Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner angående förmånerna inom den allmänna försäkringen för deltidsoch korttidsanställda, in. m. Andra lagutskottet har behandlat fem till lagutskott hänvisade motioner. 1) de likalydande motionerna 1:41 av herr Kristiansson, Axel, och herr Carlsson, Eric, samt II: 52 av herr Jonasson m. fl.

1969-03-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:17, Utlåtande i anledning av motioner angående förmånerna inom den allmänna försäkringen för deltidsoch korttidsanställda, in. m. Andra lagutskottet har behandlat fem till lagutskott hänvisade motioner. 1) de likalydande motionerna 1:41 av herr Kristiansson, Axel, och herr Carlsson, Eric, samt II: 52 av herr Jonasson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

1

Nr 17

Utlåtande i anledning av motioner angående förmånerna inom

den allmänna försäkringen för deltids- och korttidsanställda,

in. m.

Andra lagutskottet har behandlat fem till lagutskott hänvisade motioner.

1) de likalydande motionerna 1:41 av herr Kristiansson, Axel, och herr

Carlsson, Eric, samt II: 52 av herr Jonasson m. fl. I motionerna yrkas, »att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning

samt förslag rörande en sådan reformering av berörda regler i ATP-systemet

att den nuvarande disproportionen mellan avgift och förmån för deltids- och

korttidsanställda samt lågavlönade avlägsnas i enlighet med vad i motionen

anförts.»

2) de likalydande motionerna I: 790 av herrar Wirtén och Levin samt

11: 864 av herrar Ahlmark och Mundebo. I motionerna yrkas, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t matte anhålla om förslag till sådan reformering

av berörda regler i ATP-systemet att den nuvarande disproportionen mellan

avgift och förmån för del- och korttidsanställda avlägsnas.»

3) motionen 11:904 av herrar Sundman och Ullsten. I motionen yrkas,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam prövning

samt förslag om sådan ändring av bestämmelserna angående pensionsgrundande

inkomst inom tilläggspensioneringen att vid avgiftsberäkningen

för förvärvsarbetande med inkomst av både anställning och annat förvärvsarbete

basbeloppet i första hand avräknas mot inkomsten av annat förvärvsarbete

i enlighet med vad i motionen anförts.»

Gällande bestämmelser

Pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen för ett år ufgöres

i princip av summan av den försäkrades inkomst av anställning och

inkomst av annat förvärvsarbete för året, i den mån summan överstiger

det för året gällande basbeloppet, d. v. s. ett belopp som motsvarar 4 000

kronor i 1957 års penningvärde (5 800 kr i februari 1969), men icke överstiger

7,5 gånger basbeloppet. Basbeloppet avräknas i första hand mot inkomsten

av anställning. På den pensionsgrundande inkomsten beräknas pensionspoäng,

som i sin tur ligger till grund för bestämmandet av de förmåner

som skall utgå från försäkringen. För varje år, för vilket pensionsgrundande

inkomst fastställts för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom

1 Biliang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt 2 avd. Nr 17

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

Pensionspoäng beräknas på så sätt att den pensionsgrundande inkomsten

delas med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Full ålderspension kan

enligt huvudregeln utgå endast om pensionspoäng för 30 år tillgodoräknats

den försäkrade. I fråga om försäkrad som är född år 1923 eller tidigare

gäller övergångsbestämmelser, som innebär att ett mindre antal år än 30

krävs för full pension. Pensionen uträknas med utgångspunkt från medelpoängen

under ett antal år, enligt huvudregeln medelpoängen under de 15

år då poängen varit liögst. Ålderspension förutsätter att pensionspoäng tillgodoräknats

för minst tre år.

