Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående en förbättrad ställning för de hemarbetande kvinnorna inom den allmänna försäkringen”.

1969-03-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:30, Skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående en förbättrad ställning för de hemarbetande kvinnorna inom den allmänna försäkringen”.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av motioner om förbättrade förmåner inom den

allmänna försäkringen för hemarbetande i vissa fall.

Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat följande till lagutskott hänvisade

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:758 av fru Diesen och 11:887 av fru Kristensson,

i vilka hemställts, ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning och

förslag med beaktande av vad i motionen anförts om rätt för hemarbetande att

tillgodoräkna sig pensionsår inom ATP för år då de vårdar barn i förskoleåldern”;

samt

2) de likalydande motionerna 1:779 av fru Olsson, Elvy, m.fl och 11:875 av herr

Gustavsson i Alvesta och fru Nilsson, i vilka hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående en förbättrad ställning för de

hemarbetande kvinnorna inom den allmänna försäkringen”. Av motionsmotiveringen

framgår att motionärerna med sitt yrkande åsyftat hemarbetande kvinnors rätt till

förtidspension inom tilläggspensioneringen.

Gällande bestämmelser

Försäkringen för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring avser att bereda

bl. a. ålderspension och förtidspension utöver folkpensionen. Rätten till tillläggspension

grundas på inkomsten av det förvärvsarbete, som den försäkrade utför

under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst.

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom tilläggspensioneringen är den försäkrades

inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år

t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit

eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring

är dock ej pensionsgrundande. Förvärvsarbetsinkomsterna indelas i inkomst av anställning

och inkomst av annat förvärvsarbete.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning

och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns,

det vid årets ingång gällande basbeloppet. Maximigränsen för beräkning av

den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid årets ingång

gällande basbeloppet.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande

inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Ålderspension utgår under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats den

forsakrade för minst tre år. Ålderspension utgår fr. o. m. den månad under vilken

den försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag

efter samma regler som inom folkpensioneringen.

Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 procent

av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen skall utges,

och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om

pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta

poängtalen (femtonårsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats honom för mindre

än 30 ar, skall dock nämnda produkt minskas med 1/30 för varje år, som antalet

poangår understiger 30 (trettioårsregeln). I pensioneringens inledningsskede har

30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för dem som är födda åren 1896—1914. För

dem som är födda under något av åren 1915-1923 fordras i stället för 30 år 21 år

för dem som är födda 1915, 22 år för dem som är födda 1916 o. s. v.

Förtidspension utgår till den, vilkens arbetsförmåga på grund av sjukdom, psykisk

efterbhvenhet, vanförhet eller annat lyte är nedsatt med minst hälften och

nedsättningen kan anses varaktig samt den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng

för tid före det år under vilket pensionsfallet inträffat. Förtidspension

kan utgå som hel, två tredjedels eller en tredjedels pension beroende på graden av

nedsättningen av arbetsförmågan.

A) Beräkningen av förtidspensionen kan ske enligt två olika metoder. Den för

den försäkrade förmånligaste bygger på ett system med antagandepoäng. Denna

metod skall tillämpas i följande två fall, som båda avser sådana situationer där

invaliditeten inträtt i nära anslutning till tid då den försäkrade varit verksam i förvärvslivet.

1) Den försäkrade är vid tidpunkten för pensionsfallets inträffande placerad

lägst i den sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst lika med det vid

årets ingång gällande basbeloppet. Det räcker då att den försäkrade tillgodoräknats

pensionspoäng för minst ett år före året för pensionsfallet. 2) Den försäkrade äger

tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

I detta fall krävs ingen sjukpenningklassplacering.

I båda nu nämnda fall beräknas pensionen med utgångspunkt från att den försäkrade

antas ha för varje år, från och med det då pensionen börjar utgå till och

med det då han uppnår 65 års ålder, tillgodoräknats viss pensionspoäng. Denna

pensionspoäng skall beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för

den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen

beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra

åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen

beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år från och med den försäkrades

sextonde år till och med året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen

skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet av de år som sålunda kommer

i fråga, varvid hänsyn i första hand tas till aren med de högsta poängtalen. — Det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

3

må påpekas att fyraårsregeln är tillämplig även om endast ett poängår finns inom

fyraårsperioden. Medeltalet beräknas då på det årets poängtal och ett nollår. Medeltalet

kommer alltså att motsvara halva poängen för det poänggivande året.

