Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.

1968-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:95, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

1

Nr 95

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande

av en datamaskinfond och anslag till statskontoret

för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.

(5:e avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 9, B 17—B 19) beräknat

medel för avlöningar och omkostnader vid statskontoret m. m. har Kungl.

Maj :t i propositionen nr 48 lagt fram förslag om anslag för budgetåret

1968/69 till statskontoret och till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

m. m.

Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition framlagt förslag om inrättande

av en statens datamaskinfond.

1) Statens datamaskinfond. I propositionen nr 48 har Kungl. Maj :t under

åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den

1 mars 1968 föreslagit riksdagen att besluta om inrättande av en datamaskinfond

i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet förordat.

På grundval av ett av statskontoret i samråd med riksrevisionsverket

framlagt förslag behandlas i propositionen frågan om sättet för anskaffning

och förvaltning av datamaskiner för statens behov.

I propositionen föreslås att ifrågavarande anskaffning skall finansieras

över en central datamaskinfond, i vilken den nuvarande fonden för anskaffning

av datamaskiner för högre undervisning och forskning skall inordnas.

Enligt propositionen bör den nya organisationen i sin helhet gälla

fr. o. m. den 1 juli 1969. Redan dessförinnan bör det föreslagna systemet

dock kunna tillämpas vid anskaffning av enstaka ADB-anläggningar om

det visar sig lämpligt.

Fonden skall förvaltas av statskontoret. Datamaskinerna skall mot avgift

upplåtas till olika driftsmyndigheter. Dessa skall i sin tur kunna upplåta

datamaskintid mot särskild taxa.

1 de likalydande motionerna I: 787 av herr Brundin m. fl. och II: 1019

av herrar Grebäck och Hagnell har hemställts att riksdagen måtte dels i

skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts om en

statlig utvecklingspolitik på det dataindustriella området, dels besluta att

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

den nuvarande fonden för datamaskiner åt högre undervisning och forskning

bör bestå och ledas av en styrelse — på i motionerna antytt sätt — för

vilken närmare bestämmelser utformas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. I propositionen föreslås att en central datamaskinfond inrättas

den 1 juli 1969 och att i denna inordnas den nuvarande fonden för anskaffning

av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Förslaget

är motiverat med bl. a. behovet av en ytterligare samordning av den statliga

anskaffningen av datamaskinutrustning (ADB-utrustning). Statskontoret

skall förvalta fonden.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att den nuvarande organisationen

av den administrativa databehandlingen inom statsförvaltningen har fastställts

efter beslut av 1963 års riksdag. Genom denna organisation har de

centrala uppgifterna på ADB-området förts samman med de allmänna rationaliseringsuppgifter

som åligger statskontoret. Detta verk blev centralt

organ för ADB och övertog därmed även matematikmaskinnämndens dittillsvarande

uppgifter. Statskontorets nuvarande uppgifter i vad avser den

dataadministrativa verksamheten inom statsförvaltningen innebär bl. a. att

verket svarar för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av

datamaskiner.

Frågor rörande den matematiska databehandlingen och de organisatoriska

formerna för att ge den högre utbildningen och forskningen databehandlingsresurser

behandlades i proposition till 1965 års riksdag. I anledning

av propositionen 1965:42 beslöts bl. a. att anskaffningen av datamaskiner

till universitet och högskolor skulle finansieras över en särskild fond, i det

följande benämnd universitetsfonden.

Även när det gäller uppbyggnaden och driften av datamaskinanläggningar

för den högre utbildningen och forskningen har statskontoret ålagts väsentliga

uppgifter. Utskottet kommer i det följande att lämna en redogörelse

beträffande den nuvarande universitetsfonden.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär i förhållande till nuvarande

organisation i första hand och i huvudsak ändringar avseende sådan maskinanskaffning

som ej finansieras över den nuvarande universitetsfonden.