Avgift till pensioneringen erläggs i fråga om inkomst av anställning av

arbetsgivaren och i fråga om inkomst av annat arbete av den försäkrade

själv. Genom avtal mellan parterna i ett arbetsförhållande kan bestämmas

att arbetsersättning, som enligt gängse regler ej utgör anställningsinkomst,

skall likställas med sådan inkomst (likställighetsavtal). Avgifterna beräknas

i princip på den de! av inkomsten som överstiger basbeloppet. I fråga om

arbetsgivaravgifter tillämpas detta i huvudsak så, att arbetsgivaravgiften

beräknas på den sammanlagda lönesumman, minskad med produkten av

basbeloppet och antalet anställda. Därvid räknas den som varit anställd på

heltid under hela året såsom eu anställd, den som varit anställd på heltid

under en månad såsom en tolftedels anställd, den som varit anställd på halvtid

under hela året såsom en halv anställd o. s. v. Lönebelopp för en anställd

överstigande 7,5 gånger basbeloppet inräknas ej heller i den summa på vilken

pensionsavgiften beräknas. — I fråga om avgifter, som skall erläggas på

grund av inkomst av annat förvärvsarbete, sker beräkningen på den pensionsgrundande

inkomsten, i vad denna härrör från annat förvärvsarbete.

De ovan angivna reglerna kan i vissa fall leda till att pensionsavgift erlägges

av arbetsgivare utan att motsvarande pensionspoäng tillgodoföres den

anställde. Såsom exempel härpå må anföras följande två fall. (I båda fallen

har förutsatts att basbeloppet är 5 800 kronor.)

I. Fn person har såsom enda arbetsinkomst lön från en anställning som

varar ett halvt år. Lönen utgör för hela anställningstiden 5 000 kronor. Arbetsgivaren

erlägger arbetsgivaravgift på lönebeloppet minskat med halva

basbeloppet, alltså å (5 000—2 900 =) 2 100 kronor, men någon pensionsgrundande

inkomst beräknas likväl inte, eftersom arbetsinkomsten inte överstiger

basbeloppet.

II. Fn person har såsom arbetsinkomst dels 6 000 kronor på grund av

verksamhet i egen rörelse, dels 5 800 kronor på grund av fyra månaders anställning.

För den sistnämnda inkomsten erlägger arbetsgivaren arbetsgivaravgift,

som beräknas på lönen minskad med en tredjedel av basbeloppet,

alltså på (5 800—J/3X5 800 = ) 3 887 kronor. Den försäkrade är skyldig att

själv erlägga avgift till pensioneringen på inkomsten av rörelse. Eftersom

avdraget för basbeloppet i första hand skall göras på inkomsten av anställning,

som i förevarande fall är lika stor som basbeloppet, beräknas avgiften

på hela inkomsten av annat förvärvsarbete. Resultatet i detta fall kan sägas

vara, att pensionsavgift beräknas även på delar av inkomsten, som ligger

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

3

inom basbeloppet, eller att de pensionsavgifter arbetsgivaren erlägger för

den försäkrade inte får någon motsvarighet i pensionspoäng för den försäkrade.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågor som rör förhållandet mellan avgifter och förmåner inom ATP har

varit föremål för uppmärksamhet i riksdagen alltsedan tillkomsten av tillläggspensioneringen.

Likaså har motioner om trettioårs- och femtonårsreglerna

behandlats så golt som varje år. Redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen

finns intagen i 2LU 1968: 4.

Utskottet

I förevarande motioner behandlas problem som rör sambandet mellan avgifter

och förmåner inom tilläggspensioneringen. I motionerna I: 41 och II: 52

samt 1:790 och 11:864 kritiseras hl. a. förhållandet att en del arbetstagare

med deltids- och korttidsanställning inte får såsom pensionsgrundande tillgodoräkna

sig den inkomst som arbetsgivaren erlagt avgift för. Motionerna

syftar till lagändring som undanröjer dessa olägenheter.

Frågan om sambandet mellan avgifter och förmåner, såvitt avser deltidsoch

korttidsanställda arbetstagare, har tagits upp i motioner vid så gott

som samtliga riksdagar under 1960-talet. Motionerna har avslagits. Andra

lagutskottet, som behandlat motionerna, har erinrat om att tilläggspensioneringen

bygger på ett fördelningssystem, att arbetsgivaravgifterna debiteras

och inbetalas kollektivt, att registrering av inbetalda avgifter inte sker individuellt

för varje försäkrad samt att det på grund härav inte är möjligt att

åstadkomma absolut överensstämmelse mellan inbetald avgift och tillgodoförd

pensionspoäng. Utskottet har vidare framhållit att frågan har samband

med finansieringssystemet i stort för socialförsäkringarna.

