Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.
1968-05-03 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1968:95, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
1
Nr 95
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av en datamaskinfond och anslag till statskontoret
för budgetåret 1968/69, m. m., jämte motioner.
(5:e avd.)
Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 (bilaga 9, B 17—B 19) beräknat
medel för avlöningar och omkostnader vid statskontoret m. m. har Kungl.
Maj :t i propositionen nr 48 lagt fram förslag om anslag för budgetåret
1968/69 till statskontoret och till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m.
Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition framlagt förslag om inrättande
av en statens datamaskinfond.
1) Statens datamaskinfond. I propositionen nr 48 har Kungl. Maj :t under
åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
1 mars 1968 föreslagit riksdagen att besluta om inrättande av en datamaskinfond
i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet förordat.
På grundval av ett av statskontoret i samråd med riksrevisionsverket
framlagt förslag behandlas i propositionen frågan om sättet för anskaffning
och förvaltning av datamaskiner för statens behov.
I propositionen föreslås att ifrågavarande anskaffning skall finansieras
över en central datamaskinfond, i vilken den nuvarande fonden för anskaffning
av datamaskiner för högre undervisning och forskning skall inordnas.
Enligt propositionen bör den nya organisationen i sin helhet gälla
fr. o. m. den 1 juli 1969. Redan dessförinnan bör det föreslagna systemet
dock kunna tillämpas vid anskaffning av enstaka ADB-anläggningar om
det visar sig lämpligt.
Fonden skall förvaltas av statskontoret. Datamaskinerna skall mot avgift
upplåtas till olika driftsmyndigheter. Dessa skall i sin tur kunna upplåta
datamaskintid mot särskild taxa.
1 de likalydande motionerna I: 787 av herr Brundin m. fl. och II: 1019
av herrar Grebäck och Hagnell har hemställts att riksdagen måtte dels i
skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts om en
statlig utvecklingspolitik på det dataindustriella området, dels besluta att
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 95
2
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
den nuvarande fonden för datamaskiner åt högre undervisning och forskning
bör bestå och ledas av en styrelse — på i motionerna antytt sätt — för
vilken närmare bestämmelser utformas av Kungl. Maj :t.
Utskottet. I propositionen föreslås att en central datamaskinfond inrättas
den 1 juli 1969 och att i denna inordnas den nuvarande fonden för anskaffning
av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Förslaget
är motiverat med bl. a. behovet av en ytterligare samordning av den statliga
anskaffningen av datamaskinutrustning (ADB-utrustning). Statskontoret
skall förvalta fonden.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att den nuvarande organisationen
av den administrativa databehandlingen inom statsförvaltningen har fastställts
efter beslut av 1963 års riksdag. Genom denna organisation har de
centrala uppgifterna på ADB-området förts samman med de allmänna rationaliseringsuppgifter
som åligger statskontoret. Detta verk blev centralt
organ för ADB och övertog därmed även matematikmaskinnämndens dittillsvarande
uppgifter. Statskontorets nuvarande uppgifter i vad avser den
dataadministrativa verksamheten inom statsförvaltningen innebär bl. a. att
verket svarar för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av
datamaskiner.
Frågor rörande den matematiska databehandlingen och de organisatoriska
formerna för att ge den högre utbildningen och forskningen databehandlingsresurser
behandlades i proposition till 1965 års riksdag. I anledning
av propositionen 1965:42 beslöts bl. a. att anskaffningen av datamaskiner
till universitet och högskolor skulle finansieras över en särskild fond, i det
följande benämnd universitetsfonden.
Även när det gäller uppbyggnaden och driften av datamaskinanläggningar
för den högre utbildningen och forskningen har statskontoret ålagts väsentliga
uppgifter. Utskottet kommer i det följande att lämna en redogörelse
beträffande den nuvarande universitetsfonden.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär i förhållande till nuvarande
organisation i första hand och i huvudsak ändringar avseende sådan maskinanskaffning
som ej finansieras över den nuvarande universitetsfonden.
