Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om förbättrade sjukförsäkringsförmåner för hemarbetande. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 778 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 883 av fru Jonäng och fru Nilsson.

1969-03-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:29, Utlåtande i anledning av motioner om förbättrade sjukförsäkringsförmåner för hemarbetande. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, I: 778 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 883 av fru Jonäng och fru Nilsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av motioner om förbättrade sjukförsäkringsförmåner

för hemarbetande.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

I: 778 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 883 av fru Jonäng

och fru Nilsson.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning syftande till

1. att hemmakvinna eller hemmaman, som är inskriven hos allmän försäkringskassa

men vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kr.

per år, skall vara placerad i sjukpenningklass även om han eller hon i övrigt

icke uppfyller de krav som uppställs i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring;

2. jämställdhet mellan hemmakvinnor och hemmamän i sjukförsäkringsavseende.

»

Gällande bestämmelser

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om allmän

försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen måste

man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor, som

betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall medföra

rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till minst

1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad en

grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst

på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning

på minst 1 kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.

Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är

alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Såsom hemmafru räkuas sådan

kvinnlig försäkrad under 67 år, som inte har någon arbetsinkomst eller har

så ringa arbetsinkomst att den inte uppgår till 1 800 kr. för år och som (a)

är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller i annat fall (b)

stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till henne eller hennes

make eller (c) stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit

gift eller har eller haft barn. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,

utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Kvinna, som ej längre uppfyller

villkoren för tillhörighet till hemmafruförsäkringen (och som ej heller

har förvärvsinkomst om minst 1 800 kr.) skall ej vidare omfattas av sjuk1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

penningförsäkringen. Avförandet från försäkringen sker vid månadsskiftet

närmast efter det anledning till ändringen uppkommit eller, i fall av makes

död, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Vid sidan av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen finns för kvinnor,

som tillhör hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om

inte deras inkomster utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en

frivillig sjukpenningförsäkring. Bestämmelserna härom återfinnes i 21 kap.

lagen om allmän försäkring och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring

hos allmän försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen

gäller, såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen,

i huvudsak följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om

lägst 1 kr. och högst 9 kr. för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på

grund av den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga

15 kr. om dagen. Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3,

18, 33 eller 93 dagars karenstid. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass

nr 1 eller nr 2 äger välja även försäkring utan karenstid.

Historik

Hemmafruförsäkringen omfattade då sjukförsäkringslagen trädde i kraft

endast sådana icke förvärvsarbetande kvinnor som var gifta och sammanlevde

med sin man. Genom lagändringar åren 1955, 1960 och 1962 utvidgades

personkretsen för hemmafruförsäkringen till sin nuvarande omfattning.

Krav på ändring av det villkor för tillhörighet till hemmafruförsäkringen

som hänför sig till barnets ålder (sextonårsgränsen) har väckts i motioner

åren 1962 och 1966 (2LU 1962:27, 1966:47). Motionerna föranledde ingen

åtgärd, men sistnämnda år uttalade utskottet att om det blev aktuellt med

en mera allmän omprövning av sextonårsgränsen så förutsatte utskottet

att även den ifrågavarande regeln skulle övervägas.

I samband med reformförslag år 1966 om förbättrad sjukpenningförsäkring

hade riksdagen att ta ställning till motionsyrkande om att den allmänna

sjukförsäkringens regler och tillämpningsföreskrifter skulle överses

i syfte att män skulle bli jämställda med kvinnor i fråga om rätten till de

förmåner som hemmafruförsäkringen innefattar. I sitt av riksdagen godkända

utlåtande 1966: 47 konstaterade andra lagutskottet att problemet ingick

i den större frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringen. Utskottet var inte berett att i dåvarande sammanhang

ta ställning till frågor av den arten, men utskottet uttalade att Kungl. Maj:t

borde ta upp problemet i lämpligt sammanhang.

Påföljande år behandlades i riksdagen motioner om översyn av socialförsäkringssystemet

såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män och

kvinnor. Andra lagutskottet anslöt sig i sitt utlåtande 1967: 38, vilket godkändes

av riksdagen, till motionärernas uppfattning att det fanns behov

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

3

av översyn av socialförsäkringsförmånerna i aktuellt hänseende. Riksdagens

begäran om utredning har i vad den avser översyn av sjukförsäkringsreglerna

av Kungl. Maj:t överlämnats till familjepolitiska kommittén att

övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.

