Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1968-03-12 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten

för budgetåret 1968/69 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte motioner.

(4:e avd.)

1) Investeringsplan för kommimikationsverken m. m. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 153—156 i utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1968) lämnat en sammanfattande

redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt

statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. Det under televerkets

fond tidigare upptagna investeringsanslaget Rundradioanläggningar

redovisas numera inom utbildningsdepartementet.

Den för budgetåret 1968/69 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för

den hösten 1967 beräknade förbrukningen under budgetåret 1967/68.

1967/68

1968/69

Enl. prop.

Verkens Förordat av

1967:1 m. m.

förslag

dep.chefen

milj. kr.

Postverket.......................

................. 16,1

37,8

21,1

Televerket, exkl. rundradio.........

................. 588,0

661,3

587,0

Statens järnvägar.................

................. 415,0

428,5

398,5

Luftfartsverket...................

................. 29,7

24,2

19,5

Förrådsfonden....................

................. 43,0

60,2

50,0

Sjöfartsverket ....................

................. 19,9

27,4

24,9

Summa 1 111,7

1 239,4

1 101,0

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska

investeringarna under budgetåren 1967/68 och 1968/69. Därav framgår även

beräkningen av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.

Siffrorna anger milj. kr.

1—Rihang till riksdagens protokoll 1968. 6 sand. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Investe-

rings-

utgifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investerings- utgifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

Förslag

Beräk-

nade

reser-

vatio-

ner

d. 30/6

1966/67

1967/68

1968/69

1967/68

1968/69

1967

1967/68

1968/69

1968

Postverket.....

13,5

27,2

37,8

16,1

21,1

1,4

16,3

21,6

1,6

Televerket exkl.

rundradio ....

547,3

641,7

661,3

588,0

587,0

49,3

599,0

585,4

60,3

Statens järn- vägar .......

374,4

435,0

428,5

415,0

398,5

28,8

428,0

396,6

41,8

Luftfartsverket .

9,2

15,9

24,2

29,7

19,5

18,4

15,3

17,3

4,0

Förrådsfonden ..

51,0

55,0

60,2

43,0

50,0

6,1

41,7

50,2

4,8

Sjöfartsverket . .

13,5

39,7

27,4

19,9

24,9

2,7

18,9

25,7

1,7

Summa

1 008,9

1214,5

1 239,4

1 111,7

1 101,0

106,7

1 119,2

1 096,8

114,2

Utskottet. I den av 1967 års riksdag godkända planen för investeringarna

inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen

— exklusive anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond

-— under innevarande budgetår uppgå till 1 098,2 milj. kr. Genom beslut av

Kungl. Maj :t i december 1967 höjdes ramen för luftfartsverkets del med

13,5 milj. kr. i anledning av utgifter för markförvärv för den nya flygplatsen

i Malmö-området. Investeringsomslutningen under berörda fonder beräknas

därmed under budgetåret 1967/68 uppgå till 1 111,7 milj. kr. Med

hänsyn till befintliga medelsreservationer erfordras ej någon ytterligare

medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen

skall kunna uppnås.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 239,4 milj. kr. Departementschefen

har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter funnit

medelsförbrukningen böra begränsas till 1 101,0 milj. kr. Detta innebär

en ökning med 2,8 milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1967 års statsverksproposition

av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under

innevarande budgetår och en minskning med 10,7 milj. kr. om jämförelse

sker med de hösten 1967 gjorda beräkningarna. Postverkets, förrådsfondens

och sjöfartsverkets investeringar ökar i förhållande till sistnämnda beräkningar

med 5,0 resp. 7,0 och 5,0 milj. kr., medan förslagen med avseende

å televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets investeringar innebär

minskningar med 1,0 resp. 16,5 och 10,2 milj. kr.

Anslagsbeloppen för de olika fonderna har i enlighet med av riksdagen

tidigare godkända principer beräknats så att utöver ramen för respektive

fond en marginal om ca 10 % skall finnas tillgänglig för att möjliggöra

en ökad investeringsomslutning om så skulle påkallas av konj unkturmässiga

eller andra särskilda skäl. Till närmare belysning av de framlagda för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

slagen har departementschefen i statsrådsprotokollets inledande översikt

lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven inom de

olika verken samt i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa

budgetår.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta Kungl. Maj :ts förslag

beträffande investeringsverksamhetens totala omslutning samt dess fördelning

de skilda verken emellan. Till frågan om anvisande av de anslag

som erfordras för investeringsplanens genomförande återkommer utskottet

under respektive punkter i det följande. I samband därmed kommer utskottet

också att redovisa sitt ställningstagande till vissa motionsledes väckta

frågor.

Utskottet hemställer

att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet

anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 157—164) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1968/69 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 21 600 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 16 300 000 kr.

Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 16,1 milj. kr.

Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket

räknat med en medelsförbrukning om 37,8 milj. kr., varav 20 milj.

kr. avser en tillbyggnad av postgirohuset i Stockholm. Sistnämnda belopp

har beräknats utifrån förutsättningen att redan under innevarande budgetår

5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för projektets genomförande.

Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 21,1

milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt

under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en

medelsanvisning om 21,6 milj. kr. Förslaget innebär att 5,0 milj. kr. kan

disponeras för igångsättning av förenämnda tillbyggnad av postgirohuset.

Vidare kan om- och tillbyggnader av posthusen i Kristinehamn, Skellefteå

och Västervik samt nybyggnad av posthuset i Örnsköldsvik påbörjas. I

övrigt medger den föreslagna medelstilldelningen bl. a. ny- och ersättningsanskaffning

av motorfordon samt övertagande i vissa fall av enskild busslinjetrafik.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig kunna godta den

av Kungl. Maj :t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. AV 9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1968

under nästa budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på

skilda utgiftsändamål tillstyrkes också av utskottet liksom anslagsberäkningen.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om den omfattande verksamhet

i serviceförbättrande och rationaliseringsfrämjande syfte som f. n.

pågår inom verket enligt bl. a. ett av styrelsen 1966 antaget aktionsprogram

och vars genomförande utskottet finner angeläget.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Posthus in. m. för budgetåret 1968/69

anvisar ett investeringsanslag av 21 600 000 kr.

Televerket

3) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 165—180) föx-eslagit

riksdagen att för budgetåret 1968/69 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 585 400 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 599 000 000 kr.

Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 588,0 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 351 av herr Erik Filip Petersson och

II: 439 av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Jonsson vari yrkats att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning'' av

frågan om särskild folkpensionärsrabatt på avgiften för telefoninstallation,

dels motionen II: 89 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora

vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om utredning av möjligheterna att ålderspensionärer i knappa ekonomiska

förhållanden helt eller delvis kan få installationskostnaderna för

telefon ersatta av allmänna medel,

dels de likalydande motionerna I: 595 av herr Ferdinand Nilsson och

II: 760 av herrar Vigelsbo och Sundkvist vari hemställts att riksdagen skall

uttala att vid skada på telefonförbindelse, varigenom större antal abonnenter

under lid överskridande två veckor icke kunnat utnyttja sitt abonnemang,

televerket skall utan särskild ansökan ordna om återbäring av

fast abonnemangsavgift utgörande ersättning för tid då telefonen varit

obrukbar samt att vid sådan avkortning även hänsyn tages i någon utsträckning

till den olägenhet och bristande trivsel som vållats då televerket

icke fullgjort sitt åtagande gentemot abonnenten.

Utskottet. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har televerket

räknat med eu medelsförbrukning — exklusive rundradioanläggningar —

om 661 milj. kr. Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas

till 587 milj. kr., vilket anses göra det möjligt för verket att upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 5

rätthål la servicestandarden gentemot allmänheten. I anslutning härtill har

erinrats om de successivt ökade medel som under de senaste budgetåren

ställts till verkets förfogande och som avsetts möjliggöra den utbyggnad av

telekommunikationerna och den allmänna förstärkning av verkets resurser

över huvud som bedömts motiverad med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.

Härigenom har installationstakten i fråga om nytillkommande

abonnemang kunnat ökas och framkomligheten på telenätet kunnat förbättras.