För att belysa reglerna kan följande exempel anges. En person förvärvar under

ett vart av åren 1960—1963 tre pensionspoäng, under åren 1964—1966 fem poäng

och under åren 1967—1969 återigen tre poäng för år. År 1970 drabbas han av invaliditet

och blir berättigad till förtidspension. Medeltalet för de två bästa av de fyra

åren 1966—1969 blir fyra poäng. Medeltalet av pensionspoängen för de fem bästa

av de tio åren 1960—1969 blir 4,2 poäng. Den försäkrade skall alltså vid pensionsberäkningen

tillgodoräknas 4,2 pensionspoäng för varje år fr. o. m. år 1970 t. o. m.

det år då han fyller 65 år.

B) Det nu redovisade systemet med antagandepoäng förutsätter som angivits

antingen att den försäkrade är placerad i viss sjukpenningklass vid pensionsfallet

eller att pensionspoäng föreligger för minst tre av de fyra år som närmast föregått

året för pensionsfallet. År inte dessa villkor uppfyllda skall förtidspensionen utgå

med ett belopp som motsvarar vad den försäkrade skulle erhållit i ålderspension,

om han uppnått 67 års ålder och ålderspensionen tillika börjat utgå vid den tidpunkt

då pensionsfallet inträffat. Förtidspensionen beräknas då på grundval enbart

av de poäng och poängår som tillgodoräknats den försäkrade för år före pensionsfallets

inträffande. Minimikravet på tre pensionsgrundande år får aktualitet. För

full pension krävs 30 poänggivande år.

Innebörden av sistnämnda bestämmelser kan belysas med följande exempel. En

kvinna har fr. o. m. det år då hon fyller 20 år t. o. m. det då hon uppnår 29 års

ålder tillgodoräknats under de första fyra åren 2 och under de återstående sex åren

3 pensionspoäng för varje år. Vid 30 års ålder ingår den försäkrade äktenskap och

slutar att förvärvsarbeta. Vid 35 års ålder blir hon invalidiserad. Förtidspension

kan utgå med stöd av de tio pensionsgrundande åren, som i genomsnitt givit 2,6

pensionspoäng per år. Pension utgår med 60 procent av 10/30 av 2,6 X basbeloppet.

Föreligger inte förutsättning för pensionsberäkning med antagandepoäng och har

man inte heller intjänat poäng för minst det antal år som krävs för ålderspension

från ATP har man inte rätt till någon förtidspension inom tilläggspensioneringen

för invaliditet, även om man skulle ha ett eller ett par poängår.

Motionerna

I motionerna 1:758 och 11:887 framhålls att många föräldrar såväl kvinnor som

män får stanna hemma och vårda sina barn då de är små. Genom sina insatser i

hemmet gör dessa personer lika väsentlig samhällsnytta som om de vore förvärvsarbetande

i konventionell mening, inte minst med tanke på att de avlastar samhällets

barntillsynsinstitutioner. Motionärerna uppger att det ofta är svårt för dem

som vårdar sina egna barn under dessas uppväxtår att nå upp till fullt antal ATPår.

ATP-systemet bör enligt motionärerna ändras så att föräldrar tillförs pensionsår

för tillsyn av barn i förskoleåldern, åtminstone ett halvt pensionsår per inkomstlöst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

år, med en maximering till t. ex. tio pensionsår. Motionärerna finner det t. o. m.

möjligt att varje barnavårdande år skulle kunna ge ett helt pensionsår, utan att de

ekonomiska konsekvenserna för pensionssystemet därav blev för vittgående.

I motionerna 1:779 och 11:875 behandlas reglerna om rätt till förtidspension inom

tilläggspensioneringen. Reglerna har enligt motionärerna utformats så att hemmafruar

som lämnat förvärvsarbetet kommer i en ogynnsam situation vid pensionsberäkningen.

Motionärerna anför:

Hemmafru utan något slag av förvärvsarbete vid sidan om är placerad i sjukpenningklass

nr 1 (sjukpenning 6 kr.). Denna klass motsvarar en årsinkomst under

1 800 kr. Hemmafru kan följaktligen inte uppfylla det första alternativa villkoret

för antagandepoängberäkning.

