Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till änkepension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775 av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.
1969-02-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1969:11, Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till änkepension. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775 av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969
1
Nr 11
Utlåtande i anledning av motioner om rätt för frånskild kvinna till
änkepension.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:775
av fru Olsson, Elvy, och 11:868 av herr Börjesson i Falköping m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning av möjligheterna att inom ATPsystemet
införa regler som garanterar viss ekonomisk trygghet för en frånskild kvinna
som vid sin f. d. makes frånfälle går miste om det underhåll hon erhållit efter äktenskapets
upplösning”.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet, i
den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen 11:868.
Gällande bestämmelser
Lagen om allmän försäkring innehåller regler som under vissa angivna förutsättningar
tillförsäkrar änka pension såväl inom folkpensioneringen som tilläggspensioneringen.
En av förutsättningarna för rätt till änkepension är att legalt äktenskap
förelåg vid mannens död. I vissa fall jämställs dock inom folkpensioneringen men
ej inom tilläggspensioneringen samboende utan vigsel med äktenskap. Det fordras
därvid att kvinnan antingen varit gift med mannen tidigare eller att hon har eller
har haft barn med honom samt att varken kvinnan eller mannen varit gift med någon
annan under samboendet. Om inte äktenskap och inte heller samboende föreligger
vid mannens död, kan änkepension efter mannen inte utgå. En frånskild kvinna
kan alltså inte få änkepension vare sig inom folkpensioneringen eller tilläggspensioneringen
vid den förre makens död.
Utanför den allmänna försäkringen kan pension till frånskild kvinna utgå i vissa
fall. Enligt lagen om yrkesskadeförsäkring äger frånskild make (hustru eller man)
rätt till livränta om den avlidne var skyldig att utge periodiskt underhåll. För statligt
och kommunalt anställda gäller under vissa förutsättningar rätt för frånskild till
familjepension. Detsamma är förhållandet inom SPP-försäkringen (se närmare härom
SOU 1961:39, s. 92).
1962 års riksdag
Propositionen nr 90 till 1962 års riksdag med förslag till lag om allmän försäkring,
m. m., innehöll förslag om änkepension till frånskilda kvinnor efter den för
Bihang
till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 11
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969
utvarande mannen under förutsättning att denne vid tidpunkten för dödsfallet var
skyldig att utge underhållsbidrag till kvinnan. Sammanlagda beloppet av den frånskilda
kvinnans änkepension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen fick
dock inte överstiga underhållsbidraget. Såsom villkor för erhållande av pension skulle
i övrigt gälla vad som stadgades för änka. Departementschefen anförde i propositionen
bl. a. följande:
Innan jag går närmare in på förslaget om änkepensionsrätt för frånskilda kvinnor
vill jag erinra om de grundprinciper, på vilka den allmänna pensioneringen vilar.
När det gäller ålders- och förtidspension är tanken att de utgående förmånerna skall
ersätta ett inkomstbortfall till följd av inträdd arbetsoförmåga, som har sin grund i
åldrande eller invaliditet. På samma sätt är syftet med änke- och barnpension att
ge en ersättning för vad familjen i ekonomiskt hänseende går miste om genom försörjarens
död. Pension skall alltså allmänt sett ersätta bortfallen förvärvsinkomst
enligt vissa grunder, vilka inom ett pensionssystem som det förevarande med nödvändighet
måste bygga på generella bedömningar av pensionsbehovet. På en sådan
generell bedömning vilar exempelvis regeln att änkepension upphör, om kvinnan ingår
äktenskap.
Tillämpar man dessa grundsatser på spörsmålet om pensionsrätt för frånskilda
kvinnor blir resultatet, att pensionsrätt inte bör föreligga i andra fall än då kvinnans
försörjningsläge försämras vid den förutvarande mannens död. Det naturliga
är därvid att knyta pensionsrätten till förhandenvaron av underhållsbidrag. Pensionen
kommer då att ersätta det underhållsbidrag som faller bort genom mannens
död. Obestridligen kommer med denna lösning en del frånskilda kvinnor att sakna
pensionsrätt, ehuru det av sociala skäl kunde vara motiverat att de erhöll någon
form av ekonomiskt stöd. Emellertid kan jag inte finna det riktigt att söka lösa
detta problem inom ramen för änkepensioneringen. Frågan om de ensamstående
kvinnornas och särskilt de ensamma mödrarnas problem i allmänhet bör tas upp
från andra utgångspunkter. Jag vill i detta sammanhang inte underlåta att påpeka,
att det i många fall skulle te sig egendomligt att utge änkepension till en frånskild
kvinna mot vilken mannen inte har någon underhållsskyldighet. Det finns enligt
min mening inga skäl att exempelvis en frånskild kvinna i full förvärvsverksamhet
helt plötsligt, kanske lång tid efter det att äktenskapet upplösts, skulle bli berättigad
till änkepension efter en man, vars död till ingen del påverkar hennes egna försörjningsmöjligheter.
