Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
1968-02-20 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968/69 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1968/69 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.
(2: a avel.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Utbildningsdepartementet m. in.
1) Utbildningsdepartementet: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkterna
A 1—A 4, s. 14—15 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för
den 3 januari 1968) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Utbildningsdepartementet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 6 210 000 kr.,
2. till Utbildningsdepartementet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 641 000 kr.,
3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 9 000 000
kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 8
2
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Allmänna kultur- och bildmngsändamål
Högre konstnärlig utbildning
2) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar in. fl.
anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 75—B 86, s. 118
—134) hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid Akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan inrätta en professur i
den moderna konstens teori och idéhistoria,
2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 641 000 kr.,
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Omkostnader ett förslagsanslag av 356 000 kr.,
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. in. ett reservationsanslag av 363 000
kr.,
d) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
ett förslagsanslag av 4 815 000 kr.,
e) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader
ett förslagsanslag av 309 000 kr.,
f) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och
bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av
instrument m. m. ett reservationsanslag av 223 000 kr.,
g) till Bidrag till vissa musikkonservatorier ett förslagsanslag
avi 798 000 kr.,
h) till Statens scenskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 138 000 kr.,
i) till Statens scenskolor: Omkostnader ett förslagsanslag av
696 000 kr.,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal
med Stockholms stad om fördelningen av vissa kostnader för
konstfackskolan under budgetåret 1968/69,
4. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Konstfackskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av
3 982 000 kr.,
b) till Konstfackskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av
678 000 kr.,
c) till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 337 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
3
Kyrkliga ändamål
3) Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1—C 12, s. 136—147) hemställer
utskottet
1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar ett
förslagsanslag av 1 993 000 kr.,
b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. in.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 278 000 kr.,
c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna in. in.: Reparationsarbeten
på domkapitelsbyggnader ett anslag av 14 000 kr.,
2. att riksdagen medger att ur kyrkofonden får för reparationsarbeten
på domkapitelsbyggnader utgå ett belopp av 14 000
kr.,
3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Ersättningar till kyrkor m. m. ett förslagsanslag av
128 000 kr.,
b) till Vissa ersättningar till kyrkofonden ett anslag av
5 051 000 kr.,
c) till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. ett förslagsanslag
av 146 000 kr.,
d) till Stipendier till blivande präster för utbildning i finska
och lapska språken ett anslag av 6 000 kr.,
e) till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor ett reservationsanslag
av 765 000 kr.,
f) till Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
g) till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden ett anslag av
50 000 kr.,
h) till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ett anslag
av 90 000 kr.,
i) till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas
kyrkobyggnader ett reservationsanslag av 200 000
kr.
i*
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Skolväsendet
Centrala och regionala myndigheter m. in.
4) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 1, s. 148—149)
föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1968/69
anvisa ett förslagsanslag av 24 570 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 456 av herr Werner och II: 569 av fru Ryding
m. jl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte uttala att Seco
beredes plats i skolöverstyrelsens styrelse, alternativt ges närvaro- och yttranderätt
vid skolöverstyrelsens sammanträden,
dels de likalydande motionerna I: 538 av herrar Nyman och Wirtén samt II: 676
av herr Källstad och fru Frcenkel vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att anvisa medel för inrättande av 11 tjänster som gymnasieinspektör
och därför till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisa ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 148 488 kr. förhöjt förslagsanslag om
24 718 488 kr.
Utskottet. Med anledning av det i motionerna I: 456 och II: 569 framställda
yrkandet om beredande av plats för Seco i skolöverstyrelsens styrelse får utskottet
erinra om att utskottet vid 1967 års riksdag i sitt utlåtande nr 144 avstyrkt ett motsvarande
yrkande. Utskottet ansåg det visserligen önskvärt med kontakt mellan
skolöverstyrelsen å ena sidan och de studerande och opinionen inom deras led å
den andra men fann att en dylik kontakt kunde etableras — och redan hade etablerats
— utan att de studerandes organisationer blev direkt representerade i verksstyrelsen.
I själva verket kan, framhöll utskottet, åtskilliga skäl anföras mot införande
av en dylik representation. Utskottet hyser alltjämt denna uppfattning och avstyrker
därför det nu föreliggande yrkandet om plats för Seco i styrelsen för skolöverstyrelsen.
Ej heller finner utskottet anledning tillstyrka det alternativa yrkandet
om närvaro- och yttranderätt för Seco i nämnda styrelse.
De nya tjänsterna som gymnasieinspektör har inrättats i rask takt. Efter förslag
i 1966 års statsverksproposition tillkom sålunda femton dylika tjänster och året
därpå ytterligare sju. Vid bifall till det förslag som föreligger i årets statsverksproposition
inrättas ytterligare nio tjänster och därefter återstår endast två för att den
planenliga utbyggnaden av gymnasieinspektionen skall vara genomförd. Nu förevarande
yrkande i motionerna I: 538 och II: 676 går ut på att även dessa två
tjänster skall inrättas från och med nästa budgetår. Utskottet, som konstaterar att
det nya gymnasiet nästa läsår når upp till årskurs 3 men att därefter återstår att
genomföra årskurs 4 på teknisk linje, finner inte anledning att frångå Kungl. Maj:fs
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
5
förslag om nio nya gymnasieinspektörstjänster. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande
motionsyrkande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer
1.
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 538 och II: 676, såvitt nu är i fråga, till
Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1968/69 anvisar ett
förslagsanslag av 24 570 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 456 och II: 569.
5) Skolöverstyrelsen: Omkostnader m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna D 2—D 5, s. 150—153) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av
4 768 000 kr.,
2. till Länsskolnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av
12 785 000 kr.,
3. till Länsskolnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av
2 610 000 kr.,
4. till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 390 000 kr.
6) Bidrag till vissa elevorganisationer. Kungl. Maj:t har (punkt D 6, s. 153—
154) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret
1968/69 anvisa ett anslag av 180 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 219 av herr Ernst Olsson m. jl. och 11:274
av herr Elmstedt m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte dels i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning av frågan om principerna för statsbidrag till elevorganisationer
enligt i motionerna anförda riktlinjer, dels besluta tillerkänna Tekniska
linjers elevförbund ett bidrag av 50 000 kr., dels besluta att till Bidrag till vissa
elevorganisationer under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1968/69 anvisa ett
anslag av 230 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 525 av herr Ahlmark m. fl. och II: 682 av
herr Nilsson i Kristianstad m. fl. vari hemställts att riksdagen beviljar Sveriges elevers
centralorganisation, Seco, ett anslag av 200 000 kr. till verksamheten för budgetåret
1968/69.
