Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation jämte i ärendet väckta motioner.

1968-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 7—9

Utrikesutskottets utlåtande nr .7 år 1968

1

Nr 7

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse

med överlämnande av redogörelse från Nordiska

rådets svenska delegation jämte i ärendet väckta motioner.

Genom en den 5 april 1968 dagteCknad skrivelse; nr 78, vilken i vissa

angivna delar hänvisats till utrikesutskottet, har Kungl. Maj :t — under

åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

samma dag — till riksdagen överlämnat redogörelse

för Nordiska rådets sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968.

Till utskottet har vidare hänvisats de likalydande motionerna I: 943 och

II: 1200, väckta i första kammaren av herrar Holmberg och Bengtson samt

i andra kammaren av herrar Ohlin och Skoglund.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts skrivelse har följande avsnitt hänvisats till

utskottet:

Al: Självstyrande områdens representation i Nordiska rådet.

A 2: Organisationen av det nordiska samarbetet; ändringar i Nordiska

rådets stadga och arbetsordning. .,; .: .

E 1: Nordiskt ekonomiskt samarbete. ,;i.

E 6: Forskningsfrågor i vad avser nordisk integration.

E 7: Övriga saker behandlade av ekonomiska, utskottet.

Beträffande avsnitt A 1: Självstyrande områdens representation i Nordiska

rådet framgår av Kungl. Maj:ts skrivelse och av de upplysningar som utskottet

inhämtat att den särskilda kommitté som utreder denna fråga fortsätter

sitt arbete. När kommitténs förslag föreligger kommer Nordiska rådet

och dess juridiska utskott att behandla: det föreliggande regeringsförslaget

i ämnet. En annan kommitté, Nordiska organisationskommittén, genomgår

de hittillsvarande erfarenheterna av Nordiska rådets arbete och av

övriga former för nordiskt samarbete och skall framlägga de eventuella

förslag till ändringar i rådets stadga och arbetsordning vartill en sådan

genomgång kan ge anledning. .

Den fråga, som tilldrog sig det största intresset vid rådets sextonde session,

gällde möjligheterna att i den aktuella marknadssituationen vidga det

nordiska ekonomiska samarbetet (avsnitt E l i Kungl. Maj:ts skrivelse).

I denna fråga antog rådet vid sessionen en rekommendation (nr 21), vilken

sedan blev föremål för ytterligare överläggningar vid de nordiska

statsministrarnas möte i Köpenhamn den 22 och 23 april 1968. I detta

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 1 avd. Nr 7_9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utrikesutskottets utlåtande nr 7 år 1968

möte deltog även utrikes- och handelsministrarna, varjämte diskussioner

ägde rum med Nordiska rådets presidium och dess ekonomiska utskott.

I ett efter detta möte publicerat meddelande heter det bl. a. att statsministrarna

»finner att tiden är mogen för att ta ett nytt steg i det nordiska

ekonomiska samarbetet». Detta samarbete borde enligt meddelandet

utformas på sådant sätt att »man för vart och ett av de fyra länderna uppnår

en rimlig balans mellan fördelar och nackdelar» och att samarbetet liksom

hittills inte skall beröra de fyra ländernas utrikes- och säkerhetspolitik.

Statsministrarna var eniga om att ytterligare utredningar skall

företas och konkreta förslag föreläggas regeringarna före den 1 januari 1969

om ett utvidgat nordiskt samarbete på följande områden:

en nordisk tullunion som ett led i en nordisk handelspolitik;

jordbrukspolitiskt samarbete i Norden;

ett ökat samarbete på fiske-området;

en ökad samordning av den ekonomiska politiken i takt med integrationen

på övriga områden;

ett ökat samarbete på kapitalområdet;

en nordisk finansieringsfond, bl. a. för att underlätta de enskilda ländernas

anpassning till ett utvidgat ekonomiskt samarbete;

ökat lagstiftningssamarbete på näringsrättens område;

ökat samarbete om konkurrensreglerna;

utformning av industri- och energipolitik samt teknisk forsknings- och

utvecklingspolitik;

en ökad samordning av de nordiska ländernas biståndspolitik gentemot

utvecklingsländerna; samt

ett ytterligare utbyggt samarbete på utbildningsområdet.

De inledningsvis nämnda motionerna knyter an till det meddelande som

publicerades efter statsministrarnas möte i Köpenhamn och uttalar att

»det måste hälsas med tillfredsställelse att regeringarnas representanter

enats om att konkreta förslag skall utarbetas till ett vidgat ekonomiskt samarbete

inom en rad centrala områden. Det är angeläget att dessa förslag,

åtminstone i en första utformning, kunde framläggas i så god tid att de

kan diskuteras vid Nordiska rådets session i mars 1969».

Utskottet. Vad avser det i avsnitt A 1 behandlade spörsmålet finner

utskottet för sin del det naturligt att de två självstyrande områdena i

Norden — Färöarna och Åland — får en form av representation i Nordiska

rådet som tillgodoser deras intresse att delta i arbetet inom denna centrala

nordiska samarbetsinstitution och som samtidigt är acceptabel för de

danska och finländska regeringarna.

Utskottet hyser förståelse för att det alltmer vidgade nordiska samarbetet

kan komma att aktualisera frågan om förändrade organisatoriska former

för detta samarbete och avvaktar med intresse de förslag som den i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 7 år 1968

3

avsnitt A 2 nämnda Nordiska organisationskommittén kommer att framlägga.

Beträffande avsnitt E 1 vill utskottet vidare — i likhet med motionerna

I: 943 och II: 1200 — uttala sin tillfredsställelse över att de nordiska regeringarna

enats om att konkreta förslag skall utarbetas om vidgat ekonomiskt

samarbete samt uttrycka en förhoppning om att dessa förslag,

åtminstone i en första utformning, kan framläggas i så god tid att de kan

diskuteras vid Nordiska rådets session i Stockholm i mars 1969. Förutsättningar

härför synes också föreligga om — såsom förutsatts vid statsministrarnas

möte i Köpenhamn — en preliminär rapport omfattande de ovan

nämnda samarbetsområdena avlämnas före den 1 januari 1969.

I övrigt finner utskottet att redogörelsen i de avsnitt som hänskjutits

till dess behandling icke föranleder något uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av förevarande skrivelse, såvitt

nu är i fråga, och motionerna I: 943 och II: 1200 måtte

ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet sålunda anfört.

Stockholm den 9 maj 1968

På utrikesutskottets vägnar:

BIRGER LUNDSTRÖM

Närvarande:

från första kammaren: herrar Lundström (fp), Birger Andersson

(s), Holmberg (h)*, Bengtson (ep), Möller (s) och Palm (s)*;

från andra kammaren: fru Renström-Ingenäs (s), herrar Ohlin (fp),

Skoglund (s)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Bengtsson (s) och

Cassel (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:297 Riksdagens skrivelse nr 296—297 år 1968 a1 i texten