Förslaget innebär att inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner, dock
med undantag för speciellt tillverkad maskinutrustning, administrationskostnader
för fondförvaltningen samt vissa initialkostnader i samband med
att en datamaskinanläggning skall sättas i gång täcks med medel från en för
ändamålet särskilt inrättad kapitalfond. Fonden skall på samma sätt som
den nuvarande universitetsfonden byggas upp genom medelsanvisningar
över riksstatens kapitalbudget och avskrivningsmedel. Den fondförvaltande
myndigheten, dvs. statskontoret, skall ombesörja inköp och förhyrning av
datamaskiner och mot avgift, som fastställs efter samråd med riksrevisionsverket,
ställa datamaskin till den eller de myndigheters förfogande som
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
3
skall ansvara för maskinens drift. Driftsmyndigheterna kan använda maskinerna
för eget behov eller — i mån av överkapacitet — upplåta maskintid
till utomstående. I det senare fallet skall enligt förslaget ersättning utgå
efter fastställd taxa. Taxorna vid olika anläggningar bör enligt propositionen
efter samråd med riksrevisionsverket fastställas av den myndighet som
driver anläggningen. Departementschefen utgår från att riksrevisionsverket
efter samråd med statskontoret utarbetar riktlinjer för taxesättningen.
Utskottet anser det angeläget betona att den samordning som centralfonden
avses medföra gäller anskaffningen av ADB-utrustning och upplåtande
av tillgängliga ADB-anläggningar. Ansvaret för lönsamheten hos de enskilda
ADB-projekten kommer däremot att falla helt på den myndighet som svarar
för verksamheten i fråga. Det blir, som departementschefen särskilt påpekar,
denna som far bedöma om man skall välja ADB eller annan form för
de aktuella arbetsuppgifterna. En bedömning som i sin tur blir beroende av
vilka anslagsmedel eller andra medel som myndigheten kan disponera för
ändamålet. Statskontoret får inte några direkta befogenheter i fråga om
driften av anläggningarna.
Med hänsyn till bl. a. att affärsverken har ett räntabilitetskrav för sin
rörelse anser departementschefen att motivet för det föreslagna fondsystemet
inte har samma giltighet för affärsverken som för statsförvaltningen i
övrigt. Departementschefen förordar att affärsverkens datamaskinanläggningar
inte skall omfattas av datamaskinfonden och att affärsverken även
i övrigt skall få självständigt handha sina datamaskinfrågor men förutsätter
att samråd med statskontoret kommer att ske i stor utsträckning. Det
skall åligga affärsverken att i god tid till fondförvaltaren anmäla planerade
datamaskinanskaffningar och att successivt hålla fondförvaltaren informerad
om tillgänglig datamaskinkapacitet.
Den ökade användningen av ADB inom statsverksamheten har medfört
att antalet ADB-anläggningar ökat kraftigt. När den nuvarande organisationen
för den administrativa databehandlingen fastställdes år 1963 fanns
sålunda enligt propositionen ett 30-tal anläggningar. För närvarande finns
ungefär 90 installerade och beställda anläggningar. På grundval av erfarenheter
bl. a. från utlandet räknar statskontoret med att maskinanskaffningarna
kommer att öka med 30 procent årligen under åren närmast efter 1968.
En sådan ökning skulle enligt statskontoret innebära att ny- och ersättningsanskaffningar
årligen behövs till ett värde av ca 90 milj. kr. inom
statsförvaltningen.
Den utomordentligt snabba utvecklingen inom databehandlingsområdet
kommer uppenbarligen även i fortsättningen att medföra behov av avsevärda
investeringar. De betydande kostnader det här är fråga om ställer krav
på ökad planmässighet och ytterligare garantier för en samordnad resursavvägning,
allt i syfte att uppnå ett optimalt utnyttjande av de statliga datamaskinresurserna.
