Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1968/69 till rundradioverksamheten m. m. samt Kungl. Maj:ts proposition angående införande av färgtelevision m. m. jämte motioner.

1968-05-03 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1968:98, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1968/69 till rundradioverksamheten m. m. samt Kungl. Maj:ts proposition angående införande av färgtelevision m. m. jämte motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

1

Nr 98

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret

1968/69 till rundradioverksamheten m. m. samt

Kungl. Maj:ts proposition angående införande av

färgtelevision m. m. jämte motioner.

(4:e avd.)

Statsverkspropositionen

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, s. 135 och 408—423 i

utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari

1968) föreslagit riksdagen att dels anvisa i statsrådsprotokollet angivna anslag

till rundradioverksamheten m. m., dels medge att televerket lämnas i

statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1968/69 under

de skilda anslagen innebär

att till Viss beredskapsutrustning anvisas ett reservationsanslag av

550 000 kr. (punkt B 87, s. 135),

att till Ersättning för viss rundradioverksamhet anvisas ett anslag av

29 460 000 kr. (punkt B 88, s. 135),

att till Rundradioanläggningar anvisas ett investeringsanslag av 45 500 000

kr. (punkt I: 1, s. 408—420),

samt att till Radio- och televisionshus anvisas ett investeringsanslag av

13 290 000 kr. (punkt II: 2, s. 421—423).

Propositionen nr 50

I propositionen nr 50 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av

statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 8 mars 1968 berett

riksdagen tillfälle att avge yttrande i anledning av vad i propositionen anförts

rörande införande av färgtelevision och uttagande av avgifter för innehav

av mottagarapparater.

I propositionen föreslås att reguljära färgsändningar i televisionen inleds

per den 1 april 1970. Vid valet av tidpunkt har beaktats behovet av förberedelser

i form av färganpassning av TV-distributionsnätet, iordningstäl1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 98

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

lande av lokaler och anskaffning av teknisk utrustning samt rekrytering

och utbildning av personal för produktion av färgprogram, anordnande av

experimentsändningar etc. Vidare har beaktats önskvärdheten att välja

en tidpunkt, som gör det möjligt för den svenska radioindustrin att anpassa

sin produktionsplanering till den efterfrågesituation, som kan förväntas

uppstå i samband med en start av reguljära färgsändningar. Särskilt angeläget

har slutligen bedömts vara att genom cn bestämning av starttidpunkten

— som då inte bör ligga för långt fram i tiden — ge allmänheten vägledning i

dess ny- och ersättningsanskaffning av mottagarapparater, dvs. i valet mellan

UHF-apparater för svartvit mottagning och färgapparater.

Beträffande omfattningen av färgsändningarna innebär förslaget, att

Sveriges Radio — efter en period av experimentsändningar — under våren

1970 startar med 8 timmar per vecka. Härefter förutsätts en successiv ökning

av sändningstiden så att denna vid ingången av budgetåret 1973/74,

dvs. drygt tre år efter starttidpunkten, är uppe i ca 20 timmar per vecka.

Andelen egenproduktion i färgsändningarna förutsätts under den bär ifrågavarande

tiden utgöra 40 % av originalsändningarna.

Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förberedelserna

i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 beräknats

till 30 ä 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaffning.

Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassning av distributionsnätet

om 7 milj. kr., vilket ger en sammanlagd merkostnad för perioden

om 37 å 39 milj. kr.

För att bestrida merkostnaderna och dessutom få ett visst bidrag till täckning

av kostnaderna för den bestående rundradioorganisationen, vars resurser

i viss utsträckning även kommer att tas i anspråk för färgtelevisionen,

föreslås att hushåll med färgapparat — utöver den allmänna mottagaravgiften

— skall erlägga en särskild tilläggsavgift. Denna avses införd i anslutning

till färg-TV-starten den 1 april 1970 och utgå med 25 kr. per kvartal.

Med den allmänna mottagaravgiften åsyftas här den kombinerade ljudradio-

och televisionsavgift, som enligt statsmakternas redan fattade beslut

skall avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisionslicenserna, dock med

bibehållande av en särskild ljudradioavgift för hushåll med enbart radioapparat.

