Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till klassoch ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 jämte motioner.

1968-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till klassoch ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

1

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret

1968/69 jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 10, punkten F 1) beräknat medel

till Lärarhögskolorna m. m., har Kungl. Maj:t i propositionen nr 65 under åberopande

av utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 1 mars

1968 föreslagit riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta tio tjänster som rektor

i Up 27,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna

och folkskoleseminarierna,

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna om statsbidrag

till driftkostnader för det allmänna skolväsendet och för gymnasiala skolor,

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats

godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö stad såvitt gäller markbyte,

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestämmelser och andra föreskrifter,

fatta de beslut samt i övrigt vidta de åtgärder, som fordras för vad i

statsrådsprotokollet förordats,

g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000 kr.,

h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 420 000 kr.,

i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1968/69 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 6 915 000 kr.,

j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 780 000 kr.,

k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 842 000 kr.,

l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 380 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

I propositionen erinras om att riksdagens beslut förra året om lärarhögskoleorganisationen

innebär att det den 1 juli 1968 skall finnas sammanlagt femton lärarhögskolor,

nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. i

Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt lärarhögskolor

för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar,

Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. I varje kommun med lärarhögskola skall

vidare finnas särskilda kommunala skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet,

som har till uppgift att medverka vid grundutbildning, fortbildning

och vidareutbildning av lärare i grundskolan och på det gymnasiala stadiet.

Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna m. m. under budgetåret 1968/69

föreslås bli 1 776 platser för lågstadielärarutbildning, 2 136 platser för mellanstadielärarutbildning,

2 300 platser för ämneslärarutbildning och 511 platser för

speciallärarutbildning. Medel beräknas för 322 ordinarie lärartjänster vid lärarhögskolorna,

756 ordinarie särskilda lärarutbildningstjänster vid kommunala skolenheter

för försöks- och demonstrationsverksamhet samt 497 arvodestjänster som

handledare vid kommunala skolenheter för praktik. Två professurer i praktisk pedagogik

föreslås inrättade den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping

och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:832 av herr Lidgard och II: 1077 av herr

Nordstrandh vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till

känna vad i motionerna anförts,

dels de likalydande motionerna 1:833 av herr Lidgard och fröken Stenberg samt

II: 1076 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen måtte dels avvisa Kungl.

Maj:ts förslag om ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna, dels anvisa ett förslagsanslag

av sådan storleksordning till avlöningar vid lärarhögskolorna att undervisningen kan

bedrivas med lektorskompetent personal,

dels de likalydande motionerna I: 834 av fröken Stenberg m. fl. och II: 1079 av

herr Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att lärarhögskolan

i Umeå ges tillstånd att bedriva försöksundervisning för speciallärare på

utbildningslinje 1 för läsåret 1969/70 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om förslag om fullständig lärarutbildning för speciallärare på samtliga tre utbildningslinjer

vid lärarhögskolan i Umeå,

dels de likalydande motionerna I: 835 av fröken Stenberg och herr Lidgard

samt II: 1075 av herr Nordstrandh vari hemställts att riksdagen uttalar att Kungl.

Maj:t snarast måtte framlägga förslag om inrättande av Up-tjänster som övningslärare

för tjänstgöring även på grundskolans låg- och mellanstadier vid skolenheter

för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet,

dels de likalydande motionerna 1: 836 av herrar Wallmark och Strandberg samt

II: 1078 av herr Nordstrandh och fru Sundberg vari hemställts att riksdagen i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

3

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t måtte meddela bestämmelser

om fyllnadsprövning i enlighet med vad i motionerna anförts före inträdet

vid lärarhögskola i matematik, fysik och kemi för sådana elever som ej uppfyller

kraven i dessa ämnen motsvarande minst fackskolans sociala linjes naturvetenskapliga

gren,

dels de likalydande motionerna I: 837 av herrar Österdahl och Erik Filip Petersson

samt II: 1074 av fru Nettelbrandt och herr Hamrin i Kalmar vari hemställts

att riksdagen måtte besluta att inrätta 72 Up-tjänster för övningslärare för

tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium ävensom anvisa ett i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag om

15 700 000 kr. till den praktiska lärarutbildningen under anslagen till bidrag till

driften av grundskolor m. m. respektive kommunala gymnasiala skolor,

dels motionen II: 1080 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar

uttala att den vid lärarhögskolan i Stockholm anordnade utbildningen av oexaminerade

lärare skall vara öppen för behöriga sökande från hela landet och att sådana

villkor inte knytes till denna utbildning, att lärare som just nu tjänstgör inom

stockholmsområdet särskilt prioriteras.