It Bihang till riksdagens protokoll 196S. 6 samt. Nr 95
4 Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
Utgångspunkten för det föreslagna och redan nu beträffande universitetsoch
högskoleområdet tillämpade finansieringssystemet är att kostnaderna
för databehandling bör bäras av de myndigheter eller institutioner som utnyttjar
en datamaskin samt att driften av datamaskiner görs ekonomiskt
självbärande i den meningen att såväl drift- som kapitalkostnaderna för
datamaskinanläggningarna täcks av ersättningar från nyttjarna i förhållande
till den ianspråktagna tiden.
I olika sammanhang har understrukits vikten av ökat kostnadsmedvetande
inom den statliga verksamheten. Genom att det föreslagna systemet innebär
en öppen redovisning av kostnader som är förknippade med utnyttjandet
av en datamaskin bör det kunna främja ett ökat kostnadstankande.
Systemet underlättar även den kostnadsmässiga redovisningen av program
där ADB ingår, vilket utskottet ser som väsentligt med hänsyn till övergången
till programbudgetering.
Även om utskottet kan ha viss förståelse för tveksamhet mot central
anskaffningsanordning anser utskottet det uppenbart att förslaget om en
central datamaskinfond är förknippat med sådana fördelar att det snarast
möjligt bör genomföras. Utskottet biträder därför Kungl. Maj :ts förslag
härom och har funnit det godtagbart att affärsverkens datamaskinanläggningar
inte kommer att omfattas av den nya datamaskinfonden.
Utskottet, som i det följande behandlar frågan om den nuvarande universitetsfonden,
har även i övrigt ansett sig kunna biträda vad departementschefen
anfört och föreslagit. Förslaget att statskontoret skall förvalta datamaskinfonden
tillstyrks sålunda av utskottet. Sambandet mellan nu ifrågavarande
verksamhet och den allmänna rationaliseringsverksamhet inom
statsförvaltningen som åligger statskontoret gör det naturligt att ämbetsverket
blir förvaltare av datamaskinfonden och även i fortsättningen fungerar
som service- och samrådsorgan på dataområdet.
I propositionen föreslås att den nuvarande universitetsfonden skall inordnas
i den nya datamaskinfonden. I anledning av detta förslag vill utskottet
anföra följande.
På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral.
Finansieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinanläggningarna
sker över den förutnämnda universitetsfonden som förvaltas
av statskontoret.
Varje datamaskincentral står under ledning av en databehandlingsdelegation,
som utgör styrelse för datamaskincentralen på orten. Chefsmyndighet
för centralerna och delegationerna är statskontoret.
Med anledning av vad som anförts i motionerna I: 787 och II: 1019 samt
yrkandet i dessa motioner avseende universitetsfonden har utskottets vederbörande
avdelning inhämtat vissa kompletterande uppgifter rörande nuvarande
förfarande vid maskinanskaffningar för högre utbildning och
forskning. Det typiska tillvägagångssättet har enligt dessa uppgifter vård
följande.
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
5
Databehandlingsdelegationerna eller före deras tillkomst motsvarande lokala
kommittéer har fått statskontorets uppdrag att utreda de krav på kapacitet
m. m. som bör ställas på ortens dataanläggning. Därvid har delegationen
som basinformation haft tillgång till de bedömningar av behovsutvecklingen
beträffande datamaskinresurser som på sin tid gjordes av statskontorets
expertråd för matematisk ADB. Dessa bedömningar har av delegationen
kompletterats med hänsyn till senare tillkomna omständigheter.
Exempelvis har i Stockholm beaktats de ändrade förutsättningar som berott
på samarbetet mellan försvarets forskningsanstalt och de högre läroanstalterna
på orten. Delegationens utredning har utmynnat i ett förslag till
kravspecifikation som överlämnats till statskontoret. Dessa specifikationer
har, i allmänhet utan väsentliga ändringar, av statskontoret sänts till ett tiotal
leverantörer av datautrustning, vilka inbjudits att inkomma med förslag
till systemlösningar, prisuppgifter och leveransvillkor i övrigt. Statskontoret
har lämnat de inkomna handlingarna till delegationen med uppdrag
att föreslå maskinkonfiguration och maskinfabrikat. Delegationens förslag i
ärendet har ingivits till statskontoret.
