Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om propagandakampanj för avsättning av svenska produkter på den svenska marknaden.

1968-04-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:82, Utlåtande i anledning av motioner om propagandakampanj för avsättning av svenska produkter på den svenska marknaden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

1

Nr 82

Utlåtande i anledning av motioner om propagandakampanj för

avsättning av svenska produkter på den svenska

marknaden.

(5 :e avd.)

I de likalydande motionerna I: 617 av herr Ottosson m. fl. och II: 775 av

herr Magnusson i Borås m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta bevilja

ett anslag under tionde huvudtiteln på 300 000 kr. för budgetåret

1968/69 att användas för en propagandakampanj i syfte att främja avsättningen

av svenska produkter på den svenska marknaden under mottot

»Satsa på Sverige».

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttranden över motionerna från kommerskollegium och kollegiet för Sverige-information

i utlandet. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från

Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges grossistförbund,

Sveriges industriförbund, Handelskammaren i Göteborg, Skånes handelskammare

och Stockholms handelskammare. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Motionärerna anser att det — med hänsyn till den rådande arbetsmarknadssituationen

och osäkerheten rörande den fortsatta konjunkturutvecklingen

— behövs särskilda åtgärder i syfte att främja avsättningen av

svenska produkter på den svenska marknaden. Statsmakterna föreslås medverka

härtill genom att lämna anslag till en propagandakampanj, vilken

även skall omfatta propaganda för »ökad semestervistelse för svenska folket

i Sverige». I fråga om avsättningen av svensktillverkade varor skall

kampanjen, om så befinns önskvärt, också kunna utsträckas till att omfatta

exportmarknader. En landsförening för ändamålet uppges vara under bildande.

I fråga om kampanjens uppläggning samt finansiella och organisatoriska

utformning skall samråd äga rum med olika branschorganisationer.

Näringslivet skall erbjudas att stödja kampanjen. Risken för att kampanjen

skall bemötas negativt av Sveriges handelspartners inom EFTA avvisas

med hänvisning till att motsvarande kampanjer planeras i bl. a. Storbritannien

och Danmark. Motionerna utmynnar i en hemställan att riksdagen för

den ifrågavarande aktionen beviljar ett anslag på 300 000 kr. för budgetåret

1968/69.

Samtliga remissinstanser utom Skånes handelskammare avstyrker eller

anser sig inte kunna tillstyrka bifall till det i motionerna framställda

yrkandet.

Som ett led i den liberala svenska handelspolitiken har Sverige tagit aktiv

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

del i det internationella arbetet med att avskaffa handelsbarriärerna. Handelshinder

såväl i form av tullar som i form av kvantitativa restriktioner

har successivt reducerats och i betydande utsträckning helt slopats. Allmän

enighet torde råda om att ett fritt och omfattande varuutbyte med utlandet

är en viktig förutsättning för ytterligare ekonomisk expansion. Även motionärerna,

som anser läget för hemmamarknadsindustrin vara bekymmersamt

till följd av växande import från låglöneländer, synes dela denna uppfattning.

Utskottet är för sin del fullt på det klara med att från produktions- och

sysselsättningssynpunkt viktiga industrigrenar kommit i ett utsatt läge till

följd av försäljningsoffensiver på den svenska marknaden från länder med

ett lägre kostnadsläge än vi har i Sverige. Utskottet är ense med motionärerna

om vikten av att genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och andra

sysselsättningsfrämjande åtgärder söka råda bot på de olägenheter som kan

uppstå i samband med en friare handel över gränserna.

Naturligen är det angeläget att samtidigt härmed andra åtgärder vidtas

i syfte att finna nya och ökade avsättningsmöjligheter för den svenska

industrins produkter.

Vad beträffar utlandsmarknaden vill utskottet erinra om att statsmakterna

och näringslivet genom olika åtgärder söker främja exporten.

När det gäller hemmamarknaden kommer statsmakternas insatser till

uttryck genom bl. a. konsumentupplysningen och undersökningsverksamheten

på konsumentområdet. Genom denna verksamhet, som fått successivt

ökade resurser, kan allmänheten få information om ändamålsenliga produkter

av hög kvalitet. Utskottet erinrar om att svenska produkter vunnit allmän

erkänsla för sin höga kvalitet och ur denna synvinkel är fullt konkurrenskraftiga

gentemot utländska produkter.

Såsom Stockholms handelskammare framhållit står det givetvis enskilda

intressen fritt att söka kollektivt verka för köp av det egna landets produkter.

Detta sker ju nu också genom annonskampanjer etc.