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser bl. a. påbörjande

av nya telefonstationsbyggnader i Göteborg, Jönköping, Mariestad,

Oskarshamn, Oxelösund, Umeå och Ystad samt i fråga om den fortsatta utbyggnaden

av fjärrförbindelsenätet ett antal nya koaxialkabelanläggningar

och en ny radiolänkförbindelse. Automatiseringen av telefonstationer fortsätter

bl. a. vid stationerna i Föllinge, Gäddede, Korpilombolo, Storuman

och övertorneå. Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik

avser fortsatta moderniserings- och upprustningsarbeten.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta

den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår förordade ramen för medelslörbrukningen

under televerkets fond. Den förutsatta fördelningen på

skilda investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till erinran liksom

ej heller anslagsberäkningen. Vad beträffar anslagen till rundradioverksamheten

samt radio- och televisionshus är dessa numera upptagna i

bilaga 10 (utbildningsdepartementet) till statsverkspropositionen. Utskottet

kommer att i ett särskilt utlåtande framdeles ta ställning till frågorna

härom.

Beträffande vissa motionsledes aktualiserade spörsmål får utskottet anföra

följande.

I de likalydande motionerna 1:351 och 11:439 har yrkats att riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt

pa avgiften för telefoninstallation. Vidare har i motionen

11:89 begärts utredning av möjligheterna för ålderspensionärer i knappa

ekonomiska förhållanden att helt eller delvis få installationskostnaderna

för telefon ersatta av allmänna medel. Vidkommande sistnämnda yrkande

konstaterar utskottet att sådana möjligheter i viss utsträckning redan föreligger

på området genom kommunernas försorg. Beträffande motionerna om

särskild folkpensionärsrabatt på telefoninstallationer vill utskottet erinra

om att motioner av liknande innebörd väckts vid en rad riksdagar utan

att föranleda någon riksdagens åtgärd. Även om utskottet vid sin tidigare

behandling av frågan funnit motionärernas syfte i och för sig behjärtansvärt

har dock motionerna avstyrkts under hänvisning bl. a. till de olägenheter

och det merarbete ur administrativa synpunkter ett genomförande

av förslaget skulle medföra. Vid fjolårets riksdag (SU 9, p. 3) erinrades

i sammanhanget också om att i särskilda tilläggsdirektiv till pensionsför
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

säkringskommittén åt denna uppdragits att idreda frågan om fortsatta

folkpensionshöjningar efter 1968 och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Därvid har bl. a. framhållits som angeläget att pensionärer som inte

alls eller i endast ringa män kommer i åtnjutande av ATP eller andra pensioner

utöver folkpensionen — t. ex. personalpensioner på grund av allmän

eller enskild tjänst —• får sina pensionsförhållanden förbättrade genom

ökade folkpensioner. Enligt vad utskottet erfarit beräknar kommittén

redan under innevarande vår framlägga vissa förslag i ämnet. Med beaktande

jämväl härav finner utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att från

riksdagens sida nu begära särskilda utredningar av det slag motionärerna

yrkat. Utskottet avstyrker därför de tre motionerna i fråga.

I de likalydande motionerna 1:595 och 11:760 har föreslagits att riksdagen

uttalar att vid skada å telefonförbindelse, varigenom större antal

abonnenter under tid överskridande två veckor inte kunnat utnyttja sitt

abonnemang, televerket skall utan särskild ansökan ordna med återbäring

av fast abonnemangsavgift utgörande ersättning för tid då telefonen

varit obrukbar. Vidare bör enligt motionärerna vid sådan avkortning hänsyn

även i någon utsträckning tagas till den olägenhet och bristande trivsel

som vållats då televerket inte fullgjort sitt åtagande gentemot abonnenten.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att statsrådet och chefen

för kommunikationsdepartementet så sent som den 19 januari 1968 i riksdagens

första kammare besvarat en enkel fråga i ämnet, framställd av en

av motionärerna. I svaret framhölls att den som genom stormskador

på ledningsnätet och därav föranledda avbrott i telefonförbindelserna inte

kunnat utnyttja sin telefon under viss tid har möjlighet att vända sig till

vederbörande lokalförvaltning inom televerket med begäran om avdrag på

abonnemangsavgiften. Sådant avdrag medges under förutsättning att det

inte varit fråga om endast ett kortare avbrott. Under hänvisning till det

anförda ävensom till innehållet i gällande allmänna villkor för telefonabonnemang

finner utskottet motionerna inte böra föranleda något särskilt

uttalande från riksdagens sida. Motionerna avstyrks följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till T eleanlåggningar in. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 585 400 000

kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:351 och 11:439

samt II: 89,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 595 och II: 760.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

7

Statens järnvägar

4) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t liar (s. 181—201) föreslagit

riksdagen att dels för budgetåret 1968/69 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 396 600 000

kr., dels medge att statens järnvägar lämnar i statsrådsprotokollet förordad

garanti i anledning av delägarskap i ett internationellt containerbolag.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 428 000 000 kr. Ramen för

medelsförbrukningen har fastställts till 415,0 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 113 av herr Lars Larsson in. fl. och

11:157 av herr Henriksson in. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer att trafikpolitiska delegationen i sitt arbete

särskilt bör beakta de i motionerna anförda synpunkterna,

dels motionen I: 348 av herr Per Jacobsson vari yrkats att riksdagen hos

Kungl. Maj :t hemställer om tillsättande av en parlamentarisk beredning

för översyn av SJ:s trafikekonomiska planering,

dels de likalydande motionerna 1:355 av herr Svenungsson och 11:441

av herrar Oskarson och Thijlén vari yrkats att riksdagen hemställer att

Kungl. Maj :t vid fullföljandet av den trafikpolitiska målsättningen tar

större hänsyn till de fördelar som integrerad trafik erbjuder, samt i övrigt

beaktar vad i motionerna anförts vid fördelningen av medel för vägbyggnader,

dels de likalydande motionerna 1:467 av herr Skärman och 11:585 av

herr Westberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om eu översyn av de trafikpolitiska frågorna, varefter

riksdagen bör beredas tillfälle att på nytt ta ställning till dem,

dels de likalydande motionerna I: 598 av herrar Schött och Yngve Nilsson

samt II: 746 av herrar Krönmark och Nilsson i Bästekille vari yrkats att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning för översyn och analys av verkningarna av 1963 års beslut om den

framtida trafikpolitiken,

dels de likalydande motionerna 1:603 av herrar Åkesson och Iiarl-Erik

Eriksson samt II: 747 av fru Nettelbrandt m. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att omfattande nedläggningar

av järnvägsstationer ej må företagas utan riksdagens godkännande

samt anhålla om en översyn av tillämpningen av 1963 års trafikpolitiska

beslut,

dels motionen II: 158 av herr Lorentzon in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte uttala sig för ett uppskov tills vidare med påbörjandet av

den tredje etappen enligt riksdagens beslut år 1963 om riktlinjerna för

den statliga trafikpolitiken samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 9

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

måtte hemställa om en översyn av de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna

för den statliga trafikpolitiken med beaktande av i motionen anförda

synpunkter samt att till riksdagen återkomma med förslag i ärendet,

dels de likalydande motionerna 1:356 av herr Svenungsson m. fl. och

II: 433 av herr Carlshamre in. fl. vari yrkats att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa alt inga ytterligare beslut om nedläggning

av järnvägstrafik fattas utan att åtgärder först vidtages för att

säkerställa en fullgod ersättningstrafik,

dels de likalydande motionerna I: 42 av herr Erik Filip Petersson in. fl.

och II: 9 av herr Werbro m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ville anhålla om att principerna för statens järnvägars planer

i fråga om bibehållande av stationer i affärsbanenätet underställes riksdagens

prövning,

dels de likalydande motionerna I: 111 av herr Bengtson in. fl. och II: 156

av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t uttala att någon mera omfattande nedläggning av järnvägsstationer

inte må företas utan riksdagens godkännande,

dels de likalydande motionerna I: 352 av herrar Erik Filip Petersson och

Ernst Olsson samt II: 434 av herr Gustafsson i Kårby in. fl. vari yrkats att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning och förslag i syfte att stimulera och samordna arbetet med upprättande

av regionala transportförsörjningsplaner och på grundval av dessa

belysa behovet av insatser från det allmänna för att trygga en tillfredsställande

transportförsörjning,

dels de likalydande motionerna I: 350 av herrar T horsten Larsson och

Mattsson samt II: 438 av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

angående utformningen av en regional trafikservice samt angående statsbidrag

till sådan,

dels de likalydande motionerna 1:239 av herr Thorstcn Larsson in. fl.

