Sök i Ratio Lex

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1968-04-18 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:6, Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

1

Nr 6

Utrikesutskottets utlåtande i anledning dels av Kungl. Maj:ts skrivelse

nr 23 med redogörelse för verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté under år 1967 jämte i ämnet

väckt motion, dels skrivelse från den svenska parlamentariska

delegationen hos Europarådets rådgivande

församling med redogörelse för församlingssessionerna

under år 1967.

I en till utrikesutskottet hänvisad skrivelse, nr 23 den 23 februari 1968,

har Kungl. Maj :t till riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten

inom Europarådets ministerkommitté under år 1967. Redogörelsen omfattar

huvudpunkterna på dagordningen för de två ministerkommittémöten

som hållits under året samt vissa av de frågor som behandlats vid de tio

möten som under året hållits med ministerkommitténs ställföreträdare. 1

anledning av skrivelsen har väckts en motion, nr II: 1012 av herr Wiklund

i Stockholm, vilken hänvisats till utrikesutskottet, vari hemställes att Sverige

i Europarådets ministerkommitté tar initiativ till bildandet av en europeisk

ungdomsfond inom Europarådet. Slutligen har till utskottet hänvisats

bifogade skrivelse från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets

rådgivande församling med redogörelse för församlingssessionerna

under år 1967.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse den nya ordning för redovisning

av verksamheten inom Europarådet som från och med i år tillämpas. Därmed

har ett av rådgivande församlingen uttryckt önskemål (resolution

1966:319) tillgodosetts, varigenom riksdagen, myndigheter och allmänhet

får bättre möjligheter att följa Europarådets arbete.

Utan att göra en värdering av de skilda områdena för europarådsverksamheten

synes de allmänpolitiska, marknadspolitiska och teknologiska frågorna

under året ha spelat en central roll i Europarådets arbete.

Mot bakgrund av strävandena mot en ytterligare avspänning i Europa

finner utskottet det angeläget att de svenska representanterna i Europarådets

olika organ bidrar till att de möjligheter som inom Europarådets

ram erbjudes till ett samarbete mellan Öst- och Västeuropa tillvaratas.

Under 1967 har greklandsfrågan stått i förgrunden för intresset. På

initiativ bl. a. från den svenska regeringen har ett rättsligt förfarande inletts

i Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna för att

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 saml. 1 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

fastställa om den grekiska militärregimen brutit mot de förpliktelser landet

påtagit sig enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Vidare har, inom rådgivande församlingen, en aktion inletts som

kan leda till att ministerkommittén uppmanas utesluta Grekland ur Europarådet.

Det är angeläget att man från svensk sida även fortsättningsvis

medverkar till att utvecklingen i Grekland uppmärksammas samt att man

på allt sätt underlättar en återgång till demokratin i Grekland.

I marknadsfrågan skymtar ännu inget slut på splittringen i Västeuropa.

Europarådet, inte minst dess rådgivande församling, kan här även fortsättningsvis

spela en roll som forum för ett fortgående meningsutbyte.

Vad angår de vetenskapliga och teknologiska frågorna noterar utskottet

med tillfredsställelse den ökade tyngd dessa fått och som bl. a. tagit sig

uttryck i bildandet av ett särskilt församlingsutskott härför. Det europeiska

rymd- och atomenergisamarbetet samt den s. k. teknologiska klyftan mellan

Europa och USA har ingående studerats och debatterats i rådgivande

församlingen, vilket bör utgöra en inspirationskälla för regeringarna i strävan

att nå fram till en mera samordnad europeisk politik i dessa frågor.

Det i motionen II: 1012 aktualiserade önskemålet om främjande av det

internationella ungdomsarbetet har genom beslutet att upprätta ett permanent

ungdomscentrum i Europarådets regi åtminstone delvis tillgodosetts.

Som motionären framhåller spelar emellertid resekostnaderna en

avgörande roll för deltagande i kongresser, sammanträden etc. Dessa kostnader

får i nuvarande läge täckas genom bidrag, privata eller statliga, och

möjligheterna till sådana torde variera starkt från land till land. Inrättandet

av en europeisk ungdomsfond skulle otvivelaktigt innebära ett fullföljande

av de syften som ligger bakom tillskapandet av ett europeiskt ungdomscentrum.