Ett problem av särskilt slag beröres av dem som företräder den meningen att änkepensionsrätt
har karaktären av en tillgång, som kvinnan tjänar in under äktenskapet
och som därför bör förbehållas henne även efter äktenskapets upplösning. Ett konsekvent
genomförande av den antydda tankegången förutsätter, att kvinnan i någon
form får del av mannens egenpension. Detta är emellertid ett spörsmål av helt annan
art, som jag inte är beredd att gå in på i detta sammanhang. Jag vill framhålla, att
en kvinna som före eller under äktenskapet har haft eget förvärvsarbete givetvis
har förvärvat en självständig rätt till tilläggspension. På motsvarande sätt har hon
i regel möjlighet att efter äktenskapets upplösning tjäna in sådan pension. Tilläggspensioneringens
regel att endast 30 års pensionsgrundande inkomst erfordras för
rätt till full pension är ägnad att särskilt gynna sådana kategorier som under en del
av sin aktiva tid måste hålla sig borta från förvärvsarbete.
Resonemanget att änkepensionsrätt till frånskilda kvinnor skall bedömas såsom
en under äktenskapet intjänad förmån leder, som förut påpekats, till att flera änkepensionsberättigade
efter en försäkrad skulle få dela på en enda tillgänglig änke
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969
pension. Dessa pensionstagare skulle alltså få lägre pension än änkan efter den som
inte efterlämnar mer än en änkepensionsberättigad. Detta skulle innebära en försämring
jämfört med vad nu gäller för den kvinna, som är gift med den försäkrade
vid dennes död.
Andra lagutskottet fann i sitt utlåtande 1962:27 att vissa invändningar kunde riktas
mot det i propositionen framlagda förslaget. Gällande familjerättsliga regler
ledde till att underhållsbidraget till frånskilda kvinnor utgick i förhållandevis få
fall och ofta med blygsamma belopp. Genom anknytningen till underhållsbidraget
fick därför propositionsförslaget en tämligen ringa effekt. Enligt utskottets mening
kunde propositionens förslag inte i befintligt skick läggas till grund för lagstiftning.
I stället borde frågan om änkepension till frånskild kvinna göras till föremål för en
förutsättningslös utredning. Samtidigt borde också frågan om införande av änklingspensioner
utredas. Riksdagen följde utskottet och avslog propositionen i vad den
gällde änkepension till frånskilda kvinnor och anhöll om en förutsättningslös utredning
av nämnda båda frågor.
Den av riksdagen begärda utredningen har år 1963 uppdragits åt pensionsförsäkringskommittén.
I direktiven för kommittén uttalas bl. a. följande:
En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån de allmänna
principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner vilar. Det bör
vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om frånskilda kvinnors rätt till
änkepension skall låta sig infoga i den ram som det allmänna pensionssystemet för
närvarande ger. Man bör slå vakt om pensionssystemets enhetlighet och således undvika
att införa skillnader mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna
för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om
familjestöd i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen beaktas.
Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett större familjepolitiskt
sammanhang.
Kommittén, som avlämnat två betänkanden, har för avsikt att i ett följande betänkande
behandla frågor som bl. a. rör familjepensioneringen.
Utskottet
En frånskild kvinna har — bortsett från det fall då hon sammanbor med sin förutvarande
man — inte rätt till änkepension inom den allmänna pensioneringen. Förevarande
motioner syftar till att frånskilda kvinnor som går miste om underhållsbidrag
från mannen vid dennes död skall tillförsäkras en ekonomisk trygghet inom
ATP-systemet
I samband med pensionsreformerna i slutet av 1950-talet och början av 1960- talet var frågan om änkepension till frånskild kvinna, vars förutvarande make avlidit,
föremål för åtskilliga överväganden. År 1962 lade Kungl. Maj:t fram förslag
om sådan pension. Rätten till pension gjordes i förslaget beroende av att den förut
-
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1969
varande mannen varit skyldig att utge underhållsbidrag till hustrun. Pensionen skulle
inte heller kunna utgå med högre belopp eller för längre tid än som svarade mot
underhållsskyldigheten. Förslaget möttes av kritik från olika håll. Riksdagen framhöll
vid sin behandling att gällande familjerättsliga regler ledde till att underhållsbidrag
till frånskilda kvinnor utgick i förhållandevis få fall och ofta med relativt
blygsamma belopp. Riksdagen befarade att förslaget skulle få en tämligen ringa
effekt, och ansåg att det inte i befintligt skick kunde läggas till grund för lagstiftning.
I stället hemställde riksdagen att frågan gjordes till föremål för en ny förutsättningslös
utredning.
Den av riksdagen begärda utredningen har anförtrotts åt pensionsförsäkringskommittén.
Kommittén kommer att behandla frågan om änkepension till frånskild
kvinna i samband med en rad andra frågor på familjepensioneringens område. Med
hänsyn härtill anser utskottet att något initiativ från riksdagens sida i anledning av
motionerna inte är erforderligt. Utskottet får därför hemställa,
att motionerna 1:775 och 11:868 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars
Larsson (s), Eric Carlsson (ep)*, Högström (s)*, fru Grethe Lundblad (s)*, herrar
Axelson (fp) och Blomquist (m);
från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep), fröken
Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen
(s), fru Frsenkel (fp) och fru Håvik (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.