och 11:304 av herr Josefson i Arrie in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående

regionala järnvägsnämnder samt angående uppgifter för dessa enligt

i motionerna anförda riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 115 av herrar Magnusson och Dahl

samt II: 202 av herr Johansson i Torp vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att kommunblockens samarbetsnämnder

upprättar förslag till kommunikationer inom kommunblocken,

varvid i de fall då trafikunderlaget är svagt och underskott uppstår bidrag

av statsmedel bör utgå,

dels motionen II: 740 av herr Bengtson i Solna vari, såvitt nu är i fråga,

hemställts att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag på 1 000 000

kr. till Ersättning till vissa trafikföretag för upprätthållande av trafik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 3

service i glesbygder för budgetåret 1968/69 att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:601 av herr Åkerlund och II: 7it av

herrar Bengtson i Solna och Oskarson vari hemställts att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t dels anhålla om förslag till liberalisering av de

regler som omgärdar taxinäringen i enlighet med statsmakternas år 1963

fattade principbeslut, dels också anhålla om förslag till riktlinjer för statsbidragsgivning

till taxitrafik i avsikt att upprätthålla en god trafikservice

för innevånare i glesbygder,

dels motionen I: ''it) av herrar Enarsson och Yngve Nilsson vari yrkats

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

angående breddning av spårvidden på bandelen Karlshamn—Vislanda, med

beaktande av de ekonomiska faktorerna för Blekinge län,

dels de likalydande motionerna I: 112 av herr Herbert Larsson och

II: 155 av fröken Anderson i Lerum in. fl. vari hemställts att riksdagen

måtte besluta vidtaga sådan ändring i nu gällande bestämmelser, att anställda

vid statens järnvägar som under en längre tid, förslagsvis 15 år,

förhyrt samma tjänstebostad och som även i fortsättningen avser att använda

den som bostad, erbjudes att på skäliga villkor inköpa densamma

innan den utbjudes på offentlig auktion.

Utskottet. Den av statens järnvägar för budgetåret 1968/69 föreslagna

medelsförbrukningen om 428,5 milj. kr. har av departementschefen anSetts

böra begränsas till 398,5 milj. kr.

Upprustningen av vinterberedskapen avses enligt den därvid gödkända

investeringsplanen skola fortsätta. Föreslagna arbeten för att öka kapaciteten

och sänka driftkostnaderna på alfärsbanenätet omfattar främst utbyte

av räler och i samband därmed upprustning av banan, utbyggnad av fj ärrblockering,

förbättring av kontaktledningen för högre tåghastigheter samt

automatisk linjeblockering. Liksom under innevarande budgetår hänför

sig en betydande del av investeringarna till de kapitalkrävande åtagandena

för lokaltrafiken inom Storstockholms-området. Enligt gällande avtal utgår

ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader till SJ från K SL. Investeringarna

för elektriska anläggningar föreslås kraftigt ökade. Huvuddelen

av medelsförbrukningen avser signalsäkerhetsanläggningar inkl. fjärrblockeringsanläggningar,

dataanläggningar för automatisk platsbokning in. in.,

teleanläggningar i Storstockholms-området, linjeradio Stockholm—Göteborg

och fjärrstyrning av växellok. I investeringarna för nästa budgetår ingår

även 8,8 milj. kr. avseende järnvägslinjer för vilkas driftunderskott ersättning

beräknats i särskild ordning samt vissa medel för försvarsändamål

in. in.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens

järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet

har ej heller funnit anledning till erinran mot att SJ — på sätt departementschefen

föreslagit — ingår som delägare i ett av internationella järnvägsunionen

planerat internationellt containerbolag samt ikläder sig de

förpliktelser ett delägarskap i bolaget medför. Vidare bör SJ, i likhet med

vad som skett under de fyra föregående budgetåren, även för nästa budgetår

i bokföringen inom värdeminskningskontot tillåtas föra över högst 30 milj.

kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot i den mån

behov därav föreligger.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.

I motionerna 1:113 och II: 157 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer att trafikpolitiska delegationen i sitt arbete särskilt beaktar

vissa i motionerna anförda synpunkter rörande transportpolitikens utformning

och inriktning m. in. Vidare har i motionen 1: 358 yrkats att riksdagen

— med beaktande av de synpunkter som anförts i motionen — hos Kungl.

Maj :t måtte hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk beredning

för översyn av SJ:s trafikekonomiska planering. I motionerna 1:355 och

II: Hl åter har föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

att Kungl. Maj :t vid fullföljandet av den trafikpolitiska målsättningen

tar större hänsyn till de fördelar som integrerad trafik erbjuder

samt i övrigt beaktar vad i motionerna anförts vid fördelningen av medel

för vägbyggnader.

Utskottet vill i anledning av yrkandena i nu nämnda motioner erinra om

innehållet i sitt utlåtande nr 195, angående planeringen av investeringarna

på trafik- och samfärdselområdet, vid liöstsessionen av fjolårets riksdag.

Efter en redogörelse för de av 1963 års riksdag antagna riktlinjerna för

den statliga trafikpolitiken samt beslutets närmare innebörd framhöll utskottet

bl. a. att det torde vara angeläget att en översiktlig planering och

effektiv samordning av investeringarna på trafik- och samfärdselområdet

i ökad utsträckning fortlöpande sker och med hänsyn till olika landsdelars

behov och intressen. Vid den integrerade trafikplanering som därvid måste

komma till stånd syntes böra beaktas inte blott de skilda trafikgrenarnas

kostnadsansvar var för sig utan även deras inbördes beroende av varandra

samt den totala samhällsekonomiska effekten vid olika investeringsalternativ.

Målet måste sålunda vara att för landets olika delar trygga en tillfredsställande

transportförsörjning till ur samhällsekonomisk synpunkt

lägsta möjliga kostnader och med vederbörligt beaktande av bl. a. de lokaliseringspolitiska

aspekterna.

I syfte att skapa bättre möjligheter för den eftersträvade samordningen

av investeringarna syntes vidare enligt utskottet böra övervägas att vid

den aviserade utökningen av den trafikpolitiska delegationen denna finge

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

11

en sådan sammansättning — med representanter för riksdagen och olika

berörda intressegrupper — och sådan funktion att en i möjligaste mån allsidig

bedömning av trafikinvesteringarnas effekt genom denna som rådgivande

organ kunde komma till stånd. Utskottet hemställde slutligen att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle ge till känna vad utskottet

anfört. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Genom utskottets sålunda gjorda uttalanden synes i allt väsentligt även

syftena med de nu aktuella motionerna tillgodosedda. Motionerna torde

därför inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida och avstyrks

följaktligen.

I motionerna I: 467 och II: 585, 1: 598 och II: 746, I: 603 och II: 747

samt 11:158 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en översyn

av de trafikpolitiska frågorna, innefattande bl. a. en analys av verkningarna

av 1963 års trafikbeslut.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att förenämnda beslut innebar

eu nyorientering av den statliga trafikpolitiken i syfte att skapa ett

mer konkurrensfrämjande system på transportmarknaden. De konkurrenshämmande

regleringarna på området skulle i möjligaste mån avvecklas.

Varje trafikgren skulle i princip svara för sina kostnader och även i

övrigt skulle förutsättningar skapas för en konkurrens på lika villkor,

vilket bedömdes vara av betydelse för att nå en samhällsekonomiskt riktig

uppdelning av trafiken mellan de olika trafikgrenarna.