Tidpunkten för införandet av den kombinerade avgiften och

den särskilda ljudradioavgiften har ännu inte mera exakt bestämts. Det

föreslås nu att de båda avgifterna införs per den 1 april 1969. Den kombinerade

avgiften, som tidigare i 1966 års prisläge angetts till 40 kr. per kvartal,

bör därvid med hänsyn till den inträffade löne- och prisstegringen utgå

med 45 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgiften bör som tidigare

förutsatts utgå med 50 kr. per år. Då tilläggsavgiften för hushåll med färgapparat

tillkommer ett år senare — per den 1 april 1970 — blir alltså den

sammanlagda kvartalsavgiften för dessa (45 -j- 25) 70 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

3

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 345 av herr Dahlén in. fl. och II: 444 av

herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att 1. i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag om ett

från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i

TV, oiganiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer, som tryggar en självständig

programverksamhet utan inflytande på programmen från ägares

eller i eklamköpares sida, och med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet

och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges Radio samt utredning

om större frihet för sändningar av lokala och regionala ljudradioprogram,

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om initiativ syftande till en utredning

på nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete på det

sätt som anges i motionerna, 3. att förslag om tidpunkten för införande av

färg-TV förelägges innevarande års riksdag.

dels de likalydande motionerna I: 347 av herr Holmberg m. fl. och II: 432

av herr Bohman m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att 1966 års reklamutredning måtte i tilläggsdirektiv

erhålla uppdrag att snarast utreda och framlägga förslag till erforderlig

reglering av den reklamverksamhet, som fordras för fristående, bl. a. av

pressen ägt TV-företag, så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med

att de tekniska förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid

det av 1966 års riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas, att

televerket bemyndigas successivt anpassa sändningsnätet för TV 1 så att

färgsandning blir möjlig och att erforderliga medel härför ställs till förfogande

genom omdisposition inom anslagsramen samt att frågan om finansieringsprincipen

för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den nya

TV-kanalen blir föremål för utredning, 2. till rundradioanläggningar för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 19 800 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 591 av herrar Bengtson och Torsten

Andersson samt II: 757 av herr Sjönell in. fl. vari hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t uppdrager åt

Sveriges Radio att utnyttja i motionerna åberopade möjligheter att bygga

ut sin för färg-TV avsedda provsändningsverksamhet,

dels de likalydande motionerna I: 60 av herr Bengtson och II: 90 av herr

Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att

döva och hörselskadade personer befrias från skyldigheten att lösa TV-licens

vid innehav av televisionsapparat,

dels motionen II: 442 av herr Rubin vari hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om att från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

Sveriges Radio till kommunala bibliotek kontinuerligt distribueras de allmänviktigaste

kulturprogrammen i utskrift,

dels de likalydande motionerna I: 809 av herr Dahlén m. fl. och II: 1048

av herr Wedén in. fl. vari hemställts att riksdagen i anledning av propositionen

nr 50 måtte avge ett yttrande vari de i motionerna anförda synpunkterna

heaktas,

dels de likalydande motionerna /: 810 av herrar Strandberg och Brundin

samt II: 1047 av herr andre vice talmannen Cassel och fru Sundberg vari

hemställts att riksdagen vid avgivande av yttrande över propositionen nr 50

måtte uttala att principen om fastställande av tidpunkten för införande av

reguljära färg-TV-sändningar till den 1 april 1970 godtages och att PALsystemet

bör nyttjas, att färgsändningar i görligaste mån genomföres före

den 1 april 1970 då så lämpligen kan ske jämsides med fortsatta experimentsändningar,

att ställning nu icke kan tagas till föreslagna licensavgifter.

Utskottet

Ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår för investeiingar

i rundradioanläggningar föreslås av Kungl. Maj :t skola fastställas till 44,2

milj. kr., varav 39,2 milj. kr. för televisionsradioanläggningar och 5,0 milj.

kr. för ljudradioanläggningar. Av det förstnämnda beloppet om 39,2 milj.

kr. avser 13,2 milj. kr. olika kompletterande stationsarbeten i anslutning

till distributionsnätet för nuvarande TV-program samt 26,0 milj. kr. utbyggnaden

av ett distributionsnät till det andra TV-program som enligt statsmakternas

år 1966 fattade beslut skall starta kring årsskiftet 1969/70. För

att utbyggnaden av detta distributionsnät skall kunna fullföljas böi enligt

departementschefen, utöver tidigare givna beställningsbemyndiganden för

budgetåren 1969/70 och 1970/71 om 50 resp. 59 milj. kr., ett ytterligare sådant

om 25 milj. kr. lämnas för budgetåret 1971/72.

Vad i övrigt angår televisionen tar Kungl. Maj :t upp 10,9 milj. kr. för investeringar

i televisionshus i Stockholm samt radio- och televisionshus i Göteborg.

För den allmänna programverksamheten beräknas ett belopp av 182,1

milj. kr. I sammanhanget beräknas 20,9 milj. kr. för de förberedelser, som

föranleds av starten av det andra televisionsprogrammet kring årsskiftet

1969/70. För diverse inredningsarbeten uppskattas medelsbehovet till 7 milj.

kr. och för anskaffning av inventarier till 22,8 milj. kr. Televerkets driftkostnader

i anslutning till televisionen uppskattas till 35 milj. kr.