En hemmafru, som något år varit borta från förvärvsarbete, förlorar möjligheten

att uppfylla villkoret om pensionspoäng för minst tre av de fyra åren innan pensionsfallet

inträffat.

I förarbetena till lagen anges, att de förmånligare reglerna för beräkning av förtidspension

är avsedda för fall där invaliditeten inträtt i nära anslutning till tid då

den försäkrade varit verksam i förvärvslivet. Lagstiftarnas syfte har uppenbarligen

vunnits. Måhända har lagstiftaren emellertid bortsett från hemmafruarnas speciella

förhållanden. När lagen nu tillämpats under flera år har man kunnat se lagens

konsekvenser för hemmafruarna. De är i övrigt inte särskilt gynnade inom den allmänna

försäkringen, och på denna punkt kan ifrågasättas om den omständigheten

att de lämnat förvärvslivet — kanske blott för några år då barnen behöver dem

särskilt — skall undandra dem den möjlighet till förmånlig pensionsberäkning som

eljest tillkommer andra försäkrade.

Tidigare behandling

Pensionspoäng för arbete i hemmet

Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser grundas rätt till pension

inom ATP-systemet på inkomst av förvärvsarbete. Frågan om en självständig pensionsrätt

för hemarbetande kvinnor och om rätt till s. k. gratispoäng eller gratisår

vid pensionsberäkningen för husmödrar, som lämnat sitt förvärvsarbete för att ta

vård om minderåriga barn, har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen

under 1960-talet. En redogörelse härför finns intagen i andra lagutskottets utlåtande

1868:64, till vilket hänvisas. Här må endast nämnas att motionsyrkanden om utredning

och förslag angående nämnda frågor genomgående avslagits av riksdagen.

Mot förslaget om en självständig pensionsrätt för hemarbetande kvinnor har invänts,

att pensionsavgifterna skulle komma att drabba familjens kontantinkomster,

d. v. s. regelmässigt makens arbetsförtjänst bl. a. under den tid då i många fall

familjens kostnader för barnens underhåll och uppfostran är stora. Förslaget om

införande av gratispoäng har ansetts innebära ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen

grundläggande principen om förvärvsinkomst som förutsättning för

pension. Det har också framhållits att det för rätt till hel ålderspension krävs endast

30 pensionsgrundande år och att tack vare denna regel pensionens storlek i allmänhet

inte påverkas för den, som något eller några år avhåller sig från förvärvsarbete.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969 5

Vid föregående års behandling av motionsyrkanden angående pensionspoäng för

vård av barn i hemmet erinrade andra lagutskottet i sitt ovan angivna utlåtande om

riksdagens tidigare avslagsbeslut och motiveringarna för dessa samt anförde vidare:

Det må emellertid framhållas, att riksdagen föregående år gjort en framställning

till Kungl. Maj:t om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom

socialförsäkringssystemet skulle utredas. I det utskottsutlåtande som låg till grund

för riksdagens ställningstagande anfördes, att sedan principerna för sjukförsäkringen

och den allmänna pensioneringen fastställts, hade samhället genomgått åtskilliga

förändringar och nu företedde i många avseenden en ny bild, bl. a. genom att kvinnorna

i växande omfattning börjat ägna sig åt förvärvsarbete. Det framhölls, att en

tendens mot större jämställdhet med männen i försörjningshänseende blev mer och

mer markant, att mannen som den ende försörjaren av familjen inte var en lika given

sak nu som då grunderna för socialförsäkringssystemet tillskapades och att utvecklingen

mot en ökad yrkesverksamhet bland kvinnorna kunde väntas fortsätta. Utskottet

fann det uppenbart, att dessa förhållanden i viktiga avseenden kunde rubba

förutsättningarna för det nuvarande socialförsäkringssystemet och ville därför ansluta

sig till motionärernas uppfattning, att behov förelåg av en översyn av socialförsäkringsförmånerna

i de hänseenden, som påtalats. Kungl. Maj:t har därefter givit

pensionsförsäkringskommittén i uppdrag att företa den begärda översynen, såvitt

avser pensioneringen. Kommittén — som även fått till sig överlämnat motioner om

en allmän egenpension — har således i uppgift att pröva frågor som uppenbarligen

innefattar problem av den art som aktualiserats av motionärerna. Något riksdagens

initiativ i anledning av motionerna synes därför inte erforderligt.