För att få en mjuk övergång till den nya trafikpolitiken beslöts att

reformåtgärderna skulle samordnas i tre etapper. Den första etappen

inleddes den 1 juli 1964. På järnvägssidan har därvid nedläggningen av

trafiksvaga bandelar fortsatt. SJ har tillerkänts full kostnadstäckning för

förpliktelsen alt trafikera sådana trafiksvaga järnvägslinjer som SJ inte

finner företagsekonomiskt motiverade att driva men som av olika skäl

ansetts böra bibehållas. Beträffande den ekonomiska målsättningen har

separatredovisning av ersättningsberättigade järnvägslinjer införts. Enligt

riksdagens beslut hösten 1965 (prop. 172, 3 EU 35, rskr. 456) har den andra

reformetappen inletts den 1 juli 1966. Etappen innebär bl. a. en ytterligare

liberalisering av tillståndsgivningen för den yrkesmässiga lastbilstrafiken

samt borttagande helt av behovsprövningen för fordon om högst 4 ton

maximilast och specialfordon. Som riktpunkt för den tredje etappen har

angivits den 1 juli 1968, då bl. a. för landsvägssidans del lastbils- och traktortågstrafiken

avsetts skola helt befrias från behovsprövning.

I enlighet med 1963 års riksdagsbeslut har vidare den s. k. trafikpolitiska

delegationen tillsatts, som har till uppgift att som rådgivande organ

inom kommunikationsdepartementet följa upp genomförandet av det av

statsmakterna beslutade trafikpolitiska reformprogrammet. Delegationen,

som f. ö. i enlighet med av riksdagen uttalade önskemål under hösten 1967

utökats med ytterligare två parlamentariska representanter, har lämnat en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

redogörelse för sina erfarenheter under reformprogrammets första år. Redogörelsen

återgavs i prop. 196ö: 172 och föranledde inte några erinringar från

departementschefens eller riksdagens sida. I rapporten framhölls sammanfattningsvis

bl. a. att verkningarna av den första etappen visat sig positiva

och att delegationen inte hade erfarit att åtgärderna skulle ha fått några

tidigare inte förutsedda verkningar eller några följder av påtagligt negativ

art. Inte heller hade delegationen fnnnit några vägande invändningar mot

de för den andra etappen planerade åtgärderna.

Nämnas må även att inom Kungl. Maj:ts kansli en särskild arbetsgrupp

hösten 1966 tillsatts med uppgift att pröva och successivt lägga fram förslag

till åtgärder för att tillförsäkra befolkningen i glesbygden en samhällelig

service som motsvarar tidens krav. Gruppen, som består av företrädare

för närmast berörda departement samt representanter för kommuner och

landsting, har till sig knutit kontaktmän från berörda myndigheter.

Något beslut från statsmakternas sida rörande den tredje etappens genomförande

föreligger f. n. inte. Flera för bedömningen av de i motionerna

aktualiserade frågorna ytterst viktiga utredningar pågår, såsom vägplaneutredningen,

hamnutredningen, bilskatteutredningen och inte minst utredningen

angående vägtrafikens kostnadsansvar och därmed sammanhängande

frågor. Innan dessa utredningar hunnit slutföras och erfarenheter redovisats

av verkningarna av den andra etappens genomförande synes det inte

möjligt alt med säkerhet överblicka den trafikpolitiska utvecklingen. Tiden

synes därför inte ännu mogen för den av motionärerna begärda översynen

och omprövningen av 1963 års trafikbeslut. Motionerna avstyrks följaktligen.

I motionen II: 158 har förordats afl riksdagen uttalar sig för ett uppskov

tills vidare med påbörjandet av den tredje etappen enligt riksdagens trafikbeslut

år 1963. Då varken förslag eller beslut rörande den tredje etappens

genomförande föreligger saknar utskottet anledning att göra något uttalande

i frågan och avstyrker följaktligen nämnda motion även i denna del.

I motionerna 1:356 och 11:433 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer att inga ytterligare beslut om nedläggning av järnvägstrafik

fattas utan att åtgärdef törst vidtages för att säkerställa en fullgod ersättningstrafik.

I samband med 1963 års trafikbeslut framhöll sammansatta stats- och

tredje lagutskottet att även i fortsättningen arbetet med alt helt eller

delvis ersätta trafiksvaga bandelar med landsvägstrafik bör bedrivas med

hänsyn till både bygdens behov och transportekonomiska faktorer. Del

angelägna i att utan tidsutdräkt pröva förutsättningarna för att överföra

trafiken till landsväg vore särskilt påtagligt med hänsyn till att tidskrävande

vägupprustning ofta visar sig erforderlig innan en nedläggning kan

genomföras. Det vore vidare angeläget att avvecklingen sker på ett sådant

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

13

sätt att behövliga ersättningsförbindelser kan ordnas i god tid. Det tillämpade

förfarandet vid handläggning av nedläggningsärenden — som bl. a.

innebär att vägverket, arbetsmarknadsstyrelsen och Näringslivets trafikdelegation

deltar i beredningen av ärendena på verksplanet samt att länsstyrelser,

kommunala myndigheter m. fl. får tillfälle yttra sig såväl remissvägen

som vid olika sammanträden -— ansågs också enligt utskottets uppfattning

innebära garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden.

Då den prövning som härvidlag sker är synnerligen omsorgsfull och

då statsutskottet anser sig kunna förutsätta att även framdeles i förekommande

fall uppkommande frågor om ersättningstrafikens ordnande skäligen

beaktas synes motionärernas syften i stort sett tillgodosedda. Motionerna

bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande handläggningen av nedläggningsärenden vill utskottet f. ö.

hänvisa till den ingående redovisning härför som lämnats i utskottets utlåtande

nr 146 vid 1966 års riksdag.

I motionerna 1:603 och //: 757 samt 1:111 och 11:156 har yrkats att

mera omfattande nedläggningar av järnvägsstationer ej må företas utan

riksdagens hörande. Vidare har i motionerna I: 52 och II: 9 yrkats att

principerna för statens järnvägars planer i fråga om bibehållande av stationer

å affärsbanenätet underställs riksdagens prövning.

Att järnvägsnätet kom till huvudsakligen före bilåldern samt det förhållandet

att järnvägarna numera är utrustade med moderna säkerhetsanläggningar

har, enligt vad som anföres i statsrådsprotokollet, bl. a.

fått till följd att det nuvarande antalet järnvägsstationer väsentligt överstiger

dagens behov, både på det trafikstarka och det trafiksvaga nätet.

Enligt föreliggande preliminära bedömningar räknar SJ vidare med att

på sikt avveckla större delen av de i dag befintliga stationerna. Samtidigt

som småstationerna läggs ned kan de trafiksvaga och olönsamma lokaltågen

slopas, och hela trafikservicen i berörda områden flyttas över till

eu efter behovet mer anpassningsbar landsvägstrafik. Denna utveckling

beräknas under de närmaste åren fortsätta i samma takt som under de

senaste 3 å 4 åren. Järnvägstrafiken avses dock vara kvar på alla de platser

som nu har järnvägstransporter av betydelse.

Det är enligt departementschefen naturligt att Kungl. Maj:t i enlighet

med de av riksdagen antagna riktlinjerna avgör om trafiken helt eller delvis

skall läggas ned på en järnvägslinje, bl. a. därför att ett sådant beslut

i regel har ett direkt samband med den ersättning som utgår till SJ för

drift av olönsamma järnvägslinjer. Därutöver betalar staten inte någon

ersättning till SJ för de stationer och tåg som är olönsamma. Detta och

rent praktiska skäl förklaras i statsrådsprotokollet motivera att SJ som

hittills beslutar om enskilda stationer och tåg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Utskottet kan för sin del i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen

salunda anfört. Även utskottet har dock —- vid sin prövning av

förevar ande motioner — funnit de långtgående planerna på nedläggning

av järnvägsstationer ägnade inge allvarlig oro med tanke på konsekvenserna

i olika avseenden för närmast berörda bygder. Enligt utskottets mening

bör därför övervägas huruvida inte ersättningen för drift av olönsamma

järnvägslinjer bör utsträckas att gälla även sådana olönsamma stationer

som Kungl. Maj :t etter framställning från berörda kommuner finner böra

bibehållas. Bedömningen av uppkommande ersättningsfall synes dock böra

ske efter restriktiva grunder.

Då indragning av stationer i vissa tall kan föranleda lika betydande svårigheter

för berörda bygder som nedläggande av bandelar synes det angeläget

att Kungl. Maj :t också prövar formerna för fattande av beslut i hithörande

ärenden. I enlighet med det anförda bör åt Kungl. Maj :t uppdragas att närmare

överväga härmed sammanhängande frågor samt att för riksdagen

framlägga därav föranledda förslag.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges till känna för Kungl.