Förslaget innebär att inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner, dock

med undantag för speciellt tillverkad maskinutrustning, administrationskostnader

för fondförvaltningen samt vissa initialkostnader i samband med

att en datamaskinanläggning skall sättas i gång täcks med medel från en för

ändamålet särskilt inrättad kapitalfond. Fonden skall på samma sätt som

den nuvarande universitetsfonden byggas upp genom medelsanvisningar

över riksstatens kapitalbudget och avskrivningsmedel. Den fondförvaltande

myndigheten, dvs. statskontoret, skall ombesörja inköp och förhyrning av

datamaskiner och mot avgift, som fastställs efter samråd med riksrevisionsverket,

ställa datamaskin till den eller de myndigheters förfogande som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

3

skall ansvara för maskinens drift. Driftsmyndigheterna kan använda maskinerna

för eget behov eller — i mån av överkapacitet — upplåta maskintid

till utomstående. I det senare fallet skall enligt förslaget ersättning utgå

efter fastställd taxa. Taxorna vid olika anläggningar bör enligt propositionen

efter samråd med riksrevisionsverket fastställas av den myndighet som

driver anläggningen. Departementschefen utgår från att riksrevisionsverket

efter samråd med statskontoret utarbetar riktlinjer för taxesättningen.

Utskottet anser det angeläget betona att den samordning som centralfonden

avses medföra gäller anskaffningen av ADB-utrustning och upplåtande

av tillgängliga ADB-anläggningar. Ansvaret för lönsamheten hos de enskilda

ADB-projekten kommer däremot att falla helt på den myndighet som svarar

för verksamheten i fråga. Det blir, som departementschefen särskilt påpekar,

denna som far bedöma om man skall välja ADB eller annan form för

de aktuella arbetsuppgifterna. En bedömning som i sin tur blir beroende av

vilka anslagsmedel eller andra medel som myndigheten kan disponera för

ändamålet. Statskontoret får inte några direkta befogenheter i fråga om

driften av anläggningarna.

Med hänsyn till bl. a. att affärsverken har ett räntabilitetskrav för sin

rörelse anser departementschefen att motivet för det föreslagna fondsystemet

inte har samma giltighet för affärsverken som för statsförvaltningen i

övrigt. Departementschefen förordar att affärsverkens datamaskinanläggningar

inte skall omfattas av datamaskinfonden och att affärsverken även

i övrigt skall få självständigt handha sina datamaskinfrågor men förutsätter

att samråd med statskontoret kommer att ske i stor utsträckning. Det

skall åligga affärsverken att i god tid till fondförvaltaren anmäla planerade

datamaskinanskaffningar och att successivt hålla fondförvaltaren informerad

om tillgänglig datamaskinkapacitet.

Den ökade användningen av ADB inom statsverksamheten har medfört

att antalet ADB-anläggningar ökat kraftigt. När den nuvarande organisationen

för den administrativa databehandlingen fastställdes år 1963 fanns

sålunda enligt propositionen ett 30-tal anläggningar. För närvarande finns

ungefär 90 installerade och beställda anläggningar. På grundval av erfarenheter

bl. a. från utlandet räknar statskontoret med att maskinanskaffningarna

kommer att öka med 30 procent årligen under åren närmast efter 1968.

En sådan ökning skulle enligt statskontoret innebära att ny- och ersättningsanskaffningar

årligen behövs till ett värde av ca 90 milj. kr. inom

statsförvaltningen.

Den utomordentligt snabba utvecklingen inom databehandlingsområdet

kommer uppenbarligen även i fortsättningen att medföra behov av avsevärda

investeringar. De betydande kostnader det här är fråga om ställer krav

på ökad planmässighet och ytterligare garantier för en samordnad resursavvägning,

allt i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av de statliga datamaskinresurserna.