I allmänhet har förslagen föranlett en framställning från statskontoret,
avgiven i samråd med universitetskanslersämbetet, till Kungl. Maj :t om bemyndigande
att teckna avtal i huvudsaklig överensstämmelse med delegationens
förslag beträffande konfiguration och fabrikat. I ett fall har dock
statskontoret avvikit från delegationen beträffande fabrikat och i ett annat
fall har statskontoret — beträffande anläggningens terminaler — föreslagit
mindre anläggningar än delegationen. Nära kontakt syns ha hållits mellan
statskontoret och delegationen under utredningens olika faser. Sålunda har
beträffande Lund och Stockholm tjänstemän i statskontoret deltagit i delegationens
arbete. Delegationerna har även, där maskinutrustning installerats,
medverkat vid utformningen av regler för leveransprovning av utrustningen.
Leveransprovningen har i övrigt utförts av statskontoret.
Enligt vad som anförts i statsverkspropositionen (bilaga 10, s. 333) kommer
en gemensam styrelse för universitetens datamaskincentraler att inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1968. Förslag härom framfördes av statskontoret
— som funnit en ökad delegering till centralerna möjlig om samordningen
mellan dessa förstärks genom att de underställs en gemensam styrelse — i
anslagsframställning för universitetens datamaskincentraler för budgetåret
1968/69. Den gemensamma styrelsen avses överta uppgifter från de lokala
databebehandlingsdelegationerna, vilka avvecklas. Vissa befogenheter, som
för närvarande tillkommer chefsmyndigheten, bör enligt statskontorets
framställning genom delegation försöksvis tillföras styrelsen tills erfarenheter
rörande lämplig uppgiftsfördelning mellan chefsmyndigheten, den gemensamma
styrelsen och de fem datamaskincentralerna vunnits. Styrelsens
funktion skall i huvudsak avse samordnande uppgifter när det gäller gemensamma
ekonomiska och organisatoriska frågor. Delegationernas nuva
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
rande funktion som organ för löpande kontakt mellan de lokala datamaskinanvändarna
och driftledningen förutsätts komma att bli tillgodosedd genom
lokala initiativ.
I detta sammanhang är vidare av intresse att statskontoret, i samråd med
universitetskanslersämbetet, föreslagit ändrade former för prövningen av
fortsatta investeringar i datamaskinutrustning för universitetens datamaskincentraler
avsedda att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär
att funktionen som chefsmyndighet för universitetens datamaskincentraler
överförs från statskontoret till universitetskanslersämbetet. Behov av
investeringar i datamaskinutrustning för universitets- och högskolesektorn
skall redovisas till fondförvaltaren av universitetskanslersämbetet enligt
samma förfarande som enligt den nu ifrågavarande propositionen avses
gälla beträffande övriga statsmyndigheter som skall omfattas av den centrala
datamaskinfonden.
Utskottet förutsätter att i den nya styrelsen kommer att ingå företrädare
för de centrala förvaltningarna vid de universitet och högskolor till vilka
datamaskincentralerna i administrativt hänseende är knutna liksom personer
med erfarenheter inom datamaskincentralernas verksamhetsområde.
Likaledes förutsätter utskottet att det kommer att åligga styrelsen att yttra
sig över förslag om utökning eller ändring av maskinutrustningen vid datamaskincentralerna.
Utskottet kan alltså konstatera att en för datamaskincentralerna gemensam
styrelse kommer att inrättas den 1 juli 1968 samt att Ivungl. Maj:t har
under prövning ett av statskontoret framlagt förslag att ämbetsverkets uppgift
att vara chefsmyndighet för datamaskincentralerna skall överföras till
universitetskanslersämbetet.
Under åberopande av det anförda och då det i nu förevarande proposition
framlagda förslaget om att den nuvarande universitetsfonden skall inordnas
i den centrala datamaskinfonden inte innebär någon ändring i sak
vad gäller den högre utbildningen och forskningen avstyrker utskottet motionerna
I: 787 och II: 1019 i nu förevarande avseende.
