Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om ekonomiskt stöd i samband med adoption m. m. Andra lagutskottet har behandlat följande fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:392 av herr Tistad och 11:392 av fru Nettelbrandt m. fl.

1969-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:13, Utlåtande i anledning av motioner om ekonomiskt stöd i samband med adoption m. m. Andra lagutskottet har behandlat följande fyra till lagutskott hänvisade motioner. 1) De likalydande motionerna 1:392 av herr Tistad och 11:392 av fru Nettelbrandt m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om ekonomiskt stöd i samband med

adoption m. m.

Andra lagutskottet har behandlat följande fyra till lagutskott hänvisade motioner.

1) De likalydande motionerna 1:392 av herr Tistad och 11:392 av fru Nettelbrandt

m. fl. I motionerna yrkas, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

att familjepolitiska kommittén i kompletterande direktiv ges i uppdrag att

utreda frågan om ekonomiskt stöd i samband med adoption”.

2) De likalydande motionerna 1:773 av fröken Mattson och herr Palm och 11:869

av fru Dahl m.fl. I motionerna yrkas, ”att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om en utredning beträffande möjligheterna att till adoptivföräldrar

ge sådana förmåner vad gäller anställningstrygghet och ekonomisk ersättning

från den allmänna försäkringen i samband med att barnet tas emot i familjen

som motsvarar dem som gäller för kvinna i samband med havandeskap och

barnsbörd”.

Gällande bestämmelser in. in.

Adoption

Adoptivförhållande kommer till stånd genom beslut av domstol efter ansökan.

För tillstånd krävs att adoptionen finnes lända till gagn för barnet samt sökanden

uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild anledning är till adoptionen.

Ansökan får ej bifallas om vederlag för adoptionen är givet eller utfäst på

någon sida, ej heller — bortsett från bidrag med engångsbelopp, som inbetalas till

barnavårdsnämnden — om underhållsbidrag till barnet är avtalat. Vid handläggning

av adoptionsärende har rätten att söka inhämta upplysningar om barnet och

adoptanten ävensom huruvida vederlag eller underhållsbidrag avtalats eller utfästs.

Om barnet ej fyllt 18 år skall yttrande inhämtas från barnavårdsnämnd.

Ofta inleds ett adoptionsförfarande med att sökanden under en prövotid tar barnet

i sin vård som fosterbarn. Prövotiden torde vanligen uppgå till minst tre månader.

Sedan ansökan om adoption ingivits till rätten åtgår ytterligare tid, stundom

åtskilliga månader, innan ärendet kan avgöras av domstolen.

Fosterbarnsvård

Grundläggande regler om fosterbarnsvård återfinns i 7 kapitlet barnavårdslagen.

Den som önskar mottaga fosterbarn har att inhämta tillstånd av barnavårdsnämn
-

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt 2 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

den i hemkommunen. Detta gäller dock ej beträffande barn som är omhändertaget

för samhällsvård och av barnavårdsnämnd placeras i fosterhem. Tillstånd får lämnas

endast om barnavårdsnämnden finner att barnet hos sökanden kommer att erhålla

god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden. Vid denna

prövning kan barnavårdsnämnd komma att ta ställning till frågan om sökande bör

avhålla sig från förvärvsarbete under längre eller kortare tid.

Några föreskrifter rörande ersättning för fosterbarnsvård finnes ej. På detta område

föreligger således full avtalsfrihet. Många fosterföräldrar avstår helt från fosterlön,

andra nöjer sig med en gottgörelse, som inte tillnärmelsevis täcker kostnaderna.

Det torde inte vara ovanligt att personer, som mottagit fosterbarn i avsikt att adoptera

detta, påtager sig vårduppgiften mot ringa eller ingen ersättning.

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för fosterbarn tillkommer i regel barnafostraren.

Denne äger också normalt uppbära eventuellt utgående bidragsförskott.

Förmåner för mödrar i allmänhet

Enligt lagen om allmän försäkring utgår i regel vid barnsbörd moderskapspenning

med 1 080 kronor, varav 300 kr. kan lyftas före nedkomsten. Därest kvinna i anledning

av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete har hon därjämte under förutsättning

att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför

varit placerad i lägst sjukpenningklass 3 rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom

inte föreligger. Tilläggssjukpenning utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen

före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen

så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst 180

dagar. Från och med den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning

endast under förutsättning att kvinnan har eller på grund av sjukdom

är förhindrad att ha barnet i sin vård.

