Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till klassoch ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 jämte motioner.
1968-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till klassoch ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
1
Nr 93
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret
1968/69 jämte motioner.
(2:a avd.)
Propositionen
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkten F 1) beräknat medel
till Lärarhögskolorna m. m., har Kungl. Maj:t i propositionen nr 65 under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 1 mars
1968 föreslagit riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta tio tjänster som rektor
i Up 27,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna
och folkskoleseminarierna,
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag
till driftkostnader för det allmänna skolväsendet och för gymnasiala skolor,
e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats
godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö stad såvitt gäller markbyte,
f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestämmelser och andra föreskrifter,
fatta de beslut samt i övrigt vidta de åtgärder, som fordras för vad i
statsrådsprotokollet förordats,
g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000 kr.,
h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 420 000 kr.,
i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1968/69 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 6 915 000 kr.,
j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 780 000 kr.,
k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 842 000 kr.,
l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1968/69
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 380 000 kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 93
2
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
I propositionen erinras om att riksdagens beslut förra året om lärarhögskoleorganisationen
innebär att det den 1 juli 1968 skall finnas sammanlagt femton lärarhögskolor,
nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. i
Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt lärarhögskolor
för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar,
Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. I varje kommun med lärarhögskola skall
vidare finnas särskilda kommunala skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet,
som har till uppgift att medverka vid grundutbildning, fortbildning
och vidareutbildning av lärare i grundskolan och på det gymnasiala stadiet.
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna m. m. under budgetåret 1968/69
föreslås bli 1 776 platser för lågstadielärarutbildning, 2 136 platser för mellanstadielärarutbildning,
2 300 platser för ämneslärarutbildning och 511 platser för
speciallärarutbildning. Medel beräknas för 322 ordinarie lärartjänster vid lärarhögskolorna,
756 ordinarie särskilda lärarutbildningstjänster vid kommunala skolenheter
för försöks- och demonstrationsverksamhet samt 497 arvodestjänster som
handledare vid kommunala skolenheter för praktik. Två professurer i praktisk pedagogik
föreslås inrättade den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping
och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:832 av herr Lidgard och II: 1077 av herr
Nordstrandh vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till
känna vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna 1:833 av herr Lidgard och fröken Stenberg samt
II: 1076 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte dels avvisa Kungl.
Maj:ts förslag om ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna, dels anvisa ett förslagsanslag
av sådan storleksordning till avlöningar vid lärarhögskolorna att undervisningen kan
bedrivas med lektorskompetent personal,
dels de likalydande motionerna I: 834 av fröken Stenberg m. fl. och II: 1079 av
herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att lärarhögskolan
i Umeå ges tillstånd att bedriva försöksundervisning för speciallärare på
utbildningslinje 1 för läsåret 1969/70 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om förslag om fullständig lärarutbildning för speciallärare på samtliga tre utbildningslinjer
vid lärarhögskolan i Umeå,
dels de likalydande motionerna I: 835 av fröken Stenberg och herr Lidgard
samt II: 1075 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen uttalar att Kungl.
Maj:t snarast måtte framlägga förslag om inrättande av Up-tjänster som övningslärare
för tjänstgöring även på grundskolans låg- och mellanstadier vid skolenheter
för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet,
dels de likalydande motionerna 1: 836 av herrar Wallmark och Strandberg samt
II: 1078 av herr Nordstrandh och fru Sundberg vari hemställts att riksdagen i
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
3
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t måtte meddela bestämmelser
om fyllnadsprövning i enlighet med vad i motionerna anförts före inträdet
vid lärarhögskola i matematik, fysik och kemi för sådana elever som ej uppfyller
kraven i dessa ämnen motsvarande minst fackskolans sociala linjes naturvetenskapliga
gren,
dels de likalydande motionerna I: 837 av herrar Österdahl och Erik Filip Petersson
samt II: 1074 av fru Nettelbrandt och herr Hamrin i Kalmar vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att inrätta 72 Up-tjänster för övningslärare för
tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium ävensom anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag om
15 700 000 kr. till den praktiska lärarutbildningen under anslagen till bidrag till
driften av grundskolor m. m. respektive kommunala gymnasiala skolor,
dels motionen II: 1080 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar
uttala att den vid lärarhögskolan i Stockholm anordnade utbildningen av oexaminerade
lärare skall vara öppen för behöriga sökande från hela landet och att sådana
villkor inte knytes till denna utbildning, att lärare som just nu tjänstgör inom
stockholmsområdet särskilt prioriteras.