I motionerna I: 787 och II: 1019 har vidare hemställts att riksdagen ger
Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna anförts om en statlig utvecklingspolitik
på det dataindustriella området.
Motionärerna menar att förslagen i förevarande proposition är av stor
näringspolitisk betydelse. Datamaskinindustrin kommer genom sina direkta
och indirekta verkningar att vara en betydelsefull faktor för den industriella,
finansiella och tekniska utvecklingen samt för sysselsättningen inom vårt
näringsliv. Enligt motionärerna har de stora utländska dataföretagen utvecklats
genom kraftigt statligt stöd i form av forsknings- och utvecklingsbidrag
samt genom beställningar från statliga militära och civila myndigheter.
Att inom rimliga ekonomiska och tekniska gränser ta vara på möjligheterna
att i vårt land utveckla och befordra datamaskinindustri anser mo
-
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
7
tionärerna angeläget. Riktlinjer för en svensk dataindustriell politik bör
därför utformas av regeringen och föreläggas riksdagen. Som ytterligare skäl
för detta yrkande har anförts att när vid olika tillfällen anskaffning av
datamaskiner varit aktuell statskontoret inte har kunnat komma in på mera
vidsträckta och framtidsbetonade utvecklingssynpunkter när det gäller daiamaskinindustrin
och av den beroende andra näringsgrenar i vårt land.
Vidare har frågan om beslutsformen i anskaffningsärenden berörts i motionerna,
dock utan att något yrkande i frågan framställts.
Vad först beträffar sistnämnda fråga har utskottet redan i det föregående
på anförda skäl tillstyrkt förslaget att det under några år såvitt gäller ADButrustning
för högre utbildning och forskning praktiskt tillämpade anskaffningssystemet
skall tillämpas även inom statsverksamheten i övrigt. Erfarenheterna
av detta system, som bygger på ett nödvändigt medinflytande av
driftmyndigheten, synes i allt väsentligt ha varit goda. Vid oenighet kommer
liksom hittills det slutliga avgörandet att ligga hos Kungl. Maj :t.
Den i motionerna upptagna frågan om statskontorets hittillsvararande anskaffningspolitik
anknyter närmast till vad riksdagens revisorer i sin till
1967 års riksdag avgivna berättelse under paragraf sju anfört rörande datamaskinutrustningen
vid länsstyrelsernas datakontor. Detta ärende kommer
utskottet senare alt behandla. I detta sammanhang vill emellertid utskottet
inte underlåta framhålla att propositionsförslaget enligt utskottets mening
har den betydelsefulla konsekvensen att statsverkets förhandlingsposition
gentemot maskinleverantörerna förstärks och därigenom också konkurrensen
mellan leverantörerna.
Utskottet vill sålunda hävda att en så långt som möjligt samordnad anskaffningsordning
verkar konkurrensbefrämjande. Utskottet förutsätter att
de i motionerna anförda näringspolitiska aspekterna ej skall uppfattas som
förord för cn ordning som begränsar konkurrens utan att motionärerna anser
— i likhet med departementschefen och utskottet — att anbud skall infordras
på det sätt som är lämpligt med hänsyn till upphandlingens beskaffenhet
och storlek samt kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall.
I de förevarande motionerna har slutligen aktualiserats frågan att genom
olika åtgärder främja en svensk dataindustriell utveckling. Enligt utskottets
mening har denna fråga ej samband med de i propositionen framlagda
förslagen, en uppfattning som för övrigt motionärerna syns dela. Härutinnan
kan därför utskottet inskränka sig till att erinra om den till årets
riksdag avlämnade propositionen nr 68, i vilken föreslås vissa åtgärder i
syfte att samordna och effektivisera det statliga stöd som för närvarande
i olika former utgår till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
liksom också vissa andra åtgärder.
Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet nu behandlade yrkande
i motionerna I: 787 och II: 1019.