Förtidspensioneringen

Till grund för gällande regler om förtidspension ligger det av socialförsäkringskommittén

framlagda betänkandet SOU 1961:29. I detta framhöll kommittén att

en regel om beräkning av antagandepoäng knuten enbart till placeringen i en viss

sjukpenningklass skulle verka alltför hårt i sådana fall där den försäkrade, utan att

ha lämnat förvärvsarbetet, för en tid fått sin arbetsinkomst reducerad och på grund

därav blivit placerad i en sjukpenningklass som ej motsvarade en inkomst uppgående

till basbeloppet. Så kunde exempelvis inträffa om en kvinna för något eller

några år övergick till deltidsarbete för att få tillfälle att sköta ett spädbarn. Regeln

om antagandepoäng syntes därför böra kompletteras med en bestämmelse som medgav

en beräkning av antagandepoäng då den försäkrade ägde tillgodoräkna sig pensionspoäng

för åren närmast före pensionsfallet. En sådan regel kunde dock göras

mer restriktiv än den motsvarande regel som fanns i lagen 1959 om försäkring för

allmän tilläggspension, eftersom den nya huvudregeln om placeringen i sjukpenningklass

som utgångspunkt verkade mindre restriktivt än nämnda regel i ett mycket

stort antal fall. De i lagen om allmän tilläggspension uppställda kraven på pensionspoäng

för två av de fyra sista åren borde därför kunna skärpas till att avse tre

av dessa år. Elärigenom tillgodosågs, framhöll kommittén, önskemålet att en rimlig

sannolikhet skulle föreligga att den försäkrade inte lämnat förvärvsarbetet.

I fråga om pensionsberäkningen i antagandepoängsfallen anförde kommittén att

det kunde vara naturligt att låta poängantagandet avse medelpoängen för de två år,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

som uppvisade de högsta poängtalen under den föregående fyraårsperioden. Kommittén

fortsatte:

För vissa kategorier skulle den nyssnämnda regeln dock ibland giva mindre tillfredsställande

resultat. Detta gäller främst sådana förvärvsarbetande, som på grund

av värnplikt, havandeskap, barnsbörd och vård om småbarn inte har två poängår

under den aktuella fyraårstiden eller som på grund av sjukdom (begynnande invaliditet)

eller arbetslöshet eller någon av nyss angivna omständigheter har en lägre

poäng under ifrågavarande år än tidigare. För att tillgodose dessa kategorier synes

man böra överväga att komplettera regeln med en alternativ regel, därvid den regel

skall tillämpas som ger högst pension. Vid utformningen av en sådan alternativ

regel torde man kunna anknyta till det förhållandet att fyraårsregeln innebär att

den bästa hälften av åren beaktas. 15-årsregeln kan också — i vart fall i viss mån

— sägas giva uttryck för samma princip, nämligen att den bästa hälften av åren

skall vara avgörande. Med hänsyn härtill synes naturligt att låta den alternativa

regeln innebära att antagandet skall avse medelpoängen under samtliga de år vederbörande

varit försäkrad enligt TPL med frånräknande av de år intill ett antal av

hälften, för vilka poängtalet är lägst. År utan poäng medräknas härvid, ehuru deras

poängvärde då blir noll.

På anförda skäl förordar kommittén en regel av följande innehåll. Den försäkrade

skall för varje år fr. o. m. det då pensionsfallet inträffar t. o. m. det då han uppnår

65 års ålder antagas ha tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av

de pensionspoäng, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått

det år då pensionsfallet inträffade eller, därest pensionen därigenom blir större,

under de år varunder han varit omfattad av försäkringen enligt TPL. Vid beräkningen

av nämnda medeltal skall i båda fallen bortses från de år intill ett antal av

hälften, för vilka poängtalet är lägst eller för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats

den försäkrade.

