Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
1969-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1969:12, Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
1
Nr 12
Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av de värnpliktigas
sociala förmåner.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
I: 789 av herr Werner samt II: 453 av fru Marklund in. fl.
1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungi. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av de värnpliktigas
ekonomiska och sociala förmåner, att familjepenningen höjes till 15 kronor
för hustru och 10 kronor till annan familjemedlem, exempelvis barn; samt
att bostadsbidraget fastställes att i princip täcka hela hyresbeloppet för den
inkallades familj därest den inkallade före militärtjänstgöringen var huvudsaklig
familjeförsörjare».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:453.
Gällande bestämmelser
Gällande bestämmelser om familjebidrag finns i familjebidragsförordningen
och familjebidragskungörelsen, båda av den 29 mars 1946. Familjebidrag
utgår under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt
under vapenfri tjänst. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen utgår i princip
efter behovsprövning. De är med undantag för näringsbidragen undantagna
från beskattning.
Familjepenning utgår för hustru och barn men kan också utgå för föräldrar
och husföreståndarinna samt undantagsvis för annan anhörig. I familjebidragsförordningen
bestäms familjepenningens maximibelopp för olika kategorier
familjemedlemmar. Maximibeloppen har höjts vid olika tillfällen i
ungefärlig proportion till stegringen av livsmedelskostnaderna och i viss
mån levnadsstandarden. På senare tid har höjningar beslutats vid 1960, 1963
och 1967 års riksdagar. Fr. o. m. den 1 juli 1967 utgör familjepenningens
maximibelopp 12 kronor per dag för hustru och frånskild hustru samt —
om den värnpliktige inte sammanlever med hustru — för annan familjemedlem
som förestår hemmet för värnpliktig med hemmavarande familjemedlem
under 16 år. För annan familjemedlem utgör familjepenningens
maximibelopp 6 kronor per dag.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 12
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
Om den värnpliktige sammanbor med familjemedlem utgår bostadsbidrag.
För annan värnpliktig får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den
värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståendet skulle
medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller han skulle sakna
tillgång till lämplig bostad vid utryckningen och detta förhållande skulle
medföra avsevärda svårigheter för honom. Bostadsbidragets maximibelopp
skall i princip motsvara den faktiska bostadskostnaden inberäknat kostnaden
för uppvärmning.
Vid bestämmandet av familjepenning och bostadsbidrag utgår man från
vad som maximalt kan tilldelas den värnpliktige och reducerar delta belopp
på visst sätt med hänsyn till den värnpliktiges och familjemedlemmarnas
inkomster. Då det gäller familjepenning och bostadsbidrag för hustru, med
vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn under
16 år, som står under hans vårdnad, tillämpas s. k. normerad behovsprövning.
Bestämmelser härom finns i 1-1 § familjebidragskungörelsen. De innebär
i huvudsak följande. Den inkomst från civil anställning, som den tjänstgöringsskyldige
får behålla under tjänstgöringen, skall dras av från familjebidraget
i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten.
Har hustrun arbetsinkomst är en fjärdedel av inkomsten, dock minst 500
kronor per månad, avdragsfritt belopp, medan överskjutande del med hälften
dras av från familjebidraget. Har den tjänstgöringsskyldige eller familjemedlem,
för vilken bidrag kan utgå, inkomst av kapital, skall hänsyn inte
tas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger 300 kronor
för månad; överskjutande del dras av med hela sitt belopp. Minderårigt barns
inkomst liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidragets
storlek enligt anvisningar som försvarets civilförvaltning utfärdar. — Vid
bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag i övriga tall skall s. k.
fri behovs prövning tillämpas. Vid denna prövning kan reglerna lör den normerade
behovsprövningen tjäna till ledning. Familjemedlemmarnas inkomster
skall dock inte inverka enligt samma matematiska regler utan mer efter
vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får anses
skäligt. Den fria behovsprövningen får enligt anvisningar som utgivits av
försvarets civilförvaltning inte leda till ett bättre bidragsresultat än om normerad
behovsprövning tillämpats.
1968 års riksdag
Vid 1968 års riksdag framställdes i motionen 11:607 samma yrkanden
som nu behandlas.
Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt utlåtande nr 33 med följande
motivering:
Utskottet vill till en början framhålla, att avsikten med familjebidraget
inte är att kompensera för det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel
får vidkännas i samband med militärtjänstgöring. Målsättningen är i stället
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
3
att garantera skäligt uppehälle åt anhörig, som för sin försörjning är beroende
av den värnpliktige. Denna begränsning i målsättningen har föranlett
reglerna om maximibidrag och behovsprövning i familjebidragsförfattningarna.
