Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående korum i militärtjänst. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 46 av herr Svenungsson m. fl. samt II: 73 av herr Werner m. fl.

1969-03-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:15, Utlåtande i anledning av motioner angående korum i militärtjänst. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 46 av herr Svenungsson m. fl. samt II: 73 av herr Werner m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motioner angående korum i militärtjänst.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 46 av herr Svenungsson m. fl. samt II: 73 av herr Werner m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana tillämpningsföreskrifter för

TjRK 12:9 att värnpliktig personal efter egen anhållan kan beredas

korum på tjänstetid».

Gällande bestämmelser m. m.

Ordning för korum

Enligt kap. 12 mom. 11 i tjänstereglementet för krigsmakten (TjRK)

genomförs korum i regel i den ordning, som anges i fältkyrkohandboken.

I fältkyrkohandboken anges, att korum förrättas under ledning av chefen

för vederbörligt förband (avdelning) och i regel enligt följande ordning.

Först sjunges en psalm. Efter denna läses lämpligen en bibeltext och bön.

En kortare betraktelse kan hållas. Därefter läses »Fader vår» och »Välsignelsen»,

varpå åter en psalm sjunges. Om präst eller predikant icke biträder,

läses bön och bibelord av någon som äger sinne för innebörden och kan låsa

värdigt. Psalmsången bör ledas av en eller flera försångare. Efter sista

psalmversen uttalar den som för befälet krigsmannabönen »Gud bevare

Konungen och Fäderneslandet», vilken upprepas av de närvarande (vid marinen

besvaras uttalandet med »Gud höre det»). Om både personal ur marinen

och annan personal deltar i korum, besvaras krigsmannabönen på ettdera

av dessa sätt enligt bestämmande av den som vid tillfället för befälet.

Lystringsgrad under korum är lediga. Om så erfordras för att lystring skall

uppnås, kommenderas före krigsmannabönen »giv akt». Korum inpassas om

möjligt i tidsschemat, så att tjänst icke vidtar omedelbart efteråt.

I fältkyrkohandboken finns exempel på psalmsånger, bibeltexter och

böner, som är lämpliga att använda vid korum. Innehåll och form för korum

skall — enligt de anvisningar som anges i följande avsnitt — anpassas till

syftet att tillgodose den enskildes religiösa behov, ge andlig vägledning och

skapa andakt.

Deltagande i korum

I kap. 12 mom. 9 TjRK stadgas att »gudstjänst eller korum anordnas på

fritid om särskilda skäl icke finnas att anordna förrättningen i tjänsten».

0102679 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

Vidare stadgas i samma kap. mom. 10 att deltagande i gudstjänst eller

korum är frivilligt samt att om förrättningen anordnas i tjänsten skall

den som icke deltar i förrättningen under tiden för denna delta i verksamhet

enligt mom. 45. Sistnämnda mom. innehåller följande: Bildningsverksamheten

omfattar undervisning och upplysning i samhälls- och kulturfrågor,

biblioteksverksamhet, allmän föreläsningsverksamhet, fritidsundervisning

samt kulturminnesvård, naturvård och traditionsvård.

Överbefälhavaren har den 12 juli 1968 utfärdat anvisningar för tillämpning

av bestämmelserna för gudstjänst eller korum i ljRK 12:9 11. An
visningarna

innehåller bl. a. följande (punkt 4).

De särskilda skäl, som enligt TjRK 12: 9 må föranleda att korum anordnas

på tjänstetid, anses föreligga,

o/n korum ingår som cn del av firande av allmän högtidsdag samt hogtids-

och minnesdag, som har samband med förbandet och dess verksamhet

(t. ex. regementets dag),

om korum ingår i särskild högtidlighet, som anordnas i anslutning till

in- eller utryckning av utbildningskontingent, kursavslutning vid skola

°''d0m korum ingår i högtidlighet, anordnad på grund av inträffade dödsfall

eller allvarlig olyckshändelse eller i anledning av en allvarlig världspolitisk

eller nationell situation, ...... ..

om korum anordnas för personal, som har tjänstgöring under son- och

h el ^dagar

om korum anordnas under beredskaps- och krigstillstånd (då värnpliktslagen

§27:2 eller 28 är tillämplig).

Enligt tidigare gällande anvisningar — vilka hade utfärdats den 27 maj

1966 för att försöksvis vara vägledande t. v. — ansågs även »särskilda skäl»

enligt TjRK 12: 9 föreligga »om korum anordnas efter sedan personal gjort

framställning härom».

Om korum anordnas under tjänstetid skall — då så är möjligt detta

meddelas på order minst en vecka i förväg. För att möjliggöra planläggning

av såväl korum som verksamhet enligt TjRK 12:45 skall personalens avsikt

att närvara eller icke närvara vid korum inhämtas i god tid i förväg.