Andra och måhända lämpligare former för ett sådant finansiellt

stöd kan dock tänkas exempelvis genom utbyggnad av det statliga stödet

i de länder där de nuvarande resurserna är otillräckliga. Vissa redan

existerande internationella fonder kan måhända även utnyttjas för det av

motionären aktualiserade syftet, varigenom en begränsning till Europarådets

medlemsländer skulle undvikas. En klarare bild av de behov som föreligger

torde erhållas sedan det europeiska ungdomscentrat varit i verksamhet

någon tid. Utskottet, som vill erinra om möjligheten att uppta den

här aktuella frågan i Europarådets rådgivande församling, finner därför

ej ett initiativ i av motionären föreslagen riktning påkallat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av skrivelse nr 23 i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad utskottet anfört,

2. att motionen 11:1012 måtte anses besvarad med vad

utskottet anfört, samt

3. att skrivelsen från den svenska parlamentariska dele
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 3

gationen hos Europarådets rådgivande församling måtte läggas

till handlingarna.

Stockholm den 18 april 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Lundström* (fn)

Georg Pettersson* (s), Bengtson (ep), Möller (s), Palm* (s), Axel Andersson

(fp), och Hernelius* (h);

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs* (s), hettar Aicmvr''

(s), Skoglund (s), Allard (s), Wahlund* (ep) och Cassel (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Till Riksdagen

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets

rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för forsamlingssessionerna

under år 1967 jämte bilaga.

Stockholm den 28 februari 1968

På delegationens vägnar:

Kaj Björk

/Finn Bergstrand

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

5

Redogörelse

från den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets rådgivande

församling för församlingssessionerna under år 1967

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt artonde möte

den 23—27 januari, första delen av nittonde mötet den 24—28 april och

andra delen av nittonde mötet den 25—28 september 1967. Före varje session

har parlamentariker från EFTA-länderna samlats i Strasbourg för diskussion

av frågor av gemensamt intresse. Som ordförande vid EFTA-mötena

utsågs i april herr Gustafson. Den 21—22 september 1967 hölls i Strasbourg

ett gemensamt möte mellan EEC-parlamentet och Europarådets rådgivande

församling.

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades under året av följande valda ombud

och suppleanter:

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Med. lic. Elisabet Sjövall

Direktör Gösta Bohman

Folkhögskolerektor Stig Alemyr

Bankkamrer Sven Gustafson

Jur. dr Gunnar Hedlund

Suppleanter:

Advokat Bo Martinsson

Kontorist Astrid Bergegren

Direktör Gösta Jacobsson

Ombudsman Anders Forsberg

Byrådirektör Daniel Wiklund

Lantbrukare Lars Eliasson (under artonde mötet)

Direktör Bengt Sjönell (under nittonde mötet)

I januarisessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr

och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,

Forsberg, Wiklund och Eliasson.

I aprilsessionen deltog herr Björk, fru Sjövall, herrar Bohman, Alemyr

och Gustafson samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson,

Wiklund och Sjönell.

I septembersessionen deltog herrar Björk, Bohman, Alemyr och Gustafson

samt herr Martinsson, fröken Bergegren, herrar Jacobsson och Wiklund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Ombuden och suppleanterna är fördelade på 14 utskott vilka sammanträder

mellan sessionerna och lägger fram förslag inför dessa. En särställning

har dock ett av dessa, ständiga utskottet, vilket har till uppgift att

agera å församlingens vägnar mellan sessionerna. På grundval av utskottens

förslag avger rådgivande församlingen rekommendationer till ministerkommittén

samt antär resolutioner, direktiv och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under året varit fördelade

på utskotten på följande sätt

Ständiga utskottet

Politiska utskottet

Ekonomiska utskottet

Sociala utskottet

• "‘ .t : : . . ,

Juridiska utskottet

Kulturella utskottet

Utskottet för kommunala frågor

Utskottet för procedurfrågor

Jordbruksutskottet

Utskottet för icke representerade

nationer

Utskottet för befolknings- och

flyktingfrågor

Budgetutskottet

Utskottet för förbindelserna med

de nationella parlamenten

Utskottet för vetenskap och teknologi
(från

nittonde mötet)