Utformningen av dessa bestämmelser överensstämmer enligt utskottets
uppfattning i allt väsentligt med de syften reglerna är avsedda att
tjäna. Utskottet vill emellertid betona vikten av att bestämmelserna fortlöpande
blir föremål för översyn under beaktande av främst förändringar i
levnadskostnaderna.
Familjepenningens maximibelopp har vid olika tillfällen höjts under åberopande
av livsmedelskostnadernas stegring och den förbättrade levnadsstandarden.
Den senaste höjningen, som innebar en uppräkning av de år
1963 bestämda maximibeloppen med cirka 30 procent, skedde genom beslut
av fjolårets riksdag och trädde i kraft den 1 juli 1967. Med hänsyn till att
familjepenningsförmånen sålunda nyligen förbättrats och då det tillgängliga
ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande förbättringar för
närvarande torde vara litet finner utskottet ej skäl biträda yrkandet om att
maximibeloppen nu skall höjas.
Utskottet kan inte heller biträda motionärernas yrkande rörande bostadsbidraget.
En generell regel av innehåll att bostadsbidraget alltid skall täcka
hela hyresbeloppet för den inkallades familjebostad är inte förenligt med
principerna i familjebidragssystemet.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet
l syfte att trygga försörjningen för den värnpliktiges familj lämnas familjebidrag
under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt under
vapenfri tjänst. Familjebidrag utgår bl. a. i form av familjepenning och
bostadsbidrag. Familjepenning kan maximalt uppgå till 12 kronor per dag
för hustru och därmed i författningarna jämställd person samt 6 kronor
per dag för annan familjemedlem. Bostadsbidraget är maximerat till ett
belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden inberäknat kostnaden
för uppvärmning. Förmånerna reduceras efter särskilda behovsprövningsregler
med hänsyn till den värnpliktiges och hans familjemedlemmars inkomster
under den tid värnpliktstjänstgöringen pågår. Bl. a. skall hälften
av hustruns inkomst — till den del den överstiger en fjärdedel av inkomsten,
dock minst 500 kronor —dras av på familjebidraget.
I förevarande motioner yrkas att familjepenningen skall räknas upp till
15 kronor för hustru och 10 kronor för annan familjemedlem samt att
bostadsbidrag i princip skall täcka hela hyresbeloppet för familjebostad.
I fråga om bostadsbidraget kritiserar motionärerna framför allt att bidraget
enligt nuvarande regler reduceras även i sådana fall där hustrun bär eu
förhållandevis låg inkomst.
Motionsyrkanden av samma slag som de nu behandlade avslogs av riksdagen
föregående år. Riksdagen framhöll att avsikten med familjebidraget
inte var att kompensera det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969
fick vidkännas i samband med militärtjänstgöring. Bidraget skulle i stället
garantera skäligt uppehälle åt anhörig som för sin försörjning var beroende
av den värnpliktige. En generell regel att bostadsbidrag alltid skulle täcka
hela hyresbeloppet för den inkallades familjebostad var enligt riksdagen
inte förenlig med denna målsättning. Riksdagen underströk å andra sidan
vikten av att familjebidragen anpassades efter förändringar i levnadskostnaderna.
Eftersom en sådan anpassning skett så sent som den 1 juli 1967 och
då det tillgängliga ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande
förbättringar var litet, fann riksdagen inte skäl biträda yrkandet om att
familjepenningens belopp skulle höjas.
Efter riksdagens behandling föregående år har inte förekommit något som
ger anledning till ett ändrat ställningstagande beträffande principerna för
familjebidragssystemet. Inte heller har det efter den senast genomförda förbättringen
av familjebidragsförmånerna skett en sådan ökning av levnadskostnaderna,
som enligt hittillsvarande praxis har ansetts motivera eu uppräkning
av förmånerna. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill bifall till
motionerna och får således hemställa,
att motionerna 1:789 och 11:453 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 mars 1969
På andra lagutskottets vägnar:
RUTH HAMR1N-THORELL
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson
(s), Dahlberg (s), Ivar Andersson (s), Axelson (fp) och Blomquist (m);
från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (in),
fröken Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen (s), fru Nilsson
(ep), fru Håvik (s) och herr Romanus (fp).
Svenska Reproduktions AB 1969
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.