I en interpellationsdebatt i andra kammaren den 5 december 1968 besvarade

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, jakande en

fråga från herr Werner huruvida gällande tillämpningsbestämmelser — således

de, som utfärdats den 12 juli 1968 — beträffande korum stod i överensstämmelse

med de demokratiska rättigheter som tillkom medborgarna

i ett samhälle med full religionsfrihet. Herr Werner åsyftade med sin fråga

det förhållandet, att i ÖB:s anvisningar bland »särskilda skäl», som fick

föranleda att korum anordnades på tjänstetid, hade uteslutits skälet att

personal gjort framställning om korum. Statsrådet Andersson uttalade, att

denna bestämmelse kommit att tolkas på många olika sätt varav, som försvarsstaben

framhållit, »en del knappast kunde anses stå i överensstäm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

melse med Kungl. Maj :ts bestämmelser och bakgrunden till dessa», d. v. s.

det riksdagsbeslut som fattades i båda kamrarna år 1965 (jfr »Historik»

nedan). Statsrådet Andersson framhöll vidare, att den personal, som gjorde

framställning om att korum skulle anordnas utan svårighet kunde få sin

önskan uppfylld genom att korum ägde rum på fritid.

Historik

Andlig vård inom försvarsväsendet förekom i Sverige redan under Gustav

Vasas tid. Stadganden finns angående bl. a. militära gudstjänster i denne

konungs krigs- och sjöartiklar, förnyade av ett flertal följande regenter.

Korumbegreppet möter i svensk militärlagstiftning först i Erik XIV:s

skeppsartiklar 1566. I 1931 års tjänstgöringsreglemente för armén stadgades,

alt korum skulle hållas i regel en gång om dagen i samband med övningarnas

början eller avslutande för dagen. I 1945 års tjänstereglemente för krigsmakten

föreskrevs i mom. 743, att deltagande i gudstjänst och korum var

enligt vederbörande chefs bestämmande frivilligt eller obligatoriskt, att i senare

fallet på anhållan befrielse dock fick medgivas samt att obligatoriskt

deltagande endast borde förekomma på tjänstetid, såvida icke särskilda förhållanden

annat föranledde.

Efter hänvändelser från Försvarsväsendets underbefälsförbund föreslog

överbefälhavaren i skrivelse den 8 augusti 1957 hos Konungen, att i avbidan

på tilltänkt nytt tjänstereglemente för krigsmakten provisoriska anvisningar

skulle utfärdas rörande deltagande i gudstjänst och korum. Med anledning

härav meddelades i generalorder den 22 mars 1958 nya bestämmelser i

nämnda avseende, vilka skulle gälla tills vidare i stället för mom. 743 i 1945

års tjänstereglemente (jfr MO:s ämbetsberättelse 1958 s. 213 och 1959 s.

211). Dessa bestämmelser intogs sedermera i huvudsak oförändrade i 1960

års tjänstereglemente (kap. 12 mom. 9), där de fick följande lydelse.

Deltagande i gudstjänst eller korum är i tjänsten enligt vederbörande

chefs bestämmande obligatoriskt för i förband (avdelning) ingående meniga

jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter

i samband med förrättningen.

När gudstjänst eller korum anordnas under större, för förband gemensam

högtid — t. ex. regementets dag — får, om så bedömes lämpligt, även annan

än i föregående stycke nämnd personal beordras delta i förrättningen.

Den som anmäler att han med hänsyn till sin inställning i religiöst avseende

icke önskar delta i gudstjänst eller korum skall befrias från deltagande,

om han icke erfordras för bestämd uppgift i samband med förrättningen.

Personal, som befrias från att delta, bör under tiden för förrättningen

vara sysselsatt i annan verksamhet, såvitt möjigt inom något av

personalvårdens övriga områden.

Personal, som icke beordras delta, får beredas tillfälle att delta frivilligt.

Deltagande i gudstjänst eller korum är på fritid frivilligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

I en interpellation i andra kammaren vid 1965 års riksdag frågade herr

Lindahl statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, bl. a. huruvida

statsrådet hade för avsikt att i överensstämmelse med religionsfrihetslagstiftningens

principer medverka till att deltagandet för meniga och erforderligt

befäl i korum gjordes helt frivilligt. Interpellanten gjorde bl. a. gällande,

att det på vissa håll uppstått problem både i fråga om vad som skulle inläggas

i tjänstereglementets begrepp »inställning i religiöst avseende» och

beträffande hur utförligt motiverad en anhållan om befrielse skulle vara.

Svårigheter skulle även ha förekommit att bereda de korumbefriade lämplig

sysselsättning inom något annat av personalvårdens områden.