Ordinarie

Björk

Gustafson

Björk

Gustafson

Alemyr

Bohman

Bergegren

Wiklund

(vald till utskottets

vice ordförande)
Hedlund
Martinsson
Jacobsson
Sjövall
Alemyr
Eliasson
(artonde

mötet)

Sjönell

(nittonde mötet)

Bohman

Eliasson

(artonde mötet)

Sjönell

(nittonde mötet)

Bohman

Forsberg

Björk

Wiklund

Sj övall

Gustafson

Suppleanter

Alemyr

(nittonde mötet)

Bohman

Alemyr

Jacobsson

Björk

Gustafson

Björk

Eliasson

(artonde mötet)

Sjönell

(nittonde mötet)

Bohman

Bergegren

Wiklund

Bergegren

Forsberg

Wiklund

Martinsson

Jacobsson

Sjövall

Martinsson

(artonde mötet)

Alemyr

(nittonde mötet)

Wiklund

Martinsson

Bergegren

Sjönell

President i rådgivande församlingen har under såväl artonde som nittonde

mötet varit den brittiske labourmannen Sir Geoffrey de Freitas. Herr

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 7

Gustafson utsågs vid nittonde mötet till en av församlingens vicepresidentposter,

vilken vanligtvis förbehålles de nordiska länderna.

Marknads frågan

Frågan om en utvidgning av sexstatsmarknaden och om förhållandet i

övrigt mellan EFTA och EEC hade en central plats på dagordningen vid

samtliga tre sessioner med församlingen. Den brittiske premiärministern

Wilson framträdde vid januarisessionen och bekräftade sin regerings allvarliga

avsikt att söka inträde i EEC under förutsättning att Storbritanniens

och samväldets väsentliga intressen kunde tryggas. Även den österrikiske

vicekanslern och handelsministern Bock hade inbjudits till januarisessionens

debatt om marknadsfrågan och han berörde särskilt de österrikiska

diskussionerna med EEC-kommissionen.

Under marknadsdebatten vid septembersessionen framträdde den brittiske

EEC-förhandlaren Lord Chalfont och deklarerade att Storbritannien

stod fast vid sin målsättning — ett fullt medlemskap i EEC på basis av

artikel 237 i Romfördraget.

Från svensk sida gjordes i de nämnda debatterna inlägg av herrar Björk,

Bohman, Alemyr, Gustafson och Jacobsson. I resolutionerna 332, 334 och

353 uttalade församlingen bl. a. att Europarådet borde uppmuntra åtgärder

som leder till Storbritanniens och övriga EFTA-länders medlemskap eller

anknytning till EEC så snart som möjligt. I rekommendation 491 uppmanades

ministerkommittén bl. a. att verka för en positiv behandling av ansökningarna

om anslutning till EEC. Ministerkommittén uppmanades vidare,

i rekommendation 476, att ta initiativet till att få till stånd en gemensam jordbrukspolitik,

särskilt en friare prissättning på jordbruksprodukter, i medlemsländerna.

I resolution 350, med anledning av EFTA:s 7:e årsrapport, uttalade församlingen

sin uppskattning av frihandelsorganisationens verksamhet och

uttryckte sitt intresse för den rapport med analys av effekten av den nuvarande

ekonomiska splittringen i Europa som är under utarbetande i EFTAsekretariatet.

Politiska frågor

Januariséssionens politiska debatt ägnades till stor del öst-västförbindelserna

och Tysklandsfrågan. Den västtyske utrikesministern Brandt redogjorde

för sin regerings inställning till Östeuropa och berörde vidare sitt

lands samarbete med Frankrike, öst-västförbindelserna togs åter upp vid

aprilsessionen bl. a. av den belgiske utrikesministern Harmel. Från svensk

sida gjordes inlägg av herr Björk. I rekommendationerna 474, 488 och 498

uppmanades ministerkommittén bl. a. att vidta åtgärder för att främja

europeiska icke-medlemsländers samarbete med Europarådsstaterna. Ireso
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

lution 332 framhölls att Europarådet har ett särskilt ansvar för skapandet

och utnyttjandet av ett allmänt avspänningsklimat.