Utskottet. Av det i propositionen föreslagna anslaget är ett belopp av 150 000
kr. avsett som bidrag till Seco, som i år har ett anslag av 120 000 kr., medan
återstoden, 30 000 kr., avses som bidrag till Sveriges folkhögskoleelevers förbund,
vilket för närvarande inte har något anslag. Förslaget i propositionen kan otvivel
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
aktigt tas som uttryck för den uppfattningen, att elevrörelsen har en viktig funktion
att fylla i dagens svenska skola. Utskottet delar denna uppfattning men får beträffande
yrkandet i motionerna I: 525 och II: 682 om ökat statsbidrag till Seco
erinra om att statsbidraget till denna organisation för innevarande budgetår fördubblats
i jämförelse med året dessförinnan och, som nyss nämnts, nu i propositionen
föreslås höjt ytterligare. Mot den bakgrunden anser sig utskottet inte kunna
tillstyrka någon höjning av bidraget till Seco utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Vad därnäst angår den utredning om principerna för statsbidragsgivningen till
elevorganisationerna som avses i motionerna I: 219 och II: 274 får utskottet framhålla,
att elevrörelsen för närvarande befinner sig i en period av stark utveckling
inte bara i fråga om verksamhetsområde utan även i vad gäller arbetsformer och
organisation. Vilken organisationsform som, när nuvarande utvecklingsskede är avslutat,
kan visa sig lämpligast, kan man ännu inte överblicka och tanken att nu låta
utreda principerna för statsbidragsgivningen till olika elevorganisationer synes därför
vara väl tidigt väckt. Man kan givetvis också utgå ifrån att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på frågan om behovet av de principiella överväganden
som motionärerna åsyftar. Utskottet får som en synpunkt i organisationsfrågan tillfoga,
att lika väl som man eftersträvar integration inom skolväsendet — vilket kommit
till uttryck exempelvis vid utformningen av det nya gymnasiet — synes man ha
anledning att pröva möjligheterna av en viss integration inom elevrörelsen. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av utredningsyrkandet i motionerna I: 219
och II: 274 bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.
Det i samma motioner framställda yrkandet om statsbidrag med 50 000 kr. till
Tekniska linjers elevförbund anser sig utskottet inte böra tillstyrka.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 219 och II: 274 i vad
de avser bidrag med 50 000 kr. till Tekniska linjers elevförbund,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 525 och II: 682 i vad de
avser bidrag med 200 000 kr. till Seco,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 219 och II: 274 samt I: 525 och II: 682,
samtliga motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till Bidrag
till vissa elevorganisationer för budgetåret 1968/69 anvisar ett
anslag av 180 000 kr.,
4. att riksdagen i anledning av motionerna I: 219 och II: 274
i vad de avser utredning av frågan om principerna för statsbidrag
till elevorganisationer ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört.
7) Bidrag till Målsmännens riksförbund. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 7, s. 154) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till Målsmännens riksförbund för budgetåret
1968/69 anvisar ett anslag av 75 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Pedagogiskt utvecklingsarbete
8) Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
D 8, s. 155—158) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 9 610 000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:312
av herr Nyman m. fl. och II: 401 av herr Westberg in. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna att ökad yrkespedagogisk
forskning och utvecklingsverksamhet i högre grad än hittills bör tillgodoses inom
ramen för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet (Bil. 10. DS)
och anslaget Omskolning m. m. (Bil. 13, B 9).
Utskottet. I propositionen framhålles bland annat att det pedagogiska utvecklingsarbetet
är det mest väsentliga medlet för att på lång sikt förnya och rationalisera
skolans verksamhet. Utskottet ansluter sig till denna synpunkt och konstaterar
med tillfredsställelse att Kungl. Maj:ts förslag innebär, att väsentligt ökade medel
under förevarande anslag ställs till förfogande för detta utvecklingsarbete.
Den plan för användningen av nästa års anslag, som skolöverstyrelsen redovisat
i sina anslagsäskanden och som återges i propositionen på s. 155, utvisar en betydande
mångsidighet i arbetets uppläggning. Därtill kommer att pedagogiskt utvecklingsarbete
av väsentlig omfattning bedrives med anlitande av andra riksstatsanslag
än det nu förevarande. I motionerna I: 312 och II: 401 betonas vikten av
att det pedagogiska utvecklingsarbetet inom yrkesutbildningen intensifieras med
hänsyn både till den förestående yrkesutbildningsreformen och till den kraftigt utbyggda
arbetsmarknadsmässigt betingade omskolningsverksamheten. Motionärerna
önskar ett uttalande från riksdagens sida om att yrkespedagogisk forskning och utvecklingsverksamhet
i högre grad än hittills bör tillgodoses inom ramen för såväl
förevarande anslag som det under elfte huvudtiteln uppförda omskolningsanslaget.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av forskning och utvecklingsarbete
inom yrkespedagogikens fält och anser sig, inte minst mot bakgrund av skolöverstyrelsens
anslagsframställning, kunna utgå från att överstyrelsen har samma
inställning. Med hänsyn härtill och till att Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår,
som redan framhållits, innebär en värdefull förstärkning av förevarande anslag anser
utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida i enlighet med önskemålet
i motionerna inte erfordras.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majt:s förslag och hemställer
1. att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 9 610 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 312 och II: 401.
8
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
9) Information om skolreformerna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 9, s. 159) hemställer utskottet
att riksdagen till Information om skolreformerna för budgetåret
1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 380 000 kr.