De totala utgifterna för televisionens allmänna programverksamhet under

budgetåret 1968/69 skulle följaktligen uppgå till (39,2 + 10,9+ 182,1 +

35,0) 267,2 milj. kr. Då avgiftsintäkterna inom televisionsrörelsen för nästa

budgetår uppskattas till 251,0 milj. kr. skulle rörelsen således uppvisa ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

5

underskott av 16,2 milj. kr. Den ackumulerade behållningen av avgiftsmedel

i televisionsrörelsen skulle därmed minska i motsvarande mån och vid

utgången av budgetåret 1968/69 uppgå till ca 279 milj. kr.

För ljudradion beräknar departementschefen — förutom förenämnda 5

milj. kr. för investeringar i distributionsanläggningar — 2,4 milj. kr. för

investeringar i radiohus. Till täckande av Sveriges Radios drift- och programkostnader

för ljudradions allmänna programverksamhet beräknas 92,5

milj. kr. Televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion uppskattas

till 32,5 milj. kr.

De totala utgifterna för denna verksamhet skulle sålunda uppgå till

(5,0 -f- 2,4 -f- 92,5 -f- 32,5) 132,4 milj. kr., medan inkomsterna beräknas till

100,2 milj. kr. Ett underskott om 32,2 milj. kr. skulle således uppstå. Eftersom

för ljudradions del någon behållning av överskottsmedel från tidigare

år inte längre står till förfogande vid utgången av innevarande budgetår förutsätts

det beräknade underskottet för budgetåret 1968/69 i sin helhet få

täckas genom ianspråktagande av från tidigare år behållna avgiftsmedel i

televisionsrörelsen. Behållningen av sådana medel nedgår då till ca 247

milj. kr.

Kostnaderna för skolprogramverksamheten och programverksamheten

för utlandet samt för de fria ljudradiolicenserna för blinda beräknas av departementschefen

under budgetåret 1968/69 uppgå till (21,63 -j- 7,76 -f0,

07) 29,46 milj. kr., vilket belopp äskats under anslaget Ersättning för viss

rundradioverksamhet.

I propositionen nr 50 föreslås att Sveriges Radio efter en period av experimentsändningar

den 1 april 1970 skall inleda reguljära färgsändningar i

televisionen med en programtid om ca 6 timmar per vecka. Sändningstiden

blir efter ett par månader 8 timmar per vecka och avses sedan successivt

ökas så att den vid ingången av budgetåret 1973/74 är uppe i ca 20 timmar

per vecka.

Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förberedelserna

i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 beräknats

till 30 å 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaffning.

Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassningen av

distributionsnätet om 7 milj. kr., vilket tillhopa ger en sammanlagd merkostnad

för perioden om 37 å 39 milj. kr.

För att färganpassningen av distributionsnätet skall vara klar till den förutsatta

tidpunkten för starten av de reguljära färgsändningarna krävs, att

av angivna 7 milj. kr. ett belopp om 3,5 milj. kr. ställs till förfogande för

budgetåret 1968/69. Detta belopp bör belasta investeringsanslaget till rundradioanläggningar

under televerkets fond. Någon ökning av detta anslag erfordras

inte. Däremot bör den i det föregående omnämnda ramen för investeringarna

under nästa budgetår vidgas med det angivna beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

Redan i sitt utlåtande nr 163 angående rundradions fortsatta verksamhet

m. m. vid 1966 års riksdag föreslog utskottet riksdagen att hos Kungl.

Maj :t begära att frågan om införande av svensk färg-TV i såväl program 1

som program 2 gjordes till föremål för fortsatta överväganden och att förslag

i ärendet snarast möjligt förelädes riksdagen. Av vikt vore också enligt

utskottet att samråd skedde med våra nordiska grannländer. Riksdagen beslöt

i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit.

Mot bakgrund bl. a. av det anförda finner utskottet det tillfredsställande

att förslag i ämnet nu framlagts och att därvid samråd med övriga nordiska

länder förevarit. Enighet med dessa har också numera uppnåtts om att som

tekniskt system för färgtelevisionen välja det s. k. PAL-systemet. Utskottet

tillstyrker således förslaget beträffande tidpunkten för färgtelevisionens införande

och har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i denna del anfört.

I fråga om färgsändningarnas omfattning har enligt departementschefen

överväganden skett som siktat till att genom lämplig utveckling av sändningstiden

och andelen egenproduktion möjliggöra en successiv och smidig

anpassning av färgaktiviteterna till Sveriges Radios lokal-, personal- och

utbildningsmässiga förutsättningar. Efter perioden med experimentsändningar

skall radioföretaget inleda de reguljära färgsändningarna med de i det

föregående angivna sändningstiderna. Dessa har, vilket utskottet vill kraftigt

understryka, betecknats som en allmän riktpunkt för programutvecklingen.