Utskottet

Genom statsmakternas beslut förra året fastlades huvudprinciperna för en lärarutbildningsreform

avsedd att genomföras från och med den 1 juli 1968. Därefter

har genom skolöverstyrelsens försorg förberedande åtgärder för reformens genomförande

vidtagits och vissa beslut, exempelvis angående fastställande av timplaner,

meddelats av Kungl. Maj:t. Den nu föreliggande propositionen behandlar huvudsakligen

frågan om de medelsanvisningar som för nästa budgetår erfordras för

lärarutbildningen och endast i några få fall spörsmål av mer principiell natur.

1 det föregående har utskottet redovisat hur många lärarkandidater som enligt

propositionen bör tas in vid lärarhögskolorna nästa läsår. Därvid har framgått att

man på ämneslärarlinjerna beräknat en intagning av 2 300 studerande. I anslutning

till denna beräkning har i motionerna 1: 832 och II: 1077 framhållits önskvärdheten

av att riksdagen, när den nästa år har att ta ställning till intagningen läsåret 1969/

70, har tillgång till färska uppgifter bl. a. rörande den aktuella bristen på behöriga

lärare i läroämnen i skilda ämnen och ämneskombinationer samt en ny prognos beträffande

behovet under den då överblickbara framtiden av sådana lärare. Vid

denna prognos bör hänsyn givetvis tas till de förändringar i lärarbehovet som en

omorganisation av grundskolan kan medföra. Motionärerna hemställer att riksdagen

ger till känna för Kungl. Maj:t vad som anförts i motionerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att riksdagen har

tillgång till så aktuella och tillförlitliga uppgifter som möjligt, när det nästa år

gäller att ta ställning till ämneslärarutbildningens dimensionering. Det problem som

motionärerna tagit upp har sin motsvarighet på klasslärarsidan och utskottet vill

därför beträffande lärarutbildningen i dess helhet understryka vikten av att man

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 93

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

genom s. k. rullande prognoser söker få grepp om utbildningsbehovet. Emellertid

anser sig utskottet kunna utgå ifrån att såväl skolöverstyrelsen som utbildningsdepartementet

söker få fram säkrast möjliga underlag för sina beräkningar av vilket

antal lärarkandidater som med hänsyn till bland annat lärarbehovet behöver tas in

på olika utbildningslinjer. Någon särskild hänvändelse från riksdagen till Kungl.

Maj:t i denna fråga synes inte erforderlig.

Ett annat spörsmål som gäller utbildningsorganisationens dimensionering och

lokalisering tas upp i motionerna I: 834 och II: 1079 i vilka yrkas att riksdagen

måtte besluta dels att lärarhögskolan i Umeå ges tillstånd att bedriva försöksundervisning

för speciallärare på utbildningslinje 1 för läsåret 1969/70, dels i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om förslag om fullständig lärarutbildning för speciallärare

på samtliga tre utbildningslinjer vid lärarhögskolan i Umeå. Motionärerna

uttalar att inrättandet av speciallärarutbildning i Umeå redan nu är befogat och

framhåller som skäl att det finns en tendens för elever vid olika lärosäten i Sydoch

Mellansverige att stanna kvar i den del av landet där de erhållit sin utbildning

och att därför undervisning för speciallärare bör få meddelas också i Umeå för att

det norrländska behovet av dylika lärare skall kunna täckas.

Beträffande dessa motioner får utskottet till en början framhålla att yrkandet

om tillstånd för lärarhögskolan i Umeå att från och med läsåret 1969/70 bedriva

försöksundervisning för speciallärare synes böra förstås så att motionärerna anser,

att en dylik linje bör inrättas och medel för dess verksamhet anvisas från och med

nämnda år.