Vid 1967 års riksdag väcktes jämväl motioner om vissa sjukförmåner

för hemmadöttrar. Ett av yrkandena innebar att hemmadöttrar skulle beredas

möjlighet att teckna frivillig försäkring för tilläggssjukpenning. I

sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967:36 erinrade andra lagutskottet

om att reglerna om sjukpenning i lagen om allmän försäkring med vissa

undantag byggde på principen att sjukpenning skulle utgå endast då sjukdomen

medförde ett bortfall av förvärvsinkomst. Utskottet ansåg inte att

hemmadöttrarnas situation var så speciell att de i fråga om sjukpenningförmåner

borde bedömas på annat sätt än försäkrade i allmänhet. Utskottet

ville därför inte tillstyrka att undantag från angivna princip skulle göras

för hemmadöttrarna.

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner med yrkande att den frivilliga sjukpenningförsäkringen

skulle utsträckas till att omfatta vissa ytterligare grupper,

nämligen dels kvinnor, som tidigare inbegripits under hemmafruförsäkringen

men som inte längre uppfyller villkoren på grund av makes död

eller på grund av att hemmavarande barn uppnått 16 års ålder, dels hemmadöttrar

eller andra, som vårdat åldriga anhöriga mot fritt vivre och därför

varit obligatoriskt sjukpenningförsäkrade men som inte längre har någon

förvärvsinkomst efter de anhörigas frånfälle, dels ock gifta män, som

saknar inkomst av förvärvsarbete på grund av att de sköter hemmet. Motionärerna

begärde översyn av lagen om allmän försäkring i sådant syfte.

Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt utlåtande

nr A9:

Enligt utskottets mening föreligger ett i nuvarande lagstiftning obeaktat

behov av försäkringsskydd vid sjukdom för de av motionärerna åsyftade

kategorierna. Möjligheten att utsträcka rätten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring

till dessa grupper bör därför övervägas.

Önskemålet om översyn av sjukpenningreglerna torde delvis bli tillgodosett

genom det utredningsarbete som pågår inom familjepolitiska kommittén.

Det finns anledning anta att kommittén, som enligt sina direktiv har

att ägna särskild uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna, kommer

att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukpenningförsäkringen.

Till kommittén har också överlämnats riksdagens framställning

från i fjol om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringssystemet skall utredas. Även spörsmålet i vad mån gifta

män, som sköter hemmet och som saknar förvärvsinkomst, bör vara sjukpenningförsäkrade

torde således tas upp till behandling av kommittén.

Även för övriga i motionerna berörda grupper — kvinnor som ej längre

uppfyller villkoren för hemmafruförsäkring på grund av makes död samt

hemmadöttrar vars åldriga anhöriga avlidit — bör enligt utskottets mening

möjligheten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring bli föremål för

utredning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Riksdagen begärde i enlighet med utskottets hemställan att frågan om

vidgad möjlighet att teckna frivillig sjukpenningförsäkring skulle bli föremål

för utredning i enlighet med vad utskottet anfört. Kungl. Maj:t har sedermera

överlämnat frågan till familjepolitiska kommittén.

Utskottet

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen omfattar inskrivna försäkrade

som har inkomst av förvärvsarbete uppgående till minst 1 800 kronor om

året samt — på grund av vad som brukar benämnas hemmafruförsäkringen

— kvinnor upp till 67 års ålder vilkas inkomst understiger nämnda belopp

men som stadigvarande sammanbor med make eller därmed jämställd person

eller barn under 16 år. Som komplement till den obligatoriska sjukpenningförsäkringen

finns en frivillig sådan i huvudsak avsedd för hemmafruförsäkrade

och studerande.

1 motionerna pekas på att änkor och frånskilda utan minderåriga barn

samt kvinnor med barn som överskridit sextonårsgränsen inte får kvarstå

i hemmafruförsäkringen. Motionärerna vill ha utredning av frågan om utsträckning

av hemmafruförsäkringen till bl. a. de nämnda grupperna kvinnor.

I motionerna yrkas dessutom att frågan om jämställdhet mellan hemmakvinnor

och hemmamän i sjukförsäkringshänseende skall utredas.

Till familjepolitiska kommittén har överlämnats motioner som rör såväl

frågan om sjukförsäkringsförmåner till nu ifrågavarande grupper kvinnor

som spörsmålet om jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen.

De av motionärerna behandlade problemen är alltså redan föremål

för utredning. Det finns således inte anledning för riksdagen att ta något

initiativ i frågan.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 778 och II: 883 inte föranleder någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp),

herrar Lars Larsson (s), Dahlberg (s), Hiibinette (m), Österdahl (fp), Andreasson

(ep) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Sandell

(s), fru Skantz (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Åkerlind (m), Aldén (s),

Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.