Europarådets förhållande till Grekland aktualiserades genom militärkuppen

i detta land den 21 april och spelade en uppmärksammad roll i

debatterna i församlingen under april- och septembersessionerna. Från

svensk sida gjordes inlägg av herrar Björk, Gustafson och Alemyr. Ministerkommittén

uppmanades i rekommendation 498 bl. a. att begära av den

grekiska regeringen att denna respekterar de friheter som tillförsäkrats

medborgarna i Europarådets stadga och att upprätta ett parlamentariskt

regeringssystem vilket innefattar de garantier för de mänskliga rättigheterna

som är ett villkor för medlemskap i Europarådet. I resolution 346 uppmanades

bl. a. församlingens presidium att utse en rapportör om situationen i

Grekland med uppgift att rapportera härom för församlingen vid 1968 års

januarisession. I resolution 351 uttalade församlingen sin uppskattning av

att de danska, norska och svenska regeringarna gjort en anmälan mot Grekland

hos den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

I rekommendation 489 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsregeringarna

att på allt sätt främja fredsforskning bl. a. genom att

inrätta nationella fredsforskningsinstitut. Ett i en motion väckt förslag om

inrättande av ett fredsforskningsinstitut i Europarådets regi avvisades. I

stället borde samarbetet mellan befintliga nationella institutioner främjas.

I debatten härom yttrade sig herr Björk.

Vid septembersessionen gjorde den israeliske utrikesministern Abba Eban

uttalanden om den aktuella politiska situationen i Mellersta östern som

svar på frågor från olika församlingsmedlemmar. I sin rekommendation 498,

om Europarådets allmänna politik, uppmanade församlingen ministerkommittén

att manifestera medlemsstaternas önskan om goda förbindelser med

såväl Israel som arabstaterna för att därigenom bidra till en fredlig uppgörelse

i Mellersta Östern.

U-landsfrågor

Församlingen debatterade u-landsfrågor vid samtliga tre sessioner under

året.

Vid januari- och septembersessionerna lämnade herr Wiklund en redogörelse

för de frivilliga organisationernas roll vid biståndsinsatser (International

Voluntary Service). Församlingen antog två resolutioner därom,

340 och 355, samt en rekommendation, 486.

På grundval av en rapport framlagd vid aprilsessionen angående åtgärder

för att lätta u-ländernas skuldbörda antog församlingen rekommendation

490 vari medlemsregeringarna, genom ministerkommittén, uppmanades att

verkställa DAC:s rekommendationer avseende bl. a. förbättrade lånevillkor

för u-länderna. Krediter och bidrag bör utformas så att de svarar mot behoven

och möjligheterna i det mottagande landet. Medlemsregeringarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968 !)

uppmanades dessutom att påskynda förhandlingarna inom OECD och

Världsbanken angående investeringsgarantier och att främja åtgärder som

syftar till att förbättra u-ländernas betalningsbalanser.

Vid septembersessionen hade anordnats en särskild u-landsdebatt till

vilken inbjudits, förutom den israeliske utrikesministern Abba Eban,

UNCTAD :s generalsekreterare Raul Prebisch samt José Mora, generalsekreterare

i det latinamerikanska OAS.

I rekommendation 500 uppmanades ministerkommittén att snarast anordna

en konferens mellan vederbörande fackministrar i industriländerna

för att enas om en gemensam politik inför UNCTAD-mötet i New Delhi 1968.

Ministerkommittén uppmanades vidare, i rekommendation 501, att få till

stånd en europeisk överenskommelse om ekonomisk och social hjälp till

Latinamerika samt att uppmuntra forskningarbete som kan befordra

Latinamerikas export samt utvecklingen av området, socialt och ekonomiskt.

Forskning och teknik

Vid januarisessionen inledde herr Gustafson församlingens debatt om det

europeiska rymdsamarbetet. I rekommendation 477 och 495 (den senare

antagen av ständiga utskottet den 23 juni) uppmanades ministerkommittén

anmoda medlemsregeringarna att främja en samordning av verksamheten

inom ESRO, ELDO och CETS samt att delta i den andra europeiska rymdkonferensen

(juli 1967). I resolutionerna 347, 348 och 349 (texterna antagna

av ständiga utskottet den 23 juni) gavs ytterligare uttryck för den betydelse

församlingen tillmäter de europeiska rymdkonferenserna samt behovet av

ett ambitiöst europeiskt rymdprogram.

