Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

1969-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:24, Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rått för utländsk medborgare

till förtidspension och sjukbidrag.

Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat följande till lagutskott hänvisade

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:142 av herr Hedlund m. fl. och 11:159 av herr

Hammarberg m. fl., i vilka föreslagits ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer om tilläggsdirektiv till pensionsförsäkringskommittén vilka syftar till generösare

bestämmelser för förtidspension eller sjukbidrag för handikappade utländska,

här i riket bosatta medborgare, som på grund av sin ungdom inte kunnat ha förvärvsarbete

här under minst ett år”; samt

2) motionen 11:250 av fru Kristensson, i vilken hemställts ”att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till lagändring innebärande

att utländska medborgare skall ha möjlighet att erhålla pension för sina

utvecklingsstörda ungdomar”.

Gällande bestämmelser

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är i princip svenska medborgare

samt de som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. För rätt att erhålla

folkpensionsförmåner krävs dock att den försäkrade är svensk medborgare och i

princip är bosatt här i riket. År 1962 mjukades regeln upp såtillvida som bosättning

i riket inte krävdes, om den försäkrade varit mantalsskriven här i riket för det år

under vilket han fyllde 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan.

Huvudregeln om förbehåll för svenska medborgare av folkpensionsförmåner innebär

att vårdbidrag i form av invaliditetsersättning inte kan utgå till utländskt barn

som är under 16 år och på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller

annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn

och vård. Inte heller kan sådant barn då det fyllt 16 år och dess arbetsförmåga på

grund av handikappet är nedsatt med minst hälften få förtidspension eller sjukbidrag.

Vad nu sagts om utländsk medborgares utestängning från folkpensionsförmåner

gäller emellertid inte undantagslöst. Kungl. Maj:t har rätt att träffa överenskommelse

med främmande makt om utsträckt tillämpning av lagen om allmän försäkring.

Överenskommelser har också träffats om eftergift från kravet på svenskt medborgarskap

i konventioner med Danmark, Finland, Island och Norge 1955, med

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

Schweiz 1954, med Storbritannien 1956, med Italien 1957 och med Jugoslavien

1968. Dessutom har Sverige anslutit sig till en provisorisk europeisk överenskommelse

1953 med betydelse för, utöver redan nämnda länder, Irland, Nederländerna,

Västtyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg och Grekland.

Genom överenskommelserna har medborgare i de angivna länderna som är bosatta

i Sverige blivit berättigade att lyfta folkpensionsförmåner. Genomgående uppställs

dock krav på viss tids vistelse här i riket. När det gäller rätt till förtidspension

krävs i den nordiska konventionen och i konventionerna med Schweiz, Storbritannien

och Jugoslavien att vederbörande skall ha vistats i riket oavbrutet i minst ett

år omedelbart före ansökan och att han under denna tid minst ett år varit i stånd

att utöva normal förvärvsverksamhet. Kravet på ett års förvärvsförmåga kan enligt

de nordiska och schweiziska konventionerna ersättas genom fem års oavbruten vistelse

i Sverige. I den italienska konventionen krävs för rätt till förtidspension att

vederbörande varit bosatt i Sverige minst fem år och varit i stånd att förvärvsarbeta

under minst ett år. Enligt den provisoriska europeiska överenskommelsen

fordras för rätt till förtidspension att vederbörande bosatt sig i Sverige innan den

sjukdom, som orsakat nedsättningen av arbetsförmågan, första gången konstaterades

av läkare.

Motionerna

I motionerna påtalas att nuvarande regler med krav på minst ett års full arbetsförmåga

för rätt till förtidspension medför att utländska ungdomar, som är psykiskt

utvecklingsstörda eller eljest invalidiserade före 16-årsåldern, inte kan tillerkännas

förtidspension. Såsom meddellösa hänvisas sådana ungdomar till socialvården för

socialhjälp, vilket — säger motionärerna — psykologiskt sett är en belastning och

även är inhumant i en redan svår situation för den handikappade och hans familj.

Att ha uppburit socialhjälp kan dessutom i vissa fall, anser motionärerna, försvåra

bidragsgivning av annan art. Det påpekas också att det inte kan vara i överensstämmelse

med de av riksdagen antagna principerna om kostnadsfördelning mellan

stat och kommun av utgifterna för de utvecklingsstörda att i fråga om utvecklingsstörda

utländska medborgare lägga kostnaderna på primärkommunerna i form av

socialvård.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för

rätt till folkpension har behandlats av riksdagen hösten 1966. I motioner hade hemställts

om ändring av reglerna om vårdbidrag så att sådant bidrag skulle kunna utgå

även till i Sverige mantalsskrivna utlänningar, om det särskilda vårdbehovet för

barnet uppkommit vid dess födelse här i riket eller under dess vistelse härstädes.

Motionerna hade bl. a. aktualiserats av ett fall, där en gravt invalidiserad pojke,

som var född i Sverige av svensk moder och som hade indisk fader, inte medgivits

vårdbidrag eftersom han inte var svensk medborgare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

3

Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande 1966:43, att beaktansvärda skäl enligt

utskottets mening talade för en uppmjukning i vissa fall av det absoluta kravet

på svenskt medborgarskap som villkor för erhållande av vårdbidrag. Om svensk

kvinna gifter sig med en man av annan nationalitet, erhöll — anförde utskottet —

enligt gällande medborgarskapsregler makarnas barn ofta faderns medborgarskap.