Som skäl för sina önskemål anför motionärerna »det norrländska behovet av

speciallärare» dock utan att närmare belysa i vad mån rekryteringsläget beträffande

dylika lärare i Norrland är annorlunda än i landet i övrigt. Utskottet, som får erinra

om att skolöverstyrelsen för landet i dess helhet föreslagit oförändrad intagning på

linje 1 med 120 elever vid en var av lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och

Malmö, anser sig i brist på närmare underlag i fråga om dels det speciella »Norrlandsbehovet»,

dels möjligheterna att under de närmaste åren bygga ut högskolan i

Umeå på det av motionärerna önskade sättet •—• utskottet tänker på lokaler, personal,

praktikmöjligheter osv. —- inte kunna tillstyrka motionerna. Vid intagandet

av denna ståndpunkt har utskottet även beaktat, att det synes tillrådligt att vara

försiktig med spridning av utbildningen bl. a. med hänsyn till värdet av integration

mellan olika utbildningslinjer. Det nu sagda utesluter givetvis inte att det i framtiden,

när ytterligare erfarenheter vunnits, kan finnas anledning att överväga åtgärder

i den av motionärerna önskade riktningen.

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det vid lärarhögskolorna

skall tillkomma en ny tjänstetyp avsedd för den ämnesteoretiska utbildningen

av klasslärare. Departementschefen har anslutit sig härtill och uttalat att det betydande

behovet av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen

motiverar att en ny kategori lärare införs som endast svarar för ämnesteoretisk

utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Det föreslås

därför att vid lärarhögskolorna från och med den 1 juli 1968 för den ämnesteore
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

5

tiska utbildningen på klasslärarlinje bör kunna inrättas inte bara ordinarie eller

extra tjänster som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik utan även ordinarie

eller extra tjänster som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning

i ämnesteori räknas med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster.

I motionerna I: 833 och II: 1076 yrkas att detta förslag om en ny tjänstetyp skall

avvisas och att lärarhögskolornas avlöningsanslag som följd härav skall beräknas

så att undervisningen kan bedrivas med lektorskompetent personal. Motionärerna

uttalar att riksdagens beslut förra året angående lärarutbildningen innebar att lektorer

skulle meddela undervisning i metodik och ämnesteori och att detta beslut grundades

på önskemålet att undervisningen av blivande lärare skulle hållas på hög

nivå och bedrivas av högt kvalificerade lärare. Av betydelse i sammanhanget torde

också ha varit, anför motionärerna, att i klasslärarutbildningen skall ingå sådana

moment av fördjupning i vissa ämnen, att klasslärarna skall kunna bedriva undervisning

på högre stadium i något ämne.

Motionärernas uppfattning att införandet av adjunktstjänster innebär en sänkning

av lärarkompetensen ger utskottet anledning att först peka på det förhållandet

att det vid lärarhögskolorna för närvarande finns lektorstjänster i högstadiets

metodik i de båda lönegraderna Uo 22 och Uo 21. För innehavarna av dessa lektorstjänster,

vilka trots tjänstebenämningen svarar för den ämnesteoretiska utbildningen

på klasslärarlinjerna, gäller olika kompetenskrav. Tjänsterna i den lägre

lönegraden, för närvarande sammanlagt 75 till antalet, är avsedda för dels adjunktskompetenta

lärare med erfarenhet av undervisning på grundskolans högstadium

och med utmärkt meritering i övrigt, dels för uppgiften väl kvalificerade ämneslärare

(folkskollärare med viss ämnesutbildning). Härav framgår, förutom att det

i motionerna använda uttrycket »lektorskompetent personal» i förevarande sammanhang

inte är entydigt, att klasslärarkandidaternas ämnesteoretiska utbildning

vid lärarhögskolorna redan nu till en del handhas av lärare med lägre kompetens

än licentiatexamen. De föreslagna nya adjunkterna ligger i kompetenshänseende

inte under lektorerna i lönegrad Uo 21. Vad beträffar folkskoleseminarierna torde

det förhålla sig så att den ämnesteoretiska utbildningen, utom i vad gäller blivande

lågstadielärare, sedan gammalt ansetts böra ligga i händerna på lektorer

med licentiatkompetens, men att den under senare år av olika skäl kommit att i

praktiken i viss utsträckning handhas av lärare med lägre kompetens. Enligt utskottets

mening har man i det nu sagda den bakgrund mot vilken man bör bedöma

lämpligheten av den kompetens, som nu förutsättes för innehavarna av de nya

tjänsterna.