Med anledning av vad i motionerna anförts beträffande omfattningen av

den kampanj varom i motionerna är fråga vill utskottet erinra om att av

statsmedel utgår bidrag i olika former till turistnäringen.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till vad bl. a. kommerskollegium

och kollegiet för Sverige-information i sina remissyttranden

anfört avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 617 och II: 775.

Stockholm den 18 april 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s)

Virgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Nyman

(fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Herbert Larsson

(s), Edström (fp), fru Lilly Ohlsson (s), fru Elvy Olsson (ep) och herr

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Blidfors (s), Eliasson i Sundborn (ep),

fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s), Turesson (h),

Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s),

Källstad (fp), Gustafsson i Uddevalla (s), fröken Ljungberg (h), fru Holmberg

(s), herrar Nilsson i Tvärålund (ep) och Blomkvist (s).

Reservation

av herr Ottosson (h).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:617 och 11:775

Kommerskollegiets yttrande (20/3 1968)

I anledning av remissen har kollegium inhämtat yttranden från Kooperativa

förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges grossistförbund, Sveriges

industriförbund, Handelskammaren i Göteborg, Skånes handelskammare

samt Stockholms handelskammare. Överlämnande de inkomna remisssvaren1

får kollegium för egen del anföra följande.

Den ekonomiska utvecklingen under 1967 präglades av en tydlig koniunkturavmattning

i flera västeuropeiska länder, liksom i USA. Detta ledde

till en dämpad utrikeshandel samt svårigheter att få avsättning för den

egna produktionen och att upprätthålla en hög sysselsättning. För att mildra

svårigheterna har finans-, närings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

satts in, bl. a. i Sverige. Oron över utvecklingen tenderar tyvärr att pa vissa

håll driva fram en ekonomisk nationalism. I vissa länder, som i exempelvis

USA, har detta lett till krav på direkta åtgärder för att försvåra importen.

Eftersom handlingsfriheten härvidlag är begränsad genom åtagandena i

GATT har tanken i flera länder uppkommit att man genom psykologiska

medel skulle kunna motverka importen och stödja hemmaproduktionen.

Exempel härpå erbjuder, som påpekas i motionen, de aktioner som inletts i

Storbritannien (»Back Britain») och Danmark.

De åtgärder som vidtagits eller planeras i andra länder kan enligt koilegii

uppfattning bedömas från samma principiella utgångspunkt som höjningar

av tullar eller andra mot importen riktade direkta åtgärder. I den man

kampanjer av det åsyftade slaget genomföres i statlig regi eller med statligt

stöd i andra länder bör de kunna påtalas och bekämpas från svensk sida.

Det torde för övrigt finnas anledning att med skepsis och oro se även pa

sådana i privat regi organiserade propagandakampanjer, vilka med enda

motiv att varan är inhemsk, söker stödja det egna landets produktion.

Att möta i andra länder förekommande propagandakampanjer med motsvarande

åtgärder i Sverige kan lätt leda till motåtgärder med åtföljande

ytterligare skada för svensk export. Man har ingen garanti for att sådana

motåtgärder inte blir av mer långtgående handelshindrande natur. Propagandakampanjer

till stöd för inhemsk produktion kan sålunda totalt sett

medföra försämrade avsättningsmöjligheter för den svenska produktionen.

Sverige är för sin utveckling i hög grad beroende av öppna marknader.

Det är därför av största betydelse att man, om ingripanden kan bli påkallade

i försämrade konjunkturlägen, i så stor utsträckning som möjligt soker

undvika åtgärder som kan få en kontraktiv verkan på det internationella

varuutbytet. Avsteg från den principiellt liberala linjen i svensk handelspolitik

bör göras endast temporärt i klart avgränsade och utredda fall, om

synnerligen starka skäl föreligger härför. Mot bakgrund av vad sålunda anförts

får kollegium avstyrka bifall till det i motionen begärda anslaget om

300 000 kr.

1 Se nedan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

5

Kooperativa förbundets yttrande (i/3 1968)

Kooperativa förbundets styrelse kan icke finna kampanjer av föreslagen

inriktning önskvärda. Motionärerna hänvisar till att kampanjer av liknande

slag förekommer i andra länder. Enligt styrelsens uppfattning är dessa uttryck

för en begynnande ekonomisk nationalism och samma motiv, som

åberopas för dessa kampanjer, kan leda till andra och mera långtgående

handelshindrande åtgärder. Detta är icke ett svenskt intresse. Det är enligt

styrelsens uppfattning angeläget att undvika alla åtgärder, som kan leda till

hinder för det internationella handelsutbytet, och i stället satsa på sådana

som kan underlätta och utvidga detsamma.