Vid maj sessionen förde herr Gustafson församlingens talan i ett tankeutbyte

med två företrädare för den amerikanska kongressen, Wayne Hayes

och William Maillard, angående förhållandet mellan Förenta staterna och

Europa på de ekonomiska, teknologiska och vetenskapliga områdena. I rekommendation

499, antagen vid septembersessionen, uppmanades ministerkommittén

se till att i en utvidgad europeisk marknad hög prioritet ges åt

en europeisk forskningspolitik. Bildandet av multinationella konsortier

borde uppmuntras.

Med anledning av det europeiska atomenergiorganets (ENEA) åttonde

rapport tog församlingen vid januarisessionen i resolution 333 bl. a. upp

frågan om en ansvarighetskonvention på atomenergiområdet.

Juridiska frågor

Vid januarisessionen behandlades de samvetsömma värnpliktigas ställning.

Ministerkommittén anmodades i rekommendation 478 att ge i uppdrag

åt sina experter inom den mänskliga rättighetskommittén att utarbeta en

konvention som tryggar de samvetsömma värnpliktigas rättigheter. I resolu
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

tion 337 antog församlingen vissa principer rörande samvetsömma värnpliktigas

behandling.

Ytterligare en rad juridiska frågor behandlades vid januarisessionen. I

rekommendation 479 uppmanades ministerkommittén att studera möjligheterna

att genom en jämförelse av de yrkesmässiga och tekniska kvalifikationerna

i medlemsländerna påbörja en utveckling mot ökad rörlighet av

arbetskraften och en vidgad etableringsrätt.

I rekommendation 480 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsländerna

att underteckna och ratificera den europeiska konventionen om

obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon. Genom den europeiska juridiska

samarbetskommittén borde vidare en harmonisering av ansvarighetsbestämmelserna

i de olika länderna främjas.

I rekommendation 481 uppmanades ministerkommittén ta initiativ till att

ett system för registrering av testamenten upprättas.

I rekommendation 484 anmodades ministerkommittén ta initiativ till utarbetandet

av en konvention angående internationellt skydd för typsnitt.

I rekommendation 485 uppmanades ministerkommittén anmoda medlemsländerna

att underteckna och ratificera vissa tilläggsprotokoll till den

europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna i den mån så icke

redan skett.

I resolution 338 beslöt församlingen anordna en konferens angående

tryckfrihet med särskild hänsyn tagen till den europeiska konventionen

om de mänskliga rättigheterna.

I direktiv 253 uppmanades juridiska utskottet att studera möjligheterna

att i medlemsstaterna uppnå lika bestämmelser om gifta kvinnors nationalitet,

i överensstämmelse med FN-konventionen härom den 29 januari 1957.

Vid aprilsessionen dominerades de juridiska frågorna av problemet vattenföroreningar.

I rekommendation 493 gav församlingen en rad förslag beträffande lämpliga

åtgärder vid ikraftträdandet av den av Europarådet utarbetade vattenvårdsstadgan.

I direktiv 258 uppmanades vederbörande utskott att utse

parlamentsledamöter att ingå i den kommitté som i varje land skall verka

för genomförandet av vattenvårdsstadgans bestämmelser. Till medlemmar

av den svenska kommittén har senare utsetts bl. a. herr Jacobsson (ordf.)

och fru Sjövall.

Tankfartyget Torrey Canyons förlisning medförde en rad beslut vid aprilsessionen.

I rekommendation 494 uppmanades ministerkommittén att snarast

begära att särskilt IMCO (Intergovernmental Maritime Consultative

Organisation) söker förhindra, dels att en sådan katastrof upprepas, dels

att oljetankfartyg tömmer sina tankar till sjöss. I resolution 345 påfordrades

åtgärder av berörda organisationer i samma riktning.

I rekommendation 492 uppmanades ministerkommittén verka för att

vissa åtgärder vidtas av medlemsländerna ägnade att minska det europeiska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

civilflygets problem. I resolution 344 gav församlingen sitt stöd åt den verksamhet

som i dessa avseenden bedrivs av den europeiska civilflvgskonferensen

(ECAC).