It Bihang till riksdagens protokoll 196S. 6 samt. Nr 95

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

Utgångspunkten för det föreslagna och redan nu beträffande universitetsoch

högskoleområdet tillämpade finansieringssystemet är att kostnaderna

för databehandling bör bäras av de myndigheter eller institutioner som utnyttjar

en datamaskin samt att driften av datamaskiner görs ekonomiskt

självbärande i den meningen att såväl drift- som kapitalkostnaderna för

datamaskinanläggningarna täcks av ersättningar från nyttjarna i förhållande

till den ianspråktagna tiden.

I olika sammanhang har understrukits vikten av ökat kostnadsmedvetande

inom den statliga verksamheten. Genom att det föreslagna systemet innebär

en öppen redovisning av kostnader som är förknippade med utnyttjandet

av en datamaskin bör det kunna främja ett ökat kostnadstankande.

Systemet underlättar även den kostnadsmässiga redovisningen av program

där ADB ingår, vilket utskottet ser som väsentligt med hänsyn till övergången

till programbudgetering.

Även om utskottet kan ha viss förståelse för tveksamhet mot central

anskaffningsanordning anser utskottet det uppenbart att förslaget om en

central datamaskinfond är förknippat med sådana fördelar att det snarast

möjligt bör genomföras. Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts förslag

härom och har funnit det godtagbart att affärsverkens datamaskinanläggningar

inte kommer att omfattas av den nya datamaskinfonden.

Utskottet, som i det följande behandlar frågan om den nuvarande universitetsfonden,

har även i övrigt ansett sig kunna biträda vad departementschefen

anfört och föreslagit. Förslaget att statskontoret skall förvalta datamaskinfonden

tillstyrks sålunda av utskottet. Sambandet mellan nu ifrågavarande

verksamhet och den allmänna rationaliseringsverksamhet inom

statsförvaltningen som åligger statskontoret gör det naturligt att ämbetsverket

blir förvaltare av datamaskinfonden och även i fortsättningen fungerar

som service- och samrådsorgan på dataområdet.

I propositionen föreslås att den nuvarande universitetsfonden skall inordnas

i den nya datamaskinfonden. I anledning av detta förslag vill utskottet

anföra följande.

På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral.

Finansieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinanläggningarna

sker över den förutnämnda universitetsfonden som förvaltas

av statskontoret.

Varje datamaskincentral står under ledning av en databehandlingsdelegation,

som utgör styrelse för datamaskincentralen på orten. Chefsmyndighet

för centralerna och delegationerna är statskontoret.

Med anledning av vad som anförts i motionerna I: 787 och II: 1019 samt

yrkandet i dessa motioner avseende universitetsfonden har utskottets vederbörande

avdelning inhämtat vissa kompletterande uppgifter rörande nuvarande

förfarande vid maskinanskaffningar för högre utbildning och

forskning. Det typiska tillvägagångssättet har enligt dessa uppgifter vård

följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

5

Databehandlingsdelegationerna eller före deras tillkomst motsvarande lokala

kommittéer har fått statskontorets uppdrag att utreda de krav på kapacitet

m. m. som bör ställas på ortens dataanläggning. Därvid har delegationen

som basinformation haft tillgång till de bedömningar av behovsutvecklingen

beträffande datamaskinresurser som på sin tid gjordes av statskontorets

expertråd för matematisk ADB. Dessa bedömningar har av delegationen

kompletterats med hänsyn till senare tillkomna omständigheter.

Exempelvis har i Stockholm beaktats de ändrade förutsättningar som berott

på samarbetet mellan försvarets forskningsanstalt och de högre läroanstalterna

på orten. Delegationens utredning har utmynnat i ett förslag till

kravspecifikation som överlämnats till statskontoret. Dessa specifikationer

har, i allmänhet utan väsentliga ändringar, av statskontoret sänts till ett tiotal

leverantörer av datautrustning, vilka inbjudits att inkomma med förslag

till systemlösningar, prisuppgifter och leveransvillkor i övrigt. Statskontoret

har lämnat de inkomna handlingarna till delegationen med uppdrag

att föreslå maskinkonfiguration och maskinfabrikat. Delegationens förslag i

ärendet har ingivits till statskontoret.

