Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till änkepension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775 av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.

1969-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:11, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till änkepension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775 av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till

änkepension.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775

av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning av möjligheterna att inom ATPsystemet

införa regler som garanterar viss ekonomisk trygghet för en frånskild kvinna

som vid sin f. d. makes frånfälle går miste om det underhåll hon erhållit efter äktenskapets

upplösning”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i

den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen 11:868.

Gällande bestämmelser

Lagen om allmän försäkring innehåller regler som under vissa angivna förutsättningar

tillförsäkrar änka pension såväl inom folkpensioneringen som tilläggspensioneringen.

En av förutsättningarna för rätt till änkepension är att legalt äktenskap

förelåg vid mannens död. I vissa fall jämställs dock inom folkpensioneringen men

ej inom tilläggspensioneringen samboende utan vigsel med äktenskap. Det fordras

därvid att kvinnan antingen varit gift med mannen tidigare eller att hon har eller

har haft barn med honom samt att varken kvinnan eller mannen varit gift med någon

annan under samboendet. Om inte äktenskap och inte heller samboende föreligger

vid mannens död, kan änkepension efter mannen inte utgå. En frånskild kvinna

kan alltså inte få änkepension vare sig inom folkpensioneringen eller tilläggspensioneringen

vid den förre makens död.

Utanför den allmänna försäkringen kan pension till frånskild kvinna utgå i vissa

fall. Enligt lagen om yrkesskadeförsäkring äger frånskild make (hustru eller man)

rätt till livränta om den avlidne var skyldig att utge periodiskt underhåll. För statligt

och kommunalt anställda gäller under vissa förutsättningar rätt för frånskild till

familjepension. Detsamma är förhållandet inom SPP-försäkringen (se närmare härom

SOU 1961:39, s. 92).

1962 års riksdag

Propositionen nr 90 till 1962 års riksdag med förslag till lag om allmän försäkring,

m. m., innehöll förslag om änkepension till frånskilda kvinnor efter den för
Bihang

till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969

utvarande mannen under förutsättning att denne vid tidpunkten för dödsfallet var

skyldig att utge underhållsbidrag till kvinnan. Sammanlagda beloppet av den frånskilda

kvinnans änkepension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen fick

dock inte överstiga underhållsbidraget. Såsom villkor för erhållande av pension skulle

i övrigt gälla vad som stadgades för änka. Departementschefen anförde i propositionen

bl. a. följande:

Innan jag går närmare in på förslaget om änkepensionsrätt för frånskilda kvinnor

vill jag erinra om de grundprinciper, på vilka den allmänna pensioneringen vilar.

När det gäller ålders- och förtidspension är tanken att de utgående förmånerna skall

ersätta ett inkomstbortfall till följd av inträdd arbetsoförmåga, som har sin grund i

åldrande eller invaliditet. På samma sätt är syftet med änke- och barnpension att

ge en ersättning för vad familjen i ekonomiskt hänseende går miste om genom försörjarens

död. Pension skall alltså allmänt sett ersätta bortfallen förvärvsinkomst

enligt vissa grunder, vilka inom ett pensionssystem som det förevarande med nödvändighet

måste bygga på generella bedömningar av pensionsbehovet. På en sådan

generell bedömning vilar exempelvis regeln att änkepension upphör, om kvinnan ingår

äktenskap.

Tillämpar man dessa grundsatser på spörsmålet om pensionsrätt för frånskilda

kvinnor blir resultatet, att pensionsrätt inte bör föreligga i andra fall än då kvinnans

försörjningsläge försämras vid den förutvarande mannens död. Det naturliga

är därvid att knyta pensionsrätten till förhandenvaron av underhållsbidrag. Pensionen

kommer då att ersätta det underhållsbidrag som faller bort genom mannens

död. Obestridligen kommer med denna lösning en del frånskilda kvinnor att sakna

pensionsrätt, ehuru det av sociala skäl kunde vara motiverat att de erhöll någon

form av ekonomiskt stöd. Emellertid kan jag inte finna det riktigt att söka lösa

detta problem inom ramen för änkepensioneringen. Frågan om de ensamstående

kvinnornas och särskilt de ensamma mödrarnas problem i allmänhet bör tas upp

från andra utgångspunkter. Jag vill i detta sammanhang inte underlåta att påpeka,

att det i många fall skulle te sig egendomligt att utge änkepension till en frånskild

kvinna mot vilken mannen inte har någon underhållsskyldighet. Det finns enligt

min mening inga skäl att exempelvis en frånskild kvinna i full förvärvsverksamhet

helt plötsligt, kanske lång tid efter det att äktenskapet upplösts, skulle bli berättigad

till änkepension efter en man, vars död till ingen del påverkar hennes egna försörjningsmöjligheter.

