänsyn

till de begränsade erfarenheterna av s. k. folkprospektering inte räknat med

några medel för denna verksamhet.

I motionerna I: 363 och II: 452 föreslås att 150 000 kr. anvisas till folkprospektering

i enlighet med förslag i geologiska undersökningens anslagsframställning.

Utskottet, som erinrar om att Norrlandsfonden lämnat bidrag

till den hittills bedrivna verksamheten, godtager föredragande statsrådets

anslagsberäkning och är sålunda inte berett tillstyrka förevarande

motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 363 och II: 452 till Sveriges

geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret

1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

17) Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 11, s. 102—103) hemställer utskottet
att

riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag

av 1 000 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

13

18) Bergsstaten: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna E 12—E 16, s. 103—106) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Bergsstaten: Avlöningar ett förslagsanslag av

527 000 kr.,

2. till Bergsstaten: Omkostnader ett förslagsanslag av

65 000 kr.,

3. till Statens elektriska inspektion: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 459 000 kr.,

4. till Statens elektriska inspektion: Omkostnader ett förslagsanslag

av 197 000 kr.,

5. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av

43 000 kr.

19) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 17, s. 107—108) hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för

budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av

11 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1968/69 bidrag för upprustning

och nyanläggning av elektriska distributionsnät

på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt

5 000 000 kr.,

3. medger att under budgetåret 1968/69 statlig garanti

för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som

berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av

10 000 000 kr.

Diverse

20) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkterna

H 1—H 5, s. 113—115) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 5 557 000

kr.,

2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 032 000

kr.,

3. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

Generaltullstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 035 000

kr.,

4. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m. m. ett förslagsanslag av 650 000 kr.,

5. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag

av 37 000 kr.

21) Bidrag till Föreningen Fruktdrycker. Kungl. Maj:t har (punkt H 6,

s. 115) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för

budgetåret 1968/69 anvisa ett anslag av 25 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår.

I motionen II: 781 av herr Rimmerfors m. fl. har hemställts att riksdagen

beslutar att utöver det av Kungl. Maj :t föreslagna anslaget på 25 000 kr.

ytterligare 10 000 kr. måtte utgå till Föreningen Fruktdryckers upplysningsverksamhet

rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.

Utskottet får erinra om att en utredning, alkoholpolitiska utredningen,

tillkallats för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Enligt direktiven

för utredningen skall den behandla alla de frågor som är av betydelse i

nämnda hänseende. Med hänsyn härtill och då vad i motionen anförts enligt

utskottets uppfattning inte innefattar tillräckliga skäl för frångående

av Kungl. Maj :ts förslag avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 781 till Bidrag till Föreningen

Fruktdrycker för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av

25 000 kr.

22) Bidrag till vanföra ägare av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt H 7, s. 115) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till vanföra ägare av motorfordon

för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av

1 200 000 kr.

23) Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 8, s. 116) hemställer utskottet

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens

rationalisering för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag

av 200 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

15

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Statens vattenfallsverk

24) Kraftstationer m. m. Med tillstyrkande av Ivungl. Maj:ts förslag (punkt

I: 1, s. 117—141) hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar

ett investeringsanslag av 480 000 000 kr.,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla

statens vattenfallsverk en till 200 000 000 kr.

utökad rörlig kredit.

Statens allmänna fastighetsfond

25) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm m. fl. anslag. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 11:1—11:3, s. 141—144)

hemställer utskottet

1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar

a) till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm

ett investeringsanslag av 600 000 kr.,

b) till Uppförande av för vattning sby g gnader i Stockholm

ett investeringsanslag av 2 437 000 kr.,

c) till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ett investeringsanslag

av 1 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet föreslagen

ändring av den förteckning som ligger till grund för

användningen av anslaget Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

26) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt II: 4, s. 144—145) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag

av 10 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

I de likalydande motionerna I: 621 av herr Strandberg och II: 779 av herr

Nordgren m. fl. har hemställts att riksdagen måtte till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret 1968/69 på kapitalbudgeten

anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med 5 milj. kr. minskat

investeringsanslag av 5 milj. kr.

Utskottet. Byggnadsstyrelsen har för budgetåret 1968/69 redovisat ett

medelsbehov av ytterligare 15 milj. kr. Förutom för länsförvaltningarnas

räkning behövs enligt styrelsens anslagsframställning medel för att köpa

fastigheter för exempelvis förskoleseminarier, seminarier för huslig utbildning,

specialskolor, lots- och meteorologiska stationer och för att bestrida

gatumarks- och gatubyggnadskostnader, lagfarter m. m. Byggnadsstyrelsen

har vid sin anslagsbedömning förutsatt att fastighetsförvärven på vissa orter

bör begränsas till följd av ovissheten om den framtida länsindelningen.

Med utgångspunkt i den hittillsvarande belastningen på anslaget har departementschefen

räknat med ett något lägre medelsbehov än vad byggnadsstyrelsen

förutsatt och i propositionen föreslås att anslaget tas upp

med 10 milj. kr.

I motionerna I: 621 och II: 779 föreslås att anslaget begränsas till 5 milj.

kr. Då enligt utskottets uppfattning i motionerna inte anförts några skäl

som motiverar en minskning av förevarande anslag utöver den av Kungl.