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
10) Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt D 10,
s. 160—168) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 56 av herr Bengtson och II: 83 av herr Johansson
i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om skyndsam utredning av frågan om intensifiering av informationsverksamheten
i grundskolan och den gymnasiala skolan angående skadeverkningarna av
bruk av stimulantia på i motionerna anförda grunder,
dels de likalydande motionerna I: 105 av herr Åkerlund och II: 151 av fru Sundberg
ra. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om en skyndsam utredning som utan att ta ställning till kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun utreder frågan om hur statsbidraget tekniskt skall konstrueras
för att inte motverka rationalisering och kostnadsbesparande åtgärder inom
skolan,
dels de likalydande motionerna 1:106 av herr Österdahl och II: 146 av herr
Gustafsson i Stenkyrka vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
ville anhålla att 9 § 1 mom. första stycket kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader
för det allmänna skolväsendet erhåller följande lydelse: »Årslönebeloppet
för bidragsgrundande tjänst bestämmes med hänsyn till förhållandena vid vårterminens
början och beräknas, om ej annat följer av 10 §, efter den löneklass, i vilken
tjänstens innehavare eller, om innehavare saknades, den som uppehöll tjänsten,
var placerad, samt den ortsgrupp efter vilken lönen utgick»,
dels de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392 av herr
Hedlund m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att
uttala att sådan ändring i 5 kap. 43 § skolstadgan må ske, att 4—12 elever blir
villkor för anordnandet av observationsklass, samt att vederbörande utskott utarbetar
förslag till den lagändring som föranleds härav,
dels de likalydande motionerna I: 315 av herrar Schött och Eskilsson och II: 390
av herr Björkman m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under
punkt D 10 i statsverkspropositionen, bilaga 10, för budgetåret 1968/69 anvisa
ett bidrag av 400 000 kr. till estniska folkskolor och ett bidrag av 312 000
kr. till Hillelskolan i Stockholm,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
9
dels motionen II: 201 av herrar Åkerlind och Nordgren vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag om vidr
gade möjligheter för skoltrötta elever att erhålla befrielse från åttonde och nionde
skolåret i grundskolan samt att sådan befrielse kompletteras med rätt att erhålla
denna undervisning vid senare tidpunkt.
Utskottet. Ur förevarande anslag utgår för innevarande budgetår bl. a. bidrag
till estniska folkskolor med 320 000 kr. och till Hillelskolan i Stockholm med
143 000 kr. Kungl. Maj:t, som jämlikt medgivande av riksdagen äger bestämma
bidragens storlek, har inte i propositionen angivit med vilka belopp de beräknas
utgå nästa budgetår. I motionerna I: 315 och II: 390 har emellertid, såvitt nu är i
fråga, föreslagits anvisande av 400 000 kr. till de estniska folkskolorna och 312 000
kr. till Hillelskolan.
Med anledning av dessa yrkanden får utskottet erinra om att 1964 års utlandsoch
internatskoleutredning i sitt betänkande Skolgång borta och hemma (SOU
1966: 55) behandlat även frågan om skolgång för vissa minoriteters barn i Sverige.
Utredningen har redovisat sifferuppgifter angående de till storleken numera delvis
mycket betydande minoritetsgrupperna och framfört synpunkter och förslag om
hur skolgången skall ordnas för barn inom dessa minoriteter. Det framgår vidare
av statsverkspropositionen att proposition på grundval av utredningens förslag är
att vänta till innevarande års riksdag. I avvaktan härpå har i statsverkspropositionen
under förevarande anslag beräknats en ökning av medelsbehovet med 1,4
milj. kr. avseende merkostnader för ändamål som omfattas av ifrågavarande förslag,
däribland såväl de estniska folkskolorna som Hillelskolan. Med hänsyn till
vad som sålunda redovisats anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att besluta
i enlighet med yrkandet i motionerna, vilka därför avstyrkes.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande anslagspunkt och tillstyrker alltså anvisande för nästa budgetår av ett
förslagsanslag av 2 100 000 000 kr.
I motionerna I: 56 och II: 83 uttalas djup oro över den utbredning som bruket
av narkotika vunnit under senare år. Motionärerna anser att man bör sätta in en
intensivare information i skolorna om skadeverkningarna av narkotika, en information
som också bör omfatta upplysningar om vilka skador som bruk av andra
stimulerande medel som tobak och alkohol kan åstadkomma. En närmare utredning
i frågan anses nödvändig och motionärerna hemställer att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om en skyndsam dylik utredning.
Med anledning av detta yrkande får utskottet först erinra om att medicinalstyrelsens
narkomanvårdskommitté, som har till uppgift att kartlägga narkotikamissbruket
och föreslå erforderliga åtgärder, under 1967 avlämnat två betänkanden
om narkotikaproblemet, nämligen »Kartläggning och vård» samt »Kontrollsystemet».
Vad angår bruket av stimulantia i skolorna har utskottet informerat sig
om vilka åtgärder skolöverstyrelsen vidtagit för att motverka narkotikabruket genom
undervisning, information etc. Vad utskottet inhämtat visar att frågan av
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
överstyrelsen följs med största uppmärksamhet. Någon särskild utredning med
den uppgift motionärerna tänkt sig torde därför inte vara påkallad. Utskottet avstyrker
motionerna.
I 5 kap. 43 § skolstadgan föreskrives ett minimiantal av 7 elever för upprättande
av observationsklass. I motionerna I: 307 och II: 392 yrkas, såvitt nu är
i fråga, en ändring av detta minimital till 4. Motionärerna framhåller att betydande
disciplinsvårigheter i vissa fall förekommer och uttalar att möjligheterna
att inrätta observationsklass bör vidgas på angivet sätt, eftersom man genom hänvisning
av en elev till observationsklass ofta kan uppnå goda resultat.
Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om vikten av att man söker
komma till rätta med förekommande disciplinsvårigheter men anser knappast ett
ökat utnyttjande av observationsklasser vara den väg man i första hand bör pröva.
Att till en särskild klass sammanföra elever som visat sig utgöra oroselement i sina
respektive klasser är en åtgärd, som visserligen kan åstadkomma bättre förhallanden
i de klasser som befrias från sina orostiftare, men i gengäld kan ha en negativ
effekt på de elever som flyttas. En vidgad användning av s. k. observationskliniker
är enligt utskottets mening att föredra och ligger också i linje med den moderna
uppfattningen att all specialundervisning i möjligaste mån skall inordnas i den
vanliga klassundervisningen. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.
Disciplinproblcmen i skolan tas upp även i motionen II: 201 vari hemställes
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och förslag om vidgade
möjligheter för skoltrötta elever att erhålla befrielse från åttonde och nionde året
i grundskolan kompletterad med rätt att erhålla den undervisning som förloras vid
senare tidpunkt. Samma yrkande framställdes i motion till 1967 års riksdag och
behandlades av utskottet i dess utlåtande nr 153. Utan tvekan är det ett allvarligt
problem som motionärerna tagit upp men utskottet anser sig nu, lika litet som
förra året, vilja rekommendera den utväg som motionärerna tänkt sig. Andra
åtgärder, t. ex. placering i observationsklinäk eller förlängd praktisk yrkesorientering,
bör i stället komma i fråga. Utskottet avstyrker därför motionen.
Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår utförligt uppehållit
sig vid olika rationaliseringsfrågor inom skolväsendet och därvid bl. a. uttalat,
att nuvarande statsbidragssystem inte i alla stycken är ett ändamålsenligt instrument
för att stimulera rationaliseringsåtgärder inom skolans arbetsområde.
Samma synpunkt framföres i motionerna I: 105 och II: 151 vari yrkas att riksdagen
hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om en skyndsam utredning, som utan att
ta ställning till kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, skall utreda frågan
om hur statsbidraget tekniskt skall konstrueras för att inte motverka rationalisering
och kostnadsbesparande åtgärder inom skolan.
Enligt utskottets mening är det en väsentlig fråga som sålunda tagits upp i
motionerna. Utskottet vill understryka angelägenheten av att man inom skolväsendet,
liksom naturligtvis över huvud taget inom den offentliga verksamheten, genom
rationaliseringsåtgärder söker uppnå såväl besparingar som ökad effektivitet.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
11
Som nyss framgått har skolöverstyrelsen sin uppmärksamhet riktad på frågan om
sambandet mellan statsbidragsbestämmelser och rationalisering och den är också,
enligt vad utskottet erfarit, under övervägande inom utbildningsdepartementet. Utskottet
anser därför att någon särskild framställning till Kungl. Maj:t i ämnet inte
erfordras utan avstyrker motionerna.
En annan statsbidragsfråga tas upp i motionerna I: 106 och II: 146 vari hemställes
att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om viss ändring i kungörelsen
om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet. I motionerna åsyftas
det förhållandet att innehavare av vissa tjänster på löneplan U enligt gällande
avtal åtnjuter lön enligt ortsgrupp 5 även i de fall, då vederbörande har sin tjänstgöring
på ort som tillhör lägre ortsgrupp, medan vid statsbidragsberäkningen hänsyn
endast tas till lönebelopp som skulle ha utgått om för orten gällande ortsgrupp
tillämpats. Motionärerna önskar en sådan ändring av bidragskungörelsen, att årslönebeloppet
för bidragsgrundande tjänst alltid fastställes med utgångspunkt i den
faktiskt utgående lönen.
Utskottet är medvetet om att det förhållande som motionärerna påpekat innebär
en viss ojämnhet i statsbidragsgivningen och anser att detta förhållande lämpligen
bör uppmärksammas vid de överväganden angående statsbidragssystemets utformning
som, enligt vad nyss sagts, för närvarande pågår inom utbildningsdepartementet.
Vad utskottet anfört i denna fråga bör av riksdagen ges till känna för
Kungl. Maj:t.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 315 och II: 390 i vad
de avser bidrag med 400 000 kr. till estniska folkskolor,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 315 och II: 390 i vad
de avser bidrag med 312 000 kr. till Hillelskolan i Stockholm,
3. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 000
kr.,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 56 och II: 83,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 307 och II: 392, såvitt
nu är i fråga,
6. att riksdagen avslår motionen II: 201,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 105 och II: 151,
8. att riksdagen i anledning av motionerna I: 106 och II: 146
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
11) Nomadskolor: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna D 11—D 17, s. 168—179) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av
2 185 000 kr.,
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
2. till Nomadskolor: Omkostnader ett förslagsanslag av
920 000 kr.,
3. till Specialskolan m. in.: Avlöningar ett förslagsanslag av
17 680 000 kr.,
4. til! Specialskolan m. in.: Omkostnader ett förslagsanslag av
4 448 000 kr.,
5. till Specialskolan m. in.: Engångsanskajfning av utrustning
m. m. ett reservationsanslag av 1 255 000 kr.,
6. till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.,
7. till Resor för specialskolelever jämte ledsagare ett förslagsanslag
av 670 000 kr.
Gymnasiala skolor m. m.
12) Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 18—D21, s. 180—196) hemställer
utskottet
1. att riksdagen godkänner i statsrådsprotokollet förordade
grunder och riktlinjer för organisationen av gymnasial utbildning
för gravt hörselskadade,
2. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor ett
förslagsanslag av 805 000 000 kr.,
b) till Statliga realskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av
44 000 000 kr.,
c) till Statliga realskolor: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 790 000 kr.,
d) till Bidrag till driften av högre kommunala skolor ett förslagsanslag
av 18 000 000 kr.
13) Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Kungl. Maj:t har (punkt D 22,
s. 196—198) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela
föreskrifter om statsbidrag till privatskolor i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats, dels till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret 1968/
69 anvisa ett förslagsanslag av 20 050 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 103 av fru Segerstedt Wiberg in. fl. och 11:145
av fru Frcenkel in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta anvisa ett anslag
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968 13
av 165 000 kr. till Göteborgs högre samskola för den lägre avdelningen (årskurs
1—6),
dels de likalydande motionerna I: 161 av herr Svenungsson m. fl. och II: 211 av
herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av förevarande anslag måtte besluta att driftbidrag skall utga till Restenässkolan.
dels de likalydande motionerna I: 311 av herr Larfors m. fl. och II: 689 av herr
Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att förevarande anslag
skall räknas upp med för bidrag till Solbacka läroverk erforderligt belopp,
dels de likalydande motionerna I: 547 av herrar Wirtén och Bengtson samt
II: 665 av herr Arvidson m. fl. vari hemställts att riksdagen ville besluta att hos
Kungl. Maj:t hemställa om att förslag om en riksorganisation för internatskolorna
snarast föreläggs riksdagen.
Utskottet. I propositionen omnämnes att 1964 års utlands- och internatskoleutredning
i sitt betänkande Skolgång borta och hemma (SOU 1966: 55) föreslagit att
de nuvarande internatskolorna Sigtuna humanistiska läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan
och Grännaskolan skall fa karaktär av riksinternatskolor för utlandssvenska
elever med statsbidrag enligt i huvudsak samma grunder som kommunala
gvmnasiala skolor. Föredragande statsrådet har emellertid inte anscit sig
kunna för närvarande tillstyrka detta förslag. Till följd härav beräknas i propositionen
alltjämt medel under nu förevarande anslag till bl. a. dels Sigtuna humanistiska
läroverk enligt privatskolornas statsbidragskungörelse, dels Grännaskolan med ett i
propositionen angivet belopp (350 000 kr.), medan medel till bl. a. Sigtunaskolan
och Viggbyholmsskolan beräknas under närmast följande anslag. I propositionen
anmäles vidare att övriga förslag av utlands- och internatskoleutredningen avses bli
behandlade i särskild proposition till årets riksdag.