Maj :t.

I motionerna 1: 352 och II: 434 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

hemställer om utredning och förslag i syfte att stimulera och samordna

arbetet med upprättande av regionala transporttorsörjningsplaner och på

grundval av dessa belysa behovet av insatser från det allmänna för att

t-rygga en tillfredsställande transportförsörjning.

I sitt förenämnda utlåtande vid 1963 års riksdag underströk sammansatta

stats- och tredje lagutskottet betydelsen av att aktiviteten på det trafikpolitiska

området samordnas med lokaliseringspolitiken bl. a. när det gäller

att upprätthålla från lokaliseringssynpunkt önskvärd olönsam järnvägseller

landsvägstrafik. Även om den helt dominerande delen av efterfrågan

på gods- och persontransporter borde kunna tillfredsställande tillgodoses

inom ramen för kravet på företagsekonomisk lönsamhet i trafiken finge man

inte bortse från att det bl. a. i vissa glesbygder är nödvändigt med insatser

från det allmännas sida för att upprätthålla en rimlig kollektiv trafik.

Eftersom vårt land har ett vitt törgrenat nät av järnvägs- och busslinjer,

ansågs behovet av åtgärder från samhällets sida för att upprätthålla en

tillfredsställande trafikservice i regel aktualiseras först i samband med att

fråga uppkommer om indragning av befintlig trafik. Med hänsyn härtill

och då departementschefen i propositionen anmält sin avsikt att i ökad

utsträckning låta företa regionala undersökningar i syfte att skapa bästa

möjliga trafikservice fann sig utskottet inte böra biträda ett motionsledes

framfört förslag om skyndsam utredning rörande uppbyggnad områdesvis

av en för person- och styckegodstransporter avsedd trafikorganisation i sam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 15

verkan mellan SJ och den enskilda företagsamheten inom trafik- och transportbranschen.

Utskottet underströk vidare departementschefens uttalande om angelägenheten

av att en rationell samordning av investeringsverksamheten på trafikområdet

komme till stånd, varvid målsättningen borde vara att skapa ett

transportsystem där de olika trafikanläggningarna och transportmedlen

på ett optimalt sätt kompletterade varandra. Till en aktiv trafikpolitik hörde

alt man i väsentligt större utsträckning än tidigare centralt och regionalt

kunde — i samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter samt

enskilda organisationer — fortlöpande planera och verka för lämplig avvägning

av trafikinvesteringarna och en rationell uppläggning av trafiken,

allt i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice.

Genom Kungl. Maj :ts försorg har också ett utrednings- och samordningsarbete

av ovan angivet slag kommit till stånd. Som exempel härpå må nämnas

Gotlandstrafikutredningen, kanaltrafikutredningen, utredningen angående

modellplanering av transportförsörjningen i glesbygdsområden samt

utredningen och överenskommelsen angående den kollektiva närtrafiken

i Storstockholms-området. I anslutning till godkännandet av sistnämnda

överenskommelse fann statsutskottet (SU 1965:6, p. T) i likhet med departementschefen

att, med den gemensamma planering och samordning

inom närtrafiken som skulle uppnås genom utökad lunnelbanetrafik och

övriga i överenskommelsen angivna åtgärder, vägande skäl kunde anföras

för att staten borde stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik av det slag

varom då var lråga. Vad därvid anförts borde vidare enligt utskottets uppfattning

gälla inte bara stockholmsområdet utan även andra regioner där

liknande frågeställningar kunde komma att aktualiseras. Utskottet förutsatte

också att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följde utvecklingen inom

andra delar av landet samt, därest så befunnes påkallat, vidtoge i anledning

därav eventuellt erforderliga åtgärder.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och förutsätter således att

Kungl. Maj :t även fortsättningsvis kommer att på det centrala planet ta

initiativ till och medverka i utredningsarbete av ovan berört slag.

På regionalt och lokalt plan ter det sig enligt utskottets uppfattning naturligast

att den planering på trafikområdet varom här är fråga handhas av

länsstyrelserna och de till dessa knutna planeringsråden i samverkan med

andra regionala och lokala organ in. fl. Någon särskild utredning i ämnet

av det slag motionärerna föreslagit synes med hänsyn härtill i vart fall

f. n. inte påkallad.

Under hänvisning jämväl till vad i det föregående i övrigt anförts finner

utskottet därför motionerna i lråga inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

I motionerna I: 350 och It: 438 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

anhåller om utredning och förslag angående utformningen av en regional

trafikservice samt angående statsbidrag till sådan.

I anledning av vad motionärerna därvid anfört vill utskottet erinra om

innehållet i det i riksdagens båda kamrar den 17 november 1967 avgivna

interpellationssvaret angående omprövningen av rationaliseringsarbetet

inom SJ in. in. Vederbörande departementschef framhöll därvid bl. a. att

transportfrågan för vissa grupper av människor som bor i de områden, företrädesvis

i glesbygderna där det inte finns underlag för busstrafik, utgör ett

viktigt problem. En tillfredsställande kollektiv transportförsörjning borde

eftersträvas även där trafikunderlaget inte vore så starkt. Hur trafiken skall

ordnas i de enskilda fallen vore en praktisk fråga. Där ansågs enligt departementschefen

det kommunala engagemanget ofrånkomligt. Den kollektiva

trafikförsörjningen handhades redan i stor utsträckning av kommunerna.

Det förelåge ett växande intresse från kommunernas sida att aktivt medverka

till att de lokala trafikfrågorna löses bättre. Kommunerna hade också

i många fall gått in i kollektiv trafik genom att ordna med skolbussar och

genom att köpa tjänster från taxiföretagare osv. Det vore en viktig uppgift

för kommunblocken att ta upp och diskutera dessa frågor. Det kunde också

vara lämpligt att landstingen toge upp frågan från sina utgångspunkter.

Möjligheter måste i vart fall föreligga att lösa frågan om en rimlig trafikförsörjning

för grupper i samhället, som hade särskilda problem. Men sådana

lösningar förutsatte eu kombination av insatser med olika trafikmedel,

ett samarbete mellan hl. a. SJ och kommunerna, där SJ exempelvis

kunde svara för snabba transporter på längre sträckor med tåg, där SJ,

kommunala och andra företag som bedriver busstrafik kunde klara närtransporterna

och matartrafiken till järnvägsstationerna samt där kommunerna

med lättare fordon än både tåg och bussar i samarbete med exempelvis

taxi löser transportproblemen för gamla, sjuka och skolbarn.

Utskottet, som i stort kan ansluta sig till den uppfattning departementschefen

sålunda givit uttryck åt, har redan tidigare (SU 1967: 9 p. 4) framhållit

att det är väl medvetet om de problem den pågående strukturomvandlingen

av samhället skapat i skilda hänseenden och inte minst i vad avser

kommunikationerna inom glesbygdsområdena. Det är enligt utskottets uppfattning

angeläget att härmed sammanhängande frågor får en tillfredsställande

lösning. 1963 års riksdagsbeslut rörande trafikpolitiken samt i anledning

därav vidtagna åtgärder med avseende exempelvis på stödet till

trafikföretagen för driften på trafiksvaga bandelar och ej lönsamma busslinjer

har bl. a. syftat härtill. Den fortsatta utvecklingen påkallar dock ökad

uppmärksamhet från statsmakternas sida.

I sammanhanget vill utskottet även erinra om den utredning som inom

kommunikationsdepartementet f. n. pågår i samarbete med den särskilda

arbetsgruppen för glesbygdsfrågor inom Kungl. Maj:ts kansli och i kontakt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968 17

med b], a. kommunförbundet i syfte att upprätta en modellplan för transporter

sörj ningen i ett kommunblock av glesbygdskaraktär. Arbetet med

en sådan plan bär enligt vad utskottet erfarit igångsatts för Vilhelmina

kommuns del.

Under hänvisning till det anförda har utskottet inte funnit sig berett biträda

motionärernas yrkanden att riksdagen nu begär en särskild utredning

i ämnet och avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Av samma skäl finner utskottet de i motionerna I: 115 och II: 202 framställda

yrkandena att riksdagen skall uttala sig för att kommunblockens

samarbetsnämnder upprättar förslag till kommunikationer inom kommunblocken

samt alt bidrag av statsmedel skall utgå till viss trafik inte böra påkalla

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har följaktligen inte heller funnit sig berett att tillstyrka att

på sätt i motionen 11:750 yrkats för nästa budgetår ett särskilt reservationsanslag

om 1 000 000 kr. anvisas till ersättning till vissa trafikföretag

för upprätthållande av trafikservice i glesbygder. Nämnda motion avstyrks

därför i denna del.