Maj :t föreslagna avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet föreslår

sålunda att anslaget tas upp med 10 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förslag om att anslaget liksom hittills skall få användas

endast efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall biträder utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 621 och II: 779 till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

27) Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt II: 5, s. 145) hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av

1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

28) Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation

i Marviken. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 1,

s. 146—148) hemställer utskottet

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för

uppförande av en atomkraftstation i Marviken för budget
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

17

året 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000

kr.

29) Lån för inrättande av alkoholfria restauranger. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 2, s. 148—149) hemställer utskottet

att riksdagen till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

30) Vissa projekteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag

(punkt VII: 1, s. 151) hemställer utskottet

att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

31) Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i

Västerbottens län m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt

VII: 2, s. 152—153) hemställer utskottet

att riksdagen till Dispositionsanslag för legodriften vid

vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län m. m. för

budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av

3 300 000 kr.

Diverse kapitalfonder

32) Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och

forskning m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag (punkt VIII: 1,

s. 153—154) hemställer utskottet

att riksdagen till Statens datamaskinfond: Datamaskiner

för högre undervisning och forskning m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 10 700 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

33) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra

sig beträffande Kungl. Maj ds under följande punkter och avsnitt framlagda

förslag, nämligen

punkterna B 17—B 18: Statskontoret

punkten B 19: Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

punkterna E 18—E 22: Statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

avsnitt F: Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m.

avsnitt G: Finansiellt utvecklingsbistånd

punkten VI: 1: Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

punkten VI: 2: Teckning av aktier i ett statligt utvecklingsbolag,

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 5 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),

fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil

Petersson (s), Ottosson (h), Högström (s), fru Elvy Olsson (ep) och herr

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson

(s), herrar Nihlfors (fp), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson

i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Fagerlund (s), Westberg (fp), Sjönell

(ep) och Nilsson i Kristianstad (s).

Reservationer

1) vid punkten 11 (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.) avfru

Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep), Eliasson i Sundborn (ep),

Turesson (h), Westberg (fp) och Sjönell (ep) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »Vad först»

och på s. 8 slutar med »vara befogat» bort ha följande lydelse:

»Av praktiska skäl måste en indelning i skattekraftsområden ske på ett

enkelt och summariskt sätt. Det ligger i sakens natur att vid en sådan

schablonisering av områdesindelningen invändningar från rättvisesynpunkt

kan göras från kommunernas sida vid inbördes jämförelser. Skatteutjämningsreformen

trädde i kraft fr. o. m. år 1966 och det torde nu vara möjligt

att bedöma om områdesindelningen inneburit att några kommuner och

landsting blivit mera påtagligt missgynnade i förhållande till andra.

I propositionen 1965: 43 framhölls också att områdesindelningen givetvis

inte var en gång för alla given utan att ändringar tid efter annan kunde

vara påkallade. Därför har i förordningen om skatteutjämningsbidrag intagits

en bestämmelse som ger Kungl. Maj :t möjlighet att, när särskilda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7 år 1968

19

skäl föreligger, förordna om avsteg från den föreskrivna områdesindelningen.

Samtidigt vill utskottet erinra om att departementschefen i propositionen

framhöll att hinder givetvis inte föreligger att ompröva indelningen i

stort när förhållandena så kräver.

I anledning av de nu ifrågavarande motionsyrkandena får utskottet framhålla

att riksdagens beslut år 1965 om skattekraftsområdestillhörighet innebar

en kompromisslösning såväl i vad gäller Gävleborgs län som Kopparbergs

län. Åtta kommuner i sistnämnda län blev hänförda till område 2

och övriga kommuner i länet till område 1. Detta innebär att Mora kommunblock

är uppdelat på två skattekraftsområden. Därtill kommer att Mora,

Sollerö, Orsa och Ore kommuner ur geografisk synvinkel hör hemma i skattekraftsområde

2. Även andra omständigheter kan anföras som skäl härför.

Utskottet anser emellertid alt de genom motionerna aktualiserade ändringarna

av den nuvarande indelningen i skattekraftsområden måste ses i

sitt större sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av yrkandena

i motionerna I: 117 och II: 161 samt I: 172 och II: 227 i skrivelse

till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört. Härvid har utskottet

förutsatt alt Kungl. Maj :t kommer att pröva frågan om avsteg i nu berörda

avseenden från föreskriven områdesindelning.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört i anledning av motionerna I: 117 och II: 161 samt

I: 172 och II: 227,»

2) vid punkten 26 (Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål in. in.)

av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Nyman (fp), Ottosson

(h), fru Elvy Olsson (ep), herrar Johan Olsson (ep) Bohman (h), Eliasson

i Sundborn (ep), Nihlfors (fp), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå

(fp), Westberg (fp) och Sjönell (ep) som anser att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 621 och II: 779 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »I motionerna»

och slutar med »10 milj. kr.» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 621 och II: 779 föreslås att anslaget begränsas till 5

milj. kr. Enligt utskottets uppfattning utgör vad i motionerna anförts tillräcklig

grund för att medelsanvisningen under förevarande anslag skall

begränsas till 5 milj. kr. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 621 och II: 779 till Inköp av

fastigheter för förvaltningsändamål m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom finansdepar a1 i texten