Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet jämte motioner.

1968-05-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation m. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968

1

Nr 94

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

organisation m. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet

jämte motioner.

(l:a avd.)

Propositionen

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt A 6) beräknat

medel för rationaliseringsförsök bär Kungl. Maj :t i propositionen nr 35 under

åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 1 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels godkänna de riktlinjer som angctts

i statsrådsprotokollet för organisation in. in. av försvarets rationaliseringsverksamhet,

dels besluta att ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,

benämnt försvarets rationaliseringsinstitut, skall inrättas

den 1 juli 1968, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försvarets rationaliseiingsinslitut

iniätta en tjänst för överdirektör i Cp 4, dels till Försvarets rationaliseringsinstitut

för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under fjärde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

På grundval av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,

som utgör en överarbetning av militära rationaliseringsutredningens betänkande,

läggs i propositionen fram förslag om organisation in. in. av försvarets

rationaliseringsverksamhet. Förslagen innebär att statskontorets militära

enhet upphör vid utgången av juni 1968 och ersätts av ett centralt

verk, försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet skall inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde i första hand medverka i strukturrationaliseringsarbetet.

Beträffande den interna rationaliseringsverksamheten vid

övriga myndigheter under fjärde huvudtiteln föreslås institutet få i huvudsak

samordnande, planläggande och rådgivande uppgifter.

För rationaliseringsinstitutets verksamhet begärs för budgetåret 1968/69

ett anslag av 5 000 000 kr.

Motioner

I de likalydande motionerna I: 784 av herr Strandberg in. fl. och II: 1016

av herrar Oskarson och Wennerfors har hemställts att riksdagen med avslag

å propositionen nr 35 måtte besluta att till rationaliseringsverksamhet

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 94

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9b år 1968

inom försvaret för budgetåret 1968/69 under riksstatens fjärde huvudtitel

anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Utskottet

Med avseende å arbetsfördelningen mellan regeringen och verken angavs

i propositionen 1965: 65 att den löpande förvaltningen i huvudsak var en

uppgift för verken medan arbetet med samordning, planering i stora drag

och utformandet av viktigare riktlinjer vilade på departementen. Samma

principer synes böra gälla i fråga om ledningen av rationaliseringsarbetet.

Detta innebär att verken, vart och ett på sitt område, svarar för att de genom

intern rationalisering uppnår ett effektivt utnyttjande av de resurser

som ställs till deras förfogande, medan Kungl. Maj :t har att ange mål och

avdela resurser för myndigheternas verksamhet och därigenom ytterst svarar

för strukturrationaliseringen.

Försvarsdepartementets ansvarsområde omfattar frågor om samordning

inom totalförsvaret. I likhet med departementschefen finner utskottet naturligt

att till dessa samordningsfrågor även räkna samordning av rationaliseringsverksamheten

inom totalförsvaret. Detta innebär att även civilförsvaret

och det psykologiska försvaret skall inräknas.

Beredningen av rationaliseringsfrågorna sker i försvarsdepartementet,

men det förberedande utredningsarbetet har i huvudsak måst göras utanför

departementet. Med hänsyn till omfattningen av detta arbete och till värdet

och vikten av att rationaliseringsarbetet bedrivs rationellt och med all kraft

krävs särskilda resurser utöver de i departementet befintliga. De nuvarande

resurserna för att samordna och leda planerings- och rationaliseringsverksamheten

har nämligen visat sig otillräckliga. Utskottet delar departementschefens

mening att den behövliga förstärkningen av resurserna inte

lämpligen bör lösas genom en utvidgning av försvarsdepartementets planerings-

och budgetsekretariat. Skäl synes tala för att dessa i stället sammanställs

i ett centralt organ.

Utskottet har inte något att erinra mot de föreslagna arbetsuppgifterna

för det centrala organet. Dess uppgifter i stort bör alltså vara att medverka

i strukturrationaliseringen av försvaret, att samordna övrig rationaliseringsverksamhet

och ge försvarets myndigheter stöd och råd i deras rationaliseringsarbete.

Då det gäller frågan hur dessa resurser lämpligen bör placeras in i organisationen

har i propositionen framlagts fyra organisationsalternativ.

I de utredningar som ligger till grund för propositionen har hänvisats

till det nära sambandet mellan försvarets rationaliseringsverksamhet och

rationaliseringen inom statsförvaltningen i övrigt. Flertalet remissinstanser

har ansett att detta samband bör tillmätas avgörande betydelse och därför

förordat en anknytning till statskontoret. Mot detta förslag har departe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9i år 1968

3

mentschefen invänt att samverkan inom försvaret mellan rationalisering

och annan verksamhet, hl. a. planeringsverksamhet, väger tyngre och därför

bör vara avgörande. Med hänsyn härtill avstyrker departementschefen

fortsatt anknytning till statskontoret och förordar en lösning som innebär

att rationaliseringsresurserna hålls samman inom försvarets organisation.