I allmänhet har förslagen föranlett en framställning från statskontoret,

avgiven i samråd med universitetskanslersämbetet, till Kungl. Maj :t om bemyndigande

att teckna avtal i huvudsaklig överensstämmelse med delegationens

förslag beträffande konfiguration och fabrikat. I ett fall har dock

statskontoret avvikit från delegationen beträffande fabrikat och i ett annat

fall har statskontoret — beträffande anläggningens terminaler — föreslagit

mindre anläggningar än delegationen. Nära kontakt syns ha hållits mellan

statskontoret och delegationen under utredningens olika faser. Sålunda har

beträffande Lund och Stockholm tjänstemän i statskontoret deltagit i delegationens

arbete. Delegationerna har även, där maskinutrustning installerats,

medverkat vid utformningen av regler för leveransprovning av utrustningen.

Leveransprovningen har i övrigt utförts av statskontoret.

Enligt vad som anförts i statsverkspropositionen (bilaga 10, s. 333) kommer

en gemensam styrelse för universitetens datamaskincentraler att inrättas

fr. o. m. den 1 juli 1968. Förslag härom framfördes av statskontoret

— som funnit en ökad delegering till centralerna möjlig om samordningen

mellan dessa förstärks genom att de underställs en gemensam styrelse — i

anslagsframställning för universitetens datamaskincentraler för budgetåret

1968/69. Den gemensamma styrelsen avses överta uppgifter från de lokala

databebehandlingsdelegationerna, vilka avvecklas. Vissa befogenheter, som

för närvarande tillkommer chefsmyndigheten, bör enligt statskontorets

framställning genom delegation försöksvis tillföras styrelsen tills erfarenheter

rörande lämplig uppgiftsfördelning mellan chefsmyndigheten, den gemensamma

styrelsen och de fem datamaskincentralerna vunnits. Styrelsens

funktion skall i huvudsak avse samordnande uppgifter när det gäller gemensamma

ekonomiska och organisatoriska frågor. Delegationernas nuva
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

rande funktion som organ för löpande kontakt mellan de lokala datamaskinanvändarna

och driftledningen förutsätts komma att bli tillgodosedd genom

lokala initiativ.

I detta sammanhang är vidare av intresse att statskontoret, i samråd med

universitetskanslersämbetet, föreslagit ändrade former för prövningen av

fortsatta investeringar i datamaskinutrustning för universitetens datamaskincentraler

avsedda att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär

att funktionen som chefsmyndighet för universitetens datamaskincentraler

överförs från statskontoret till universitetskanslersämbetet. Behov av

investeringar i datamaskinutrustning för universitets- och högskolesektorn

skall redovisas till fondförvaltaren av universitetskanslersämbetet enligt

samma förfarande som enligt den nu ifrågavarande propositionen avses

gälla beträffande övriga statsmyndigheter som skall omfattas av den centrala

datamaskinfonden.

Utskottet förutsätter att i den nya styrelsen kommer att ingå företrädare

för de centrala förvaltningarna vid de universitet och högskolor till vilka

datamaskincentralerna i administrativt hänseende är knutna liksom personer

med erfarenheter inom datamaskincentralernas verksamhetsområde.

Likaledes förutsätter utskottet att det kommer att åligga styrelsen att yttra

sig över förslag om utökning eller ändring av maskinutrustningen vid datamaskincentralerna.

Utskottet kan alltså konstatera att en för datamaskincentralerna gemensam

styrelse kommer att inrättas den 1 juli 1968 samt att Ivungl. Maj:t har

under prövning ett av statskontoret framlagt förslag att ämbetsverkets uppgift

att vara chefsmyndighet för datamaskincentralerna skall överföras till

universitetskanslersämbetet.