Frågan om möjligheterna att låta vårdbidrag utgå även i sådana fall, där någon av

föräldrarna hade stark anknytning till vårt land, syntes i lämpligt sammanhang böra

bli föremål för närmare övervägande.

Vad utskottet anförde bringade riksdagen till Kungl. Maj:ts kännedom. Kungl.

Maj:t har därefter (nov. 1967) uppdragit åt familjepolitiska kommittén att överväga

spörsmålet. Dessförinnan hade socialministern i svar på en enkel fråga i andra

kammaren den 25 maj 1967 i ämnet uttalat att det enligt hans mening var vanskligt

att göra skillnad för olika folkpensionsförmåner i fråga om de grundläggande

villkoren. Skulle man bryta sönder den gemensamma förutsättningen, bl. a. kravet

på svenskt medborgarskap, och skapa särskilda villkor för en förmån eller till och

med skapa olika villkor inom ramen för en och samma förmån, skulle man ta ett

steg vars konsekvenser inte så lätt kunde överblickas. Socialministern erinrade också

om att undantag från medborgarskapskravet inom folkpensioneringen kunde göras

konventionsvägen.

I första lagutskottets utlåtande 1968:54 om viss översyn av medborgarskapslagstiftningen

erinrades bl. a. om andra lagutskottets förenämnda uttalande samt om

det uppdrag familjepolitiska kommittén erhållit. Utskottet fortsatte:

Det är uppenbart att de av lagstiftningen betingade olikheterna i socialt hänseende

mellan svenska barn och här bosatta utländska barn i viss utsträckning har

utjämnats genom internationella överenskommelser. Utskottet finner det angeläget

att Sverige även i fortsättningen spelar en aktiv roll för att få till stånd internationella

överenskommelser på det sociala området. I likhet med riksdagens ställningstagande

år 1966 i fråga om vårdbidrag anser utskottet att det i lämpligt sammanhang

även bör utredas om inte uppmjukning av medborgarskapskravet kan ske beträffande

barnpension och bidragsförskott. Vad utskottet anfört i denna del torde

böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Utskottets förslag att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i fråga om

sociala förmåner åt i Sverige bosatta utländska barn bifölls av riksdagen.

Utskottet

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare samt de som

utan att vara svenska medborgare är bosatta här i riket. Undantag görs i fråga om

folkpensionsförmåner, vilka i princip är förbehållna svenska medborgare bosatta här

i landet. Eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för rätt

till folkpensionsförmån kan ske genom överenskommelse med främmande makt.

Sådana överenskommelser har träffats med ett flertal europeiska länder. I dessa

överenskommelser uppställs dock som regel fordringar på viss tids vistelse här i lan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969

det. När det gäller rätt till förtidspension krävs som regel att den utländske medborgaren

skall ha vistats oavbrutet i Sverige minst ett år före pensionsansökan och

att han under denna vistelse varit fullt arbetsför minst ett år.

I förevarande motioner påtalas att nuvarande bestämmelser med krav på minst

ett års full arbetsförmåga under vistelse här i landet för rätt till förtidspension medför

att utländska ungdomar som är psykiskt utvecklingsstörda eller eljest invalidiserade

före 16 års ålder inte kan tillerkännas förtidspension eller sjukbidrag. Motionärerna

efterlyser generösare bestämmelser, så att pension skall kunna utgå i dessa fall.

Bakom regeln att folkpensionsförmånerna i princip utges endast till i Sverige bosatta

svenska medborgare ligger folkpensionens karaktär av en skattefinansierad

social förmån, som utgår som en garanti för en viss minimistandard oberoende av

om vederbörande betalat avgift eller skatter eller varit verksam i förvärvslivet. Den

nödvändiga avgränsningen av folkpensionssystemets räckvidd erhålles genom medborgarskaps-

och bosättningsvillkor. Utskottet är inte berett att förorda någon ändring

av dessa principer. Genom möjligheten att konventionsvägen utvidga kretsen

av personer, bosatta här i landet, med rätt till folkpension har man på ett tillfredsställande

sätt ordnat för en flexibel gränsdragning. Att det i sådana konventioner

normalt finns behov av särskilda villkor beträffande vistelse här i landet m. m. är

uppenbart. Villkoren är som regel ömsesidiga såtillvida som en svensk medborgare

bosatt i det andra konventionslandet inte kan få del av dess socialförsäkringsförmåner

utan att uppfylla liknande villkor. Någon anledning för riksdagen att begära

att nuvarande regler i konventionerna beträffande här i landet bosatt utlännings

rätt till förtidspension skall mjukas upp finner utskottet inte föreligga.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att följande motioner,

A) 1:142 och 11:159, samt

B) 11:250,

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars

Larsson (s), Dahlberg (s), Wanhainen (s)*, Andreasson (ep) och Blomquist (m);

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herr Fredriksson (s)*, fru Skantz

(s), herrar Larsson i Öskevik (ep)*, Jonsson i Mora (fp)*, Nilsson i Kalmar (s),

Åkerlind (m) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.