Utskottet anser att det starka samband som finns mellan planering och

rationalisering bör tillmätas stor betydelse. Med hänsyn till de arbetsuppgifter,

som kommer att åvila det centrala rationaliseringsorganet för försvaret,

och till den ökade omfattningen av rationaliseringsverksamheten som

är att förvänta inom såväl försvaret som den civila statsförvaltningen anser

utskottet i likhet med departementschefen att resurserna för rationalisering

inom försvaret organisatoriskt bör förläggas utanför statskontoret.

Utskottet vill erinra om att statskontoret och riksrevisionsverket tillstyrkt

denna lösning.

Att sammanföra statskontorets militära enhet med planeringsenheter

inom centrala staber och civilförsvarsstyrelsen samt försvarets forskningsanstalts

resurser för operations-(system-)analys torde utgöra ett alltför

kraftigt ingrepp i den relativt nyligen fastställda organisationen av krigsmaktens

högsta ledning för att en sådan åtgärd nu lämpligen bör genomföras.

Av denna anledning är detta alternativet inte godtagbart.

De återstående alternativen är fristående verk och anknytning till försvarets

civilförvaltning. Departementschefen har funnit att en anknytning

till civilförvaltningen skulle kunna medföra vissa fördelar. Sålunda skulle

man med detta alternativ kunna undvika att inrätta ytterligare ett fristående

verk ävensom sannolikt kunna räkna med vissa personalbesparingar.

Då emellertid civilförvaltningens framtida uppgifter f. n. är något svåra att

bedöma med hänsyn till pågående utredningar har departementschefen ansett

att i nuvarande läge alternativet fristående verk är att förorda. Utskottet

kan godtaga denna lösning och vill understryka departementschefens

uttalande att, så länge integrationsmöjligheterna ännu är svåra att överblicka,

handlingsfriheten bör bibehållas för att därigenom hålla möjligheten

öppen att på längre sikt nå en ändamålsenlig lösning av samordningsfrågan.

I fråga om gränsdragningen mot andra myndigheter förutsätter utskottet

att ett förtroendefullt samarbete etableras mellan rationaliseringsinstitutet

och andra berörda myndigheter. Då såsom departementschefen framhållit

institutet till stor del får sina uppgifter i form av uppdrag från

Kungl. Maj :t medför detta att institutet får en oberoende ställning i förhållande

till försvarets övriga myndigheter. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

bör därför inte ges någon direktiv- eller anvisningsrätt gentemot

institutet.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet ej heller något att erinra.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:784 och 11:1016 såvitt nu är

i fråga

a) godkänner de riktlinjer som angetts i statsrådsprotokollet

för organisation m. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet,

b) beslutar att ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,

benämnt försvarets rationaliseringsinstitut,

skall inrättas den 1 juli 1968,

c) bemyndigar Kungl. Maj :t att vid försvarets rationaliseringsinstitut

inrätta en tjänst för överdirektör i Cp4,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i

fråga till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s),

Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil

Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Wååg (s) och Dahlén

(fp) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Ståhl (fp),

Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp),

Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå

(fp), Arvidson (s), Gustafsson i Uddevalla (s), Fagerlund (s), Sjönell

(ep) och Petersson (h).

Reservation

av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Ståhl (fp), Turesson (h)

och Petersson (h) som anser att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 784

och II: 1016 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968

»En grundläggande princip vid tillkomsten är 1960 av det nuvarande

statskontoret var att åstadkomma ett gemensamt organ för den civila och

militära rationaliseringsverlcsamheten. Fördelen härav ansågs vara att erfarenheter

pa likartade områden kunde direkt och ömsesidigt uttryckas i

rationaliseringsarbetet. Vidare kunde den anställda expertpersonalen genom

samverkan mellan den civila och den militära avdelningen utnyttjas på

ett smidigt och ekonomiskt sätt då det gällde alt utjämna olikheter i arbetsbelastningen

på de båda sidorna. De förhållanden som rådde inom försvaret

ansågs inte så särpräglade att några fördelar skulle stå att vinna

genom att inom försvarets egna institutioner inrätta ett särskilt rationaliseringsorgan.

Dessa skäl var avgörande då riksdagen år 1960 fattade beslut om tillkomsten

av det nuvarande statskontoret, som alltså sedermera svarat för

såväl den civila som den militära rationaliseringsverksamheten.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ett frångående av de principer

som riksdagen då byggde sitt beslut på. Sålunda föreslås att den militära

rationaliseringsverksamheten bryts ut ur statskontoret och att för

ändamålet tillskapas ett nytt, speciellt för försvaret avsett rationaliseringsinstitut,

direkt underställt Kungl. Maj :t. Varken överbefälhavaren eller

försvarsgrenschcferna skall ges någon direktiv- eller anvisningsrätt mot

institutet.

Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter inträffat som motiverar

en ändring i nuvarande ordning med den militära rationaliseringsverksamheten

inordnad i statskontoret. Den militära rationaliseringsverksamheten

bär inga särdrag och skiljer sig inte vare sig med hänsyn till mål

eller medel från motsvarande verksamhet inom den civila statsförvaltningen.