Då frågan behandlades i fjol avstyrkte utskottet motionerna med hänvisning

till att de föreslagna ändringarna skulle äventyra de stora fördelar

som är förenade med tilläggspensioneringens enhetliga uppbyggnad. Sedan

föregående år har det inte inträffat något som föranleder ändrat ställningstagande.

Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena.

I motionen II: 904 behandlas en fråga som rör pensionsavgiften för anställda

som vid sidan av anställningsinkomsten har inkomst från. annat förvärvsarbete.

Försäkrade med sådan blandad inkomst får i princip räkna

båda inkomstdelarna som pensionsgrundande. Vid fastställande av pensionsgrundande

inkomst för ett år skall från den sammanlagda inkomsten av

anställning och annat förvärvsarbete dras av ett basbelopp. Detta basbelopp

skall i första hand avräknas på inkomsten av anställning. Denna regel får

betydelse för den egenavgift den försäkrade skall betala för inkomst av

annat förvärvsarbete. Egenavgiften fastställs nämligen på grundval av den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från annat förvärvsarbete.

Överstiger anställningsinkomsten ett basbelopp kommer därför hela

inkomsten av annat förvärvsarbete att belastas av egenavgift.

Motionärerna vill ha ändring i de berörda reglerna så att vid beräkningen

av egenavgift basbeloppet i första band skall avräknas på inkomsten av

annat förvärvsarbete än anställning. En sådan ordning skulle innebära en

lättnad i avgiftsskyldigheten för personer med blandad inkomst. Motionärerna

menar att detta är motiverat då det ofta gäller personer med låga inkomster.

Regeln att vid beräkning av pensionsgrundande inkomst basbeloppsavdraget

i första hand skall göras på inkomst av anställning skall ses mot bakgrunden

av att arbetsgivarna i princip inte erlägger avgift för den del av

de anställdas inkomster som understiger ett basbelopp. Ett bifall till motionärernas

förslag skulle innebära att anställda med sidoinkomster skulle få

räkna sådan inkomst fullt ut som pensionsgrundande, oaktat avgift inte

skulle erläggas för den del av sidoinkomsten som understeg ett basbelopp.

Detta skulle strida mot den fullständiga överensstämmelse som f. n. råder

mellan avgifter och förmåner när det gäller den del av pensionen som grundar

sig på annat förvärvsarbete än anställning. De anförda konsekvenserna

kan inte godtas och utskottet avstyrker därför motionen.

I motionerna I: 41 och II: 52 behandlas också frågan om en reformering

av de s. k. trettioårs- och femtonårsreglerna. I princip gäller för erhållande

av full ålderspension inom tilläggspensioneringen att pensionspoäng skall

ha tillgodoräknats den försäkrade i 30 år. Pensionen beräknas på genomsnittet

av pensionspoängen under de 15 år då poängen varit högst.

Motionärerna gör gällande att trettioårsregeln missgynnar de låginkomsttagare,

som tidigt kommer ut i förvärvslivet och för vilka avgifter erlägges

till pensioneringen under mer än 30 år och under avsevärt längre tid än för

andra inkomsttagare. Genom femtonårsregeln gynnas enligt motionärernas

uppfattning de grupper som har brant stigande inkomster under senare delen

av sin aktiva tid. Motionärerna menar att pensionssystemet bör reformeras

så, att samtliga poängår blir pensionsgrundande och pensionen beräknas

efter inkomsten under alla dessa år.

Andra lagutskottet har vid åtskilliga tillfällen tagit ställning till motionsyrkanden

av samma innebörd. I sina av riksdagen godkända utlåtanden

har utskottet avstyrkt motionerna med följande motivering. Regeln om 30

pensionsgrundande år bar sin förebild inom den statliga pensioneringen.