I motionerna I: 601 och II: 751 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t

anhåller om förslag till liberalisering av reglerna för taxinäringen samt till

riktlinjer för statsbidragsgivning till taxitrafik i syfte att upprätthålla en

god trafikservice i glesbygder.

Såsom motionärerna själva framhållit är vissa härmed sammanhängande

frågor f. n. föremål för prövning inom Kungl. Maj:ts kansli och torde komma

att aktualiseras i samband med det planerade genomförandet av den

tredje etappen i det trafikpolitiska reformprogrammet. I avvaktan på härav

föranledda förslag och under hänvisning även till vad utskottet i det föregående

i övrigt anfört avstyrks jämväl nämnda motioner.

I anledning av det i motionerna I: 239 och II: 305 framställda yrkandet

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående

regionala järnvägsnämnder må erinras om det i det föregående omnämnda

förfarandet vid behandling av frågor om nedläggning av trafiksvaga bandelar,

vilket enligt utskottets tidigare deklarerade uppfattning innebär eu

garanti för en allsidig prövning av dessa ärenden. Utskottet har även

understrukit den roll bl. a. länsstyrelserna och planeringsråden naturligen

bör ha vid behandlingen av frågor av detta slag. Att vid sidan av sålunda

redan befintliga organ införa ännu ett av det slag motionärerna tänkt

sig kan enligt utskottets mening inte innebära en rationell lösning av de

spörsmål varom här är fråga. Med beaktande härav och under hänvisning

jämväl till vad utskottet i det föregående i övrigt anfört finner utskottet

nämnda motioner inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

I motionen I: hO har yrkats att riksdagen med beaktande av de ekonomiska

faktorerna för Blekinge län i skrivelse till Kungi. Maj :t måtte hemställa

om utredning angående breddning av spårvidden på bandelen Karlshamn—Vislanda.

Såsom motionärerna erinrat behandlades frågan härom i samband med

1963 års riksdagsbeslut om den statliga trafikpolitiken. Departementschefen

förklarade sig i propositionen nr 161 i likhet med 1953 års trafikutredning

och järnvägsstyrelsen inte kunna tillstyrka en breddning av nämnda handel.

Med hänsyn härtill och då det trafikkomplex, som det här gällde, bedömdes

böra förutsättningslöst lösas på grundval av de utredningar som

dittills verkställts och ytterligare erfordrades ansågs lämpligast att riksdagens

tidigare principbeslut om breddning av bl. a. ifrågavarande linje

upphävdes. Frågan om den lämpliga anordningen av trafiken i detta område

förutsattes vidare, sedan erforderliga kompletterande undersökningar verkställts,

få prövas och avgöras av Kungl. Maj :t i vanlig ordning. Riksdagen

beslutade i enlighet härmed.

De ytterligare utredningar som sedermera verkställts i frågan har resulterat

i att järnvägsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, vägverket

och Näringslivets trafikdelegation till Kungl. Maj :t i november

1965 ingivit framställning om alt dels få nedlägga all trafik Vislanda

Norraryd och därjämte uppriva spåret, dels nedlägga persontrafiken Norraryd—Karlshamn.

Framställningen är enligt vad utskottet erfarit f. n. föremål

för Kungl. Maj ris slutliga prövning. Vid sådant förhållande och med

beaktande jämväl av utskottets tidigare ställningstagande till de med nedläggning

av trafiksvaga bandelar sammanhängande frågorna har utskottet

inte funnit sig berett biträda motionärernas yrkande. Motionen i fråga avstyrks

därför.

I motionerna I: 112 och II: 155 bär hemställts att riksdagen måtte besluta

vidtaga sådan ändring i nu gällande bestämmelser att anställda vid statens

järnvägar som under en längre tid, förslagsvis 15 år, förhyrt samma tjänstebostad

och som även i fortsättningen avser att använda den som bostad, erbjudes

att på skäliga villkor inköpa densamma innan den utbjudes på offentlig

auktion.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att motioner av samma innebörd

väcktes vid 1965 års riksdag — dock utan att vinna riksdagens bifall.

Utskottet framhöll (SU nr 177) vid sin behandling av motionerna att någon

ovillkorlig skyldighet för järnvägsstyrelsen att avyttra fast egendom av det

slag motionärerna avsåg inte torde föreligga. Fall hade sålunda enligt styrelsen

inträffat då försäljning av egendom, som under en lång följd av år

bebotts av statens järnvägars befattningshavare, blivit aktuell men där styrelsen

försökt undvika försäljning. Ett sådant uppskov ansåg även utskottet

i vissa undantagsfall motiverat. Normalt skall emellertid jämlikt av Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1068

19

Maj:t meddelade föreskrifter avyttring av statens järnvägar tillhörig fast

egendom ske på offentlig auktion i syfte att härigenom största möjliga antal

konkurrerande anbud skall erhållas. Ett frångående av auktionsförfarandet

— innebärande att köpeskillingen fastställes utan hänsynstagande till vid

försäljningstillfället rådande efterfrågan — skulle i inånga fall kunna

befaras medföra sämre försäljningsresultat än det som skulle uppnås genom

utbjudande på offentlig auktion. En ändring av formerna för försäljning

av statens järnvägar tillhöriga bostadsfastigheter skulle vidare enligt utskottets

mening kunna få följdverkningar inom andra förvaltningsområden.

Utskottet, som alltjämt är av samma uppfattning, avstyrker under hänvisning

till det anförda även de nu aktuella motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Järnvägar in. in. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 396 600 000 kr.,

2. att riksdagen medger att statens järnvägar i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet förordats lämnar den garanti

som krävs för delägarskap i ett internationellt containerbolag,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 113 och II: 157 samt

1: 355 och II: 441 ävensom 1: 348,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 467 och II: 585,

I: 598 och II: 746,1: 603 och II: 747 samt II: 158, sistnämnda

tre motioner i vad de avser en översyn av de av 1963 års

riksdag antagna riktlinjerna för trafikpolitiken och deras

verkningar,

5. att riksdagen avslår motionen 11:158 i vad motionen

avser uppskov med påbörjande av tredje etappen enligt 1963

års trafikpolitiska beslut,

6. att riksdagen avslår motionerna 1: 356 och II: 433,

7. att riksdagen i anledning av motionerna I: 42 och II: 9,

I: 111 och II: 156 samt I: 603 och II: 747, sistnämnda båda

motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört beträffande nedläggning av järnvägsstationer,

8. att riksdagen avslår motionerna 1: 352 och II: 434,

9. att riksdagen avslår motionerna 1: 350 och II: 438,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 115 och II: 202,

11. att riksdagen avslår motionen II: 740 i vad motionen

avser anvisande av särskilt anslag till Ersättning till vissa

trafikföretag för upprätthållande av trafikservice i glesbygder,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 601 och II: 741,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

13. att riksdagen avslår motionerna I: 239 och 11:304,

14. att riksdagen avslår motionen I: 40,

15. att riksdagen avslår motionerna I: 112 och II: 155.

Luftfartsverket

5) Luftfartsverkets anslagsbehov. Ivungl. Maj:t har (s. 202—212) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1968/69 under luftfartsverkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 17 300 000 kr.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 15 300 000 kr.

Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 29,7 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen II: 756 av herrar Rubin och Regnéll vari hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t redan under innevarande vårriksdag

måtte anhålla om att under 1968 få sig förelagt förslag om byggande av en

storflygplats på Saltholm och om anläggande av en fast förbindelse över

Öresund i Malmö—Köpenhamns-leden,

dels motionen II: 745 av herr Krönmark vari föreslagits att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att på lämpligt

sätt föranstalta om eu snabb utredning huruvida ett tunnelprojekt av i

motionen beskrivet slag kan vara lämpligt som fast förbindelse över Öresund.