Utskottet
Genom statsmakternas beslut förra året fastlades huvudprinciperna för en lärarutbildningsreform
avsedd att genomföras från och med den 1 juli 1968. Därefter
har genom skolöverstyrelsens försorg förberedande åtgärder för reformens genomförande
vidtagits och vissa beslut, exempelvis angående fastställande av timplaner,
meddelats av Kungl. Maj:t. Den nu föreliggande propositionen behandlar huvudsakligen
frågan om de medelsanvisningar som för nästa budgetår erfordras för
lärarutbildningen och endast i några få fall spörsmål av mer principiell natur.
1 det föregående har utskottet redovisat hur många lärarkandidater som enligt
propositionen bör tas in vid lärarhögskolorna nästa läsår. Därvid har framgått att
man på ämneslärarlinjerna beräknat en intagning av 2 300 studerande. I anslutning
till denna beräkning har i motionerna 1: 832 och II: 1077 framhållits önskvärdheten
av att riksdagen, när den nästa år har att ta ställning till intagningen läsåret 1969/
70, har tillgång till färska uppgifter bl. a. rörande den aktuella bristen på behöriga
lärare i läroämnen i skilda ämnen och ämneskombinationer samt en ny prognos beträffande
behovet under den då överblickbara framtiden av sådana lärare. Vid
denna prognos bör hänsyn givetvis tas till de förändringar i lärarbehovet som en
omorganisation av grundskolan kan medföra. Motionärerna hemställer att riksdagen
ger till känna för Kungl. Maj:t vad som anförts i motionerna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att riksdagen har
tillgång till så aktuella och tillförlitliga uppgifter som möjligt, när det nästa år
gäller att ta ställning till ämneslärarutbildningens dimensionering. Det problem som
motionärerna tagit upp har sin motsvarighet på klasslärarsidan och utskottet vill
därför beträffande lärarutbildningen i dess helhet understryka vikten av att man
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 93
4
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
genom s. k. rullande prognoser söker få grepp om utbildningsbehovet. Emellertid
anser sig utskottet kunna utgå ifrån att såväl skolöverstyrelsen som utbildningsdepartementet
söker få fram säkrast möjliga underlag för sina beräkningar av vilket
antal lärarkandidater som med hänsyn till bland annat lärarbehovet behöver tas in
på olika utbildningslinjer. Någon särskild hänvändelse från riksdagen till Kungl.
Maj:t i denna fråga synes inte erforderlig.
Ett annat spörsmål som gäller utbildningsorganisationens dimensionering och
lokalisering tas upp i motionerna I: 834 och II: 1079 i vilka yrkas att riksdagen
måtte besluta dels att lärarhögskolan i Umeå ges tillstånd att bedriva försöksundervisning
för speciallärare på utbildningslinje 1 för läsåret 1969/70, dels i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om förslag om fullständig lärarutbildning för speciallärare
på samtliga tre utbildningslinjer vid lärarhögskolan i Umeå. Motionärerna
uttalar att inrättandet av speciallärarutbildning i Umeå redan nu är befogat och
framhåller som skäl att det finns en tendens för elever vid olika lärosäten i Sydoch
Mellansverige att stanna kvar i den del av landet där de erhållit sin utbildning
och att därför undervisning för speciallärare bör få meddelas också i Umeå för att
det norrländska behovet av dylika lärare skall kunna täckas.
