Sök i Ratio Lex

Skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare i Tyska Demokratiska Republiken». Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa till motionerna. Frågan om Sveriges förbindelser med Östtyskland har behandlats av riksdagen år 1965 och 1967 med anledning av motioner i ärendet. Dessa motioner har icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

1968-10-31 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:11, Skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare i Tyska Demokratiska Republiken». Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa till motionerna. Frågan om Sveriges förbindelser med Östtyskland har behandlats av riksdagen år 1965 och 1967 med anledning av motioner i ärendet. Dessa motioner har icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr It år 1968

1

Nr 11

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om inrättande

av en handelskammare i Tyska Demokratiska Republiken.

Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner I: 504 av herrar

Axel Kristiansson och Wikberg och II: 635 av fru Torbrink m. fl., i vilka

föreslås »att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning

och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare i

Tyska Demokratiska Republiken».

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionerna.

Frågan om Sveriges förbindelser med Östtyskland har behandlats av riksdagen

år 1965 och 1967 med anledning av motioner i ärendet. Dessa motioner

har icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sitt utlåtande vid 1965 års riksdag (nr 1) erinrade utskottet om att, trots

att officiella förbindelser saknas med Östtyskland, faktiska kontakter förekommer

på olika områden. Vidare framhölls att ett upptagande av diplomatiska

förbindelser med Östtyskland skulle innebära att Sverige på det internationella

planet skulle verka för ett erkännande av Tysklands delning på

två självständiga stater. I Sverige hade man icke, förklarade utskottet, givit

upp hoppet om en tysk återförening. Det torde emellertid i första hand ankomma

på det tyska folket självt och på stormakterna att finna vägen till

Tysklands återförening.

Vid föregående års riksdag hänvisades till utskottet en motion om »normalisering»

av förbindelserna mellan Sverige och Östtyskland. I sitt utlåtande

(nr 5) uttalade utskottet att det inte fann någon anledning föreligga att frångå

den inställning i den tyska frågan som hade redovisats i utlåtande nr 1

till 1965 års riksdag. Utskottet erinrade också om att de faktiska kontakter

som under årens lopp vuxit fram mellan Sverige och Östtyskland utvecklats

på ett tillfredsställande sätt. Sådana kontakter förekommer på många områden,

t. ex. handel, kommunikationer, rättsfrågor, kultur- och idrottsutbyte.

Enligt utskottet förelåge goda möjligheter att inom denna ram ytterligare utvidga

kontakterna med Östtyskland, ej minst vad gäller kulturutbytet. Med

hänsyn till den tyska frågans känsliga karaktär i förhållandet mellan öst

och väst syntes det enligt utskottet inte motsvara svenska intressen att gå

utöver sådana faktiska kontakter genom en formell »normalisering» av förbindelserna.

Utskottet uttalade återigen som sin mening att det i första hand

finge anses ankomma på det tyska folket självt och på stormakterna att finna

vägen till en lösning av det tyska problemet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 1 avd. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Utrikesutskottets utlåtande nr il år 1968

De motioner som i år hänvisats till utskottet har ett mer begränsat syfte

än de vid 1965 och 1967 års riksdagar väckta motionerna; motionärerna yrkar

att »riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om en snabb utredning

och förslag till åtgärder för inrättande av en handelskammare» i Östtyskland.

Enligt motionärerna skulle en sådan åtgärd kunna vidtas även

om regeringen »anser det vara för tidigt att de jure erkänna Tyska Demokratiska

Republiken och utväxla beskickningar».

Enligt utskottet måste emellertid även en sådan åtgärd som inrättandet av

eu handelskammare eller annan form av handelsrepresentation i Östtyskland

ses i sitt politiska sammanhang. Utskottet har i sina ovan refererade

utlåtanden vid 1965 och 1967 års riksdagar haft anledning att understryka

den tyska frågans ömtåliga karaktär. Detta argument har snarast fått ökad

tyngd genom de händelser som har inträffat i Europa under de senaste månaderna.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte lämpligt

att riksdagen tar initiativ, på sätt som föreslås av motionärerna, till nya och

faktiska kontakter utöver dem som på olika områden vuxit fram mellan

Sverige och Östtyskland.

Vad beträffar handelsutbytet mellan Sverige och Östtyskland vill utskottet

understryka att detta på senare år visat en ökande tendens. Den årliga omslutningen

har fördubblats sedan år 1961. Fortfarande uppgår den dock till

blott ungefär 5 % av handeln med Förbundsrepubliken Tyskland. Det torde

emellertid vara tveksamt om någon väsentlig stegring av den svenska exporten

till Östtyskland skulle kunna uppnås genom inrättandet av en handelskammare

eller annan form av handelsrepresentation i Östtyskland. Såsom

den svensk-östtyska handeln är uppbyggd är omfattningen av vår export dit

i främsta rummet beroende av den östtyska tillgången på betalningsmedel,

dvs. i stor utsträckning av den östtyska exporten till Sverige. En svensk handelsrepresentation

kan därför antas göra endast marginella insatser för att

öka vår export till Östtyskland. Av detta skäl vakanssattes också år 1965 en

befattning som handelssekreterare vid generalkonsulatet i Berlin.

Utskottet vill slutligen fästa uppmärksamheten vid att de svenska handelskamrarna

— såväl de som arbetar i Sverige som de som är etablerade i

utlandet — inte är statliga organ. Initiativet att bilda en svensk handelskammare

i utlandet tas av intresserade exportindustrier, importörer av

svenska varor osv. Sedan handelskammaren bildats åtnjuter den dock efter

ansökan statsbidrag, dels ett allmänt bidrag motsvarande 50 % av handelskammarens

intäkter från medlemmarna, dels bidrag till lönekostnader.

Utskottet hemställer med hänvisning till vad sålunda anförts,

att motionerna I: 504 och II: 635 måtte avslås.

Stockholm den 31 oktober 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 11 år 1968

3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Lundström (fp), Georg

Pettersson (s), Tage Johansson (s) och Hernelius (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Skoglund

(s), Bohman (h), fru Eriksson i Stockholm (s) och herr Gustafson i Göteborg

(fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680025

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.