Vid riksdagsbehandlingen 1962 (prop. 1962:90, 2LU 1962:27) bedömdes socialförsäkringskommitténs

förslag till förtidspensionsregler som ändamålsenliga. Föredragande

departementschefen uttalade att förslaget innebär att — samtidigt som

kvalifikationstiden för flertalet fall förkortades från två till ett år — det förhindrades

i ett större antal fall än med dittillsvarande bestämmelser, att den försäkrade blev

utan pension eller fick en mycket låg pension, om han under åren närmast före

invaliditetens inträde — t. ex. på grund av utbildning, värnpliktstjänstgöring, arbetslöshet

eller sjukdom — tillfälligt saknat pensionsgrundande inkomst eller haft osedvanligt

låg sådan inkomst.

Utskottet

I förevarande motioner efterlyses generösare regler för hemarbetande inom den

allmänna tilläggspensioneringen.

Motionerna 1:758 och 11:887 tar sikte på föräldrar som avstår från förvärvsarbete

och i stället stannar hemma och vårdar sina barn, då de är små. Dessa personer kan

enligt motionärerna få svårt att komma upp till så många pensionsgrundande år

som krävs för att full tilläggspension skall utgå. Motionärerna anser att föräldrarna

genom sina insatser i hemmet gör lika väsentlig samhällsnytta som om de varit för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

värvsarbetande i konventionell mening. De föreslår med hänsyn härtill att hemarbetande

bör få tillgodoräkna sig pensionsår inom tilläggspensioneringen för år då

de vårdar barn i förskoleåldern.

Motioner med i huvudsak samma syfte har behandlats av riksdagen vid upprepade

tillfällen under 1960-talet. Motionerna har avslagits under hänvisning till att ett

genomförande av den föreslagna ordningen skulle innebära ett avsteg från den inom

tilläggspensioneringen grundläggande principen om inkomst av förvärvsarbete som

förutsättning för pension. Det har också framhållits att några års bortovaro från

förvärvsarbete inte betar en försäkrad möjligheten att erhålla full tilläggspension.

För full pension krävs nämligen endast 30 pensionsgrundande år eller åtskilliga år

färre än som regelmässigt ingår i den försäkrades aktiva tid. Bortovaron påverkar

som regel inte heller pensionens storlek, eftersom denna beräknas med utgångspunkt

från de 15 bästa poängåren. Vid fjolårets behandling av motionsyrkanden i ämnet

erinrade andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande om att pensionsförsäkringskommittén

fått i uppdrag att utreda frågan om jämställdhet mellan kvinnor

och män inom den allmänna pensioneringen och också fått till sig överlämnat

motioner om en allmän egenpension. Utskottet uttalade att kommittén härigenom

hade i uppgift att pröva frågor som uppenbarligen innefattade problem av den art

som aktualiserats genom motionsyrkandena, varför något initiativ från riksdagens

sida i anledning härav inte var erforderligt.

Utskottet finner inte anledning att frångå sin uppfattning från föregående år.

Det i motionerna 1:758 och 11:887 framställda yrkandet bör följaktligen inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:779 och 11:875 aktualiseras frågan om hemarbetande kvinnors rätt

till förtidspension inom tilläggspensioneringen.

Som allmän förutsättning för rätt till förtidspension inom tilläggspensioneringen

gäller att den försäkrade på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet

eller annat lyte fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst hälften samt att han äger

tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år före det år under vilket pensionsf

alle t inträffat. Förtidspensionens storlek beräknas efter två skilda metoder beroende

på om invaliditeten inträtt i nära anslutning till tid då den försäkrade varit verksam

i förvärvslivet eller inträffat sedan längre tid förflutit från den försäkrades förvärvsarbete.

Den förstnämnda metoden, som bygger på ett system med antagandepoäng,

skall tillämpas i två fall, nämligen om den försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallets

inträffande är placerad lägst i den sjukpenningklass som svarar mot en årsinkomst

lika med basbeloppet, eller om den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng

för tre av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet. Pensionen

beräknas i dessa fall med utgångspunkt från att den försäkrade antas ha för varje

år, fr. o. m. det då pensionen börjar utgå t. o. m. det då den försäkrade fyller 65 år,

tillgodoräknats vissa pensionspoäng. Dessa poäng skall beräknas enligt den av två

alternativa metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Föreligger

inte förutsättningar för en beräkning med antagandepoäng, skall pensionen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

beräknas på grundval enbart av de poäng och poängår som tillgodoräknats den försäkrade

för år före pensionsfallet. För rätt till pension krävs därvid minst tre pensionsår

och för rätt till full pension minst 30 poänggivande år.