Förslagets innebörd och utskottets ställningstagande härtill torde i mer

eller mindre hög grad innebära ett tillgodoseende av yrkandena i motionerna

1:809 och 11:1048 rörande sändningstiderna, yrkandet i motionerna

I: 345 och II: 444 om förslag rörande tidpunkten för införande av färg-TV,

yrkandet i motionerna I: 347 och II: 432 att televerket bemyndigas successivt

anpassa sändningsnätet för TV 1 så att färgsändningar blir möjliga, vrkandet

i motionerna I: 591 och II: 757 att Kungl. Maj :t uppdrager åt Sveriges

Radio att utnyttja i motionerna åberopade möjligheter att bygga ut

sin för färg-TV avsedda provsändningsverksamhet samt slutligen yrkandena

i motionerna 1:810 och II: 1047 att fastställandet av tidpunkten för införande

av reguljära färgsändningar till den 1 april 1970 godtages och att

PAL-systemet bör nyttjas samt att färgsändningar i görligaste mån genomföres

före den 1 april 1970.

I motionerna I: 345 och II: 444 har bl. a. yrkats att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och förslag om ett

från Sveriges Radio fristående reklamfinansierat företag för program 2 i

TV, organiserat enligt i motionerna angivna riktlinjer som tryggar en självständig

programverksamhet utan inflytande på programmen från ägares eller

reklamköpares sida, och med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet

och mångsidighet som de vilka f. n. åvilar Sveriges Radio. Vidare har i mo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

7

tionerna 1:347 och 11:432 yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte

anhålla dels att 1966 års reklamutredning i tilläggsdirektiv erhåller uppdrag

att snarast utreda och lägga fram förslag till erforderlig reglering av

den reklamverksamhet, som fordras för fristående, bl. a. av pressen ägt TVföretag

så att verksamheten kan påbörjas samtidigt med att de tekniska

förutsättningarna för den andra kanalen föreligger, varvid det av 1966 års

riksdag beslutade andra TV-programmet kan ersättas, dels att frågan om finansieringsprincipen

för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den

nya TV-kanalen blir föremål för utredning. Utskottet får i anledning härav

anföra följande.

I den av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU 163, rskr.

388) framhöll departementschefen att han funnit det vara angeläget att finna

ett system som ställer etermedierna fria från kommersiella intressens eller

politiska gruppers ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning

angavs därvid vara att en fri etableringsrätt i etern vore en omöjlighet redan

på grund av det begränsade antalet frekvenser. Frihet i etern måste i

första hand förenas med en medveten strävan till objektivitet och saklighet

i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter

och meningsriktningar att komma till tals samt garantier mot obehöriga påtryckningar.

I anslutning härtill erinrades om det i flera västeuropeiska

demokratier förekommande »public service-systemet», dvs. ett system där

man gett rätten till rundradiosändningar åt ett eller flera allmännyttiga

företag som haft stor självständighet och frihet att verka som »en rundradio

i allmänhetens tjänst». Företagen ansågs i de flesta fall ha lyckats

bevara sin integritet, sin självständighet och sitt oberoende. De ansågs också

ha i stor utsträckning svarat för de djärva initiativen, förnyelsen av programstoffet

och originaliteten i presentationen.

Förslaget att i Sverige införa kommersiell privatägd television avvisades

vid förenämnda riksdag helt under hänvisning bl. a. till erfarenheterna från

andra länder. Utskottet vill också erinra om att riksdagen så gott som varje

år efter sitt beslut 1956 om televisionens införande i vårt land haft att pröva

motionsledes väckta yrkanden om reklamfinansierad TV och fri etableringsrätt

m. m. samt därvid avvisat dessa. Någon anledning att nu ändra ståndpunkt

föreligger enligt utskottets uppfattning inte — så mycket mindre som

inga nya skäl förebragts till stöd härför.