I sitt svar å interpellationen anförde chefen för försvarsdepartementet, att

en översyn av föreskrifterna rörande såväl Krigsmans erinran som korum

pågick under överbefälhavarens ledning, att beredningen av ärendet skulle

kunna slutföras i sådan tid, att frågan kunde anmälas för Kungl. Maj :t under

hösten 1965, samt att det förslag, som förelädes Kungl. Maj :t, skulle

komma att utformas så, att intrång på religionsfriheten inte skedde.

Vid 1965 års riksdag togs även i motioner upp frågan om deltagande i

gudstjänst och korum inom krigsmakten. 1 de likalydande motionerna nr

53 i första kammaren och lierr Larsson, Lars, m. fl. samt nr 63 i andra kammaren

av herr Björk i Göteborg m. fl. yrkades, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente

för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten».

I utlåtande, nr 63, i anledning av motionerna uttalade andra lagutskottet

som sin mening, att det fanns tillfällen då gudstjänst eller korum förekom i

sådant samband med militärtjänsten att det framstod som naturligt att

all personal deltog däri, samt att det därför inte var motiverat att införa

förbud för anordnande av sådan i tjänsten ingående förrättning. Samtidigt

underströk utskottet, att — med hänsyn till principen om religionsfrihet —

deltagande i gudstjänst eller korum i största utsträckning borde vara frivilligt

och sålunda inte utgöra ett obligatoriskt tjänsteåliggande, samt att

förrättningens frivilliga karaktär alltid borde tydligt klargöras för de värnpliktiga.

I enlighet med det anförda hemställde utskottet, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till känna vad

utskottet anfört, samt att motionerna, i den mån de icke kunde anses besvarade

genom vad utskottet sålunda hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Vid utlåtandet fogades, dels en blank reservation, dels en motiverad

reservation, vari anfördes följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är förenligt med

en individualistisk syn på religionen och religionsfriheten att människor

kommenderas till gudstjänster eller andaktsstunder. Därför bör sådana förrättningar

inte heller ingå i den militära tjänsten. Detta betyder inte att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

utskottet förnekar den enskildes behov av religiös utövning även under den

tid han fullgör uppgifter inom försvaret. Men enligt utskottets uppfattning

bör detta behov tillgodoses helt utanför tjänsten. Endast då kan de religiösa

förrättningarna i egentlig mening sägas vara frivilliga.

Enligt nuvarande bestämmelser för korum m. m. är dessa obligatoriska

men med rätt för den som av samvetsskäl inte önskar delta att få fullgöra

annan tjänst. Utskottet betvivlar inte möjligheterna att för personalen tydligt

klargöra detta. Men frivillighetens innebörd när det gäller religiös utövning

bör enligt utskottet inte vara begränsad till rätten att under vissa

betingelser få avstå. Frivilligheten bör bestå i friheten att utan krav på särskilt

tillstånd själv få välja om man vill delta. Utskottet vill härvid helt instämma

i motionärernas formulering: »Det obehag som en begäran om befrielse

kan tänkas innebära, torde i de flesta fall väga tyngre än känslan att

tvångsvis utsättas för religiös påverkan i viss riktning.»

Om korum och andra religiösa förrättningar helt utesluts från tjänstetid

är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att reella möjligheter

ges att anordna sådana förrättningar under fritid. Vilka krav på materiellt

och annat bistånd som därvid bör ställas till förfogande bör det ankomma

på behörig myndighet inom högsta försvarsledningen att närmare utreda.

Arbetet härmed kan enligt utskottets mening lämpligen ske i anslutning till

den översyn av korumbestämmelserna m. m. som f. n. övervägs inom försvarsdepartementet.

Även frågan om militär personals användande i vissa

officiella ceremonier där religiösa inslag förekommer bör närmare regleras

i samband med en sådan översyn.

I reservationen hemställdes, att riksdagen med bifall till motionerna måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente

för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej fick förekomma

i tjänsten.

Under överläggningar i andra kammaren yrkade herr Zetterberg att första

stycket i ovan upptagna reservationsrnotivering måtte utgå samt att riksdagen

med anledning av motionerna måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten

att gudstjänst eller korum fick ske endast i full överensstämmelse med frivillighetens

principer.

Vid behandling av utskottets utlåtande stannade kamrarna i olika beslut.

Första kammaren beslutade med 64 röster mot 55 bifalla den motiverade

reservationen. 11 ledamöter avstod från att rösta, och 21 var frånvarande.

Andra kammaren beslutade vid den slutgiltiga voteringen med 119 röster

mot 73 bifalla det av herr Zetterberg under överläggningen framställda yrkandet.