Genom att antalet poänggivande år som fordras för full pension begränsats

till 30, tillgodoses sådana försäkrade som på grund av studier eller annan

utbildning inträder i förvärvslivet vid en högre ålder. Även kvinnor, som

på grund av barnsbörd och omvårdnad om barnen under några år är förhindrade

att ha förvärvsarbete, har fördel av trettioårsregeln. Detsamma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

5

gäller personer, som på grund av sjukdom eller arbetslöshet tvingas vara

borta från förvärvslivet under längre tid. Regeln får anses innefatta en lämplig

avvägning mellan, olika arbetstagares pensionsintressen. Femtonårsregeln

innebär enbart fördelar för den försäkrade, så snart någon förändring skett

i realinkomsten under de pensionsgrundande åren. Den omständigheten att

vissa grupper kan ha större fördel av regeln än andra motiverar inte att

regeln tas bort.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i fråga om trettioårs- och femtonårsreglerna

och avstyrker därför motionerna 1: 41 och II: 52 även i

denna del.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att motionerna I: 41 och II: 52, såvitt angår deltidsoch

korttidsanställda, samt I: 790 och II: 864 inte föranleder

någon riksdagens åtgärd;

B. att motionen II: 904 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd; samt

C. att motionerna 1:41 och 11:52, såvitt angår femtonårsregeln

och trettioårsregeln, inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 11 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand (s), Dahlberg (s), Hubinette

(in)*, Wanhainen (s), Andreasson (ep), fru Grethe Lundblad (s), herrar

Slcagerlund (fp) * och Axelson (fp);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Sandell

(s), herrar Fredriksson (s), Göransson (s)*, Jonsson i Mora (fp), Ringaby

(in), Gadd (s) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A och B

av herrar Hubinette (in), Andreasson (ep), Skagerlund (fp), Axelson (fp),

Gustavsson i Alvesta (ep), Jonsson i Mora (fp) och Ringaby (m), som ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med orden

»Frågan om» och slutar på samma sida med orden »alltså motionsyrkandena»

bort ersättas med följande text:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 17 år 1969

»Såsom framhållits i motionerna medför den nuvarande finansieringen av

tilläggspensioneringen att betydande avgifter erlägges för kort- och deltidsanställda

utan att de anställda erhåller någon pensionsrätt. I andra fall erlägges

avgift för anställda av den åsyftade kategorin utan att de erhåller så

stor pensionsrätt som avgiftens storlek skulle motivera. Utskottet finner

dessa förhållanden otillfredsställande och vill särskilt påpeka att olägenheterna

till övervägande del drabbar personer med relativt små inkomster.

Då det i motionerna aktualiserade problemet tidigare under 1960-talet behandlats

av riksdagen, har riksdagen inte tagit ställning i sakfrågan. Riksdagen

har hänvisat till att spörsmålet hade samband med finansieringssystemet

i stort inom socialförsäkringarna och att detta system var föremål för

utredning. Det åsyftade utredningsarbetet har avslutats utan att leda till

något resultat för socialförsäkringarnas del. Med hänsyn härtill är det enligt

utskottets mening nödvändigt att man genom separata åtgärder söker komma

till rätta med det i motionerna aktualiserade problemet. Utskottet vill

alltså ha utredning av frågan så att förslag i enlighet med motionernas syfte

snarast kan föreläggas riksdagen.»

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden

»Regeln att» och slutar på samma sida med orden »därför motionen» bort

ersättas med följande text:

»I samband med den utredning som förordats i det föregående bör även

behandlas problem av den art som tagits upp i motionen II: 904. Man bör

överväga om vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för en deltidseller

korttidsanställd med inkomst jämväl av annat förvärvsarbete basbeloppsavdraget

kan fördelas på inkomsten av anställning och inkomsten av

annat förvärvsarbete i förhållande till inkomstdelarnas storlek. Därigenom

skulle överensstämmelse uppnås mellan den del av anställningsinkomsten

som arbetsgivaren erlägger avgift för och den pensionsgrundande inkomsten

som härrör från anställning. Dessutom skulle egenavgiften bli rättvisare

avvägd genom att den blev beräknad på den del av den pensionsgrundande

inkomsten som återstår sedan en proportionell del av basbeloppet avdragits.»

dels ock att utskottet bort hemställa,

»A. att riksdagen med bifall till motionerna 1:41 och

II: 52, såvitt angår deltids- och korttidsanställda, samt motionerna

I: 790 och II: 864 ävensom i anledning av motionen

II: 904 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

i enlighet med vad utskottet anfört;

B. att motionen II: 904, i den mån den inte besvarats genom

vad utskottet ovan hemställt, inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.»

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.