Kooperativa förbundets styrelse avstyrker sålunda det begärda anslaget.

Landsorganisationens i Sverige yttrande (18/3 1968)

Samhällets åtgärder för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft

gentemot utländska företag på den svenska marknaden måste innebära

ett arbete med helt andra medel och ha en helt annan omfattning än

de motionärerna föreslår om den fulla sysselsättningen och den ekonomiska

tillväxten skall tryggas.

LO finner således att motionerna icke bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida.

Sveriges grossistförbunds yttrande (5/3 1968)

För Sverige, som i så hög grad är beroende av en stor utrikeshandel, är

givetvis sådana åtgärder i princip lika besvärande som direkta importrestriktioner.

Syftet är ju detsamma. Det måste vara lika angeläget för

vårt land att bekämpa uppkomsten av frivilliga mot utrikeshandeln riktade

kampanjer som att vända sig mot otillbörliga tillgripanden av egentliga

handelshinder i form av förhöjda tullar eller importrestriktioner. Det

förefaller som om motionärerna, vilka sannolikt haft bekymmer för enskilda

företag i samband med den pågående strukturomvandlingen för

ögonen, förbisett de allvarliga risker det skulle innebära för svensk ekonomi,

om av ekonomisk nationalism färgade kampanjer mot importen

skulle inledas på viktigare marknader inklusive i vårt eget land och skulle

leda till minskad import och därmed ett minskat internationellt varuutbyte

till skada för vår export. Skall vi kunna med framgång påtala av

utlandet vidtagna åtgärder mot vår export, måste vi själva vara fria från

sådana.

Det förefaller som om motionärerna i första hand haft utvecklingen beträffande

textil- och beklädnadsområdet i tankarna. Vad gäller textilvaror

utom kläder kan man mellan 1965—1967 konstatera en ökning av importen

med 6,1 %. Därvid bör dock anmärkas, att importen från EFTA ökade med

18,1 % och importen från våra nordiska grannländer med 23,1 %. På beklädnadsområdet

har utvecklingen varit enahanda. Importen av kläder

ökade mellan 1965 1967 med 37,1 %. ökningen av importen från EFTA

respektive från Norden uppgick till 55,1 % repektive 53,4 %. En icke

oväsentlig ökning av textilvaruimporten från u-länder kan dessutom konstateras.

Den ifrågasatta kampanjen skulle därför främst få sin udd mot

Norden, EFTA-staterna och u-länderna. Det kan vidare finnas anledning

erinra om att exporten av textilvaror till EFTA sedan 1965 ökat med 43,8 %

och till Norden med 31,4 %. Beträffande kläder är motsvarande procentsatser

57,9 % respektive 60,2 %. Man kan därför ifrågasätta lämpligheten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

av åtgärder med risk för begränsande återverkningar på textilhandeln inom

exempelvis EFTA eller Norden.

En annan industrigren, som varit utsatt för en hårdare importkonkurrens,

är skoindustrin. Under den senaste tvåårsperioden ökade värdet av

skoimporten med totalt 32,4 % och från Norden med 43,5 %. Samtidigt bör

dock erinras om att skoexporten under samma tid totalt ökade med 85 %

och till Norden med 111,1 %.

Förbundet vill till sist än en gång understryka, att det för vår ekonomiska

tillväxt och för en fortgående stegring av levnadsstandarden i vårt

land är ytterst angeläget, att den internationella arbetsfördelningen får

utvecklas under möjligast fria former med en stigande världshandel som

följd. Därigenom befrämjas bäst en fortsatt produktivitetshöjning och en

tillfredsställande sysselsättning i näringslivet. Med hänsyn härtill förefaller

den tillämnade aktionen beklaglig och Förbundet avstyrker givetvis

varje ekonomiskt bidrag eller annan form av statligt stöd till densamma.

Ur näringslivets och allmänna synpunkter synes det önskvärt att om ytterligare

medel kan disponeras dessa i stället användes för exportfrämjande

åtgärder.

Sveriges industriförbunds yttrande (28/2 1968)

I själva verket torde den bästa utvecklingen av världshandeln och den

lämpligaste arbetsfördelningen mellan länderna komma till stånd, därest

samtliga viktigare handelsländer avhölle sig från propagandaaktioner till

förmån för preferentiell behandling av det egna landets varor. I integrationsområden

såsom EEC och EFTA synes det dessutom av allmänna

lojalitetsskäl vara allt annat än önskvärt, att medlemsländerna med skilda

medel söker ge en prioritering åt den egna produktionen.

