Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

1969-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:12, Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

1

Nr 12

Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av de värnpliktigas

sociala förmåner.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 789 av herr Werner samt II: 453 av fru Marklund in. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungi. Maj:t måtte anhålla om sådan ändring av de värnpliktigas

ekonomiska och sociala förmåner, att familjepenningen höjes till 15 kronor

för hustru och 10 kronor till annan familjemedlem, exempelvis barn; samt

att bostadsbidraget fastställes att i princip täcka hela hyresbeloppet för den

inkallades familj därest den inkallade före militärtjänstgöringen var huvudsaklig

familjeförsörjare».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:453.

Gällande bestämmelser

Gällande bestämmelser om familjebidrag finns i familjebidragsförordningen

och familjebidragskungörelsen, båda av den 29 mars 1946. Familjebidrag

utgår under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt

under vapenfri tjänst. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidragen utgår i princip

efter behovsprövning. De är med undantag för näringsbidragen undantagna

från beskattning.

Familjepenning utgår för hustru och barn men kan också utgå för föräldrar

och husföreståndarinna samt undantagsvis för annan anhörig. I familjebidragsförordningen

bestäms familjepenningens maximibelopp för olika kategorier

familjemedlemmar. Maximibeloppen har höjts vid olika tillfällen i

ungefärlig proportion till stegringen av livsmedelskostnaderna och i viss

mån levnadsstandarden. På senare tid har höjningar beslutats vid 1960, 1963

och 1967 års riksdagar. Fr. o. m. den 1 juli 1967 utgör familjepenningens

maximibelopp 12 kronor per dag för hustru och frånskild hustru samt —

om den värnpliktige inte sammanlever med hustru — för annan familjemedlem

som förestår hemmet för värnpliktig med hemmavarande familjemedlem

under 16 år. För annan familjemedlem utgör familjepenningens

maximibelopp 6 kronor per dag.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

Om den värnpliktige sammanbor med familjemedlem utgår bostadsbidrag.

För annan värnpliktig får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den

värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståendet skulle

medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller han skulle sakna

tillgång till lämplig bostad vid utryckningen och detta förhållande skulle

medföra avsevärda svårigheter för honom. Bostadsbidragets maximibelopp

skall i princip motsvara den faktiska bostadskostnaden inberäknat kostnaden

för uppvärmning.

Vid bestämmandet av familjepenning och bostadsbidrag utgår man från

vad som maximalt kan tilldelas den värnpliktige och reducerar delta belopp

på visst sätt med hänsyn till den värnpliktiges och familjemedlemmarnas

inkomster. Då det gäller familjepenning och bostadsbidrag för hustru, med

vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adoptivbarn under

16 år, som står under hans vårdnad, tillämpas s. k. normerad behovsprövning.

Bestämmelser härom finns i 1-1 § familjebidragskungörelsen. De innebär

i huvudsak följande. Den inkomst från civil anställning, som den tjänstgöringsskyldige

får behålla under tjänstgöringen, skall dras av från familjebidraget

i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten.

Har hustrun arbetsinkomst är en fjärdedel av inkomsten, dock minst 500

kronor per månad, avdragsfritt belopp, medan överskjutande del med hälften

dras av från familjebidraget. Har den tjänstgöringsskyldige eller familjemedlem,

för vilken bidrag kan utgå, inkomst av kapital, skall hänsyn inte

tas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger 300 kronor

för månad; överskjutande del dras av med hela sitt belopp. Minderårigt barns

inkomst liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidragets

storlek enligt anvisningar som försvarets civilförvaltning utfärdar. — Vid

bestämmande av familjepenning och bostadsbidrag i övriga tall skall s. k.

fri behovs prövning tillämpas. Vid denna prövning kan reglerna lör den normerade

behovsprövningen tjäna till ledning. Familjemedlemmarnas inkomster

skall dock inte inverka enligt samma matematiska regler utan mer efter

vad som med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får anses

skäligt. Den fria behovsprövningen får enligt anvisningar som utgivits av

försvarets civilförvaltning inte leda till ett bättre bidragsresultat än om normerad

behovsprövning tillämpats.

1968 års riksdag

Vid 1968 års riksdag framställdes i motionen 11:607 samma yrkanden

som nu behandlas.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt utlåtande nr 33 med följande

motivering:

Utskottet vill till en början framhålla, att avsikten med familjebidraget

inte är att kompensera för det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel

får vidkännas i samband med militärtjänstgöring. Målsättningen är i stället

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

3

att garantera skäligt uppehälle åt anhörig, som för sin försörjning är beroende

av den värnpliktige. Denna begränsning i målsättningen har föranlett

reglerna om maximibidrag och behovsprövning i familjebidragsförfattningarna.