Under åberopande av det anförda och då det i nu förevarande proposition

framlagda förslaget om att den nuvarande universitetsfonden skall inordnas

i den centrala datamaskinfonden inte innebär någon ändring i sak

vad gäller den högre utbildningen och forskningen avstyrker utskottet motionerna

I: 787 och II: 1019 i nu förevarande avseende.

I motionerna I: 787 och II: 1019 har vidare hemställts att riksdagen ger

Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna anförts om en statlig utvecklingspolitik

på det dataindustriella området.

Motionärerna menar att förslagen i förevarande proposition är av stor

näringspolitisk betydelse. Datamaskinindustrin kommer genom sina direkta

och indirekta verkningar att vara en betydelsefull faktor för den industriella,

finansiella och tekniska utvecklingen samt för sysselsättningen inom vårt

näringsliv. Enligt motionärerna har de stora utländska dataföretagen utvecklats

genom kraftigt statligt stöd i form av forsknings- och utvecklingsbidrag

samt genom beställningar från statliga militära och civila myndigheter.

Att inom rimliga ekonomiska och tekniska gränser ta vara på möjligheterna

att i vårt land utveckla och befordra datamaskinindustri anser mo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

7

tionärerna angeläget. Riktlinjer för en svensk dataindustriell politik bör

därför utformas av regeringen och föreläggas riksdagen. Som ytterligare skäl

för detta yrkande har anförts att när vid olika tillfällen anskaffning av

datamaskiner varit aktuell statskontoret inte har kunnat komma in på mera

vidsträckta och framtidsbetonade utvecklingssynpunkter när det gäller daiamaskinindustrin

och av den beroende andra näringsgrenar i vårt land.

Vidare har frågan om beslutsformen i anskaffningsärenden berörts i motionerna,

dock utan att något yrkande i frågan framställts.

Vad först beträffar sistnämnda fråga har utskottet redan i det föregående

på anförda skäl tillstyrkt förslaget att det under några år såvitt gäller ADButrustning

för högre utbildning och forskning praktiskt tillämpade anskaffningssystemet

skall tillämpas även inom statsverksamheten i övrigt. Erfarenheterna

av detta system, som bygger på ett nödvändigt medinflytande av

driftmyndigheten, synes i allt väsentligt ha varit goda. Vid oenighet kommer

liksom hittills det slutliga avgörandet att ligga hos Kungl. Maj :t.

Den i motionerna upptagna frågan om statskontorets hittillsvararande anskaffningspolitik

anknyter närmast till vad riksdagens revisorer i sin till

1967 års riksdag avgivna berättelse under paragraf sju anfört rörande datamaskinutrustningen

vid länsstyrelsernas datakontor. Detta ärende kommer

utskottet senare alt behandla. I detta sammanhang vill emellertid utskottet

inte underlåta framhålla att propositionsförslaget enligt utskottets mening

har den betydelsefulla konsekvensen att statsverkets förhandlingsposition

gentemot maskinleverantörerna förstärks och därigenom också konkurrensen

mellan leverantörerna.

Utskottet vill sålunda hävda att en så långt som möjligt samordnad anskaffningsordning

verkar konkurrensbefrämjande. Utskottet förutsätter att

de i motionerna anförda näringspolitiska aspekterna ej skall uppfattas som

förord för cn ordning som begränsar konkurrens utan att motionärerna anser

— i likhet med departementschefen och utskottet — att anbud skall infordras

på det sätt som är lämpligt med hänsyn till upphandlingens beskaffenhet

och storlek samt kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall.