8
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 787 och II: 1019 i
vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande statlig utvecklingspolitik
på det dataindustriella området,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 787 och II: 1019 såvitt nu är i
fråga beslutar om inrättande av en datamaskinfond i enlighet
med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 787 och II: 1019 i
vad de icke behandlats under 1. och 2.
2) Statskontoret: Avlöningar m. fl. anslag. I propositionen nr 48 har
Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 1 mars 1968 föreslagit riksdagen att dels besluta om
ändring av organisationen för statskontoret i enlighet med vad som förordats
i statsrådsprotokollet, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i samband med att statskontorets militära enhet
upphöx-, dels till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 591 000
kr., dels till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 257 000
kr., dels till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat, såvitt nu är i fråga, de likalydande
motionerna I: 784 av herr Strandberg m. fl. samt II: 1016 av herrar
Oskarson och Wennerfors vari hemställts att riksdagen med avslag å propositionen
nr 35 angående organisation in. m. av försvarets rationaliseringsverksamhet
måtte besluta att till rationaliseringsverksamhet inom försvaret
för budgetåret 1968/69 under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
Utskottet. I propositionen nr 35 angående organisationen m. m. av försvarets
rationaliseringsverksamhet har föreslagits bl. a. att statskontorets
militära enhet skall upphöra vid utgången av juni 1968 och ersättas av ett
centralt verk, försvarets rationaliseringsinstitut.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 94 med avslag å motionerna I: 784 och
II: 1016 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen nr 35 framlagda förslag.
Med erinran härom tillstyrker utskottet i nu förevarande proposition förordad
ändring av statskontorets organisation. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot att Kungl. Maj :t bemyndigas vidta de övergångsan
-
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968 9
ordningar som behövs i samband med att statskontorets militära enhet upphör.
De föreslagna medelsanvisningarna till avlöningar och omkostnader vid
statskontoret samt till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen in. m.
tillstyrks av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i
fråga beslutar att organisationen för statskontoret ändras
i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 784 och II: 1016 såvitt nu är i
fråga bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i samband med att statskontorets militära
enhet upphör,
3. att riksdagen till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 11 591 000 kr.,
4. att riksdagen till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1968/69 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 2 257 000 kr.,
5. att riksdagen till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m. för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.
Stockholm den 3 maj 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),
Virgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Nyman (fp), Mårtensson
(s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Bengt Gustavsson
(s), Herbert Larsson (s), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp) och
Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s),
Almgren (s), Mellqvist (s), Mattsson (ep), Turesson (h), fröken Olsson (s),
herrar Arvidson (s), Johansson i Norrköping (s), Tobé (fp), Björkman
(h), Sjönell (ep), Nilsson i Kristianstad (s) och Sterne (fp).
10
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968
Reservationer
1) vid punkten 1 (Statens datamaskinfond) av herrar Virgin (h), Nyman
(fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp),
Johan Olsson (ep), Mattsson (ep), Turesson (h), Tobé (fp), Björkman
(h), Sjönell (ep) och Sterne (fp) som anser att utskottet bort tillstyrka i
motionerna I: 787 och II: 1019 framställt yrkande avseende fondens för datamaskiner
för högre undervisning och forskning ställning och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet
förutsätter» och slutar med »förevarande avseende» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening är uppgifterna för och sammansättningen av
den i statsverkspropositionen aviserade styrelsen oklara. Även vad beträffar
statskontorets förslag om universitetskanslersämbetets uppgift att vara
chefsmyndighet för universitetens datacentraler föreligger osäkerhet. Med
hänsyn härtill anser utskottet övervägande skäl tala mot att universitetsfonden
nu inordnas i den centrala datamaskinfonden.
Därtill kommer att utskottet helt kan dela motionärernas uppfattning att
lika väl som affärsverken ej skall omfattas av den centrala datafonden övertygande
skäl kan anföras för att universiteten och högskolorna skall ha en i
förhållande till denna fristående ställning. Mot sammanslagning av de två
fonderna anser utskottet särskilt tala att det torde finnas risk för att universitetens
och högskolornas behov av datamaskinutrustning inte kommer
att kunna i erforderlig grad bli tillgodosedda inom en gemensam fond.