Utformningen av dessa bestämmelser överensstämmer enligt utskottets

uppfattning i allt väsentligt med de syften reglerna är avsedda att

tjäna. Utskottet vill emellertid betona vikten av att bestämmelserna fortlöpande

blir föremål för översyn under beaktande av främst förändringar i

levnadskostnaderna.

Familjepenningens maximibelopp har vid olika tillfällen höjts under åberopande

av livsmedelskostnadernas stegring och den förbättrade levnadsstandarden.

Den senaste höjningen, som innebar en uppräkning av de år

1963 bestämda maximibeloppen med cirka 30 procent, skedde genom beslut

av fjolårets riksdag och trädde i kraft den 1 juli 1967. Med hänsyn till att

familjepenningsförmånen sålunda nyligen förbättrats och då det tillgängliga

ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande förbättringar för

närvarande torde vara litet finner utskottet ej skäl biträda yrkandet om att

maximibeloppen nu skall höjas.

Utskottet kan inte heller biträda motionärernas yrkande rörande bostadsbidraget.

En generell regel av innehåll att bostadsbidraget alltid skall täcka

hela hyresbeloppet för den inkallades familjebostad är inte förenligt med

principerna i familjebidragssystemet.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utskottet

l syfte att trygga försörjningen för den värnpliktiges familj lämnas familjebidrag

under tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt under

vapenfri tjänst. Familjebidrag utgår bl. a. i form av familjepenning och

bostadsbidrag. Familjepenning kan maximalt uppgå till 12 kronor per dag

för hustru och därmed i författningarna jämställd person samt 6 kronor

per dag för annan familjemedlem. Bostadsbidraget är maximerat till ett

belopp som motsvarar den faktiska bostadskostnaden inberäknat kostnaden

för uppvärmning. Förmånerna reduceras efter särskilda behovsprövningsregler

med hänsyn till den värnpliktiges och hans familjemedlemmars inkomster

under den tid värnpliktstjänstgöringen pågår. Bl. a. skall hälften

av hustruns inkomst — till den del den överstiger en fjärdedel av inkomsten,

dock minst 500 kronor —dras av på familjebidraget.

I förevarande motioner yrkas att familjepenningen skall räknas upp till

15 kronor för hustru och 10 kronor för annan familjemedlem samt att

bostadsbidrag i princip skall täcka hela hyresbeloppet för familjebostad.

I fråga om bostadsbidraget kritiserar motionärerna framför allt att bidraget

enligt nuvarande regler reduceras även i sådana fall där hustrun bär eu

förhållandevis låg inkomst.

Motionsyrkanden av samma slag som de nu behandlade avslogs av riksdagen

föregående år. Riksdagen framhöll att avsikten med familjebidraget

inte var att kompensera det inkomstbortfall som den värnpliktige i regel

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1969

fick vidkännas i samband med militärtjänstgöring. Bidraget skulle i stället

garantera skäligt uppehälle åt anhörig som för sin försörjning var beroende

av den värnpliktige. En generell regel att bostadsbidrag alltid skulle täcka

hela hyresbeloppet för den inkallades familjebostad var enligt riksdagen

inte förenlig med denna målsättning. Riksdagen underströk å andra sidan

vikten av att familjebidragen anpassades efter förändringar i levnadskostnaderna.

Eftersom en sådan anpassning skett så sent som den 1 juli 1967 och

då det tillgängliga ekonomiska utrymmet för ytterligare kostnadskrävande

förbättringar var litet, fann riksdagen inte skäl biträda yrkandet om att

familjepenningens belopp skulle höjas.

Efter riksdagens behandling föregående år har inte förekommit något som

ger anledning till ett ändrat ställningstagande beträffande principerna för

familjebidragssystemet. Inte heller har det efter den senast genomförda förbättringen

av familjebidragsförmånerna skett en sådan ökning av levnadskostnaderna,

som enligt hittillsvarande praxis har ansetts motivera eu uppräkning

av förmånerna. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill bifall till

motionerna och får således hemställa,

att motionerna 1:789 och 11:453 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMR1N-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson

(s), Dahlberg (s), Ivar Andersson (s), Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (in),

fröken Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen (s), fru Nilsson

(ep), fru Håvik (s) och herr Romanus (fp).

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.