Ett problem av särskilt slag beröres av dem som företräder den meningen att änkepensionsrätt

har karaktären av en tillgång, som kvinnan tjänar in under äktenskapet

och som därför bör förbehållas henne även efter äktenskapets upplösning. Ett konsekvent

genomförande av den antydda tankegången förutsätter, att kvinnan i någon

form får del av mannens egenpension. Detta är emellertid ett spörsmål av helt annan

art, som jag inte är beredd att gå in på i detta sammanhang. Jag vill framhålla, att

en kvinna som före eller under äktenskapet har haft eget förvärvsarbete givetvis

har förvärvat en självständig rätt till tilläggspension. På motsvarande sätt har hon

i regel möjlighet att efter äktenskapets upplösning tjäna in sådan pension. Tilläggspensioneringens

regel att endast 30 års pensionsgrundande inkomst erfordras för

rätt till full pension är ägnad att särskilt gynna sådana kategorier som under en del

av sin aktiva tid måste hålla sig borta från förvärvsarbete.

Resonemanget att änkepensionsrätt till frånskilda kvinnor skall bedömas såsom

en under äktenskapet intjänad förmån leder, som förut påpekats, till att flera änkepensionsberättigade

efter en försäkrad skulle få dela på en enda tillgänglig änke
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969

pension. Dessa pensionstagare skulle alltså få lägre pension än änkan efter den som

inte efterlämnar mer än en änkepensionsberättigad. Detta skulle innebära en försämring

jämfört med vad nu gäller för den kvinna, som är gift med den försäkrade

vid dennes död.

Andra lagutskottet fann i sitt utlåtande 1962:27 att vissa invändningar kunde riktas

mot det i propositionen framlagda förslaget. Gällande familjerättsliga regler

ledde till att underhållsbidraget till frånskilda kvinnor utgick i förhållandevis få

fall och ofta med blygsamma belopp. Genom anknytningen till underhållsbidraget

fick därför propositionsförslaget en tämligen ringa effekt. Enligt utskottets mening

kunde propositionens förslag inte i befintligt skick läggas till grund för lagstiftning.

I stället borde frågan om änkepension till frånskild kvinna göras till föremål för en

förutsättningslös utredning. Samtidigt borde också frågan om införande av änklingspensioner

utredas. Riksdagen följde utskottet och avslog propositionen i vad den

gällde änkepension till frånskilda kvinnor och anhöll om en förutsättningslös utredning

av nämnda båda frågor.

Den av riksdagen begärda utredningen har år 1963 uppdragits åt pensionsförsäkringskommittén.

I direktiven för kommittén uttalas bl. a. följande:

En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån de allmänna

principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner vilar. Det bör

vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om frånskilda kvinnors rätt till

änkepension skall låta sig infoga i den ram som det allmänna pensionssystemet för

närvarande ger. Man bör slå vakt om pensionssystemets enhetlighet och således undvika

att införa skillnader mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna

för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om

familjestöd i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen beaktas.

Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett större familjepolitiskt

sammanhang.

Kommittén, som avlämnat två betänkanden, har för avsikt att i ett följande betänkande

behandla frågor som bl. a. rör familjepensioneringen.

Utskottet

En frånskild kvinna har — bortsett från det fall då hon sammanbor med sin förutvarande

man — inte rätt till änkepension inom den allmänna pensioneringen. Förevarande

motioner syftar till att frånskilda kvinnor som går miste om underhållsbidrag

från mannen vid dennes död skall tillförsäkras en ekonomisk trygghet inom

ATP-systemet

I samband med pensionsreformerna i slutet av 1950-talet och början av 1960- talet var frågan om änkepension till frånskild kvinna, vars förutvarande make avlidit,

föremål för åtskilliga överväganden. År 1962 lade Kungl. Maj:t fram förslag

om sådan pension. Rätten till pension gjordes i förslaget beroende av att den förut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969

varande mannen varit skyldig att utge underhållsbidrag till hustrun. Pensionen skulle

inte heller kunna utgå med högre belopp eller för längre tid än som svarade mot

underhållsskyldigheten. Förslaget möttes av kritik från olika håll. Riksdagen framhöll

vid sin behandling att gällande familjerättsliga regler ledde till att underhållsbidrag

till frånskilda kvinnor utgick i förhållandevis få fall och ofta med relativt

blygsamma belopp. Riksdagen befarade att förslaget skulle få en tämligen ringa

effekt, och ansåg att det inte i befintligt skick kunde läggas till grund för lagstiftning.

I stället hemställde riksdagen att frågan gjordes till föremål för en ny förutsättningslös

utredning.

Den av riksdagen begärda utredningen har anförtrotts åt pensionsförsäkringskommittén.

Kommittén kommer att behandla frågan om änkepension till frånskild

kvinna i samband med en rad andra frågor på familjepensioneringens område. Med

hänsyn härtill anser utskottet att något initiativ från riksdagens sida i anledning av

motionerna inte är erforderligt. Utskottet får därför hemställa,

att motionerna 1:775 och 11:868 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars

Larsson (s), Eric Carlsson (ep)*, Högström (s)*, fru Grethe Lundblad (s)*, herrar

Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep), fröken

Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen

(s), fru Frsenkel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.