Genom utvidgningen av det föreslagna organet till att omfatta även

civilförsvaret och det psykologiska försvaret har sambandet med rationaliseringsverksamheten

inom statsförvaltningen i övrigt blivit än mer framträdande.

Av avgörande betydelse för inrättandet av ett särskilt rationaliseringsinstitut

inom försvaret synes ha varit att det måste föreligga ett samband

mellan rationaliseringsverksamheten och annan verksamhet inom försvaret,

främst planeringsverksamheten. Såvitt utskottet kunnat finna utgör

detta inte något reellt skäl för den föreslagna organisationen. En sådan

samverkan torde för övrigt inte försvåras om det centrala rationaliseringsorganet

för hela statsförvaltningen förblir statskontoret.

Långsiktsplaneringen och det operativa krigsförberedelsearbetet leds under

Kungl. Maj :t av överbefälhavaren. Det synes därför naturligt och önskvärt

att denne ges skyldighet att styra rationaliseringsverksamheten och

bär ansvar för dess rätta bedrivande inom krigsmakten. Stödet av denna

verksamhet kan liksom hittills lämnas av statskontoret. Detta innebär ej

någon begränsning av Kungl. Maj ds möjligheter att ge direktiv för ratio
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9b år 1968

naliseringsarbetet. Något särskilt organ för försvarsdepartementets direkta

ledning för den militära rationaliseringsverksamheten behöver därför ej

inrättas.

Utöver anförda skäl må framhållas att starka anknytningspunkter redan

finns mellan rationaliseringsverksamheten inom försvaret och samma

verksamhet inom statsförvaltningen i övrigt. Sålunda handläggs ärenden

rörande den militära byggnadsplaneringen inom statskontoret av delvis

samma personal som handhar motsvarande aktiviteter beträffande den övriga

statsförvaltningen. Den militära enheten replierar även på andra enheter

inom statskontoret. Utvecklingen inom flera områden visar att det är

håde praktiskt och rationellt att ett enda rationaliseringsorgan handhar

hela statsförvaltningens rationaliseringsverksamhet. Ett givande erfarenhetsutbyte

mellan militära och civila myndigheter befrämjas härigenom.

Att ett behov av sådan samordning föreligger har uttalats av åtskilliga remissmyndigheter.

Genom samordning begränsas också riskerna för att resurserna

splittras och dubbelarbete uppkommer. Den fördelen vinns också

att det etablerade samarbetet mellan försvarets myndigheter och statskontoret

kan fortgå i huvudsak orubbat. Av de militära myndigheternas remissyttranden

framgår att erfarenheterna av hittillsvarande samarbete

genomgående varit goda.

Till det anförda kan läggas att det statsfinansiella läget motiverar en

sträng återhållsamhet vad gäller utvidgningen av den statliga administrationen.

Att nu inrätta ett nytt ämbetsverk, vars uppgifter kan hänföras

till redan befintligt ämbetsverk och till redan befintliga myndigheter, syns

anmärkningsvärt.

Vidare må framhållas alt de skäl som anförts för inrättande av ett särskilt

rationaliseringsverk för försvarsdepartementet skulle med samma

styrka kunna åberopas för krav från andra departement att upprätta egna

organ för rationalisering av verksamheten inom underställda myndigheter.

Det förefaller utomordentligt osannolikt att en uppdelning av statskontorets

nuvarande verksamhet på ett flertal verk skulle innebära en rationalisering

eller skulle kunna leda till ökad effektivisering av statsförvaltningen.

Motsatsen torde kunna befaras.

Nuvarande ordning med den militära rationaliseringsverksamheten inordnad

i statskontoret bör alltså inte frångås. Utskottet avstyrker därför

Kungl. Maj :ts föreliggande organisationsförslag. De ekonomiska resurserna

behöver emellertid förstärkas. Härför bör enligt utskottets mening anvisas

samma belopp som Kungl. Maj:t äskat för det föreslagna nya rationaliseringsinstitutet.

Utskottet föreslår att ett särskilt anslag uppföres under

fjärde huvudtiteln, benämnt Rationaliseringsverksamhet inom försvaret,

och förutsätter att kostnaderna för statskontorets militära enhet bestrides

från detta anslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 94 år 1968 7

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motionerna 1:784 och

II: 1016.

Utskottet hemställer

»1. att riksdagen med bifall till motionerna 1:784 och

II: 1016 såvitt nu är i fråga avslår Kungl. Maj :ts förslag

a) om godkännande av de riktlinjer för organisation

in. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet som angetts

i statsrådsprotokollet,

b) om inrättande av ett centralt verk för försvarets rationaliseringsverksamhet,

benämnt försvarets rationaliseringsinstitut,

fr. o. m. den 1 juli 1968,

c) om bemyndigande för Kungl. Maj :t att vid försvarets

rationaliseringsinstitut inrätta en tjänst för överdirektör i

Gp 4,

2. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i

fråga till Rationaliseringsverksamhet inom försvaret för

budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69 m a1 i texten