Sammanfattningsvis anser sålunda utskottet att universitetsfonden bör
bestå tills vidare och i vart fall intill dess erfarenheter vunnits av hur ovannämnda
styrelse kommer att verka liksom av förhållandena sedan universitetskanslersämbetet
eventuellt från statskontoret övertagit uppgiften att vara
chefsmyndighet. Utskottet förutsätter att riksdagen blir i tillfälle att ta
ställning till statskontorets förslag härom.
Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet motionerna I: 787
och II: 1019 i nu förevarande avseende.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 787 och II: 1019 såvitt nu
är i fråga beslutar om inrättande av en datamaskinfond i
enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet, dock
att i denna fond icke skall inordnas den nuvarande fonden
för anskaffning av datamaskiner för högre undervisning
och forskning,»
2) vid punkten 2 (Statskontoret: Avlöningar m. fl. anslag) av herrar
Virgin (h), Ottosson (h), Åkerlund (h), Turesson (h) och Björkman (h)
som under förutsättning av bifall till den vid utskottets utlåtande nr 94 fogade
reservationen anser att
Statsutskottets utlåtande nr 95 år 1968 11
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet
har» och på s. 9 slutar med »enhet upphör» bort ha följande lydelse:
»I sitt utlåtande nr 94 i anledning av propositionen nr 35 och de i anslutning
till denna väckta motionerna I: 784 och II: 1016 har utskottet avstyrkt
Kungl. Maj :ts i nämnda proposition framställda förslag att statskontorets
militära enhet skall upphöra med utgången av juni månad 1968. Utskottet
har vidare förutsatt att kostnaderna för statskontorets militära enhet och
dess verksamhet skall bestridas från det av utskottet under fjärde huvudtiteln
föreslagna anslaget till rationaliseringsverksamhet inom försvaret.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 784 och
II: 1016 såvitt nu är i fråga avslår i statsrådsprotokollet för.
ordad ändring av statskontorets organisation,»
dels utskottets hemställan under 2. under förutsättning av bifall till yrkandet
beträffande 1. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 784 och
II: 1016 såvitt nu är i fråga beslutar att icke lämna Kungl
Maj :t begärt bemyndigande att vidta vissa övergångsanordningar,
»
Särskilt yttrande
vid punkten 1 (Statens datamaskinfond) av herrar Virgin (h), Nyman
(fp), Bengtson (ep), Ottosson (h), Åkerlund (h), Karl-Erik Eriksson (fp),
Johan Olsson (ep), Turesson (h), Tobé (fp), Björkman (h), Sjönell (ep)
och Sterne (fp) som anfört:
»Datamaskinindustrin kommer genom sina direkta och indirekta verkningar
att vara en betydelsefull faktor för den industriella, finansiella och
tekniska utvecklingen samt för sysselsättningen inom vårt näringsliv. För
svensk industriell utveckling och sysselsättning synes det därför vara angeläget
att få åtminstone vissa delar av den industrin att utvecklas också i vårt
land. För närvarande är dataindustrin i andra länder koncentrerad till ett
fåtal stora företag. Dessa dataföretag har utvecklats genom kraftigt statligt
stöd i form av forsknings- och utvecklingsbidrag samt genom beställningar
från statliga, militära och civila myndigheter.
Det är angeläget att vi på svensk sida inom rimliga ekonomiska och tekniska
gränser tar vara på möjligheterna att utveckla och befordra datamaskinindustrin
även i vårt land, där förutsättningarna synes vara stora genom
de insatser som redan gjorts inom dataområdet av flera svenska företag.
Frågan är icke minst viktig ur beredskapssynpunkt och för försvarets utveckling
av teknisk utrustning, där elektroniken ingår som en betydelsefull
del.»
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1968:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en datamaskinfond och anslag till statskontoret för budgetåret 1968/69 m a1 i texten