I motionerna I: 547 och II: 665 har framhållits de stora krav som skolreformernas
genomförande ställer på internatskolorna. Ekonomiska problem hotar att bli
skolorna övermäktiga och ovissheten för framtiden är stor. Motionärerna anser att
ett förslag om en riksorganisation för internatskolorna snarast bör föreläggas riksdagen.
Uskottet är väl medvetet om de svårigheter som internatskolorna har att kämpa
emot och finner det av många skäl angeläget att man skingrar den ovisshet som
måste råda så länge statsmakterna inte tagit ställning till utredningens förslag beträffande
dessa skolor. Det är därför önskvärt att Kungl. Maj:t snarast för riksdagen
redovisar sin inställning till utredningens förslag om riksinternatskolor. Föist när
så skett föreligger förutsättningar för en bedömning av frågan om statligt stöd till
de svenska internatskolorna över huvud taget. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionerna I: 547 och II: 665 bör av riksdagen ges till känna för Kungl.
Maj:t.
En konsekvens av det nu sagda bör enligt utskottet vara att riksdagen inte för
närvarande går in i någon sakprövning av frågan om statsbidrag till de båda internatskolor
som i skilda motioner föreslagits fa bidrag ur förevarande anslag. Utskottet
avstyrker alltså motionerna I: 161 och II: 211 om statsbidrag ur förevarande
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
anslag till Restenässkolan, som för närvarande åtnjuter bidrag ur internatskoleanslaget.
Samma inställning intar utskottet till motionerna I: 311 och II: 689, där
motsvarande yrkande framföres beträffande Solbacka läroverk, som också för närvarande
har bidrag ur sistnämnda anslag.
Ur förevarande anslag utgår bidrag till bl. a. Göteborgs högre samskola, dock
icke till den lägre avdelningen, som omfattar årskurserna 1—6 av grundskolan.
Skolöverstyrelsen har liksom förra året föreslagit att rätten till statsbidrag utsträckes
till att gälla även sistnämnda del av skolan, men förslaget har inte av Kungl. Maj:t
förts vidare till riksdagen.
Med anledning av yrkandet i motionerna I: 103 och II: 145 om statsbidrag till
den lägre avdelningen av Samskolan får utskottet erinra om den avancerade pedagogiska
försöksverksamhet som bedrives vid skolan, en försöksverksamhet som
knappast kan beredas utrymme inom det vanliga skolväsendet. För såväl lärarhögskolan
i Göteborg som den pedagogiska institutionen vid universitetet därstädes är
samarbetet med Samskolans lägre avdelning av stort värde. Utskottet delar den av
skolöverstyrelsen uttalade uppfattningen att den verksamhet som bedrives i årskurserna
1—6 av Göteborgs högre samskola väl motsvarar förutsättningarna för
statsbidrag till privata skolor så som de angivits i propositionen 1962: 54. Utskottet
tillstyrker motionerna I: 103 och II: 145.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter
om statsbidrag till privatskolor i enlighet med vad som
förordats i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 547 och II: 665
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 161 och II: 211 i vad de
avser statsbidrag till Restenässkolan,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 311 och II: 689 i vad de
avser statsbidrag till Solbacka läroverk,
5. att riksdagen med bifall till motionerna I: 103 och II: 145
beslutar att statsbidrag från och med budgetåret 1968/69 skali
utgå ur förevarande anslag till årskurserna 1—6 av grundskolan
vid Göteborgs högre samskola,
6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 103 och II: 145 ävensom med avslag å
motionerna I: 161 och II: 211 samt I: 311 och II: 689, samtliga
motioner i vad de avser anslagsberäkningen, till Privatskolor: Bidrag
till vissa privatskolor för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 20 215 000 kr.
14) Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ni. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl Maj:ts förslag (punkterna D 23—D 31, s. 198—207) hemställer
utskottet
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
15
1. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. in. ett
förslagsanslag av 2 460 000 kr.,
b) till Intagningsnämnder vid realskolor in. in. ett förslagsanslag
av 10 000 kr.,
c) till Kostnader för vissa examina ett förslagsanslag av
300 000 kr.,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
om ersättning mellan kommuner för elever vid sjöbefälsskolorna
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,
3. att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
a) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av
5 815 000 kr.,
b) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av
534 000 kr.,
c) till Sjöbefälsskolorna: Utrustning in. in. ett reservationsanslag
av 365 000 kr.,
d) till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad ett förslagsanslag av
670 000 kr.,
e) till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
ett förslagsanslag av 226 000 kr.,
4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela beslut
om extra statsbidrag för utbildning av laboratorieassistenter,
5. att riksdagen till Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor
in. in. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av
25 100 000 kr.
15) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. in. Kungl. Maj:t
har (punkt D 32, s. 207) föreslagit riksdagen att till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag
av 4 073 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 540
av herr Stefanson in. fl. och II: 686 av herr Nordgren m. fl. vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att inrätta ytterligare 1 000 bidragsrum och till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kr.
Utskottet. I propositionen har erinrats om att yrkesutbildningsberedningen uttalat
att den under sitt fortsatta utredningsarbete ämnar ytterligare behandla frågan
angående lärlingsutbildningen. Med hänsyn härtill har föredragande statsrådet inte
funnit sig böra för nästa budgetår föreslå någon förändring av anslaget utöver en
av automatiska kostnadsökningar föranledd höjning. Utskottet som gärna vill fram
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
hålla värdet av den yrkesutbildning som äger rum i form av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare anser sig i dagens läge — då man har anledning att hoppas att
förslag snart kommer att föreläggas riksdagen om reformer inom yrkesutbildningen
— inte böra gå utöver förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna
I: 540 och II: 686 och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 540 och II: 686 till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare in. m. för budgetåret 1968/69
anvisar ett förslagsanslag av 4 073 000 kr.
16) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 33, s. 207—208) hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1968/69 anvisar ett anslag av
45 000 kr.
17) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt D 34, s. 208)
föreslagit riksdagen att till Resestipendier för yrkesutbildning för budgetåret 1968/
69 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna 1:539
av herr Stefanson in. fl. och II: 685 av herr Nordgren in. fl. vari hemställts att anslaget
Resestipendier för yrkesutbildning uppföres med 250 000 kr.
Utskottet som får erinra om att detta anslag så sent som för innevarande budgetår
höjts från 100 000 kr. till nuvarande belopp 150 000 kr. anser sig inte böra tillstyrka
motionerna I: 539 och II: 685 om en höjning för nästa budgetår med ytterligare
100 000 kr. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 539 och II: 685 till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag
av 150 000 kr.
18) Vissa kurser för ingenjörer m. m. in. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna D 35—D 37, s. 208—211) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Vissa kurser för ingenjörer m. in. ett reservationsanslag
av 450 000 kr.,
2. till Statens sjuksköterskeskolor: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 975 000 kr.,
3. till Statens sjuksköterskeskolor: Omkostnader ett förslagsanslag
av 440 000 kr.
17
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Investeringsbidrag
19) Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. in. Kungl. Maj:t har
(punkt D 39, s. 213—223) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag till byggnadsarbeten för
skollokaler och elevhem enligt vad i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om de närmare grunderna för beräkning av bidragsunderlaget
för statsbidraget till undervisningsmateriel för gymnasiet och fackskolan, dels
medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet får
lämnas enligt vad i statsrådsprotokollet förordats, dels till Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet in. m. för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av
267 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392 av
herr Hedlund m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att uttala att resultatet av de pågående förhandlingarna mellan staten och kommunförbunden
angående nya riktlinjer för statsbidrag till skolbyggnader må underställas
riksdagens prövning,
dels de likalydande motionerna I: 544 av herr Wallmark och II: 570 av herr
Turesson vari hemställts att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag
om bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna om
statsbidrag till byggnadsarbeten för skollokaler och elevhem.
Utskottet. I propositionen har redovisats ett av skolöverstyrelsen efter samråd
med statskontoret och riksrevisionsverket framlagt förslag om ändrade bestämmelser
rörande statsbidrag till skolbyggnader. Föredragande statsrådet har i princip
uttalat sin anslutning till förslaget men samtidigt anmält att behov befunnits
föreligga av överläggningar i frågan mellan representanter för statsdepartementen
och de tre kommunförbunden. I propositionen föreslås att Kungl. Maj:t inhämtar
riksdagens bemyndigande att, om nämnda överläggningar ger underlag därför, besluta
om ändring av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse
med skolöverstyrelsens förslag.
Utskottet har med intresse tagit del av förslaget om nya statsbidragsregler. Ett
genomförande av detta skulle säkerligen i vissa hänseenden innebära klara förbättringar
men å andra sidan ser utskottet med tvekan på en huvudpunkt, nämligen
förslaget om ett bidragsunderlag av 1 300 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Uttryckt
i prisläget den 1 januari 1956 motsvarar detta 850 kr. eller 50 kr. mindre
än det för närvarande gällande beloppet 900 kr. uttryckt i samma prisnivå. Som
skäl för denna sänkning åberopar skolöverstyrelsen bland annat en undersökning
av den genomsnittliga kostnaden för ett antal byggnadsföretag för vilka statsbidrag
beviljats under budgetåren 1961/62—1964/65. Som resultat av denna undersökning
redovisas beträffande det allmänna skolväsendet en genomsnittlig kostnad av
18
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
1 039 kr. per kvm nettogolvyta för permanenta skolbyggen och 865 kr. för provisoriska
byggen, medan motsvarande siffror för yrkesskolväsendet är 851 respektive
715 kr. Överstyrelsen anser att det föreslagna bidragsunderlaget är uttryck
för en realistisk kostnadsnivå och att det bör tillåta uppförande av skolbygsnader
med godtagbar pedagogisk funktion och teknisk standard.
Frågan om bidragsunderlagets storlek kommer med säkerhet att ingående diskuteras
vid de överläggningar om statsbidragsförslaget som enligt propositionen påbörjats
mellan departementen och kommunförbunden. Med hänsyn till den tvekan
utskottet känner inför denna punkt i förslaget och inte minst till att fragan om
vilka regler som skall gälla för statsbidragsgivningen till skolbyggandet enligt utskottets
mening är av den vikt att den i sin helhet och i form av ett definitivt förslag
från Kungl. Majits sida bör prövas av riksdagen anser sig utskottet inte kunna
tillstyrka att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det i propositionen begärda bemyndigandet
att besluta om ändring av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser. Utskottet
tillstyrker alltså de i motionerna I: 307 och II: 392 samt I: 544 och II: 570 framställda
yrkandena härvidlag.
Utskottet, som vill påpeka att en ändring av statsbidragsbestämmelserna enligt
propositionen inte påverkar medelsbehovet för nästa budgetår, förutsätter alltså
att Kungl. Maj:t vid lämpligt tillfälle återkommer till riksdagen med förslag i frågan.
Detta innebär att riksdagen enligt utskottets mening inte nu bör ta ställning
till någon av detaljerna i skolöverstyrelsens förslag, alltså inte heller till nyssnämnda
huvudfråga om avvägningen av bidragsunderlagets storlek.
I propositionen redovisas olika åtgärder för rationalisering av skolbyggnadsverksamheten.
De ansträngningar som görs i detta hänseende förtjänar all uppskattning
och utskottet räknar med att skolmyndigheterna på olika nivåer fortsätter att
sträva i samma riktning.
Utskottet har inte funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
än som framgått av det föregående.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 307 och II: 392
samt I: 544 och II: 570, förstnämnda båda motioner såvitt nu
är i fråga, avslår Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande för
Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag
till byggnadsarbeten för skollokaler och elevhem enligt
vad i statsrådsprotokollet förordats,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om de
närmare grunderna för beräkning av bidragsunderlaget för statsbidraget
till undervisningsmateriel för gymnasiet och fackskolan,
3. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag
till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats,
4. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag
av 267 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
19
20) Utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj ds förslag (punkterna D 40—D42, s. 223—225) hemställer utskottet
att
riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet ett reservationsanslag
av 480 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.,
3. till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet ett förslagsanslag av 250 000 kr.
21) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Kungl. Majd har (punkt
D 43, s. 225—226) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majd att meddela
ändrade bestämmelser om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
enligt vad i statsrådsprotokollet förordats, dels bemyndiga Kungl. Majd att besluta
om statsbidrag till ett folkhögskoleannex för svårt rörelsehindrade enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats, dels till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Utskottet. Det av Kungl. Majd begärda bemyndigandet att meddela ändrade bestämmelser
om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor avser konsekvensändringar
som följer av det i propositionen (se punkten 19 i det föregående) förutsatta
nya statsbidragssystemet beträffande byggnadsarbeten inom skolväsendet.
Med hänsyn till att utskottet avstyrkt det av Kungl. Majd begärda bemyndigandet
att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag till byggnadsarbeten inom
skolväsendet avstyrker utskottet jämväl nu ifrågavarande yrkande om motsvarande
bemyndigande beträffande folkhögskolorna. I övrigt har utskottet ingen erinran
beträffande Kungl. Majds förslag under denna punkt.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår Kungl. Maj ds förslag om bemyndigande
för Kungl. Majd att meddela ändrade bestämmelser om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor enligt vad i statsrådsprotokollet
förordats,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majd att besluta om statsbidrag
till ett folkhögskoleannex för svårt rörelsehindrade enligt
vad i statsrådsprotokollet förordats,
3. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
6 000 000 kr.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Lärarutbildning
Klass- och ämnesläramtbildning m. m.
22) Förskoleseminarierna: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungi.
Maj:ts förslag (punkterna F 2—F 5, s. 354—357) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av
8 285 000 kr.,
2. till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 945 000 kr.,
3. till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 560 000 kr.,
4. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag
av 2 240 000 kr.
Övnings- och yrkeslärarutbildning
23) Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar m. fl. anslag. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 6—F 16, s. 358—367) hemställer
utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 349 000 kr.,
2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Ömkostnader ett
förslagsanslag av 794 000 kr.,
3. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel, böcker
m. tn. ett reservationsanslag av 225 000 kr.,
4. till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar ett förslagsanslag
av 10 325 000 kr.,
5. till Seminarierna för huslig utbildning: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 230 000 kr.,
6. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel, böcker
m. m. ett reservationsanslag av 346 000 kr.,
7. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av
774 000 kr.,
8. till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av
91 000 kr.,
9. till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 53 000 kr.,
10. till Yrkespedagogiska instituten ett förslagsanslag av
7 700 000 kr.,
11. till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett förslagsanslag av 14 610 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
21
Fortbildning m. m.
24) Lärares fortbildning ro. in. Kungl. Maj:t har (punkt F 17, s. 368—373)
föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1968/69 anvisa
ett reservationsanslag av 25 865 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna I: 320
av herrar Wirtén och Erik Filip Petersson och II: 395 av fru Nettelbrandt m. fl.
vari hemställts att 500 000 kr. ställes till förfogande för utbildningskomplettering
av småskollärare 1968/69.
Utskottet. I sin anslagsframställning har skolöverstyrelsen föreslagit anvisande
under detta anslag av 500 000 kr. till utbildningskomplettering åt småskollärare
eftersom den planerade läroplansrevisionen avses medföra att engelska införes i
årskurs 3 i grundskolan. Föredragande statsrådet har inte tillstyrkt detta förslag
och som skäl åberopat att ställning först bör tas till förslaget om översyn av läroplanen.
I motionerna I: 320 och II: 395 yrkas att 500 000 kr. ställs till förfogande för
utbildningskomplettering i engelska för småskollärare. Utskottet delar den uppfattning
i denna fråga som kommit till uttryck i propositionen och avstyrker därför motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 320 och II: 395 till Lärares fortbildning
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
25 865 000 kr.
25) Utbildning av lärare vid folkhögskolor. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 18, s. 374) hemställer utskottet
att riksdagen till Utbildning av lärare vid folkhögskolor för
budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av 245 000 kr.
26) Bidrag till Ericastiftelsen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
F 19, s. 374—375) hemställer utskottet
att riksdagen, under förutsättning att Stockholms stad bidrar
till verksamheten vid Ericastiftelsen i den omfattning som angivits
i statsrådsprotokollet, till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 427 000 kr.
22
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Diverse
27) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond
m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna J 1—J 3,
s. 407) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.,
2. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 84 710 000 kr.,
3. till Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark ett
förslagsanslag av 15 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
28) Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt II: 3, s. 423—424) hemställer utskottet
att riksdagen till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. för
budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 1 125 000
kr.
Statens utlåningsfonder
29) Allmänna studielånefonden m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna IV: 1—IV: 3, s. 425—428) hemställer utskottet
att riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisar
1. till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av
90 000 000 kr.,
2. till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag av
533 000 000 kr.,
3. till Lånefonden för inventarier i studentbostäder ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.
UPPSKJUTNA FRÅGOR
30) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig
beträffande följande av Kungl. Maj:t framlagda förslag, nämligen
avsnittet B Allmänna kultur- och bildningsändamål utom delavsnittet d,
punkten D 38 Vissa kostnader för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m.,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
23
avsnittet E Högre utbildning och forskning,
punkten F 1 Lärarhögskolorna m. m.,
avsnittet G Vuxenutbildning,
avsnittet H Studiesociala ändamål,
avsnittet I Internationellt-kulturellt samarbete,
punkten 1:1 Rundradioanläggningar,
punkten II: 1 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål,
punkten II: 2 Radio- och televisionshus,
punkten II: 4 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor,
punkten IV: 4 Lånefonden för studentkårlokaler, vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 20 februari 1968
På statsutskottet vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson
(s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
Kaijser (h), Mårtensson (s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Thorsten Larsson
(ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Nils-Eric Gustafsson (ep) och Wirtén (fp) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Ståhl
(fp), Nihlfors (fp), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Arvidson
(s), Källstad (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Svanberg (s), Sjönell (ep), Jönsson
i Arlöv (s), Gustavsson i Ängelholm (s) och Elmstedt (ep).
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
Reservationer
A. vid punkten 4 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar) av herr Källstad (fp).
B. vid punkten 10 (Bidrag till driften av grundskolor m. nr.) av herrar Thorsten
Larsson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Sjönell (ep) och Elmstedt (ep) som anser
att utskottet bort tillstyrka yrkandet i motionerna I: 307 och II: 392 om ett elevantal
av 4 som minimigräns för anordnande av observationsklass och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet delar»
och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ha följande lydelse:
»Motionärerna har med all rätt framhållit de svårigheter och störningar i skolarbetet
som i alltför många fall vållas av enskilda oroselement i klasserna. Utskottet
anser det nödvändigt att man söker förbättra möjligheterna att komma till rätta
med detta problem. En utväg är att som föreslagits i motionerna sänka det minimiantal
elever som fordras för inrättande av observationsklass från 7 till 4. Utskottet
anser att denna utväg bör prövas och tillstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.