Utskottet. Såsom av statsrådsprotokollet framgår har i anledning av markförvärv

för den nya flygplatsen i Malmö-området ramen för luftfartsverkets

investeringar under innevarande budgetår utökats med 13,5 milj. kr. till

29,7 milj. kr. För nästa budgetår har verket räknat med en total medelsomslutning''

på 28,1 milj. kr. Då enligt de av fjolårets riksdag antagna riktlinjerna

för luftfartsverkets verksamhet kommun och i förekommande fall

landsting och enskild intressent skall svara för markkostnader och 37,5 %

av kostnader för byggnader och anläggningar inklusive investeringar i radioanläggningar

innebär detta att statens del av det totala investeringsbeloppet

skulle uppgå till (28,1-—3,9) 24,2 milj. kr. Departementschefen har ansett

medelsförbrukningen böra begränsas till 19,5 milj. kr., motsvarande den

statliga andelen av en investeringsvolym om sammanlagt 21,9 milj. kr.

I den sålunda beräknade medelsförbrukningen ingår bl. a. 1,3 milj. kr. för

fortsatta arbeten avseende stationsbyggnader och komplettering av byggnadsanläggningar

jämte markradaranläggning på Arlanda samt 0,8 milj. kr.

för utredningsarbete rörande ny stationsbyggnad och nytt stationsområde

därstädes. För arbeten på Torslanda flygplats har upptagits 5,4 milj. kr.

och för projektering av banor m. m. på den nya flygplatsen i Malmö-regio
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

21

nen 1,3 milj. kr. För Luleås del är det bl. a. aktuellt med en utvidgning in. in.

av stationsplattformen, breddning och förstärkning av bana samt tillbyggnad

av stationsbyggnaden. Medel beräknas vidare för belysningsanläggningar

för att förbättra inflygnings- och landningsförliållanden på de militära flygtält,

som är upplåtna för civil linjefart, samt för radioanläggningar och teleutrustning

för Arlanda, Bromma, Bulltofta och Luleå flygplatser.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta

den av Kungl. Maj :t förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets

del. Utskottet tillstyrker också den föreslagna fördelningen på olika

utgittsändamål samt anslagsberäkningen.

1 motionen II: 756 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

anhålla om att under 1968 få sig förelagt förslag om byggande av en storflygplats

på Saltholm och om anläggande av en fast förbindelse över Öresund

i Malmö—Ivöpenhamns-leden.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att från dansk sida ett omfattande

utredningsmaterial numera lagts fram rörande bl. a. Köpenhamns

lufthamns framtid samt en eventuell flygplats på Saltholm. Vidare har den

svenska Öresundsgruppen lagt fram sitt slutbetänkande »Fasta förbindelser

över Öresund» (SOU 1967:54). Motsvarande redovisning har lämnats

av den danska Öresundsgruppen. Samtliga nämnda utredningar är f. n.

föremål för remissbehandling av svenska myndigheter och organisationer

m. tl. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har också inom kommunikationsdepartementet

särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att

i samarbete med en dansk delegation förbereda regeringsöverläggningar

i för Sverige och Danmark gemensamma frågor rörande fast förbindelse

över Öresund och storflygplats i Öresunds-regionen. I avvaktan på resultatet

av sålunda pågående verksamhet i berörda frågor finner utskottet någon

särskild framställning från riksdagens sida av det slag motionärerna förordat

ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

Ej heller finner utskottet det erforderligt att — på sätt i motionen II: 745

föreslagits — riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om att på lämpligt

sätt föranstalta om en snabb utredning huruvida ett tunnelprojekt av i

motionen beskrivet slag kan vara lämpligt som fast förbindelse över Öresund.

Utskottet anser sig nämligen kunna förutsätta att vid det fortsatta

utrednings- och planeringsarbetet för en sådan fast förbindelse de olika

tekniska alternativ som i sammanhanget är tänkbara i vederbörlig ordning

kommer att prövas. Motionen avstyrks följaktligen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 17 300 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen II: 756,

3. att riksdagen avslår motionen II: 745.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Statens allmänna fastighetsfond

6) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (s. 213—214) hemställer utskottet

att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för

budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 900 000

kr.

Statens utlåningsfonder

7) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj ds förslag (s. 215—216) hemställer utskottet

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

8) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1967/68. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj ds förslag (s. 217) hemställer utskottet

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1967/68 för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag

av 7 500 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

9) Förskott till vissa plankostnader m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj ds förslag (s. 218) hemställer utskottet

att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader in. m.

för budgetåret 1968/69 anvisar ett investeringsanslag av

1 500 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Statens vägverks förrådsfond

10) Vägmaskiner m. m. Kungl. Majd har (s. 219—223) föreslagit riksdagen

att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1968/69

anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 50 200 000 kr.,

dels ock medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet

beställningsbemyndigande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

23

Anslaget till förrådsfonden är för innevarande budgetår uppfört med

41 700 000 kr. Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till 43 000 000

kr.

Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår

departementschefen för budgetåret 1968/69 en medelsförbrukningsram av

50 milj. kr. , vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en minskning

med 10,2 milj. kr. Huvuddelen av investeringarna, eller 40,1 milj. kr.,

hänför sig till objektgruppen motorfordon och vägmaskiner. För garage- och

förrådsbyggnader samt färjor beräknas 4,9 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. samt

för diverse och oförutsett 0,5 milj. kr. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget

bör enligt departementschefens mening igångsättningen av nya husbyggnadsföretag

under budgetåret 1968/69 i första hand avse företag i Västerbottens

län.

Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden

för budgetåret 1968/69. Vad departementschefen i övrigt anfört

och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 50,2

milj. kr. samt att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 26 milj. kr. för leveranser

till maskincentralförrådet under budgetåret 1970/71.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Vägmaskiner in. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 50 200 000 kr.,

2. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet

angivet beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

11) Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 223—228) föreslagit riksdagen

att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1968/69 anvisa i

statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 25 700 000 kr., dels ock

medge att sjöfartsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

Anslaget till sjöfartsverkets fond är för innevarande budgetår uppfört

med 18 900 000 kr. Ramen för medelsförbrukningen har fastställts till

19 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:63 av herr Sundin och II: 160 av herrar

Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Bäckmora vari hemställts att riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

dagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning

i syfte att kraftigt utöka den svenska isbrytarflottans kapacitet,

dels motionen II: 58 av herr Westberg vari hemställts alt riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning samt

förslag angående frågan om byggandet av ytterligare en isbrytare,

dels de likalydande motionerna 1:466 av herr Harald Pettersson in. fl.

och II: 436 av herr Hyltander m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam utredning om möjligheterna

att utbygga Göta kanals västgötalinje,

dels motionen I: 594 av herr Ferdinand Nilsson vari hemställts att förslagsvis

200 000 kr. ställs till sjöfartsstyrelsens förfogande för en teknisk

undersökning av möjligheterna att på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt

förbereda och igångsätta utbyggnaden av Södertälje kanal för stora fartyg

enligt i motionen anförda synpunkter, varvid förutsättningen skall vara

att kanalombyggnaden i tiden kan samordnas med bebyggelsens tillväxt i

detta område.

Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen

för budgetåret 1968/69 en medelsförbrukningsram av 24,9

milj. kr. eller 5 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår.

Härav belöper 8,8 milj. kr. på objektgruppen sjösäkerhet och 0,9 milj.

kr. på utrustning för sjömätning. För muddermateriel in. in. beräknas 0,1

milj. kr. Under objektgruppen isbrytning tas upp ett belopp av 15 milj. kr.

för den nya isbrytaren, vilken beräknas kunna sättas i tjänst vintern 1969—

1970. För diverse och oförutsett föreslås ett belopp av 0,1 milj. kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets

fond för budgetåret 1968/69. Vad departementschefen i övrigt

anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt

uttalande. Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av

25,7 milj. kr. samt att sjöfartsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat beställningsbemyndigande av 5 milj. kr. för

leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1970/71.

Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra

följande.

I de likalydande motionerna I: 63 och II: 160 har hemställts alt riksdagen

hos Kungl. Maj :t anhåller om en skyndsam utredning i syfte att kraftigt

utöka den svenska isbrytarflottans kapacitet. Vidare har i motionen 11:58

begärts en skyndsam utredning samt förslag angående frågan om byggandet

av ytterligare en isbrytare.