I de förevarande motionerna har slutligen aktualiserats frågan att genom

olika åtgärder främja en svensk dataindustriell utveckling. Enligt utskottets

mening har denna fråga ej samband med de i propositionen framlagda

förslagen, en uppfattning som för övrigt motionärerna syns dela. Härutinnan

kan därför utskottet inskränka sig till att erinra om den till årets

riksdag avlämnade propositionen nr 68, i vilken föreslås vissa åtgärder i

syfte att samordna och effektivisera det statliga stöd som för närvarande

i olika former utgår till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete

liksom också vissa andra åtgärder.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet nu behandlade yrkande

i motionerna I: 787 och II: 1019.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 787 och II: 1019 i

vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande statlig utvecklingspolitik

på det dataindustriella området,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 787 och II: 1019 såvitt nu är i

fråga beslutar om inrättande av en datamaskinfond i enlighet

med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 787 och II: 1019 i

vad de icke behandlats under 1. och 2.

2) Statskontoret: Avlöningar m. fl. anslag. I propositionen nr 48 har

Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 1 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels besluta om

ändring av organisationen för statskontoret i enlighet med vad som förordats

i statsrådsprotokollet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som behövs i samband med att statskontorets militära enhet

upphöx-, dels till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 591 000

kr., dels till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 257 000

kr., dels till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat, såvitt nu är i fråga, de likalydande

motionerna I: 784 av herr Strandberg m. fl. samt II: 1016 av herrar

Oskarson och Wennerfors vari hemställts att riksdagen med avslag å propositionen

nr 35 angående organisation in. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet

måtte besluta att till rationaliseringsverksamhet inom försvaret

för budgetåret 1968/69 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

Utskottet. I propositionen nr 35 angående organisationen m. m. av försvarets

rationaliseringsverksamhet har föreslagits bl. a. att statskontorets

militära enhet skall upphöra vid utgången av juni 1968 och ersättas av ett

centralt verk, försvarets rationaliseringsinstitut.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 94 med avslag å motionerna I: 784 och

II: 1016 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 35 framlagda förslag.

Med erinran härom tillstyrker utskottet i nu förevarande proposition förordad

ändring av statskontorets organisation. Utskottet har inte funnit anledning

till erinran mot att Kungl. Maj :t bemyndigas vidta de övergångsan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968 9

ordningar som behövs i samband med att statskontorets militära enhet upphör.

De föreslagna medelsanvisningarna till avlöningar och omkostnader vid

statskontoret samt till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. m.

tillstyrks av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i

fråga beslutar att organisationen för statskontoret ändras

i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i

fråga bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som behövs i samband med att statskontorets militära

enhet upphör,

3. att riksdagen till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 11 591 000 kr.,

4. att riksdagen till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag av 2 257 000 kr.,

5. att riksdagen till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

m. m. för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av

7 000 000 kr.

Stockholm den 3 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

Virgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Nyman (fp), Mårtensson

(s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson

(s), Herbert Larsson (s), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och

Johan Olsson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),

Almgren (s), Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s),

herrar Arvidson (s), Johansson i Norrköping (s), Tobé (fp), Björkman

(h), Sjönell (ep), Nilsson i Kristianstad (s) och Sterne (fp).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968

Reservationer

1) vid punkten 1 (Statens datamaskinfond) av herrar Virgin (h), Nyman

(fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp),

Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Turesson (h), Tobé (fp), Björkman

(h), Sjönell (ep) och Sterne (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka i

motionerna I: 787 och II: 1019 framställt yrkande avseende fondens för datamaskiner

för högre undervisning och forskning ställning och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet

förutsätter» och slutar med »förevarande avseende» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är uppgifterna för och sammansättningen av

den i statsverkspropositionen aviserade styrelsen oklara. Även vad beträffar

statskontorets förslag om universitetskanslersämbetets uppgift att vara

chefsmyndighet för universitetens datacentraler föreligger osäkerhet. Med

hänsyn härtill anser utskottet övervägande skäl tala mot att universitetsfonden

nu inordnas i den centrala datamaskinfonden.

