Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga jämte motioner.
1968-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inskrivning och redovisning av värnpliktiga jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968
1
Nr 92
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inskrivning
och redovisning av värnpliktiga jämte motioner.
(l:a avd.)
1) Inskrivning och redovisning av värnpliktiga. I propositionen nr 34 har
Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 1 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels godkänna de
riktlinjer som i statsrådsprotokollet angetts för organisation m. m. av krigsmaktens
inskrivnings- och personalredovisningsväsen, dels besluta att centrala
värnpliktsbyrån skall upphöra vid utgången av juni 1968, dels besluta
att ett centralt verk för krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsverksamhet,
benämnt värnpliktsverket, skall inrättas den 1 juli 1968, dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder som behövs för att
genomföra förslagen.
I propositionen framläggs på grundval av ett betänkande av 1964 års inskrivnings-
och personalredovisningsutredning förslag till nytt system för
inski ivning och redovisning av värnpliktiga. Förslagen innebär att nuvarande
21 inskrivningsområden ersätts med tre inskrivningsområden som vart
och ett omfattar två militärområden. Inskrivningen utsträcks till två dagar
och äger rum vid fasta inskrivningscentraler, en i varje militärområde.
Beslut om inskrivning meddelas av en inskrivningsnämnd för varje inskrivningsområde.
Inom inskrivningsområdet handhas inskrivnings- och
personalredovisningsverksamheten av ett värnpliktskontor. För ledning av
verksamheten omorganiseras centrala värnpliktsbyrån som under namnet
värnpliktsverket ställs direkt under Kungl. Maj :t.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 783 av herrar Yngve Nilsson och Sveningsson
och 11:1015 av herr Wennerfors m. fl., vari hemställts att riksdagen
måtte dels godkänna de riktlinjer som uppdragits i propositionen för
organisation in. in. av krigsmaktens inskrivnings- och personalredovisningsväsen
med de ändringar som föreslagits i motionerna, dels besluta att den
centrala myndigheten skall vara underställd överbefälhavaren, dels beBihang
till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 92
2 Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968
myndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder som behövs för att
genomföra förslagen,
dels motionen II: 1014 av herr Ståhl vari hemställts dels att riksdagen
måtte besluta att inskrivning och personalredovisning sker vid alla militärområden
dels att om riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts proposition nr 34
måtte uttalas att övergång från tre till sex regionala värnplikt skontor skall
kunna upptas till förnyad prövning så snart erfarenhet i frågan vunnits.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att det nuvarande systemet
för inskrivning och personalredovisning är föråldrat och bör ersättas
med ett effektivare system som ger bättre underlag för personalplanering och
personalurval och samtidigt ger möjligheter till rationaliseringsvinster. Mot
principerna för det nya system som nu föreslås har utskottet inte funnit
något vara att erinra.
Såsom förut nämnts finns f. n. 21 inskrivningsområden. Utredningen hade
föreslagit att dessa begränsades till 6, ett för varje militärområde, medan
Kungl. Maj :t anser att antalet kan minskas till 3, vart och ett omfattande
två militärområden. Med hänsyn till önskvärdheten av att förkorta de inskrivningsskyldigas
resor anser departementschefen det nödvändigt med
två fasta inskrivningscentraler inom varje inskrivningsområde. Det i motionen
II: 1014 gjorda yrkandet synes, såvitt nu är i fråga, stå i överensstämmelse
härmed. Mot detta Kungl. Maj :ts förslag har utskottet inte något att
erinra.
Beträffande personalredovisningen hade utredningen föreslagit 6 regionalorgan,
ett för varje militärområde. Samma yrkande framställes i motionen
II: 1014. Då det är angeläget att begränsa kostnaderna och personalbehovet
anser utskottet i likhet med departementschefen att antalet i nuläget
bör kunna begränsas till tre, vart och ett omfattande två militärområden.
Motionen II: 1014, såvitt nu är i fråga, avstyrkes alltså.
I anledning av nämnda motion vill utskottet även erinra om att en väsentlig
del av arbetet vid de regionala organen sker med datamaskiner, där tekniken
befinner sig i snabb utveckling. Användningen av datamaskiner för
andra ändamål inom krigsmakten är föremål för utredningar och överväganden.