Vad angår motionärernas synpunkt att »lektorskompetenta» lärare erfordras särskilt

med hänsyn till ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbildningen får utskottet

dels erinra om det betydande antalet lektorer med licentiatkompetens som

kommer att finnas vid lärarhögskolorna, dels peka på att fördjupningskurserna

innehåller olika moment som ställer olika krav på lärarnas kompetens. Det ligger

nära till hands att jämföra med universitetsundervisningen på ett-betygsnivå som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

handhas dels av universitetslektorer, dels av assistenter med lägre kompetens. Någon

erinran torde knappast kunna göras mot att motsvarande system tillämpas

i klasslärarutbildningen. Tilläggas kan att det ankommer på lärarhögskolornas rektorer

att på lämpligt sätt fördela undervisningen mellan lärarna. Utskottet avstyrker

motionerna.

Enligt beslut av förra årets riksdag skall en eller flera skolenheter inom det kommunala

skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer

och försök. Dessa skolenheter benämns skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet.

Vid sidan av försöks- och demonstrationsverksamheten skall

vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbildning i form av auskultationer

och övningsundervisning. Vissa lärare som tjänstgör vid dylika skolenheter

skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckningen Up (s. k. Up-tjänst)

och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, kortare tid.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit att det vid skolenheter för

försöks- och demonstrationsverksamhet skall finnas sammanlagt 72 Up-tjänster

för övningslärare, samtliga avsedda för klasslärarutbildningen, men departementschefen

har förklarat sig inte beredd att nu tillstyrka detta förslag. Däremot beräknas

i propositionen medel för 48 tjänster som övningslärare för tjänstgöring på

grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet. Dessa tjänster är främst

avsedda för försök och demonstrationer.

Frågan om Up-tjänster för övningslärare på låg- och mellanstadiet tas upp i två

motionspar. I motionerna I: 835 och II: 1075 erinras om att övningsskolorna vid

lärarhögskolor och seminarier haft särskilda tjänster i musik, teckning och gymnastik.

Motionärerna drar den parallellen att det vid skolenheterna för försöks- och

demonstrationsverksamhet bör finnas Up-tjänster för övningslärare även på lågoch

mellanstadiet och hemställer att riksdagen måtte uttala att Kungl. Maj:t

snarast måtte framlägga förslag om inrättande av dylika tjänster.

Längre går motionerna I: 837 och II: 1074 i vilka yrkas att riksdagen måtte

besluta inrätta de av skolöverstyrelsen föreslagna 72 Up-tjänsterna för övningslärare

på låg- och mellanstadiet. Därjämte yrkas ett i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 15 700 000 kr. till den praktiska

lärarutbildningen under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m.

respektive kommunala gymnasiala skolor.

Vad först angår det i sistnämnda båda motioner gjorda anslagsyrkandet konstaterar

utskottet att riksdagen redan beslutat om anslag för nästa budgetår till

grundskolorna och de kommunala gymnasiala skolorna och att frågan om storleken

av dessa båda anslag inte kan tas upp till ny prövning under innevarande

session.