Därtill kommer att utskottet helt kan dela motionärernas uppfattning att

lika väl som affärsverken ej skall omfattas av den centrala datafonden övertygande

skäl kan anföras för att universiteten och högskolorna skall ha en i

förhållande till denna fristående ställning. Mot sammanslagning av de två

fonderna anser utskottet särskilt tala att det torde finnas risk för att universitetens

och högskolornas behov av datamaskinutrustning inte kommer

att kunna i erforderlig grad bli tillgodosedda inom en gemensam fond.

Sammanfattningsvis anser sålunda utskottet att universitetsfonden bör

bestå tills vidare och i vart fall intill dess erfarenheter vunnits av hur ovannämnda

styrelse kommer att verka liksom av förhållandena sedan universitetskanslersämbetet

eventuellt från statskontoret övertagit uppgiften att vara

chefsmyndighet. Utskottet förutsätter att riksdagen blir i tillfälle att ta

ställning till statskontorets förslag härom.

Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet motionerna I: 787

och II: 1019 i nu förevarande avseende.»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 787 och II: 1019 såvitt nu

är i fråga beslutar om inrättande av en datamaskinfond i

enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet, dock

att i denna fond icke skall inordnas den nuvarande fonden

för anskaffning av datamaskiner för högre undervisning

och forskning,»

2) vid punkten 2 (Statskontoret: Avlöningar m. fl. anslag) av herrar

Virgin (h), Ottosson (h), Åkerlund (h), Turesson (h) och Björkman (h)

som under förutsättning av bifall till den vid utskottets utlåtande nr 94 fogade

reservationen anser att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968 11

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet

har» och på s. 9 slutar med »enhet upphör» bort ha följande lydelse:

»I sitt utlåtande nr 94 i anledning av propositionen nr 35 och de i anslutning

till denna väckta motionerna I: 784 och II: 1016 har utskottet avstyrkt

Kungl. Maj :ts i nämnda proposition framställda förslag att statskontorets

militära enhet skall upphöra med utgången av juni månad 1968. Utskottet

har vidare förutsatt att kostnaderna för statskontorets militära enhet och

dess verksamhet skall bestridas från det av utskottet under fjärde huvudtiteln

föreslagna anslaget till rationaliseringsverksamhet inom försvaret.»

dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 784 och

II: 1016 såvitt nu är i fråga avslår i statsrådsprotokollet för.

ordad ändring av statskontorets organisation,»

dels utskottets hemställan under 2. under förutsättning av bifall till yrkandet

beträffande 1. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 784 och

II: 1016 såvitt nu är i fråga beslutar att icke lämna Kungl

Maj :t begärt bemyndigande att vidta vissa övergångsanordningar,

»

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Statens datamaskinfond) av herrar Virgin (h), Nyman

(fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp),

Johan Olsson (ep), Turesson (h), Tobé (fp), Björkman (h), Sjönell (ep)

och Sterne (fp) som anfört:

»Datamaskinindustrin kommer genom sina direkta och indirekta verkningar

att vara en betydelsefull faktor för den industriella, finansiella och

tekniska utvecklingen samt för sysselsättningen inom vårt näringsliv. För

svensk industriell utveckling och sysselsättning synes det därför vara angeläget

att få åtminstone vissa delar av den industrin att utvecklas också i vårt

land. För närvarande är dataindustrin i andra länder koncentrerad till ett

fåtal stora företag. Dessa dataföretag har utvecklats genom kraftigt statligt

stöd i form av forsknings- och utvecklingsbidrag samt genom beställningar

från statliga, militära och civila myndigheter.

Det är angeläget att vi på svensk sida inom rimliga ekonomiska och tekniska

gränser tar vara på möjligheterna att utveckla och befordra datamaskinindustrin

även i vårt land, där förutsättningarna synes vara stora genom

de insatser som redan gjorts inom dataområdet av flera svenska företag.

Frågan är icke minst viktig ur beredskapssynpunkt och för försvarets utveckling

av teknisk utrustning, där elektroniken ingår som en betydelsefull

del.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69 m a1 i texten