Vilka ändrade förutsättningar detta kan medföra för organisationen
av inskrivnings- och personalredovisningsverksamheten är nu svårt att överblicka.
Därest erfarenheten skulle visa att den föreslagna organisationen
medför avsevärda olägenheter eller att andra förutsättningar skulle göra
en omprövning av den regionala organisationens utformning motiverad
förutsätter utskottet som självfallet att sådan omprövning sker. Syftet i motionen
torde härigenom bli tillgodosett.
I fråga om den centrala ledningsmyndighetens ställning m. m. förordar
departementschefen att det nya värnpliktsverket ställs direkt under Kungl.
Maj :t. De regionala enheterna, som inte anses böra organiseras förrän den
1 juli 1969, föreslås erhålla en i förhållande till militärbefälhavarna fri
-
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968 3
stående ställning. De militära myndigheternas medinflytande i såväl den
centrala myndigheten som värnpliktskontoren skall dock enligt förslaget
säkras genom direktiv- och anvisningsrätt.
I de likalydande motionerna 1:783 och II: 1015 yrkas att den centrala
myndigheten underställes överbefälhavaren och att värnpliktskontoren direkt
anknytes till militärområdesstaberna i de områden där de förlägges.
Utskottet vill erinra om att ansvaret för såväl själva inskrivningsförfarandet
som handläggningen av befrielse och anståndsärenden åvilar värnpliktsverket
och i viss mån värnpliktskontoren. Detta motiverar att ifrågavarande
organ ges en i förhållande till de militära myndigheterna fristående
ställning. Vidare må erinras om att övrig verksamhet — operativ och organisatorisk
personalplanering undantagna — får anses vara av administrativ
natur och närmast jämförbar med vad som ingår i nuvarande förvaltningsbegrepp
på materielsidan. Utskottet utgår vidare från att den direktivoch
anvisningsrätt som de militära myndigheterna erhåller skall täcka det
ansvar för den operativa och organisatoriska personalplaneringen och krigsplaceringen
som också i fortsättningen måste kvarligga hos dessa myndigheter.
På nu anförda skäl tillstyrker utskottet den av Kungl. Maj :t föreslagna
lydnadsställningen för värnpliktsverket och de regionala organen.
Utskottet förutsätter härvid att ändamålsenliga och smidiga rutiner för samarbetet
tillskapas på alla nivåer. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna
I: 783 och II: 1015 såvitt nu är i fråga.
I fråga om lokaliseringen av det nya värnpliktsverket hade utredningen
inte funnit skäl frångå nuvarande lokalisering för centrala värnplikt sbyrån,
Solna. Från överbefälhavarens sida föreligger inget yrkande om ändrad lokalisering
av värnpliktsverket. Av propositionen framgår att Östra värnpliktskontoret
kommer att förläggas till Solna i anslutning till den inskrivningscentral
som hör till kontoret. Detta ger möjlighet till samverkan
mellan verket och kontoret i fråga om bl. a. dataanläggningen. Även chefen
för armén har tillstyrkt föreslagen lokalisering av värnpliktsverket med
hänsyn till de härmed förenade praktiska fördelarna. Utskottet har intet
att erinra mot föreslagen lokalisering av värnpliktsverket. Detsamma gäller
de regionala organen.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet det i motionerna 1:783
och II: 1015 framförda förslaget att slutgiltig ställning nu inte tages till
lokaliseringen av värnpliktsverket innan undersökning gjorts om möjligheterna
att utflytta detsamma till landsorten.
Mot vad departementschefen i övrigt anfört har utskottet inte funnit
något vara att erinra.
4
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beslutar att centrala värnpliktsbyrån skall
upphöra med utgången av juni 1968,
2. att riksdagen beslutar att ett centralt organ för krigsmaktens
inskrivnings- och personalredovisningsverksamhet,
benämnt värnpliktsverket, skall inrättas den 1 juli 1968,
3. att riksdagen beträffande lydnadsförhållandena för
värnpliktsverket och värnpliktskontoren med avslag å motionerna
1:783 och 11:1015, såvitt nu är i fråga, bifaller
Kungl. Maj :ts förslag som innebär att värnpliktsverket skall
lyda direkt under Kungl. Maj :t och att värnpliktskontoren
skall ha en i förhållande till militärbefälhavarna fristående
ställning,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 783 och II: 1015 i vad
de avser utredning om lokaliseringen av värnpliktsverket,
5. att riksdagen beträffande organisationen av inskrivnings-
och personalredovisningsverksamheten med avslag å
motionen II: 1014 bifaller Kungl. Maj :ts förslag,
6. att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt som i
statsrådsprotokollet angetts för organisation m. m. av krigsmaktens
inskrivnings- och personalredovisningsväsen,
7. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de
övergångsåtgärder som behövs för att genomföra förslagen.