Ej heller kan utskottet nu — lika litet som tidigare — tillstyrka att vid

sidan av Sveriges Radio inrättas ett icke privatägt kommersiellt företag, finansierat

helt med reklaminkomster. Ett system med Sveriges Radios verksamhet

licensfinansierad och härjämte ett särskilt företag som förbehålls

TV-reklam skulle i realiteten innebära att vid sidan av Sveriges Radio etl

kommersiellt monopol på TV-reklam etableras. Konkurrensen mellan företagen

skulle heller inte komma att ske på lika villkor eftersom det ena företaget

skulle finansieras genom licensavgifter och det andra genom reklam
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

inkomster. Därest endast reklamfinansiering eftersträvas kan man enligt

utskottets uppfattning lika gärna föreslå reklamsändningar i Sveriges Radios

program, vilket utskottet emellertid inte ansett sig kunna förorda. I

anslutning till det anförda må dock erinras om den översyn som pågår genom

särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa utredning rörande reklamens

verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar i televisionen.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 345

och II: 444 om skyndsam utredning och förslag om fristående reklamfinansierat

företag för TV 2 och utredning om större frihet för sändningar av

lokala och regionala ljudradioprogram. Likaledes avstyrks förslagen i motionerna

I: 347 och II: 432 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning.

Utskottet har inte heller funnit skäl föreligga att på sätt i motionerna

1: 347 och II: 432 föreslagits frågan om finansieringsprincipen för televerkets

utbyggnad av sändningsnätet för den nya TV-kanalen blir föremål för

utredning. Motionerna avstyrks därför i denna del.

I anledning av yrkandet i motionerna 1: 345 och II: 444 om utredning på

nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete må erinras om det

omfattande samarbete de nordiska radio- och TV-företagen emellan både på

det tekniska området och programmässigt som redan pågår. En ytterligare

utveckling härav torde vara att förvänta och framstår även enligt utskottets

uppfattning såsom önskvärd. Som utskottet tidigare framhållit (SU 1967:

9, p. 3) förutsätter utskottet vidare att utvecklingen i fråga om möjligheterna

till utbyte mellan de nordiska länderna av radio- och TV-sändningar uppmärksamt

följs av vederbörande myndigheter och radioföretag samt att de

åtgärder som därvid befinns påkallade vidtas. Några särskilda åtgärder från

riksdagens sida i det av motionärerna angivna syftet torde därför i vart fall

inte f. n. vara erforderliga, varför motionerna i denna del avstyrks.

För att bestrida merkostnaderna för sändningar i färgtelevisionen och

dessutom få ett visst bidrag till täckning av kostnaderna för den bestående

rundradioorganisationen, vars resurser i viss utsträckning även kommer

att tas i anspråk för färgtelevisionen, föreslås i propositionen att hushåll

med färgapparat — utöver den allmänna mottagaravgiften — skall erlägga

en särskild tilläggsavgift. Denna avses införd i anslutning till färg-TV-starten

den 1 april 1970 och utgå med 25 kr. per kvartal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag härom ävensom beträffande

den allmänna mottagaravgiften, varmed åsyftas den kombinerade ljudradiooch

televisionsavgift, som enligt statsmakternas redan fattade beslut skall

avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisionslicenserna, dock med bibehållande

av en särskild ljudradioavgift för hushåll med enbart radioapparat.

De båda avgifterna föreslås skola införas per den 1 april 1969. Den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

9

kombinerade avgiften, som tidigare i 1966 års prisläge angetts till 40 kr. per

kvartal, bör därvid med hänsyn till den inträffade löne- och prisstegringen

utgå med 45 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgiften bör som tidigare

förutsatts utgå med 50 kr. per år. Då tilläggsavgiften för hushåll med färgapparat

tillkommer ett år senare — per den 1 april 1970 — blir alltså den

sammanlagda kvartalsavgiften för dessa (45 + 25) 70 kr.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de i motionerna I: 809 och

II: 1048 samt I: 810 och II: 1047 framförda yrkandena att i stället för höjning

av licensavgifterna och uttagande av en särskild avgift för färg-televisionsapparater

finansiering sker genom reklamintäkter respektive att ställning

nu inte tages till föreslagna licensavgifter.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen

under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning

och inriktning jämte medels- och anslagsberäkningar m. m. tillstyrks av

utskottet. Härav följer att utskottet avstyrker det i motionerna I: 347 och

II: 432 framställda yrkandet om en minskning av anslaget till rundradioanläggningar

till 19,8 milj. kr.

I motionerna I: 60 och II: 90 har yrkats att riksdagen måtte besluta att

döva och hörselskadade personer befrias från skyldigheten att lösa TV-licens

vid innehav av televisionsapparat.

Utskottet har i andra sammanhang (jfr bl.a. SU 1961: 9 p. 3 och 1968: 9

p. 3) då det gällt att för en speciell grupp åstadkomma befrielse från eller

nedsättning av affärsverkens avgifter ställt sig avvisande under hänvisning

bil bl. a. det merarbete och de olägenheter i administrativt hänseende sådan

nedsättning eller avgiftsbefrielse skulle innebära. I förevarande fall

synes dock vissa skäl kunna anföras för dylika åtgärder. Utskottet vill därför

inte motsätta sig att en prövning i en eller annan form kommer till stånd

rörande de praktiska och ekonomiska möjligheterna att åstadkomma en hel

eller partiell avgiftsbefrielse för berörda grupper. Vad utskottet sålunda anfört

bör av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj :t.