Beträffande dessa motioner får utskottet till en början framhålla att yrkandet
om tillstånd för lärarhögskolan i Umeå att från och med läsåret 1969/70 bedriva
försöksundervisning för speciallärare synes böra förstås så att motionärerna anser,
att en dylik linje bör inrättas och medel för dess verksamhet anvisas från och med
nämnda år.
Som skäl för sina önskemål anför motionärerna »det norrländska behovet av
speciallärare» dock utan att närmare belysa i vad mån rekryteringsläget beträffande
dylika lärare i Norrland är annorlunda än i landet i övrigt. Utskottet, som får erinra
om att skolöverstyrelsen för landet i dess helhet föreslagit oförändrad intagning på
linje 1 med 120 elever vid en var av lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och
Malmö, anser sig i brist på närmare underlag i fråga om dels det speciella »Norrlandsbehovet»,
dels möjligheterna att under de närmaste åren bygga ut högskolan i
Umeå på det av motionärerna önskade sättet •—• utskottet tänker på lokaler, personal,
praktikmöjligheter osv. —- inte kunna tillstyrka motionerna. Vid intagandet
av denna ståndpunkt har utskottet även beaktat, att det synes tillrådligt att vara
försiktig med spridning av utbildningen bl. a. med hänsyn till värdet av integration
mellan olika utbildningslinjer. Det nu sagda utesluter givetvis inte att det i framtiden,
när ytterligare erfarenheter vunnits, kan finnas anledning att överväga åtgärder
i den av motionärerna önskade riktningen.
Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det vid lärarhögskolorna
skall tillkomma en ny tjänstetyp avsedd för den ämnesteoretiska utbildningen
av klasslärare. Departementschefen har anslutit sig härtill och uttalat att det betydande
behovet av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen
motiverar att en ny kategori lärare införs som endast svarar för ämnesteoretisk
utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Det föreslås
därför att vid lärarhögskolorna från och med den 1 juli 1968 för den ämnesteore
-
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
5
tiska utbildningen på klasslärarlinje bör kunna inrättas inte bara ordinarie eller
extra tjänster som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik utan även ordinarie
eller extra tjänster som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning
i ämnesteori räknas med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster.
I motionerna I: 833 och II: 1076 yrkas att detta förslag om en ny tjänstetyp skall
avvisas och att lärarhögskolornas avlöningsanslag som följd härav skall beräknas
så att undervisningen kan bedrivas med lektorskompetent personal. Motionärerna
uttalar att riksdagens beslut förra året angående lärarutbildningen innebar att lektorer
skulle meddela undervisning i metodik och ämnesteori och att detta beslut grundades
på önskemålet att undervisningen av blivande lärare skulle hållas på hög
nivå och bedrivas av högt kvalificerade lärare. Av betydelse i sammanhanget torde
också ha varit, anför motionärerna, att i klasslärarutbildningen skall ingå sådana
moment av fördjupning i vissa ämnen, att klasslärarna skall kunna bedriva undervisning
på högre stadium i något ämne.
Motionärernas uppfattning att införandet av adjunktstjänster innebär en sänkning
av lärarkompetensen ger utskottet anledning att först peka på det förhållandet
att det vid lärarhögskolorna för närvarande finns lektorstjänster i högstadiets
metodik i de båda lönegraderna Uo 22 och Uo 21. För innehavarna av dessa lektorstjänster,
vilka trots tjänstebenämningen svarar för den ämnesteoretiska utbildningen
på klasslärarlinjerna, gäller olika kompetenskrav. Tjänsterna i den lägre
lönegraden, för närvarande sammanlagt 75 till antalet, är avsedda för dels adjunktskompetenta
lärare med erfarenhet av undervisning på grundskolans högstadium
och med utmärkt meritering i övrigt, dels för uppgiften väl kvalificerade ämneslärare
(folkskollärare med viss ämnesutbildning). Härav framgår, förutom att det
i motionerna använda uttrycket »lektorskompetent personal» i förevarande sammanhang
inte är entydigt, att klasslärarkandidaternas ämnesteoretiska utbildning
vid lärarhögskolorna redan nu till en del handhas av lärare med lägre kompetens
än licentiatexamen. De föreslagna nya adjunkterna ligger i kompetenshänseende
inte under lektorerna i lönegrad Uo 21. Vad beträffar folkskoleseminarierna torde
det förhålla sig så att den ämnesteoretiska utbildningen, utom i vad gäller blivande
lågstadielärare, sedan gammalt ansetts böra ligga i händerna på lektorer
med licentiatkompetens, men att den under senare år av olika skäl kommit att i
praktiken i viss utsträckning handhas av lärare med lägre kompetens. Enligt utskottets
mening har man i det nu sagda den bakgrund mot vilken man bör bedöma
lämpligheten av den kompetens, som nu förutsättes för innehavarna av de nya
tjänsterna.