2) Värnpliktsverket. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (s. 48—
50) och under erinran om att Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6,
punkterna G 19—G 20) beräknat medel till centrala värnpliktsbyrån för
avlöningar med 1 950 000 kr. och omkostnader med 950 000 kr. hemställer
utskottet
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta en tjänst i Cp 2,
avsedd för chef för värnpliktsverket,
2. till Värnpliktsverket: Avlöningar för budgetåret 1968/69
på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 600 000 kr.,
3. till Värnpliktsverket: Omkostnader för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.
Stockholm den 26 april 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968 5
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s),
fru Wallentheim (s), herrar Nyman (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson
(s), Ottosson (h), Björk (s), Schött (h) och fru Elvy Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren (s),
fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s), Mattsson (ep),
fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Gustafsson
i Uddevalla (s), Mundebo (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Gustavsson
i Ängelholm (s) och Petersson (h).
Reservationer
vid punkten 1 (Inskrivning och redovisning av värnpliktiga)
1) beträffande lydnadsförhållandena för värnpliktsverket och värnpliktskontoren
av herrar Virgin (h), Ottosson (h), Schött (h), Bohman (h)
och Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 783
och II: 1015 såvitt nu är i fråga och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»Enligt utredningen är den operativa och organisatoriska planeringen styrande
för verksamheten vid värnpliktsverket och värnpliktskontoren. Redan
denna omständighet talar enligt utskottets mening för att värnpliktsverket
underställes överbefälhavaren och att värnpliktskontoren inordnas i militärområdesstaberna.
Så är förhållandet i princip för närvarande, och såvitt
utskottet har sig bekant har erfarenheterna därav varit goda. Några skäl
att i detta hänseende vidta ändring har inte anförts i propositionen. Det
ansvar för den operativa och organisatoriska personalplaneringen som enligt
propositionen måste kvarligga hos de militära myndigheterna kan enligt
utskottets mening inte på bästa sätt utövas med direktiv- och anvisningsrätt
gentemot värnpliktsverket och värnpliktskontoren. Denna begränsning
av myndigheternas inflytande skulle försvåra deras arbete. Av det anförda
följer att utskottet tillstyrker motionerna 1:783 och 11:1015 såvitt
nu är i fråga.»
dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen beträffande lydnadsförhållandena för
värnpliktsverket och värnpliktskontoren i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 783
och II: 1015, såvitt nu är i fråga, beslutar att värnpliktsverket
skall underställas överbefälhavaren och värnpliktskontoren
anknytas till militärområdesstaberna,»
2) beträffande utredning om lokaliseringen av värnpliktsverket av herrar
Virgin (h), Ottosson (h), Schött (h), Bohman (h) och Petersson (h)
6
Statsutskottets utlåtande nr 92 år 1968
som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 783 och II: 1015 såvitt
nu är i fråga och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »I fråga om»
och slutar med »till landsorten» hort ha följande lydelse:
»Det i förenämnda motioner framförda förslaget om utredning före slutgiltigt
ställningstagande till lokalisering av den centrala myndigheten tillstyrkes.
Vissa skäl har anförts för den föreslagna förläggningsorten Solna.
Det torde enligt utskottets mening dock även finnas skäl som talar mot en
dylik lokalisering, t. ex. beredskapssynpunkter och det allmänna önskemålet
att flytta ut ämbetsverk från storstockholmsområdet till landsorten då så
lämpligen kan ske.»
dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:
»4. att riksdagen med bifall till motionerna 1:783 och
II: 1015, såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj :t hemställer om
utredning rörande lokaliseringen av värnpliktsverket,»
ESSELTE AB, STHLM 68
814291
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa: äldre anslag inom socialdepartementets verksamhetsområd a1 i texten