Såsom motionärerna själva framhållit bär vid fjolårets riksdag byggandet

av en ny havsisbrytare beslutats. Kontrakt har numera tecknats med ett

finskt företag om leverans av fartyget vid årsskiftet 1969—1970. Beträffande

behovet av ytterligare isbrytarkapacitet anser sig utskottet kuhna förut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

25

sätla att frågan härom fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd

med övriga berörda myndigheter och intressenter samt att i anledning härav

eventuellt erforderliga åtgärder vidtages. Slutligen må nämnas att enligt

direktiven för hamnutredningen denna bl. a. har att undersöka och lägga fram

förslag rörande en ändamålsenlig uppläggning av vintersjöfarten på Norrland

och därmed sammanhängande frågor. Under hänvisning till det anförda

finner utskottet några särskilda åtgärder från riksdagens sida f. n. ej

påkallade och avstyrker därför motionerna i fråga.

I motionerna 1:466 och 11:436 har hemställts att riksdagen hos Kungl.

Maj :t begär en skyndsam utredning om möjligheterna att utbygga Göta

kanals västgötadel. Kanaltrafikutredningen har i sitt nyligen framlagda

betänkande »Vänerns och Vätterns förbindelser med havet» (SOU 1967: 32—

33) även behandlat detta spörsmål. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Vid sådant förhållande kan utskottet inte finna det vara motiverat

att från riksdagens sida nu begära en ny utredning i ämnet och avstyrker

därför motionerna.

Ej heller kan utskottet tillstyrka att — på sätt i motionen 1:594 föreslagits

— särskilda medel ställs till sjöfartsstyrelsens förfogande för en

teknisk undersökning av möjligheterna att på ekonomiskt mest fördelaktiga

sätt förbereda och igångsätta utbyggnaden av Södertälje kanal för

stora fartyg enligt vissa i motionen anförda synpunkter. En av sjöfartsstyrelsen

redan verkställd utredning rörande bl. a. utbyggnaden av Södertälje

kanal är nämligen, efter remissbehandling i vederbörlig ordning, f. n. föremål

för beredning inom Kungl. Maj :ts kansli. Under hänvisning härtill

avstyrker utskottet motionen i fråga.

Utskottet hemställer slutligen

1. att riksdagen till Sjöfartsmatericl m. m. för budgetåret

1968/69 anvisar ett investeringsanslag av 25 700 000 kr.,

2. att riksdagen medger att sjöfartsstyrelsen lämnas i

statsrådsprotokollet förordat beställningsbemyndigande,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 63 och II: 160 samt

II: 58,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:466 och II: 436,

5. att riksdagen avslår motionen 1: 594.

Stockholm den 12 mars 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Birger

Andersson (s), Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), fru

Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil

Petersson (s), Hjorth (s), Edström (fp), Eric Gustaf Peterson (fp) och

Strandberg (h) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),

Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Johansson i Norrköping

(s), Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl (s), Tobé (fp),

Fagerlund (s), fru Holmberg (s), herrar Blomkvist (s), Westberg (fp) och

Gustavsson i Ängelholm (s).

Reservationer

vid punkten h (Statens järnvägars anslagsbehov)

a) av herrar Gustafsson i Skellefteå (fp) och Tobé (fp) som anser att

det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Då indragning»

och slutar med »föranledda förslag» bort ha följande lydelse:

»Utskottet kan vidare i princip godtaga den av departementschefen angivna

uppdelningen av beslutsfattandet i nedläggningsärenden nämligen så

att Kungl. Maj :t beslutar om nedläggning av trafiken på viss järnvägslinje

medan SJ beslutar om indragande av enskilda stationer och tåg. En systematisk

indragning av en serie av stationer på viss järnvägslinje vill emellertid

utskottet i enlighet med motionerna jämställa med nedläggning av trafiken

på viss järnvägslinje. Som följd härav anser utskottet att förslag om

sådan indragning av serier av stationer bör i fråga om kontakt med allmänheten,

kommunala organ och länsorgan handhas efter det mönster som

utbildat sig för behandlingen av förslag om nedläggande av viss järnväg (se

SU 1966: 146). Det slutliga beslutet bör därefter fattas av Kungl. Maj :t som

har större möjligheter att bedöma de samhällsekonomiska följderna utav ett

indragningsbeslut och inte bara tar i betraktande SJ som företag.»

b) av herrar Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Edström (fp), Eric

Gustaf Peterson (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Gustafsson

i Kårby (ep) och Westberg (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 352 och II: 434 och att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med »I sitt»

och på s. 15 slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»I den av riksdagen år 1963 antagna propositionen nr 191 angående

riktlinjer för den statliga trafikpolitiken uttalade föredragande departementschefen

bl. a., att transportmedel i rimlig omfattning måste stå till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

27

förfogande också för transportbehov, som inte tillgodoses med individuella

transportmedel och som är alltför ringa såsom underlag för en självbärig

allmän transporttjänst. Glesbygdernas transporter sörj ning framstode härvid

såsom ett väsentligt problem, vars lösning förutsatte insatser från det

allmännas sida. Att kollektiv trafik i sådana bygder ofta inte kunde bedrivas

med lönsamhet finge inte leda till en utarmning på kommunikationernas

område.

Statsmakternas ekonomiska insatser till förmån för transportförsörjningen

har emellertid hittills begränsats till de ersättningar, som årligen

utgått till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer och till trafikföretag

för drift av icke lönsamma busslinjer. För det förra ändamålet föreslås

i årets statsverksproposition ett anslag på 205 milj. kr. och för det senare

på 9 milj. kr. Sådana ersättningar utgick även före 1963 års trafikpolitiska

beslut. SJ får på detta sätt i princip full täckning för driftunderskotten

på de trafiksvaga bandelarna, medan ersättningarna till busstrafikföretagen

endast täcker en mindre del av de redovisade underskotten. Detta

betyder för busslinjetrafikens del att fortsatt avveckling av den mest olönsamma

trafiken måste ske. I motsats till vad som gäller beträffande nedläggning

av järnvägslinjer finns här emellertid inte ens någon fastställd

ordning för prövning av avvecklingens konsekvenser för de drabbade områdena.

Aktiviteten på det trafikpolitiska området bör, såsom framhölls

i den förenämnda propositionen om riktlinjer för trafikpolitiken, samordnas

med lokaliseringspolitiken bl. a. just när det gäller att upprätthålla

olönsam järnvägs- och landsvägstrafik. Därför är det också nödvändigt

att statsmakterna förbehåller sig möjligheten att befrämja en anpassning

av transportapparaten till de rikspolitiska intressena. Det är

vidare, som motionärerna framhållit, uppenbart att trafikens ändamålsenliga

ordnande inte utan vidare låter sig förenas med kommunernas,

kommunblockens eller länens administrativa gränser. För samordning

av olika behov och intressen torde därför krävas centralt överinseende.

Slutligen bör frågan om särskilda ekonomiska insatser för upprätthållande

av olönsam trafik kunna prövas centralt med hänsyn till den konlcurrenslikställighet

mellan olika trafikgrenar, som är en av grundförutsättningarna

i det trafikpolitiska systemet. Det föreligger enligt utskottets

uppfattning eljest risk för att särskilda lokala insatser för stödjande

av viss kollektivtrafik i ett område kan komma i konflikt med intresset

att all kollektivtrafik, som berör området, får arbeta under likartade konkurrensförutsättningar

för att tillfredsställande trafikservice skall kunna

upprätthållas på ett ändamålsenligt och billigt sätt även utanför området.

Under hänvisning till det anförda och då riksdagens tidigare gjorda

uttalanden i dessa frågor enligt utskottets uppfattning inte i tillräcklig

grad resulterat i aktiva åtgärder från Kungl. Maj :ts sida tillstyrkes de nu

förevar ande motionerna i ämnet.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1968

dels utskottets hemställan under 8. bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen med bifall till motionerna 1:352 och

11:434 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag

i syfte att stimulera och samordna arbetet med upprättande

av regionala transportförsörjningsplaner och på

grundval av dessa belysa behovet av insatser från det allmänna

för att trygga en tillfredsställande transportförsörjning,

»

c) av herr Strandberg (h).

ESSELTE AB, STHLM 68

814109

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1968/ a1 i texten