Vad angår motionärernas synpunkt att »lektorskompetenta» lärare erfordras särskilt
med hänsyn till ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbildningen får utskottet
dels erinra om det betydande antalet lektorer med licentiatkompetens som
kommer att finnas vid lärarhögskolorna, dels peka på att fördjupningskurserna
innehåller olika moment som ställer olika krav på lärarnas kompetens. Det ligger
nära till hands att jämföra med universitetsundervisningen på ett-betygsnivå som
6
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
handhas dels av universitetslektorer, dels av assistenter med lägre kompetens. Någon
erinran torde knappast kunna göras mot att motsvarande system tillämpas
i klasslärarutbildningen. Tilläggas kan att det ankommer på lärarhögskolornas rektorer
att på lämpligt sätt fördela undervisningen mellan lärarna. Utskottet avstyrker
motionerna.
Enligt beslut av förra årets riksdag skall en eller flera skolenheter inom det kommunala
skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer
och försök. Dessa skolenheter benämns skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet.
Vid sidan av försöks- och demonstrationsverksamheten skall
vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbildning i form av auskultationer
och övningsundervisning. Vissa lärare som tjänstgör vid dylika skolenheter
skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckningen Up (s. k. Up-tjänst)
och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, kortare tid.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit att det vid skolenheter för
försöks- och demonstrationsverksamhet skall finnas sammanlagt 72 Up-tjänster
för övningslärare, samtliga avsedda för klasslärarutbildningen, men departementschefen
har förklarat sig inte beredd att nu tillstyrka detta förslag. Däremot beräknas
i propositionen medel för 48 tjänster som övningslärare för tjänstgöring på
grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet. Dessa tjänster är främst
avsedda för försök och demonstrationer.
Frågan om Up-tjänster för övningslärare på låg- och mellanstadiet tas upp i två
motionspar. I motionerna I: 835 och II: 1075 erinras om att övningsskolorna vid
lärarhögskolor och seminarier haft särskilda tjänster i musik, teckning och gymnastik.
Motionärerna drar den parallellen att det vid skolenheterna för försöks- och
demonstrationsverksamhet bör finnas Up-tjänster för övningslärare även på lågoch
mellanstadiet och hemställer att riksdagen måtte uttala att Kungl. Maj:t
snarast måtte framlägga förslag om inrättande av dylika tjänster.
Längre går motionerna I: 837 och II: 1074 i vilka yrkas att riksdagen måtte
besluta inrätta de av skolöverstyrelsen föreslagna 72 Up-tjänsterna för övningslärare
på låg- och mellanstadiet. Därjämte yrkas ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 15 700 000 kr. till den praktiska
lärarutbildningen under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m.
respektive kommunala gymnasiala skolor.
Vad först angår det i sistnämnda båda motioner gjorda anslagsyrkandet konstaterar
utskottet att riksdagen redan beslutat om anslag för nästa budgetår till
grundskolorna och de kommunala gymnasiala skolorna och att frågan om storleken
av dessa båda anslag inte kan tas upp till ny prövning under innevarande
session.