Vid aprilsessionen väcktes från svensk sida (

motion där frågan om obehörig avlyssning togs

des till juridiska utskottet.

av herr Björk m. fl.) en

upp. Motionen remittera
-

Sociala frågor

Vid api ilsessionen förekom en debatt om sysselsättningspolitiken på

grundval av församlingens behandling av OECD:s årsrapport. Herr Wiklund

höll därvid ett anförande som besvarades av OECD:s generalsekreterare

Kristensen. Församlingen antog en resolution, 343, vari OECD-rapporten

utförligt behandlades.

I rekommendation 502, antagen vid septembersessionen, uppmanades

ministerkommittén överväga åtgärder för att underlätta för pensionärer

att ha förvärvsarbete, utan att detta påverkar deras rätt till pension. Herr

Wiklund höll ett anförande i debatten härom.

Kvinnans rättsliga ställning behandlades vid septembersessionen. I rekommendation

504 uppmanades ministerkommittén, dels att omedelbart

vidta åtgärder för att medlemsstaterna skall ratificera och tillämpa existerande

internationella överenskommelser om lika ställning mellan män och

kvinnor, dels att särskilt studera likalönsprincipen, yrkesutbildningen och

de gifta kvinnornas rättsliga ställning. I resolution 356 konstaterade församlingen

att på en rad områden kvinnorna ej ges samma möjligheter som

männen. Medlemmarna uppmanades därför verka för en utjämning i lagstiftnings-

och andra sammanhang.

På initiativ av herrar Wiklund och Björk väcktes vid septembersessionen

en motion angående zigenarbefolkningens ställning i Europa. Den remitterades

till sociala utskottet.

Kulturella frågor

Vid septembersessionen hade arrangerats en särskild ungdoms- och kul

turdebatt vilken inleddes med ett tal om aktuella ungdomsproblem av den

franske ministern för ungdom och sport, Francois Missoffe. I anslutning

därtill beslöt församlingen, i direktiv 265, låta utreda möjligheterna att enas

om en gemensam europeisk ungdomspolitik.

Ministerkommittén uppmanades i rekommendation 497 att begära av

medlemsregeringarna att dessa förstärker samarbetet med varandra på det

kulturella och på undervisningens område. Detta skall uppnås bl. a. genom

samordning av regeringarnas politik inom Europarådet och UNESCO samt

genom översyn av gällande metoder för finansiering av det internationella

samarbetet, i vissa fall innebärande en överflyttning av medel från bilate-ala

aktiviteter till multilateralt samarbete.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

I direktiv 264 uppmanades generalsekreteraren införskaffa uppgifter om

statsanslagen i medlemsländerna till bilateralt och multilateralt kulturellt

samarbete.

I rekommendation 503 uppmanades ministerkommittén vidta en rad åtgärder

för att i större utsträckning möjliggöra turism som utöver rekreation

ger meningsfull kunskap om främmande länder i olika avseenden, s. k.

social turism.

Befolknings- och flyktingfrågor

I uttalande 47, antaget vid aprilsessionen, behandlade församlingen utförligt

av den europeiska befolkningskonferensen gjorda rekommendationer

och välkomnade ministerkommitténs beslut att anordna en andra befolkningskonferens.

Herr Björk gjorde i anslutning därtill några kommentarer

om familjeplanering.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

13

Bilaga

Rekommendationer

Beviljande av konsultativ status åt vissa internationella organisationer

(473)

Europarådets allmänna politik (474)

Svar på Europeiska atomenergiorganets åttonde rapport (475)

Jordbrukspolitiken i Europa (476)

Europeisk rymdpolitik (477)

Samvetsömmas rättigheter (478)

Vissa yrkesgruppers likställighet (479)

Obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon (480)

Registrering av testamenten (481)

Privilegier och immunitet för internationella organisationer och deras

anställda (482)

Den internationella återuppbyggnadsbankens konvention om biläggande

av investeringstvister mellan stat och medborgare i annan stat (483)

Internationellt skydd för typsnitt (484)

Ratificering av protokoll nr 2, 3 och 4 till den europeiska konventionen

om de mänskliga rättigheterna (485)

Beslut fattade vid det andra seminariet angående internationell frivilligtjänst.