17 ledamöter avstod från att rösta medan 24 var frånvarande. Med

anledning av vad sålunda förekommit förehade andra lagutskottet till behandling

frågan om sammanjämkning av kamrarnas meningar. Därvid fann

utskottet skiljaktigheten i besluten vara sådan, att sammanjämkning dem

emellan inte var möjlig. Utskottets anmälan härom (2LU 1965: 80) lades av

kamrarna till handlingarna.

Den 7 februari 1966 ändrades de här aktuella bestämmelserna (12: 9—11)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

i tjänstereglemente för krigsmakten så att de fick nu gällande lydelse. 1

anslutning till ändringarna utfärdade ÖB den 27 maj 1966 anvisningar,

vilka t. v. skulle vara vägledande för anordnande av gudstjänst eller

korum. År 1967 infordrades från förbanden rapporter om erfarenheter av

tillämpningsbestämmelserna. Den 12 juli 1968 utfärdade därefter ÖB nu

gällande anvisningar på området. Beträffande innehållet i de bestämmelser

och anvisningar, som avses i detta stycke, får utskottet hänvisa till avsnittet

»Gällande bestämmelser man.» ovan.

Utskottet

Enligt tjänstereglementet för krigsmakten är deltagande i gudstjänst

eller korum numera helt frivilligt för all personal. Sådan förrättning anordnas

på fritid om det inte finns särskilda skäl att ordna förrättningen i

tjänsten. I tillämpningsföreskrifter, som förra året utfärdats av överbefälhavaren,

preciseras i vilka fall korum får ordnas på tjänstetid. Så får

i huvudsak ske i följande fall, nämligen om korum ingår som en del av

firande av allmän högtidsdag eller exempelvis regementets dag, om korum

ingår i särskild högtidlighet, som anordnas i anslutning till in- eller utryckning

av utbildningskontigent, om korum ingår i högtidlighet, anordnad

på grund av inträffat dödsfall eller allvarlig olyckshändelse eller i anledning

av en allvarlig världspolitisk eller nationell situation samt om korum

anordnas för personal, som har tjänsgöring under sön- och helgdagar. Härutöver

får korum anordnas under beredskaps- och krigstillstånd.

I motionerna framställs ett yrkande som innebär att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall anhålla, att nämnda tillämpningsföreskrifter kompletteras

med en regel om att värnpliktig personal efter egen anhållan kan

beredas korum på tjänstetid.

Som framgår av det föregående kan enligt gällande regler korum i tämligen

stor utsträckning anordnas på tjänstetid. Någon anledning att såsom

motionärerna önskar utsträcka möjligheterna till att avse sådana fall där

de värnpliktiga själva begär korum finns enligt utskottets mening inte.

Vid sådana förband, där ett intresse från de värnpliktigas sida finns för

korum i större utsträckning än vad som erbjuds i tjänsten, torde det inte

föreligga någon svårighet att på kvällar eller under annan fritid få till

stånd fler sådana förrättningar. I dylika fall finns uppenbarligen stort

utrymme för regementspastor att genom en aktiv insats se till att de värnpliktigas

önskningar blir tillgodosedda.

Utskottet hemställer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969 7

att motionerna 1:46 och 11:73 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson

(s), Dahlberg (s), Hiibinette (m), Andreasson (ep), Ivar Andersson (s)

och Axelson (fp);

från andra kammaren: fröken Wetterström (m), herrar Göransson

(s), Jonsson i Mora (fp), Nordberg (s)*, fru Sigurdsen (s), fru Nilsson

(ep), herrar Gadd (s) och Aldén (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I. av herr Hubinette (m) och fröken Wetterström (in), vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 6 med orden

»Som framgår av» och slutar med orden »önskningar blir tillgodosedda»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser, att en naturlig följd av att deltagande i korum numera

är helt frivilligt blir att förhållandevis liberala regler kan gälla för rätten

att ordna korum i tjänsten; den som inte avser att deltaga behöver ju endast

anmäla detta och får då tillfälle att ägna sig åt annan verksamhet

inom personalvårdens ram. Mot bakgrunden härav delar utskottet motionärernas

uppfattning att i enlighet med demokratins principer korum

bör kunna ordnas i tjänsten inte bara i de speciella fall, som i huvudsak

återgivits ovan, utan även då de värnpliktiga vid ett förband begär det.

Utskottet tillstyrker därför motionerna.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 46 och II: 73 i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om sådana tillämpningsföreskrifter

till kap. 12 mom. 9 tjänstereglementet för krigsmakten

att värnpliktig personal efter egen anhållan kan beredas

korum på tjänstetid.»

II. av herrar Andreasson (ep), Jonsson i Mora (fp) och fru Nilsson (ep).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.