Vad så beträffar sakfrågan får utskottet först — utöver vad som redan sagts
om skolenheterna för försöks- och demonstrationsverksamhet — erinra om att i
förra årets lärarutbildningsproposition (1967: 4) uttalades att anordningen med
dylika skolenheter syntes väl ägnad att främja en konkretisering och samordning
av pedagogik- och metodikutbildningen och borde kunna bidra till att väsentligt
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
7
effektivera lärarutbildningen, bl. a. genom att tiden för den praktiska utbildningen
kunde utnyttjas rationellare och antalet auskultationstillfällen nedbringas. Det framhölls
vidare som en omständighet av stor betydelse att lärarna i pedagogik och i metodik
vid lärarhögskolorna fick möjligheter att inom nämnda skolenheter anknyta
sin undervisning för lärarkandidaterna direkt till verkligheten. I årets proposition
uttalar departementschefen att han räknar med att dessa skolor skall kunna lämna
viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende.
Utskottet får nu framhålla att en skolenhet för försöks- och denronstrationsverksamhet
i stort sett måste ha en normal uppbyggnad om dess försöksverksamhet
skall kunna ge resultat av relevans för hela vårt skolväsende. Detta talar klart
emot att man enligt motionärernas önskemål inrättar Up-tjänster för övningslärare
på låg- och mellanstadiet. Vad så beträffar den betydelse dylika tjänster — om de
inrättades — skulle ha för klasslärarkandidaternas utbildning vill utskottet peka på
två omständigheter, nämligen dels att dessa lärarkandidater inte kommer att sakna
möjligheter till kontakt med övningslärare vid ifrågavarande skolenheter även
om särskilda Up-tjänster för dylika lärare på låg- och mellanstadiet inte tillskapas,
dels att endast en del av den praktiska lärarutbildningen skall förläggas till
dylika skolenheter, vilka alltså ingalunda motsvarar de hittillsvarande övningsskolorna.
Lärarkandidaternas tjänstgöring under hela praktikterminen och under
viss del av auskultationer och övningsundervisning skall förläggas till särskilda
skolenheter för praktik.
Enligt utskottets mening bör de pedagogiska tankar som ligger bakom systemet
med skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet nu prövas och riksdagen
bör därför inte tillmötesgå önskemålen om ändrad lärarorganisation vid dessa
skolor. Utskottet vill tillägga att utskottet med tillfredsställelse konstaterat att
Kungl. Maj:t öppnat vissa möjligheter för personal i den hittillsvarande lärarutbildningsorganisationen
att övergångsvis kvarstå vid sina gamla tjänster. Utskottet
finner det rimligt att man söker minska de svårigheter som omorganisationen
kan medföra för en del av de anställda vid lärarhögskolor och seminarier.
För behörighet att vinna tillträde till utbildning av klasslärare för lågstadiet och
mellanstadiet skall enligt förra årets riksdagsbeslut krävas genomgången fackskola,
gymnasium eller motsvarande utbildning. Speciella behörighetskrav uttrycks
i krav på kunskaper i särskilt specificerade ämnen enligt fackskolans läroplan.
Kompetensutredningen, som haft Kungl. Maj:ts uppdrag att inkomma med förslag
om behörighet och om urval bland sökande, har med hänsyn till att den som
genomgått fackskolans sociala linje språkliga grenen inte kan anses ha tillräckliga
kunskaper i matematik, fysik och kemi föreslagit att den som inte har förkunskaper
i dessa ämnen motsvarande årskurs 1 på social linjes naturvetenskapliga gren
under vissa förutsättningar skall få genomgå kompletterande utbildning vid lärarhögskola.
I propositionen har med anledning härav beräknats vissa medel för försöksverksamhet
med sådan kompletterande utbildning i nämnda tre ämnen. Därjämte
har skolöverstyrelsen anbefallts att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till sådan utbildning av lämplig omfattning.