Vad så beträffar sakfrågan får utskottet först — utöver vad som redan sagts

om skolenheterna för försöks- och demonstrationsverksamhet — erinra om att i

förra årets lärarutbildningsproposition (1967: 4) uttalades att anordningen med

dylika skolenheter syntes väl ägnad att främja en konkretisering och samordning

av pedagogik- och metodikutbildningen och borde kunna bidra till att väsentligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

7

effektivera lärarutbildningen, bl. a. genom att tiden för den praktiska utbildningen

kunde utnyttjas rationellare och antalet auskultationstillfällen nedbringas. Det framhölls

vidare som en omständighet av stor betydelse att lärarna i pedagogik och i metodik

vid lärarhögskolorna fick möjligheter att inom nämnda skolenheter anknyta

sin undervisning för lärarkandidaterna direkt till verkligheten. I årets proposition

uttalar departementschefen att han räknar med att dessa skolor skall kunna lämna

viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende.

Utskottet får nu framhålla att en skolenhet för försöks- och denronstrationsverksamhet

i stort sett måste ha en normal uppbyggnad om dess försöksverksamhet

skall kunna ge resultat av relevans för hela vårt skolväsende. Detta talar klart

emot att man enligt motionärernas önskemål inrättar Up-tjänster för övningslärare

på låg- och mellanstadiet. Vad så beträffar den betydelse dylika tjänster — om de

inrättades — skulle ha för klasslärarkandidaternas utbildning vill utskottet peka på

två omständigheter, nämligen dels att dessa lärarkandidater inte kommer att sakna

möjligheter till kontakt med övningslärare vid ifrågavarande skolenheter även

om särskilda Up-tjänster för dylika lärare på låg- och mellanstadiet inte tillskapas,

dels att endast en del av den praktiska lärarutbildningen skall förläggas till

dylika skolenheter, vilka alltså ingalunda motsvarar de hittillsvarande övningsskolorna.

Lärarkandidaternas tjänstgöring under hela praktikterminen och under

viss del av auskultationer och övningsundervisning skall förläggas till särskilda

skolenheter för praktik.

Enligt utskottets mening bör de pedagogiska tankar som ligger bakom systemet

med skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet nu prövas och riksdagen

bör därför inte tillmötesgå önskemålen om ändrad lärarorganisation vid dessa

skolor. Utskottet vill tillägga att utskottet med tillfredsställelse konstaterat att

Kungl. Maj:t öppnat vissa möjligheter för personal i den hittillsvarande lärarutbildningsorganisationen

att övergångsvis kvarstå vid sina gamla tjänster. Utskottet

finner det rimligt att man söker minska de svårigheter som omorganisationen

kan medföra för en del av de anställda vid lärarhögskolor och seminarier.

För behörighet att vinna tillträde till utbildning av klasslärare för lågstadiet och

mellanstadiet skall enligt förra årets riksdagsbeslut krävas genomgången fackskola,

gymnasium eller motsvarande utbildning. Speciella behörighetskrav uttrycks

i krav på kunskaper i särskilt specificerade ämnen enligt fackskolans läroplan.

Kompetensutredningen, som haft Kungl. Maj:ts uppdrag att inkomma med förslag

om behörighet och om urval bland sökande, har med hänsyn till att den som

genomgått fackskolans sociala linje språkliga grenen inte kan anses ha tillräckliga

kunskaper i matematik, fysik och kemi föreslagit att den som inte har förkunskaper

i dessa ämnen motsvarande årskurs 1 på social linjes naturvetenskapliga gren

under vissa förutsättningar skall få genomgå kompletterande utbildning vid lärarhögskola.

I propositionen har med anledning härav beräknats vissa medel för försöksverksamhet

med sådan kompletterande utbildning i nämnda tre ämnen. Därjämte

har skolöverstyrelsen anbefallts att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till sådan utbildning av lämplig omfattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

I motionerna I: 836 och II: 1078, som anknyter till detta förslag om kompletterande

utbildning, betonas den stora betydelsen av nämnda ämnen och uttalas att

en kompletterande utbildning om fem veckor, som kompetensutredningen tänkt sig,

inte är tillräcklig, särskilt om, vilket motionärerna anser vara ett minimikrav, undervisningen

vid lärarhögskola i matematik, fysik och kemi skall grundas på de

förkunskaper som förvärvas i fråga om matematik i årskurs 1 av naturvetenskaplig

gren och i fråga om de andra båda ämnena i årskurs 2 av denna gren. Motionärerna

anser att sökande utan föreskrivna kunskaper i ifrågavarande ämnen bör få

tas in på klasslärarlinje men med förbehåll att de före påbörjandet av studierna

undergår fyllnadsprövning. Alternativt bör de genomgå en preparandkurs om en

termin.

