Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

1968-05-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1968:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Nr 8

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående godkännande av konsularkonvention

mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas

Union.

I en den 2 februari 1968 dagteCknad, till utrikesutskottet hänvisad proposition,

nr 28, har Kungl. Maj :t — under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikésdepartementsärenden samma dag — föreslagit

att riksdagen mätte godkänna en den 30 november 1967 undertecknad

konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas

Union.

Efter förhandlingar mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas

Union (nedan kallad Sovjetunionen) i Moskva och Stockholm under år

1967 undertecknades den 80 november 1967 i Moskva en konsularkonvention

mellan de båda länderna. Konventionen skall ratificeras och träder i

kraft 30 dagar efter utväxling av ratifikationsinstrumenten. Den svenska

och den ryska texten till. konventionen jämte två tillhörande signaturprotokoll

är fogade som bilagor till propositionen.

Konventionen innehåller inledningsvis — i Kapitel I — definitioner av

begreppen »konsulat», »konsul» och »konsulatstjänstemän». Kapitel II handlar

om upprättande av konsulat och tillsättning av konsuler och konsulatstjänstemän.

Enligt artikel 2 erfordras den mottagande statens samtycke

för öppnande av konsulat. Genom konventionen upprättas alltså inga konsulat,

vare sig svenska i Sovjetunionen eller sovjetiska i Sverige, utan härför

erfordras särskilt samtycke av den mottagande staten.

Kapitel III reglerar konsulats och .konsulatspersonals privilegier och immunitetsförmåner.

Kapitel IV innehåller bestämmelser om konsulers uppgifter. Dessa är

bl. a. att tillvarata landets och dess medborgares rättigheter och intressen,

att främja utvecklingen av de kommersiella, ekonomiska, kulturella och

vetenskapliga förbindelserna mellan de båda länderna och att i övrigt befordra

de vänskapliga relationerna dem emellan. I en rad artiklar definieras

konsuls rättigheter och skyldigheter beträffande sina landsmän (t. ex.

förande av register, utfärdande av pass och viseringar, upprättande av födelse-

och dödsbevis, förrättande av vigsel, registrering av skilsmässa, utfärdande

av bestyrkanden och legaliseringar, rätt för konsul att sätta sig i förbindelse

med och träffa landsmän samt att ge dem råd och bistånd). Det

må i detta sammanhang nämnas att det tidigare antagits att ett barn till en

sovjetisk medborgare alltid erhållit sovjetiskt medborgarskap. Detta skulle

ha gällt även om föräldrarna (eller en av dem) haft dubbelt medborgarskap

— t. ex. även svenskt —- och varit bosatta utanför Sovjetunionen. Utrikesde
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

5

partementet har emellertid nyligen från det sovjetiska utrikesministeriet

erhållit uppgifter som synes innebära en ändring av dessa bestämmelser.

I en skrivelse från utrikesdepartementet till berörda svenska instanser heter

det härom:

Ur svensk synpunkt synes i beskedet särskilt följande vara av vikt att

uppmärksamma. Ett barn, vars ena förälder är sovjetisk och andre förälder

annat lands medborgare och som födes då båda föräldrarna ha hemvist utom

Sovjetunionen, upptages till sovjetisk medborgare först genom registrering

med båda föräldrarnas medgivande antingen hos sovjetiskt konsulat

eller hos vistelselandets myndigheter, varvid i senare fallet skriftlig eller

muntlig förklaring från båda föräldrarna om val av sovjetiskt medborgarskap

för barnet skall avgivas. Sovjetiska myndigheter godkänner i sistnämnda

fall såsom bevis för medborgarskapsvalet en skriftlig officiell bekräftelse

från vistelselandets myndigheter om avgivande av dylik förklaring.

Följden av det sagda torde bl. a. vara att barn mellan två svenska medborgare,

av vilka den ena tillika är sovjetisk medborgare enligt sovjetisk

lagstiftning, ej automatiskt erhåller sovjetiskt medborgarskap, när båda

föräldrarna vid barnets födelse vistas utom riket. Förvärv av sovjetiskt

medborgarskap sker sålunda först efter visst registreringsförfarande. Därest

sådan registrering ej skett, är ett barn i dylikt äktenskap, vilket givetvis är

svensk medborgare enligt svensk lag, sålunda ej sovjetisk medborgare enligt

sovjetisk lag.1

I fortsättningen behandlas i Kapitel IV frågan om konsuls befattning med

ärenden rörande sjöfart och civila luftfartyg.

Till konventionen hör två protokoll, vilka utgör integrerande delar av

konventionen. Det första protokollet behandlar, i anslutning till artikel 39

i konventionen, frågan om underrättelse till konsul om arrestering eller anhållande

i annan form av medborgare i den sändande staten. Genom det

andra protokollet upphävs den genom ministeriella noter ingångna överenskommelsen

den 2 februari 1927 mellan Sverige och Sovjetunionen om ömsesidiga

rättigheter, privilegier och immuniteter som tillkommer konsuler och

konsulattjänstemän (SÖ 1927:2).

Utskottet, som i ärendet inhämtat muntliga upplysningar, har icke funnit

anledning till erinran mot vad som framförts i propositionen och hemställer
att

riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj :ts proposition

godkänna konsularkonventionen den 30 november 1967

mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas

Union.

Stockholm den 2 maj 1968

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

1 Skrivelse Irån’ chelen för utrikesdepartementets rättsavdelning, utrikesrådet Love Kellberg,

den 4 januari 1967.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 8 år 1968

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s), Holmberg (h)*, Bengtson

(ep), Möller (s) och Axel Andersson (fp)*;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s), Ohlin (fp), Skoglund (s)*,

Allard (s)*, fru Eriksson i Stockholm (s) samt herrar Gustafson i Göteborg

(fp)* och Cassel (h).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1968:298 Nr 298—32Jf Riksdagens skrivelse nr 298—299 år 1968 s. 1 i texten