Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om avgångsbidrag i vissa fall. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 232 av herr Virgin m. fl. samt II: 256 av herr Holmberg m. fl.

1969-01-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:18, Utlåtande i anledning av motioner om avgångsbidrag i vissa fall. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 232 av herr Virgin m. fl. samt II: 256 av herr Holmberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1969

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av motioner om avgångsbidrag i vissa fall.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 232 av herr Virgin m. fl. samt II: 256 av herr Holmberg m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att KSA-utredningen måtte få i

uppdrag att undersöka möjligheterna och formerna för ett system varigenom

även icke avtalsbundna arbetstagare kan erhålla avgångsbidrag.»

I motionerna framställs även andra yrkanden. Av dessa yrkanden behandlas

ett, nämligen om förtida uttag av pension, av andra lagutskottet i

utlåtande nr 20. Övriga yrkanden behandlas av statsutskottet och bevillningsutskottet.

Gällande bestämmelser, m. m.

AFA :s AGB-försäkring

AFA bildades genom överenskommelse mellan SAF och LO i samband

med 1962 års avtalsuppgörelse för att fr. o. m. år 1963 meddela grupplivförsäkring

för arbetare, både organiserade och oorganiserade. Försäkringspremierna

betalas av arbetsgivarna. Även arbetsgivare som stå utanför

SAF är i allmänhet genom avtal skyldiga att teckna grupplivförsäkring för

sina arbetare. Denna försäkring kallas tjänstegrupplivförsäkring (TGLförsäkring).

I enlighet med överenskommelse mellan SAF och LO vid 1966 års centrala

uppgörelse driver AFA fr. o. m. år 1967 även rörelse som avser utgivande

av ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring (AGBförsäkring).

Genom nämnda överenskommelse upphörde även från samma

tidpunkt en fond för avgångsbidrag, som tillkommit enligt den centrala

uppgörelsen år 1964; fondens tillgångar och skulder överfördes till AFA.

AGB-försäkringen tecknas och vidmakthålls av arbetsgivare till förmån

för arbetstagare. Detta är en skyldighet som grundas antingen på 1966

års avtal mellan SAF och LO eller, beträffande de arbetsgivare som inte är

bundna av detta avtal, på särskild överenskommelse i kollektivavtal. Även

oorganiserade arbetstagare omfattas ofta av försäkringen. AFA-försäkringen

kan nämligen ej fastställas att gälla endast organiserade arbetstagare.

Denna försäkringsklausul hänger i sin tur samman med den inom

arbetsrätten godtagna principen, att i kollektivavtal intolkas även utan

uttrycklig föreskrift en förpliktelse för arbetsgivare, som är bunden av

kollektivavtal, att inte tillämpa sämre villkor för utomstående (se Schmidt:

Tjänsteavtalet, 1968, s. 51).

0102849 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1969

Försäkringsersättningen från AGB-försäkringen utgörs av två delbelopp,

A-beloppet och B-beloppet.

A-beloppet uppgår f. n. till 100 kr. för varje helt anställningsår. Rätt till

sådan ersättning föreligger för försäkrad arbetstagare som varit anställd

vid ett och samma företag under minst tio år i huvudsakligen heltidsarbete

och som därefter avskedas. Avskedandet skall ha skett utan arbetstagarens

vållande eller vilja och bero på driftmässig förändring vid företaget. För

rätt till A-helopp krävs att arbetstagaren när han avskedas fyllt 50 år eller,

om han inte gjort detta, att antalet anställningsår vid företaget tillsammans

med antalet levnadsår uppgår till minst 65. Arbetstagare som inte

uppfyller alla dessa villkor kan dock tillerkännas det reducerade A-belopp,

som AFA finner skäligt. Ersättning med A-belopp utgår alltid vid tidpunkten

för avskedandet.

B-beloppet utgör f. n. högst 6 000 kr. Den avskedade har rätt till B-belopp

när han erhållit lielt eller reducerat A-helopp och vid avskedandet fyllt 62

år men ej 67. Helt B-belopp utgår när den försäkrade är 62 år men ej 65.

Därefter reduceras beloppet enligt en tabell, som är intagen i försäkringsvilllcoren.

Även om arbetstagaren inte fyllt 62 år men fått helt eller reducerat Abelopp,

kan han under vissa förutsättningar få ersättning med B-belopp.

Efter AFA:s prövning kan reducerat B-belopp sålunda utgå till den som

blir varaktigt arbetslös till följd av avskedandet antingen vid detta eller

vid senare tillfälle under den närmast följande femårsperioden.

Folksams försäkring

Enligt överenskommelse mellan KFO och LO hösten 1966 meddelar Folksam

fr. o. m. år 1967 AGB-försäkring inom kooperationens område av arbetsmarknaden.

Denna försäkring är helt uppbyggd efter förebild av AFA:s

AGB-försäkring. I likhet med AFA har Folksam i samband med att man

tagit upp den nya verksamhetsgrenen den 31 december 1966 övertagit tillgångarna

i en redan existerande fond för avgångsbidrag. Även Folksamförsäkringen

tecknas och vidmakthålls av arbetsgivare till förmån för arbetstagare.

Försäkringsvillkoren är desamma som enligt AFA-försäkringen.

Ersättningen är sålunda uppdelad på ett A-belopp och ett B-belopp.

Av praktiska skäl ombesörjs den löpande förvaltningen av Folksams

AGB-försäkring inte av Folksam utan av Kooperationens pensionsanstalt,

som tidigare omhänderhaft förvaltningen av KFO:s och LO:s fond för avgångsbidrag.