Utskottet vill med anledning av motionerna understryka betydelsen av att klasslärarkandidaterna

har en tillräcklig grund att bygga på inte minst i ämnena matematik,

fysik och kemi. Med hänsyn till att den medelsanvisning som begärs för

ifrågavarande kompletterande utbildning avser försöksverksamhet och till att skolöverstyrelsen,

såsom nyss framgått, för närvarande torde överväga hur omfattande

denna utbildning behöver vara för att fylla sitt syfte anser sig utskottet emellertid

inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionerna önskade hänvändelsen till

Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang vill utskottet nämna att det i varje fall övergångsvis kan

uppkomma situationer då sökande till klasslärarutbildning har behov av kompletterande

utbildning i annat ämne än matematik, fysik eller kemi. Som exempel kan

nämnas student från allmänna linjen språkliga grenen i det gamla gymnasiet som

inte har erforderliga kunskaper i exempelvis biologi eller kemi. Enligt utskottets

mening bör även dylika kompletteringssituationer uppmärksammas av utbildningsmyndigheterna

och behovet av åtgärder övervägas.

I propositionen föreslås anvisande av medel till utbildning av oexaminerade lärare.

Denna utbildning avses anordnad i Stockholm och förutsättes kombinerad

med skoltjänstgöring. De studerande beräknas under studietiden ha förordnande

med minst halvtidstjänstgöring på det stadium som utbildningen avser.

I motionen II: 1080 uttalas oro för att denna konstruktion med tjänstgöring kommer

att medföra att sökande från orter utanför stockholmsområdet i praktiken

kommer att bli utan möjlighet att delta i utbildningen. Motionärerna påyrkar ett

uttalande av riksdagen att ifrågavarande utbildning skall vara öppen för behöriga

sökande från hela landet och att sådana villkor inte skall knytas till utbildningen,

att lärare som just nu tjänstgör i stockholmsområdet särskilt prioriteras.

Utskottet har inhämtat att vakanta tjänster till ett antal motsvarande antalet utbildningsplatser

står till förfogande, sedan de efter överenskommelse med den

lokala skolmyndigheten undantagits från att i vanlig ordning anmälas lediga. Motionärernas

önskemål om konkurrens på lika villkor mellan sökande från olika delar

av landet kan därmed förutsättas bli tillgodosett men utskottet, som delar motionärernas

uppfattning i denna fråga, vill gärna understryka de i motionen anförda synpunkterna.

Någon hänvändelse från riksdagen till Kungl. Maj:t i frågan synes

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

9

dock inte erforderlig eftersom man enligt utskottets mening bör kunna utgå från att

utbildningsmyndigheterna delar den uppfattning varåt utskottet här givit uttryck.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit anledning

till uttalande angående vad som anförts och föreslagits i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta tio

tjänster som rektor i Up 27,

b) bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet förordats,

c) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser

vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,

d) bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestämmelserna

om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet

och för gymnasiala skolor,

e) bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

förordats godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö

stad såvitt gäller markbyte,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 833 och II: 1076, nämnda motioner i vad

de avser införande av en ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna, bemyndigar

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

i statsrådsprotokollet angivna grunder och riktlinjer, meddela de

bestämmelser och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt

vidta de åtgärder, som fordras för vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 833 och II: 1076 i vad de avser medelsanvisningen

till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag av 112 000 000 kr.,

4. att riksdagen för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisar

a) till Lärarhögskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av

6 420 000 kr.,

b) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 6 915 000 kr.,

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av

7 780 000 kr.,

d) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 842 000 kr.,

e) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 380 000 kr.,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