Uppsägningsskydd vid barnsbörd

Lagen 1945 om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller

havandeskap m. m. innehåller en tvingande bestämmelse om förbud mot avskedande

på den grund att en kvinnlig arbetstagare blivit havande eller fött barn förutsatt

att hon under minst ett år haft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren. Inte

heller får hon skiljas från anställningen på den grund att hon i samband med havandeskapet

eller barnsbörden avhåller sig från arbetet under skälig tid, högst sex

månader.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen hade år 1967 att ta ställning till motionsyrkande om utredning och

förslag i syfte att ge adoptivföräldrar sociala förmåner motsvarande dem som tillkommer

andra föräldrar. Motionärerna framhöll att vid adoption av spädbarn varken

kunde utgå moderskapspenning eller tilläggssjukpenning till adoptant som avstår

från förvärvsarbete för att vårda barnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967:18 avstyrkte andra lagutskottet motionen

under anförande bl. a. att det enligt utskottets mening inte var möjligt att

låta en förmån av moderskapspenningens karaktär utgå i samband med adoption,

eftersom moderskapsförsäkringen var konstruerad på sådant sätt att det från principiella

utgångspunkter skulle te sig främmande att låta förmåner i form av moderskapspenning

och tilläggssjukpenning utgå utom i samband med barnsbörd. Beträffande

rätten till tilläggssjukpenning från försäkringen anfördes dessutom att adoption

av barn regelmässigt kommer till stånd vid en sådan tidpunkt, att det enligt

gällande regler normalt ej skulle bli möjligt att utge tilläggssjukpenning.

Vid 1968 års riksdag återkom frågan genom motioner. Motionerna syftade till

införande av nagon form av ersättning för förlorad arbetsinkomst åt personer, som

tog tjänstledigt från sitt arbete för att, dfta med sikte på ett blivande adoptivförhållande,

mottaga ett spädbarn såsom fosterbarn. I motionerna yrkades att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle begära att synpunkterna i motionerna överbringades

till familjepolitiska kommittén för beaktande. Motionärerna påpekade, att fosterföräldrar

inte kunde fa nagon ersättning från moderskapsförsäkringen och menade

att någon form av vårdbidrag borde införas som ersättning till fosterföräldrar,

som för att vårda barnet avstod från förvärvsinkomst under de sex första månaderna

av barnets levnad.

Andra lagutskottet förklarade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1968:11 att

utskottet inte var berett att ta ställning i sak till motionärernas förslag men att, med

hänsyn till de uppgifter som ålåg familjepolitiska kommittén, utskottet inte ville

motsätta sig att motionerna överlämnades till kommittén.

Kungl. Maj:t har sedermera överlämnat motionerna till familjepolitiska kommittén.

Utskottet

I ill nyblivna mödrar utgår enligt lagen om allmän försäkring moderskapspenning

med 1 080 kr. och under vissa förutsättningar tilläggssjukpenning under högst

180 dagar. Enligt en särskild lag har nyblivna mödrar rätt att utan att gå miste om

arbetsanställning vara lediga från arbetet under sex månader i samband med barnsbörden.

I förevarande motioner behandlas frågan, om förmåner av motsvarande slag bör

införas för adoptivföräldrar. Motionärerna framhåller önskvärdheten av att adoptivföräldrar

i samband med att ett barn tas emot i familjen avstår från förvärvsarbete

för att främja barnets anpassning till den nya miljön. Lagstiftningen bör i

fråga om anställningstrygghet och i ekonomiskt hänseende anpassas härtill. I motionerna

1:773 och 11:869 yrkas att riksdagen skall begära utredning av möjligheterna

att till adoptivföräldrar utge ersättning från den allmänna försäkringen motsvarande

vad som utgår i samband med barnsbörd. Även i motionerna 1:392 och

11:392 anknyter man fragan om ersättningens storlek till reglerna om moderskapspenning

och tilläggssjukpenning. Motionärerna menar att adoptivföräldrar bör få

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

ett stöd som är likvärdigt med det som från den allmänna försäkringen utgår vid

barnsbörd. I dessa motioner yrkas att riksdagen skall begära att familjepolitiska kommittén

skall få i uppdrag att utreda frågan. I det förstnämnda motionsparet yrkas

dessutom att den rätt till ledighet i sex månader som gäller för nyblivna mödrar

skall införas för adoptivföräldrar.

Inom familjerättslig liksom inom annan lagstiftning har man allmänt godtagit

principen att adoptivbarn skall jämställas med egna barn. Från denna utgångspunkt

ter det sig enligt utskottets mening naturligt att familjer, som mottar barn i späd

ålder för adoption, får ekonomiskt stöd av ungefär samma storleksordning som inom

den allmänna försäkringen utgår vid barnsbörd. Frågan om införandet av ett sådant

stöd är redan aktualiserat genom de motioner i ämnet som i fjol på riksdagens begäran

överlämnades till familjepolitiska kömmitten.

Den andra i sammanhanget upptagna frågan om anställningstrygghet för dem

som önskar ta ledigt från sitt arbete vid inledningen av ett adoptivförhållande förtjänar

enligt utskottets mening att undersökas. Kungl. Maj:t bör ta upp detta spörsmål

i lämpligt sammanhang.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:392 och 11:392 samt

1:773 och 11:869 i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 4 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson (s),

Dahlberg (s), Eric Carlsson (ep), Ivar Andersson (s), fru Grethe Lundblad (s),

herrar Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (m), fröken

Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen (s), fru Nilsson (ep), fru

Håvik (s) och herr Romanus (fp).

av fröken Sandell (s).

Reservation

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:99 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om.'' ekonomiskt stöd i samband med adoption m. m. a1 i texten