Det i motionen 11:442 framförda yrkandet att riksdagen hos Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om att från Sveriges Radio till

kommunala bibliotek kontinuerligt distribuera de allmänviktigaste kulturprogrammen

i utskrift har utskottet inte funnit sig kunna biträda med hänsyn

till de vittgående konsekvenser i bl. a. ekonomiska och organisatoriska

hanseenden förslagets genomförande synes innebära samt avstyrker därför

motionen i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

i anledning av motionerna 1:345 och 11:444, 1:347 och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

II: 432, I: 809 och II: 1048 samt I: 810 och II: 1047, I: 591

och II: 757, de åtta förstnämnda såvitt nu är i fråga, ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående införande

av färgtelevision,

2. att riksdagen avslår motionerna 1: 345 och II: 444 i vad

de avser skrivelse till Kungl. Maj:t om skyndsam utredning

och förslag om ett från Sveriges Radio fristående reklamföretag

för program 2 i TV samt utredning om större frihet

för sändningar av lokala och regionala ljudradioprogram

ävensom motionerna I: 347 och II: 432 i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 347 och II: 432 i vad

de avser utredning rörande finansieringsprincipen för televerkets

utbyggnad av sändningsnätet för en ny TV-kanal,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:345 och 11:444 i

vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande utredning

på nordisk basis angående utbyggt nordiskt TV-samarbete,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 809 och II: 1048 samt I: 810 och

II: 1047, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl.

Maj :t till känna vad utskottet anfört angående uttagande

av avgifter för innehav av mottagarapparater,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1: 347 och II: 432 såvitt nu är i

fråga till Rundradioanläggningar för budgetåret 1968/69

på kapitalbudgeten under televerkets fond anvisar ett investeringsanslag

av 45 500 000 kr.,

7. att riksdagen medger att televerket lämnas i statsrådsprotokollet

förordat beställningsbemyndigande,

8. att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret

1968/69 på kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond anvisar ett investeringsanslag av 13 290 000

kr.,

9. att riksdagen till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1968/69 på driftbudgeten under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag av 550 000 kr.,

10. att riksdagen till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten under

åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 29 460 000 kr.,

11. att riksdagen i anledning av motionerna I: 60 och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

II: 90 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande

avgiften för TV-licens för döva och hörselskadade,

12. att riksdagen avslår motionen II: 442.

Stockholm den 3 maj 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

t id ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

ir.från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s),

\irgin (h), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), Kaijser (h), Mårtensson

(s) Bengtson (ep), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Hjorth

(s) Enk Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp)

och Johan Olsson (ep) samt

,ffl;ålLa„ndra, kammaren: Karlsson i Olofström (s), Blidfors (s), Ståhl

( p), e cpist (s), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Arvidson (s)

Johansson i Norrköping (s), Gustafsson i Kårby (ep), Cassel (h), Lindahl

(s), lobe (tp), Sjonell (ep), Nilsson i Kristianstad (s) och Sterne (fp).

Reservationer

lj beträffande utredning om ett från Sveriges Radio fristående reklamförelag

för program 2 i TV, in. m., av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Eric

Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), Karl-Erik Eriksson (fp), Ståhl (fp),

7 uresson (hi, Cassel (h), Tobé (fp) och Sterne (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »I den» och på

s. 8 slutar med »års reklamutredning» bort ha följande lydelse:

»Det nuvarande läget inom radio-TV-området är enligt utskottets mening

i hög grad otillfredsställande. Det är till stor del orsakat av regeringens

dogmatiska tänkande och ovilja att söka nya vägar, vilket kommit till uttryck

t. ex. i avvisandet av förslaget om en förutsättningslös utredning av

hela frågekomplexet. De tekniska möjligheter som föreligger för ett friare

system har negligerats och de långsiktiga finansieringsfrågorna har lämnats

olösta.

Den organisation som genomförts vad gäller TV 1 och TV 2 söker visserligen

tdl någon del tillvarata de fördelar som konkurrens alltid medför, men

den ar — vilket också motionärerna anfört — trots detta behäftad med

allvarliga brister. Ett enda statligt företag med monopolställning innebär

mte att fullgoda möjligheter föreligger för en fri och allsidig opinionsbildning

och samhällsdebatt, även om en viss konkurrens mellan olika program
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

ledningar ordnas. Centraliseringen blir påfallande inte minst vad gäller ett

så viktigt område som nyhetsförmedlingen. Urvalet av åsikter, nyheter och

information blir rikare och mera allsidigt genom förekomsten av två självständigt

konkurrerande företag. Risken för ensidighet hos monopolet gällei

givetvis inte bara nyheter utan också samhällsreportage, litteratur, musik,

teater och underhållning.