5. att riksdagen avslår motionerna I: 832 och II: 1077 om

underlag för bedömning av vilket antal ämneslärarkandidater som

bör tas in på lärarhögskolorna läsåret 1969/70,

6. att riksdagen avslår motionerna I: 834 och II: 1079 om

utbildning av speciallärare vid lärarhögskolan i Umeå,

7. att riksdagen avslår motionerna I: 835 och II: 1075 om förslag

om inrättande av s. k. Up-tjänster,

8. att riksdagen avslår motionerna I: 837 och II: 1074 i vad de

avser inrättande av 72 Up-tjänster,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 837 och II: 1074 i vad

de avser ökad medelsanvisning till den praktiska lärarutbildningen,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 836 och II: 1078 om

fyllnadsprövning före inträdet vid lärarhögskola,

11. att riksdagen avslår motionen II: 1080 om utbildning av

oexaminerade lärare.

Stockholm den 3 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Virgin

(h), Axel Andersson (fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson

(s), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Wallmark (h), Thorsten

Larsson (ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s), Almgren

(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken

Olsson (s), herrar Arvidson (s), Tobé (fp). Fagerlund (s), Westberg (fp), Sjönell

(ep), Jönsson i Arlöv (s) och Nordstrandh (h).

Reservationer

1) beträffande frågan om inrättande av s. k. Up-tjänster för övningslärare på lågoch

mellanstadiet av herrar Virgin (h), Axel Andersson (fp), Kaijser (h), Wallmark

(h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson

(ep), Turesson (h), Tobé (fp), Westberg (fp), Sjönell (ep) och Nordstrandh (h) som

anser att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1968

11

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet får»

och slutar med »och seminarier» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill understryka att avsikten är att skolenheterna för försöks- och

demonstrationsverksamhet skall få en viktig uppgift i lärarutbildningen även om

lärarkandidaternas praktiska utbildning endast till en del skall vara förlagd till dem.

Det är därför nödvändigt att läraruppsättningen i dessa skolenheter motsvarar de

krav som en förstklassig lärarutbildning ställer. Det är enligt utskottets mening en

svaghet i propositionen att skolöverstyrelsens förslag om Up-tjänster för övningslärare

på låg- och mellanstadiet vid dessa skolenheter avvisats. Vad som anförts

i motionerna bör enligt utskottets mening föranleda riksdagen att hos Kungl. Maj:t

hemställa om förslag snarast möjligt om inrättande av Up-tjänster för övningslärare

på låg- och mellanstadiet vid skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet.

»

dels utskottets hemställan under 7. bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen med bifall till motionerna I: 835 och II: 1075

hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag snarast förelägges riksdagen

om inrättande av Up-tjänster för övningslärare på låg- och

mellanstadiet vid skolenheter för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet,

»

2) beträffande frågan om fyllnadsprövning eller alternativt kompletteringskurs

i matematik, fysik och kemi för lärarkandidater på klasslärarlinje av herrar Virgin

(h), Kaijser (h), Wallmark (h), Turesson (h) och Nordstrandh (h) som anser att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 836 och II: 1078 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet vill» och

slutar med »Kungl. Maj:t» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening har i motionerna med rätta understrukits att klasslärarkandidaterna

måste ha en god grund att bygga på i ämnena matematik, fysik

och kemi. Utskottet finner goda skäl tala för motionärernas uppfattning om den

kunskapsnivå i dessa ämnen som bör krävas. Sökande som inte har uppnått denna

nivå bör visserligen kunna tas in, om han uppfyller kompetenskraven i övrigt, men

med det förbehåll om fyllnadsprövning som motionärerna angivit. Även alternativet

kompletteringskurs bör kunna ifrågakomma men denna måste omfatta längre

tid än de fem veckor som kompetensutredningen tänkt sig, eftersom den skall motsvara

ungefär 400 undervisningstimmar i fackskolan. Utskottet tillstyrker motionerna.

»

dels utskottets hemställan under 10. bort ha följande lydelse:

»10. att riksdagen med bifall till motionerna 1:836 och

II: 1078 hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t meddelar

bestämmelser om fyllnadsprövning enligt vad utskottet förordat,»

3) beträffande införande av en ny tjänstetyp vid lärarhögskolorna av herr

Nordstrandh (h).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.