Sök i Ratio Lex

Skrivelse till regeringen begär initiativ till förhandlingar med övriga nordiska länders regeringar i syfte att undersöka möjligheterna för skapandet av ett nordiskt neutralitetsförbund».

1968-11-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:13, Skrivelse till regeringen begär initiativ till förhandlingar med övriga nordiska länders regeringar i syfte att undersöka möjligheterna för skapandet av ett nordiskt neutralitetsförbund».

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 13 år 1968

3

Nr 13

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om förhandlingar

angående möjligheterna att skapa ett nordiskt

neutralitetsförbund.

Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner 1: 506 av herr

Werner och II: 634 av herr Hermansson m. fl. i vilka föreslås, »att riksdagen

i skrivelse till regeringen begär initiativ till förhandlingar med övriga nordiska

länders regeringar i syfte att undersöka möjligheterna för skapandet

av ett nordiskt neutralitetsförbund».

I motionerna sägs bl. a. »att vissa upplösningstendenser inom de militära

blocken och en förändrad situation på åtskilliga andra områden gör det

möjligt att mera realistiskt än tidigare hävda en ny linje inom utrikes- och

säkerhetspolitiken».

Utskottet vill först erinra om att den internationella situationen har förändrats

sedan motionerna framlades i januari 1968. De fem Warszawapaktsstaternas

ockupation av Tjeckoslovakien har medfört en ökad spänning i

Europa. De tidigare märkbara tendenserna till uppluckring av de militära

allianserna synes nu ha avstannat.

Enligt motionärernas mening bör de möjligheter utnyttjas som ges i och

med att Danmark, Island och Norge med ett års uppsägningstid år 1969 fördragsmässigt

kan anmäla sitt utträde ur NATO.

Vad beträffar Danmark uttalade den danska regeringen i sin tillträdesförklaring

den 6 februari 1968 att Danmarks utrikespolitik alltjämt bygger på

medlemskap i NATO. Den danska regeringen har den 11 juni tillsatt ett regeringsutskott

med uppdrag att företa en undersökning av Danmarks säkerhetspolitik

innefattande bl. a. ett eventuellt nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete.

Efter den tjeckoslovakiska krisen har utrikesministern P. Hartling

vid den utrikespolitiska debatten i Folketinget den 31 oktober i år uttalat

att den danska regeringen »i den föreliggande situationen inte ser något säkerhetspolitiskt

alternativ till medlemskap i NATO».

Vad beträffar Norge får utskottet hänvisa till att det norska stortinget den

14 juni 1968 godkände en regeringsproposition där Norges fortsatta medlemskap

i NATO även efter 1969 fastslogs.

Enligt motionärernas mening skulle ett nordiskt neutralitetsförbund även

omfatta Finland. Utskottet får hänvisa till president Kekkonens tal om Fin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utrikesutskottets utlåtande nr 13 år 1968

lands säkerhetspolitik den 29 november 1965, där han bl. a. framhöll följande:
Då

min uppfattning är, att såväl Danmark som Norge kommer att bevara

sitt medlemskap i den västliga militäralliansen efter år 1969, är ej här berörda

tanke om ett vittomfattande nordiskt försvarsförbund baserad på realistisk

grund för dessa länders del. För Finlands del åter baserar förslaget sig

på ett missförstånd beträffande Finlands utrikespolitiska ställning. Det är

inte av konjunkturskäl som man i finsk utrikespolitik kommit till de i fördraget

1948 med Sovjetunionen om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd

definierade realiteter. Fördraget ger uttryck åt Finlands permanenta

utrikespolitiska intresse.

Enligt utskottets mening saknas anledning till ett svenskt initiativ för

skapande av ett nordiskt neutralitetsförbund.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa

att motionerna I: 506 och II: 634 måtte avslås.

Stockholm den 7 november 1968

På utrikesutskottets vägnar:

BIRGER LUNDSTRÖM

Närvarande:

från första kammaren: herrar Lundström (fp), Birger Andersson

(s)*, Dahlén (fp), Palm (s), Ivar Johansson (ep)* och Hernelius (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Alemyr (s),

Ohlin (fp), Skoglund (s), Mellqvist (s)*, Wedén (fp)* och Cassel (h)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1963 680025

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.