Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående riktlinjerna för utrikespolitiken. Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner I: 505 av herrar Virgin och Hernelius samt II: 632 av herrar Cassel och Björkman, i vilka hemställes »att riksdagen måtte uttala att som riktlinjer för svensk utrikespolitik alltjämt skall gälla de principer som antogs av 1956 års riksdag».

1968-11-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:12, Utlåtande i anledning av motioner angående riktlinjerna för utrikespolitiken. Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner I: 505 av herrar Virgin och Hernelius samt II: 632 av herrar Cassel och Björkman, i vilka hemställes »att riksdagen måtte uttala att som riktlinjer för svensk utrikespolitik alltjämt skall gälla de principer som antogs av 1956 års riksdag».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 12—13

Utrikesutskottets utlåtande nr 12 år 1968

1

Nr 12

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner angående

riktlinjerna för utrikespolitiken.

Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner I: 505 av

herrar Virgin och Hernelius samt II: 632 av herrar Cassel och Björkman, i

vilka hemställes »att riksdagen måtte uttala att som riktlinjer för svensk utrikespolitik

alltjämt skall gälla de principer som antogs av 1956 års riksdag».

I motionerna lämnas en redogörelse för riktlinjerna för den svenska utrikespolitiken

samt för den definition härav som lämnades av utrikesutskottet

i dess av riksdagen godkända utlåtande nr 3 år 1956. Enligt motionärernas

mening är det lämpligt att riksdagen, eftersom flera år förflutit sedan utrikesutskottet

avgav nämnda utlåtande, nu genom ett nytt uttalande betonar

att ingen förändring ägt rum i statsmakternas syn på den svenska utrikespolitikens

syften.

Utskottet. Vid en mångfald tillfällen under efterkrigstiden har från statsmakternas

sida lämnats auktoritativa uttalanden om riktlinjerna för den

svenska utrikespolitiken. Vid varje års riksdag avges sålunda en regeringsdeklaration

rörande Sveriges utrikespolitik, vilken utgör utgångspunkt för

en utrikesdebatt i de båda kamrarna. Ett studium av dessa deklarationer

och efterföljande debatter torde ge en fyllig bild av såväl den svenska utrikespolitikens

riktlinjer som den allmänna uppslutningen kring dessa. Vidare

föreligger en rad uttalanden från regeringens sida, av vilka en del refererats

i motionerna. Riksdagen har som nämnts vid ett tillfälle — år 1956

med anledning av motioner om att Sverige skulle avge en neutralitetsförsäkran

samt söka erhålla garantier från vissa länder om respekterande av

neutraliteten — uttalat sig om grundprinciperna för den svenska utrikespolitiken.

Uttryckssätten vid en beskrivning av riktlinjerna för den svenska utrikespolitiken

kan ha skiftat något under årens lopp. Ibland har man talat om

alliansfrihet, ibland om neutralitetspolitik. Syftet med den av de svenska

statsmakterna valda utrikespolitiken är, såsom det uttrycktes av utrikesutskottet

år 1956, »att icke genom anslutning till något av stormaktsblocken

förminska möjligheten för vårt land att icke indragas i en eventuell storm

akt skonflikt». De demokratiska partierna sluter nu liksom tidigare upp

bakom denna politik. Genom strävandena att uppnå internationella överenskommelser

på nedrustningsområdet samt övriga engagemang i FN och

1 Biliang till riksdagens protokoll 1968. 5 samt. 1 avd. Nr 12—13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 12 år 1968

andra internationella organ liksom genom egna svenska biståndsinsatser

har den svenska utrikespolitiken på senare år i växande omfattning även fått

solidariteten med andra folk som riktlinje. Denna solidaritetspolitik understöds

av en samlad svensk opinion.

Utskottet hemställer

att motionerna 1:505 och 11:632 skall anses besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 19 november 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Geijer (s), Lundström (fp), Dahlén

(fp), Palm (s) och Hernelius (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Alemyr (s),

Ohlin (fp), Skoglund (s), Bohman (h) och Allard (s).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.