— »Icke statliga organisationers roll i afrikansk utveckling»

(486)

Beviljande av konsultativ status åt vissa internationella organisationer

(487)

Europarådets allmänna politik (488)

Fredsforskning (489)

Åtgärder för att lätta u-ländernas skuldbörda (490)

Europeiska ekonomiska problem (491)

Det europeiska civilflygets problem (492)

Församlingens bidrag vid ikraftträdande av vattenchartan (493)

Följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (494)

Om europeisk rymdpolitik (495)

Om rådgivande ställning som givits internationella icke statliga organisationer

(496)

Internationellt kulturellt samarbete i en föränderlig värld (497)

Europarådets allmänna politik (498)

Vetenskapliga och teknologiska aspekter på en utvidgning av de europeiska

gemenskaperna (499)

Förbindelserna mellan Europa och u-länderna inom UNCTAD (500)

Situationen i Latinamerika (501)

Personer som efter uppnådd pensionsålder önskar ha förvärvsarbete

(502)

Social turism (503)

Kvinnans politiska, sociala och medborgerliga ställning i Europa (504)

Med svar på den 15 :e verksamhetsberättelsen från FN:s överkommissariat

för flyktingar (505)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

Resolutioner

Om Europarådets allmänna politik (332)

Med svar på det Europeiska Atomenergiorganets 8:e rapport (333)

Om europeiska ekonomiska problem (334)

Om den Europeiska rymdforskningsorganisationens l:a allmänna rapport

(335)

Med svar på FAO:s 4:e rapport (336)

Om sainvetsömmas rättigheter (337)

Om tryckfrihetslagstiftning (338)

Om framläggande av ändringsförslag under församlingsdebatt (339)

Om det 2:a seminariet angående internationell frivilligtjänst (340)

Med svar på ILO:s 15 :e rapport (341)

Med svar på ICEM:s (Intergovernmental Committee for European Migration)

13:e rapport (342)

Med svar på OECD:s 5:e rapport till Europarådets rådgivande församling

(343)

Om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på flygtransporter (344)

Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (345)

Situationen i Grekland (346)

Om den andra europeiska rymdkonferensen (347)

Med svar på ELDO:s andra rapport till Europarådets rådgivande församling

(348)

Med svar på ESRO:s andra årsrapport till Europarådets rådgivande församling

(349)

Med svar på EFTA:s 7:e årsrapport (350)

Om situationen i Grekland (351)

Med svar på den 13 :e årsrapporten från den europeiska transportministerkonferensen

(352)

Om utvidgning av de europeiska gemenskaperna (353)

Om den allmänna utvecklingen av situationen i Latinamerika (354)

Om sammankallande av ett tredje seminarium angående internationell

frivilligtjänst (355)

Om kvinnans politiska, sociala och medborgerliga ställning i Europa

(356)

Med svar på den 11 :e rapporten från Europarådets särskilda representant

för flyktingar och överbefolkning (357)

Direktiv

Om samvetsömmas rättigheter (252)

Om gifta kvinnors nationalitet (253)

Om obligatorisk trafikförsäkring av motorfordon (254)

Om ratificering av protokollen 2, 3 och 4 till den europeiska konventionen

om de mänskliga rättigheterna (255)

Om Europarådets allmänna politik (256)

Om åtgärder för att lätta u-ländernas skuldbörda (257)

Om församlingens bidrag vid ikraftträdandet av vattenchartan (258)

Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (259)

Om följderna av »Torrey Canyon’s» skeppsbrott (260)

Om Stockholmskonferensen rörande immaterialrätt (261)

Om situationen i Grekland (262)

Om europeiskt vetenskapligt och tekniskt samarbete (263)

s. 15 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 6 år 1968

15

Om internationellt kulturellt samarbete i en föränderlig värld (264)

Om studium av ungdomsproblem i Europa (265)

Uttalanden

Den europeiska befolkningskonferensen (47)

Europarådets budget (48)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:296 Riksdagens skrivelse nr 296—297 år 1968 a1 i texten