I motionerna 1:779 och 11:875 efterlyses vidgade möjligheter att beräkna förtidspension

enligt metoden med antagandepoäng. Motionärerna hänför sig särskilt

till sådana pensionsfall som rör hemarbetande kvinnor, vilka för en tid lämnat förvärvsarbetet

för att vårda barn i hemmet. Motionärerna hemställer om utredning av

frågan.

Enligt utskottets mening bygger gällande regler om beräkning av förtidspension

på en riktig princip. Sådana försäkrade, som kan antas fortsätta att vara i arbete

och därmed förvärva pensionspoäng fram till den ordinarie pensionsåldern, bör vid

inträffad invaliditet tillerkännas en förtidspension som svarar mot full ålderspension.

Eftersom pensionen i princip skall ersätta utebliven förvärvsinkomst, bör en person

som dragit sig tillbaka från förvärvslivet innan pensionsfallet inträffat knappast

tillerkännas en lika förmånligt beräknad pension. De insatser vederbörande redan

gjort i förvärvslivet bör dock berättiga honom til! viss pension. En sådan pension

bör beräknas enbart med utgångspunkt från vad den försäkrade tjänat in i form

av pensionspoäng och poängår.

När det gäller att dra gränsen mellan försäkrade som får anses stå kvar i förvärvslivet

och försäkrade som lämnat detta har man i första hand anknutit till den

försäkrades placering i sjukpenningklass på grundval av en arbetsinkomst överstigande

basbeloppet. Enligt utskottets bedömande är en sådan anknytning väl ägnad

som kriterium på huruvida den försäkrade är att bedöma som förvärvsarbetande.

Regeln måste emellertid kompletteras med tanke på sådana försäkrade som blott

tillfälligt lämnat förvärvslivet, det kan vara för vård av barn eller annan anhörig,

för studier eller för någon annan anledning. Nuvarande kompletteringsregel innebär

att som förutsättning för metoden med antagandepoäng krävs att den försäkrade

tillgodoräknats pensionspoäng för tre av de fyra åren före pensionsfallet. Denna

kompletteringsregel kan enligt utskottets mening i vissa fall framstå som väl restriktiv.

Den medför att en försäkrad efter endast ett års bortovaro från förvärvslivet

förlorar rätten att beräkna förtidspension efter den förmånligare metoden med antagandepoäng.

Fall torde föreligga där försäkrade med längre bortovaro än ett år

med fog kan göra gällande att de inte lämnat förvärvslivet. Detta torde inte minst

gälla sådana i motionerna nämnda kvinnor som tillfälligt dragit sig tillbaka för att

varda smabarn i hemmet. Utskottet står därför inte främmande för att nuvarande

krav pa minst tre pensionsgrundande år under den senaste fyraårsperioden bör mjukas

upp. I tilläggspensioneringens initialskede — då regeln om placering i sjukpenningklass

ännu inte fanns — gällde ett krav på minst två pensionsgrundande år

under fyraårsperioden. Huruvida man skall återgå till en sådan regel eller söka någon

annan lösning av frågan har utskottet inte någon bestämd uppfattning om.

Frågan bör bli föremål för utredning i ett lämpligt sammanhang.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1969

A) att motionerna 1:758 och 11:887 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd;

B) att riksdagen i anledning av motionerna 1:779 och 11:875

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning av frågan om

liberalare regler för beräkning av förtidspension inom tilläggspensioneringen;
C)

att motionerna 1:779 och 11:875, i den mån de inte kan anses

besvarade genom utskottets hemställan under B), inte föranleder

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson (s),

Dahlberg (s), Hiibinette (m), Österdahl (fp), Högström (s), Andreasson (ep) och

fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström

(m), fröken Sandell (s), fru Skantz (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Aldén (s),

Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).

Reservation

vid utskottets hemställan under A) av herr Hiibinette (m) och fröken Wetterström

(m).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1969:122 Skrivelse till Konungen i anledning av motioner om förbättrade förmåner inom den allmänna försäkringen för hemarbetande i vissa fall. a1 i texten