Om riksdagen beslutar i enlighet härmed ankommer det på Kungl.
Maj:t att ändra författningen. Bland andra åtgärder som man bör pröva för
att komma till rätta med disciplinsvårigheterna vill utskottet nämna inrättande
av s. k. observationskliniker.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen med bifall till motionerna I: 307 och II: 392,
såvitt nu är i fråga, medger att observationsklass som avses i 5
kap. 43 § skolstadgan må anordnas vid ett minimiantal elever av
4,»
C. vid punkten 13 (Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor)
1) beträffande statsbidrag ur förevarande anslag till Restenässkolan av herrar
Thorsten Larsson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Källstad (fp), Gustafsson i
Uddevalla (s), Sjönell (ep) och Elmstedt (ep) som anser att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 161 och II: 211 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 13 börjar med »En konsekvens»
och på s. 14 slutar med »sistnämnda anslag» bort ha följande lydelse:
»Det nu sagda får dock inte utgöra något hinder för en positiv prövning av föreliggande
motionsyrkanden om utökat statsbidrag till vissa privatskolor. Vad angår
Restenässkolan, som enligt utskottets mening fyller ett verkligt behov i sin del av
landet, får utskottet särskilt framhålla att verksamheten präglas av en uppslagsrik
och modem pedagogik, att studieresultaten varit goda och att skolan haft och tack
vare relativt låga avgifter kunnat behålla en bred rekrytering. Utskottet tillstyrker
att skolan i enlighet med yrkandet i motionerna I: 161 och II: 211 från och med
nästa budgetår får statsbidrag ur nu förevarande anslag enligt de regler som gäller
för detta. Anslaget bör därför höjas med ett uppskattat belopp av 200 000 kr. Utskottet
anser sig däremot inte nu kunna tillstyrka att Solbacka läroverk i enlighet
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
25
med yrkandet i motionerna I: 311 och II: 689 erhåller statsbidrag ur samma anslag.
»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 161 och II: 211
beslutar att statsbidrag från och med budgetåret 1968/69 skall
utgå ur förevarande anslag till Restenässkolan,»
2) beträffande statsbidrag till lägre avdelningen av Göteborgs högre samskola
av herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Herbert Larsson (s), Karlsson i Olofström (s),
Lindholm (s), Jönsson i Arlöv (s) och Gustavsson i Ängelholm (s) som anser att
utskottet bort avstyrka motionerna I: 103 och II: 145 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Med anledning
av» och slutar med »och II: 145» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 103 och II: 145 har beträffande den lägre avdelningen av skolan
framförts samma förslag som i skolöverstyrelsens anslagsframställning. Utskottet
får med anledning härav erinra om att i propositionen 1962: 54 utförligt diskuterats
vilka förutsättningar som borde krävas för statsbidrag till mot grundskolans
lägre stadier svarande privatskolor. Utskottet som i och för sig delar uppfattningen,
att det är en värdefull pedagogisk verksamhet som bedrives vid lägre avdelningen
av Göteborgs högre samskola, har inte funnit att i motionerna anförts tillräckliga
skäl för att beträffande denna skola göra avsteg från vad som fastslogs som en
grundregel 1962, nämligen att statsbidrag inte skall utgå till privatskolor på
nämnda nivå. Utskottet som inte kan bortse från de konsekvenser ett bifall till
motionerna skulle kunna få beträffande andra skolor avstyrker motionerna.»
dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen avslår motionerna I: 103 och II: 145 i vad
de avser statsbidrag till årskurserna 1—6 av grundskolan vid
Göteborgs högre samskola,»
3) beträffande anslagsberäkningen
a) av herrar Thorsten Larsson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Källstad (fp),
Gustafsson i Uddevalla (s), Sjönell (ep) och Elmstedt (ep) som under förutsättning
av bifall till reservationen C 1 anser att utskottets hemställan under 6. bort
ha följande lydelse:
»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionerna I: 161 och 11:211 samt I: 103 och
II: 145 ävensom med avslag å motionerna I: 311 och II: 689,
samtliga motioner såvitt de avser anslagsberäkningen, till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret 1968/69 anvisar
ett förslagsanslag av 20 415 000 kr.»
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1968
b) av herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s), Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Herbert Larsson (s), Karlsson i Olofström
(s), Lindholm (s), Jönsson i Arlöv (s) och Gustavsson i Ängelholm (s) som
under förutsättning av bifall till reservationen C 2 anser att utskottets hemställan
under 6. bort ha följande lydelse:
»6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 103 och II: 145, I: 161 och II: 211
samt I: 311 och II: 689, samtliga motioner såvitt de avser anslagsberäkningen,
till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor
för budgetåret 1968/69 anvisar ett förslagsanslag av 20 050 000
kr.»
D. vid punkten 15 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.)
av herr Ståhl (fp).
E. vid punkten 24 (Lärares fortbildning m. m.) av herrar Axel Andersson (fp),
Wirtén (fp), Ståhl (fp), Nihlfors (fp) och Källstad (fp) som anser att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 320 och II: 395 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »I motionerna» och
slutar med »därför motionerna» bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 320 och II: 395 yrkas att 500 000 kr. ställs till förfogande för
utbildningskomplettering i engelska för småskollärare. Detta yrkande är en logisk
följd av att riksdagen förra året vid behandlingen av propositionen nr 4 får
anses ha godtagit tanken på införande av undervisning i engelska på grundskolans
lågstadium. I denna detalj finns det därför inte anledning att avvakta
kommande överväganden om en reformering av grundskolans läroplan. Införandet
av engelska på lågstadiet kan endast ske i den mån kompetenta lärare finns att
tillgå och det är därför angeläget att utbildningskomplettering kommer i gång
så fort som möjligt. Utskottet tillstyrker motionerna.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionerna I: 320 och II: 395 till Lärares fortbildning
m. m. för budgetåret 1968/69 anvisar ett reservationsanslag av
26 365 000 kr.»
Tryckeribolaget Ivar Hseggström AB • Stockholm 1968
680207
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1968169 inom utbildnings s. 1 i texten