För de många som arbetar inom radio-TV-branschen innebär ett monopolsystem

klara nackdelar. Förekomsten av flera konkurrerande företag

medför att man motverkar Sveriges Radios utveckling till ett enda dominerande

jätteföretag. Konkurrens skapar incitament för rationellare metoder

och kostnadsansvar, ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Än allvarligare är att finansieringsfrågorna på längre sikt fortfarande är

olösta. Kungl. Maj :t har inte klarlagt hur man avser att lösa dessa. Den av

riksdagen 1966 beslutade licenshöjningen är helt otillräcklig om en fortsatt

utbyggnad av TV 2 skall ske. Det stod klart redan i samband med beslutet.

Finansieringsfrågorna måste ges en mera definitiv lösning och detta bör ske

i samband med en omprövning av den gällande ordningen i dess helhet.

Planeringen måste i första hand inriktas på att skapa ramarna för ett självständigt

företag för TV 2. Hur dessa ramar exakt skall utformas bör bli föremål

för övervägande av en snabbt arbetande expertutredning, exempelvis

1966 års reklamutredning. I detta sammanhang vill utskottet endast kortfattat

ange några principer som bör vara vägledande vid uppbyggnaden av

det nya systemet.

Statsmonopolet upphör. Koncession för TV 2 ges till ett gentemot statsmakterna

fristående och av Sveriges Radio oberoende företag. För att förhindra

att detta blir dominerat av en enda politisk eller ekonomisk maktgruppering

bör särskilda bestämmelser stipuleras vid starten av och gälla

för aktieteckningen i bolaget. En naturlig möjlighet är att press och folkrörelser

får förvärva huvudmannaskapet för ett sådant fristående radio-TVföretag.

TV 2-företaget skall arbeta under samma regler för opartiskhet och

ansvar som gäller för Sveriges Radio.

TV 2-företaget må finansiera sin verksamhet genom försäljning av reklamtid.

Frågan om lokala eller regionala TV-företags eller radioföretags

möjlighet att likaledes försälja reklam bör bli föremål för särskild utredning.

Därvid bör bl. a. hänsyn tas till verkningarna på dagspressens ekonomiska

villkor och önskvärdheten att inte alltför plötsliga och genomgripande

förändringar inträder. Tidningsföretagens möjligheter att bli intiessenter

i TV-företag bör beaktas. Vissa regler bör gälla för annonsering. Reklam

bör endast få förekomma mellan olika program eller i sammanhängande

programblock. Reklamen skall således klart atskiljas från den övriga piogramverksamheten.

Den skall presenteras på ett sådant sätt att allmänheten

inte svävar i tvivelsmål om att det rör sig om annonsering. Det får inte förekomma

att ett visst program bekostas eller understöds av en viss annonsör

eller annan person.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968 13

Genom dessa och andra preciserade regler för reklamverksamheten och de

befogenheter som bör ges en statlig myndighet för kontroll att reglerna

efterlevs undviks de risker som eventuellt kan vara förenade med reklamfinansierad

radio-TV. Annonsörerna skall således inte få något inflytande

över programproduktionen.

Med den här förordade organisationen får inte heller företagets styrelse

och finansiärer inflytande över programverksamheten. Denna bör med samma

oberoende och självständighet ledas av företagets chef som f. n. är fallet

med radiochefen i Sveriges Radio. Han bör alltså vara bunden av de regler

för opartiskhet och ansvar som är betingelserna för TV-koncessionen. Samma

regler vilka gäller för det statliga företaget bör gälla för nytillkommande.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker yrkandet i motionerna I: 345

och II: 444 om skyndsam utredning och förslag om fristående reklamfinansierat

företag för TV 2 och utredning om större frihet för sändningar av

lokala och regionala ljudradioprogram. Likaledes tillstyrks förslagen i motionerna

1:347 och 11:432 om tilläggsdirektiv till 1966 års reklamutredning.