Överenskommelser SAF—SIF samt SAF—SALF

Den 18 januari 1969 träffades mellan SAF och SIF avtalsuppgörelse för

1969. Bland nyheterna i avtalet märks upprättandet av särskilda fonder

på trygghetsområdet, bland dem en fond för avgångsbi drag. Till denna fond

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1969

3

skall varje år avsättas ett belopp av 0,25 % av lönesumman för samtliga

tjänstemän. Fondens ändamål är att inom ramen för tillgängliga medel

lämna ersättning till tjänstemän som blivit arbetslösa på grund av personalinskränkning

vid företag. Särskild hänsyn skall tas till ålder, anställningstid

och inkomstbortfall. Parterna skall senast den 1 juli 1969

fastställa hur fonden skall förvaltas och utnyttjas.

Den 21 januari 1969 träffades avtalsuppgörelse för 1969 mellan SAF och

SALF. Uppgörelsen är i stort sett identisk med SAF—SIF-uppgörelsen.

Samma villkor i fråga om upprättande av trygghetsfonder gäller enligt båda

avtalen.

KSA-utredningen m. m.

År 1966 tillkallades sakkunniga för att förutsättningslöst utreda frågor

om kontant stöd vid arbetslöshet. De sakkunniga har antagit benämningen

utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet (KSA-utredningen).

Enligt direktiven till utredningen (se Riksdagsberättelsen 1967 s. 360)

bör denna vara förutsättningslös. Den bör undersöka och föreslå de former

för kontant stöd vid arbetslöshet som kan befinnas lämpligast med hänsyn

till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder och de särskilda förhållanden

som råder för vissa grupper ■— bl. a. småföretagare, jordbrukare och hemarbetare

— som nu saknar ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Enligt sina

direktiv skall utredningen bl. a. pröva frågan om det föreliggande problemet

kan lösas genom en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, eventuellt kompletterad

med frivillig tilläggsförsäkring, eller genom ett bibehållande av

den frivilliga försäkringen men med ökad kommunal kontantunderstödsverksamhet.

Vid 1968 års riksdag framställdes i motioner yrkanden med samma innehåll

som de här behandlade. Statsutskottet avstyrkte yrkandena och anförde

därvid, att »då det grundläggande utredningsuppdraget inte avgränsat

några vissa former av inkomstskydd får begärt särskilt uppdrag

inte anses erforderligt» (SU 1968:63 s. 20). Riksdagen biföll utskottets

hemställan.

Utskottet

Till arbetstagare som avskedas utan egen förskyllan till följd av driftsinskränkning

eller nedläggning av företag utgår på en betydande del av

arbetsmarknaden avgångsbi drag. I enlighet med 1966 års centrala uppgörelse

mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

utgår sådana bidrag från och med 1967 som ersättning på grund av kollektiv

avgångsbidragsförsäkring i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag

(AFA). Även på andra avtalsområden finns eller har avtal träffats om motsvarande

försäkring eller om likartade förmåner från särskilda fonder.

För rätt till ersättning från avgångsbi dragsförsäkringen krävs i allmänhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1969

att arbetstagaren har minst 10 års tjänstetid och har fyllt 50 år. För arbetstagare

som har mycket lång tjänstetid kan utgå maximalt omkring 10 000

kr.

Enligt motionärernas uppfattning är det angeläget att systemet med avgångsbidrag

vidgas till att omfatta även andra grupper än dem som nu

har sådan rätt genom avtal. Lagstiftningsvägen bör dock inte tillgripas.

I motionerna yrkas, att KSA-utredningen skall få i uppdrag att undersöka

möjligheterna och formerna för ett sådant vidgat system.

De förmåner i form av avgångsbidrag, som enligt avtal utgår i samband

med avskedande till följd av driftsförändringar, är självfallet av stor betydelse

för att öka tryggheten för den enskilde. Det finns anledning räkna

med att förmåner av den här karaktären kommer att tillförsäkras de anställda

på fler avtalsområden än för närvarande är fallet. Likaledes finns

det skäl anta att nu existerande avgångsbidrag kommer att utbyggas i

olika avseenden. Trots den utveckling som sålunda är på gång måste man

i likhet med motionärerna räkna med att inte alla arbetstagare kommer

att omfattas av rätten till avgångsbidrag.

Den omständigheten, att man på delar av den enskilda arbetsmarknaden

valt en viss form av ekonomiskt stöd vid avskedanden på grund av drifts^

inskränkningar, innebär emellertid inte att statsmakterna bör ingripa för

att ge den som inte avtalsvägen är tillförsäkrad sådant stöd, möjlighet

att i annan ordning få motsvarande förmåner. I enlighet med den tankegång,

som utvecklas i motionerna, är det väsentliga att den som ställs

utan arbete — antingen det beror på driftsinskränkning eller har annan

orsak — får ett kontant stöd under en övergångstid, för att det skall vara

möjligt att i det enskilda fallet sätta in den arbetsmarknadspolitiska åtgärd

som är lämpligast på lång sikt. KSA-utredningen har enligt sina direktiv

att utreda frågan om stöd i sådana fall. På grund av det anförda kan utskottet

inte biträda motionsyrkandet. Utskottet får därför hemställa,

att motionerna 1:232 och 11:256, såvitt nu är i fråga, inte

föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den It mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Strand (s), Dahlberg (s), Hiibinette

(m)*, Wanhainen (s), Andreasson (ep), fru Grethe Lundblad (s),

herrar Skagerlund (fp)* och Axelson (fp);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström

(in)*, fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Göransson (s)*,

Jonsson i Mora (fp), Gadd (s) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K l Beckmans Tryckerier AB» Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.