På grundval av industriförbundets allmänna näringspolitiska principer

och det ovan anförda anser vi oss icke kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Handelskammarens i Göteborg yttrande (7/3 1968)

Enligt Handelskammarens mening måste det förebringas betydligt starkare

skäl än som givits i den remitterade motionen för att man i vårt land

skall frångå principerna om friast möjliga varuutbyte på det internationella

planet. Det är också kammarens uppfattning, att resultatet av en sådan

kampanj, som föreslagits, knappast kommer att motsvara de förväntningar,

som antydes i motionen. En förbättring av hemmamarknadsindustriernas

läge bör uppnås med andra medel än dem som föreslagits av motionärerna.

Handelskammaren får sålunda avstyrka de föreliggande motionerna.

Stockholms handelskammares yttrande (å/3 1968)

Det står givetvis enskilda intressen fritt att söka kollektivt verka för

köp av det egna landets produkter. Enligt Handelskammarens mening bör

emellertid statsmakterna avhålla sig från att engagera sig i dylik propagandaverksamhet.

Även om andra industriländer i vissa fall driver en motsatt

politik, bör Sverige söka tillämpa en klar handelspolitisk linje jämväl

på detta område. I längden torde vi vara mest betjänta härav. Erfarenheterna

av liknande propagandakampanjer, uppföljda, av statliga märknings- och

andra regler, i samband med krisen i slutet av 1920- och början av 1930- talen visar den begränsade effekten av åtgärder av detta slag.

Handelskammaren kan därför icke tillstyrka yrkandet om anslag till den

föreslagna kampanjen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 82 år 1968

Skånes handelskammares yttrande (4/3 1968)

Allvaret i rådande arbetsmarknadssituation utgör ett starkt skäl för att

den insats från det allmännas sida, om vars nödvändighet enighet råder, i

syfte att motverka arbetslösheten även ges formen av stöd åt den svenska

hemmamarknadsindustrin av föreslagen innebörd. Å andra sidan är Handelskammaren

medveten om att ur handelspolitisk synpunkt invändningar

av principiell natur kan riktas mot att ett sådant stöd lämnas. Enligt Handelskammarens

mening maste emellertid härvid beaktas, att såsom framhålles

i motionerna andra stater inom EFTA, bl. a. Storbritannien och Danmark,

redan beslutat eller överväger kampanjer av åsyftat slag. Av motionerna

framgar vidare att kampanjen endast är avsedd att vara temporär i

syfte att förhindra en ökad arbetslöshet. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden

av hemmainarknadsindustrins betydelse för sysselsättningen i

rådande arbetsmarknadssituation anser sig Handelskammaren böra tillstyrka

det framlagda förslaget. Handelskammaren är emellertid angelägen

framhålla, att på sikt en förbättring av vårt konkurrensläge endast kan

åstadkommas genom en anpassning av våra kostnader till produkternas

värde.

Kollegiets för Sverige-information i utlandet yttrande (14/3 1968)

Det är förståeligt att talesmän för svensk industri i dagens trängda läge

söker efter nya möjligheter att finna avsättning för dess produkter. Den

dämpade konjunkturen ökar allmänt svårigheten att sälja. Växande handelshinder

spärrar vägen till vissa exportmarknader, medan avtagande

svenskt tullskydd ökar konkurrensen på vår hemmamarknad.

Från de synpunkter kollegiet har att företräda är det naturligt att rekommendera

ökat stöd åt exportansträngningar som den mest lämpliga

statliga åtgärden.

Motionärerna föreslår däremot statligt understöd för en propagandakampanj

till förmån för svenska varor i Sverige.

Det händer dessvärre att svenska exportörer möter motsvarande företeelser

i andra länder, d. v. s. statliga ingripanden avsedda att direkt eller

indirekt diskriminera importvaror till förmån för den egna industrins produkter.

I de fall sådan diskriminering drabbar svenska företag söker staten

avhjälpa detta, t. ex. genom hänvändelser till det andra landets regering

eller genom att på annat sätt stödja de drabbade företagen.

För att helt eliminera konsekvenserna — i den mån detta alls är möjligt

— skulle staten ibland behöva anslå mycket betydande medel.

Man bör inte helt bortse från risken att en statsunderstödd kampanj

här hemma, sådan den föreslås av motionärerna kan utlösa åtgärder i andra

länder, som skadar svenskt näringsliv mer än hemmakampanjen kan bli

till nytta.

Eftersom den föreslagna kampanjen sålunda strider mot de internationella

principer som Sverige ständigt söker förespråka och eftersom kampanjen

därtill kan vålla vår export omedelbar skada, anser sig kollegiet

nödsakat att avstyrka motionerna.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.