»

dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 345 och

II: 444 samt I: 347 och II: 432, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, hos Kungl. Maj :t anhåller om dels tilläggsdirektiv

till 1966 års reklamutredning att snarast utreda och

framlägga förslag till erforderliga bestämmelser för den

reklamverksamhet som fordras för ett bl. a. av pressen ägt

fristående, reklamfinansierat företag för program 2 i TV

med samma förpliktelser i fråga om opartiskhet och mångsidighet

som f. n. åvilar Sveriges Radio, dels utredning om

större frihet för sändningar av lokala och regionala ljudprogram,

»

2) beträffande finansieringsprincipen för televerkets utbyggnad av sändningsnätet

för en ny TV-kanal av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Strandberg

(h), Turesson (h) och Cassel (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»1 motionerna 1: 347 och II: 432 har föreslagits att frågan om finansieringsprincipen

för televerkets utbyggnad av sändningsnätet för den nya TVkanalen

blir föremål för utredning. Genom övergång till ett system där televerket

skall försälja sändningstid till de fristående programföretagen synes

det utskottet lämpligt att investeringskostnaderna läggs utom statsbudgetens

ram och att frågan om lånefinansiering prövas. Utskottet tillstyrker därför

att finansieringsprincipen blir föremål för utredning.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968

dels utskottets hemställan under 3. bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna I: 347 och

II: 432 såvitt nu är i fråga hos Kungl. Maj :t anhåller att

frågan om finansieringsprincipen för televerkets utbyggnad

av sändningsnätet för den nya TV-kanalen utredes,»

3) beträffande licensavgifterna för radio- och TV-apparater av herrar

Virgin (h), Kaijser (h), Eric Gustaf Peterson (fp), Strandberg (h), KarlErik

Eriksson (fp), Ståhl (fp), Turesson (h), Cassel (h), Tobé (fp) och

Sterne (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Utskottet tillstyrker»

och på s. 9 slutar med »föreslagna licensavgifter» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet finner det anmärkningsvärt att en så hög extra avgift förordas

att den kommer att täcka väsentligt mer än själva kostnaden för färg-TV.

Den merkostnad som färgtelevisionen innebär för Sveriges Radio är nämligen

förhållandevis obetydlig. Man kan vänta att ett stort antal hushåll under

de närmaste 5—6 åren kommer att skaffa färg-TV. Uppenbarligen kommer

ganska många hushåll att få bära en extra licensavgift om propositionen

bifalles.

Enligt Sveriges Radios petita för 1968/69 kommer det ackumulerade underskottet

vid utgången av budgetåret 1972/73 att vara uppe i ca 800 milj.

kr. Den nu föreslagna licenshöjningen skulle givetvis minska detta underskott,

men sannolikt är att den allmänna licensavgiften måste ytterligare

väsentligt höjas innan balans kan uppnås. En avgift på mellan 350 och 400

kr. i genomsnitt för alla TV-hushåll framstår inte som något orealistiskt

perspektiv om den nuvarande finansieringspolitiken fortsätter. Utskottet

anser en sådan utveckling vara helt oacceptabel.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avstyrkes således av utskottet. Skulle

det nästa år visa sig att regeringens förhalningspolitik gör det svårt att i

tid klara alla med ett nytt företag förenade organisations- och finansieringsproblem,

bör frågan om tillfällig finansieringsåtgärd tas upp till skyndsam

behandling.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker de i motionerna I: 809 och

II: 1048 samt I: 810 och II: 1047 framförda yrkandena att finansieringsfrågan

utredes samt att ställning nu inte tages till föreslagna licensavgifter.»

dels utskottets hemställan under 5. bort ha följande lydelse:

»5. att riksdagen med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och

i anledning av motionerna I: 809 och II: 1048 samt I: 810

och II: 1047, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger

Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört angående uttagande

av avgifter för innehav av mottagarapparater,»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 98 år 1968 15

4) beträffande anslaget till Rundradioanläggningar av herrar Virgin (h),

Kaijser (h), Strandberg (h), Turesson (h) och Cassel (h) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Kungl.

Maj :ts förslag» och slutar med »19,8 milj. kr.» bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 347 och II: 432 har yrkats på en minskning av anslaget

till rundradioanläggningar. Som motivering anger motionärerna att man inte

kan medverka till att Sveriges Radio skall erhålla 20,4 milj. kr. för förberedelser

inför det andra TV-programmet samt 5,3 milj. kr. till en ytterligare

nyhetsstudio. Utskottet biträder denna uppfattning. De besparingar som

härvid åstadkommes bör i samma omfattning kunna disponeras för utbyggnad

av sändningsnätet genom ianspråktagande av fonderade medel. Härigenom

kan det ordinarie anslaget till rundradioanläggningar reduceras med

motsvarande belopp.»

dels utskottets hemställan under 6. bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna I: 347 och II: 432 såvitt nu är

i fråga till Rundradioanläggningar för budgetåret 1968/69

på kapitalbudgeten under televerkets fond anvisar ett investeringsanslag

av 19 800 000 kr.,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande anslagen för budgetåret 1968f69 till rumdradioverk a1 i texten