8
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
I motionerna I: 836 och II: 1078, som anknyter till detta förslag om kompletterande
utbildning, betonas den stora betydelsen av nämnda ämnen och uttalas att
en kompletterande utbildning om fem veckor, som kompetensutredningen tänkt sig,
inte är tillräcklig, särskilt om, vilket motionärerna anser vara ett minimikrav, undervisningen
vid lärarhögskola i matematik, fysik och kemi skall grundas på de
förkunskaper som förvärvas i fråga om matematik i årskurs 1 av naturvetenskaplig
gren och i fråga om de andra båda ämnena i årskurs 2 av denna gren. Motionärerna
anser att sökande utan föreskrivna kunskaper i ifrågavarande ämnen bör få
tas in på klasslärarlinje men med förbehåll att de före påbörjandet av studierna
undergår fyllnadsprövning. Alternativt bör de genomgå en preparandkurs om en
termin.
Utskottet vill med anledning av motionerna understryka betydelsen av att klasslärarkandidaterna
har en tillräcklig grund att bygga på inte minst i ämnena matematik,
fysik och kemi. Med hänsyn till att den medelsanvisning som begärs för
ifrågavarande kompletterande utbildning avser försöksverksamhet och till att skolöverstyrelsen,
såsom nyss framgått, för närvarande torde överväga hur omfattande
denna utbildning behöver vara för att fylla sitt syfte anser sig utskottet emellertid
inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionerna önskade hänvändelsen till
Kungl. Maj:t.
I detta sammanhang vill utskottet nämna att det i varje fall övergångsvis kan
uppkomma situationer då sökande till klasslärarutbildning har behov av kompletterande
utbildning i annat ämne än matematik, fysik eller kemi. Som exempel kan
nämnas student från allmänna linjen språkliga grenen i det gamla gymnasiet som
inte har erforderliga kunskaper i exempelvis biologi eller kemi. Enligt utskottets
mening bör även dylika kompletteringssituationer uppmärksammas av utbildningsmyndigheterna
och behovet av åtgärder övervägas.
I propositionen föreslås anvisande av medel till utbildning av oexaminerade lärare.
Denna utbildning avses anordnad i Stockholm och förutsättes kombinerad
med skoltjänstgöring. De studerande beräknas under studietiden ha förordnande
med minst halvtidstjänstgöring på det stadium som utbildningen avser.
I motionen II: 1080 uttalas oro för att denna konstruktion med tjänstgöring kommer
att medföra att sökande från orter utanför stockholmsområdet i praktiken
kommer att bli utan möjlighet att delta i utbildningen. Motionärerna påyrkar ett
uttalande av riksdagen att ifrågavarande utbildning skall vara öppen för behöriga
sökande från hela landet och att sådana villkor inte skall knytas till utbildningen,
att lärare som just nu tjänstgör i stockholmsområdet särskilt prioriteras.
Utskottet har inhämtat att vakanta tjänster till ett antal motsvarande antalet utbildningsplatser
står till förfogande, sedan de efter överenskommelse med den
lokala skolmyndigheten undantagits från att i vanlig ordning anmälas lediga. Motionärernas
önskemål om konkurrens på lika villkor mellan sökande från olika delar
av landet kan därmed förutsättas bli tillgodosett men utskottet, som delar motionärernas
uppfattning i denna fråga, vill gärna understryka de i motionen anförda synpunkterna.
Någon hänvändelse från riksdagen till Kungl. Maj:t i frågan synes
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
9
dock inte erforderlig eftersom man enligt utskottets mening bör kunna utgå från att
utbildningsmyndigheterna delar den uppfattning varåt utskottet här givit uttryck.
Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning
till uttalande angående vad som anförts och föreslagits i propositionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta tio
tjänster som rektor i Up 27,
b) bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet förordats,
c) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,
d) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet
och för gymnasiala skolor,
e) bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö
stad såvitt gäller markbyte,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 833 och II: 1076, nämnda motioner i vad
de avser införande av en ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna, bemyndigar
Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med
i statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer, meddela de
bestämmelser och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt
vidta de åtgärder, som fordras för vad i statsrådsprotokollet förordats,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 833 och II: 1076 i vad de avser medelsanvisningen
till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 112 000 000 kr.,
4. att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under
åttonde huvudtiteln anvisar
a) till Lärarhögskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av
6 420 000 kr.,
b) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 6 915 000 kr.,
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av
7 780 000 kr.,
d) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 842 000 kr.,
e) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 380 000 kr.,
10
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
5. att riksdagen avslår motionerna I: 832 och II: 1077 om
underlag för bedömning av vilket antal ämneslärarkandidater som
bör tas in på lärarhögskolorna läsåret 1969/70,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 834 och II: 1079 om
utbildning av speciallärare vid lärarhögskolan i Umeå,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 835 och II: 1075 om förslag
om inrättande av s. k. Up-tjänster,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 837 och II: 1074 i vad de
avser inrättande av 72 Up-tjänster,
9. att riksdagen avslår motionerna I: 837 och II: 1074 i vad
de avser ökad medelsanvisning till den praktiska lärarutbildningen,
10. att riksdagen avslår motionerna I: 836 och II: 1078 om
fyllnadsprövning före inträdet vid lärarhögskola,
11. att riksdagen avslår motionen II: 1080 om utbildning av
oexaminerade lärare.
Stockholm den 3 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin
(h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Wallmark (h), Thorsten
Larsson (ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s), Almgren
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken
Olsson (s), herrar Arvidson (s), Tobé (fp). Fagerlund (s), Westberg (fp), Sjönell
(ep), Jönsson i Arlöv (s) och Nordstrandh (h).
Reservationer
1) beträffande frågan om inrättande av s. k. Up-tjänster för övningslärare på lågoch
mellanstadiet av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Wallmark
(h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson
(ep), Turesson (h), Tobé (fp), Westberg (fp), Sjönell (ep) och Nordstrandh (h) som
anser att
Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968
11
dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet får»
och slutar med »och seminarier» bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill understryka att avsikten är att skolenheterna för försöks- och
demonstrationsverksamhet skall få en viktig uppgift i lärarutbildningen även om
lärarkandidaternas praktiska utbildning endast till en del skall vara förlagd till dem.
Det är därför nödvändigt att läraruppsättningen i dessa skolenheter motsvarar de
krav som en förstklassig lärarutbildning ställer. Det är enligt utskottets mening en
svaghet i propositionen att skolöverstyrelsens förslag om Up-tjänster för övningslärare
på låg- och mellanstadiet vid dessa skolenheter avvisats. Vad som anförts
i motionerna bör enligt utskottets mening föranleda riksdagen att hos Kungl. Maj:t
hemställa om förslag snarast möjligt om inrättande av Up-tjänster för övningslärare
på låg- och mellanstadiet vid skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet.
»
dels utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:
»7. att riksdagen med bifall till motionerna I: 835 och II: 1075
hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag snarast förelägges riksdagen
om inrättande av Up-tjänster för övningslärare på låg- och
mellanstadiet vid skolenheter för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet,
»
2) beträffande frågan om fyllnadsprövning eller alternativt kompletteringskurs
i matematik, fysik och kemi för lärarkandidater på klasslärarlinje av herrar Virgin
(h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Nordstrandh (h) som anser att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 836 och II: 1078 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet vill» och
slutar med »Kungl. Maj:t» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening har i motionerna med rätta understrukits att klasslärarkandidaterna
måste ha en god grund att bygga på i ämnena matematik, fysik
och kemi. Utskottet finner goda skäl tala för motionärernas uppfattning om den
kunskapsnivå i dessa ämnen som bör krävas. Sökande som inte har uppnått denna
nivå bör visserligen kunna tas in, om han uppfyller kompetenskraven i övrigt, men
med det förbehåll om fyllnadsprövning som motionärerna angivit. Även alternativet
kompletteringskurs bör kunna ifrågakomma men denna måste omfatta längre
tid än de fem veckor som kompetensutredningen tänkt sig, eftersom den skall motsvara
ungefär 400 undervisningstimmar i fackskolan. Utskottet tillstyrker motionerna.
»
dels utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:
»10. att riksdagen med bifall till motionerna 1:836 och
II: 1078 hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t meddelar
bestämmelser om fyllnadsprövning enligt vad utskottet förordat,»
3) beträffande införande av en ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna av herr
Nordstrandh (h).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.