Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning beträffande hemmadöttrarnas med vårduppgifter pensionsrätt enligt i princip de regler som gäller för änkepension inom folkpensioneringens ram”. Vissa bestämmelser Ålderspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen utgår i princip fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år.

1969-03-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:31, Skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning beträffande hemmadöttrarnas med vårduppgifter pensionsrätt enligt i princip de regler som gäller för änkepension inom folkpensioneringens ram”. Vissa bestämmelser Ålderspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen utgår i princip fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1969

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av motion om pensionsrätt för hemmadöttrar med

vårduppgifter.

Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:867, av

herrar Boo och Eriksson i Bäckmora, i vilken hemställts, ”att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam utredning beträffande

hemmadöttrarnas med vårduppgifter pensionsrätt enligt i princip de regler som gäller

för änkepension inom folkpensioneringens ram”.

Vissa bestämmelser

Ålderspension från folkpensioneringen och tilläggspensioneringen utgår i princip

fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år. I tre fall kan pension

utga före 67 ars alder, nämligen vid förtida uttag av pension, vid förtidspensionering

och inom familjepensioneringen.

Förtida uttag kan ske på den försäkrades egen begäran fr. o. m. den månad under

vilken den försäkrade fyller 63 år. Pensionen reduceras med 0,6 procent för

varje månad som, då pensionen börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade

fyller 67 år.

Förtidspension kan utgå då den försäkrades arbetsförmåga på grund av sjukdom,

psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte är nedsatt med minst hälften och

nedsättningen kan anses varaktig. Inom tilläggspensioneringen krävs dessutom att

den försäkrade äger tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år då pensionsfallet

inträffar.

Änkepension inom folkpensioneringen tillkommer änka under förutsättning att

hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom

minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn

under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos

änkan. Änkepension utgår med samma belopp som ålderspension. Full pension utgår

till änka som vid mannens död fyllt 50 år. För annan änka minskar pensionens

belopp med 1/15 för varje år, med vilket änkans ålder vid mannens död understeg

50 år. — Änkepension inom tilläggspensioneringen tillkommer änka som varit gift

med den försäkrade minst fem år, under förutsättning att äktenskapet ingåtts senast

den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Finns barn i äktenskapet skall änkepension

utga, även om nämnda villkor inte är uppfyllda. Änkepension utgår i princip med

40 procent av den förtidspension som mannen skulle ha varit berättigad till vid tidpunkten

för dödsfallet.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1969

I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete angående en allmän arbetslöshetsförsäkring

antogs förra året vissa bestämmelser om ett särskilt kontant

stöd åt äldre arbetslösa. Samtidigt genomfördes vissa förbättringar av den frivilliga

arbetslöshetsförsäkringen. Till arbetslösa i åldern 60—66 år, som har fått stöd genom

arbetslöshetsförsäkringen under längsta möjliga tid, utgår skattepliktigt omställningsbidrag

med 800 kronor i månaden. Arbetslösa i samma ålder, vilka inte har tillhört

arbetslöshetsförsäkringen, får omställningsbidrag efter en väntetid av två månader

från arbetslöshetens början. Bidraget utgår både till den som varit anställd och till

den som varit egen företagare, under förutsättning att han har haft sådan förvärvsverksamhet

i 24 månader under treårs-perioden närmast före arbetslöshetens början.

Efter särskild dispens kan stöd ges åt den som har fyllt 55 år men inte 60 år, om

hans arbetslöshet är en direkt följd av strukturförändring av näringslivet i orten eller,

för företagare, i branschen. Det kontanta stödet skall nedsättas med hänsyn bl. a.

till inkomsten av förvärvsarbete före arbetslösheten och till inkomst av kapital.

Enligt kungörelse den 29 maj 1964 (SFS 427) utgår statsbidrag till kommunernas

nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter och därmed jämförliga personer,

som har till huvudsaklig uppgift att i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade

och barnfamiljer. Statsbidraget kan numera även avse särskilda insatser

för vård och service åt åldringar och handikappade i glesbygder. Genom dessa

statsbidragsbestämmelser har kommuner och landstingskommuner stimulerats att

utbetala ersättning såsom för social hemhjälp till åtskilliga hemmadöttrar som ombesörjer

skötseln av äldre vårdbehövande anförvanter.

Tidigare behandling

Riksdagen har behandlat frågan om hemmadöttrarnas försörjningsproblem så

gott som varje år under 1960-talet. En utförlig redovisning återfinns i andra lagutskottets

utlåtande 1966:35, till vilket hänvisas.

På framställning av riksdagen undersökte socialpolitiska kommittén frågan om

stödåtgärder till hemmadöttrar. I ett i september 1962 avgivet betänkande (Stencil

S 1963:2) redovisade kommittén vissa resultat beträffande kartläggningen av hemmadöttrarna.

I anslutning härtill konstaterade kommittén att antalet f. d. hemmadöttrar

med försörjningssvårigheter var litet. I flertalet kommuner fanns inte ett

enda eller endast något enstaka fall. De personer som det gällde representerade inte

en kategori, som gick att avgränsa eller beskriva i enkla termer. De ensamställda

f. d. hemmadöttrarna bestod enligt kommittén i hög grad av individuellt betonade

fall, som vart och ett krävde särskild behandling. De åtgärder som påkallades avsåg

inte endast att trygga hemmadöttrarnas försörjning utan även och kanske främst

att med utnyttjande av samhällets anordningar på olika områden t. ex. i fråga om

rehabilitering, arbetsvärd, omskolning eller vidareutbildning försöka skapa en grund

för en tryggare framtid. Kommittén betonade att det behövdes upplysning och aktiv

personlig medverkan från kommunernas sida. Den diskuterade också frågan om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1969

3

generösare grunder vid bedömningen av rätten till förtidspension för hemmadöttrar.

Kommittén avvisade emellertid tanken på en särreglering, eftersom lagen

om allmän försäkring i princip avsåg att bereda medborgarna ekonomiskt skydd

efter generella bedömningsgrunder. — I anledning av kommitténs förslag utfärdade

Kungl. Maj:t det nedan berörda cirkuläret till socialnämnder och arbetsförmedlingsorgan.

Motionskrav på liberalare regler för förtidspension åt hemmadöttrar har avslagits

av riksdagen vid upprepade tillfällen. År 1966 skedde det med följande motivering

i enlighet med andra lagutskottets utlåtande 1966:35:

Utskottet vill erinra om de pensionsbeviljande organens möjligheter att vid prövningen

av rätten till förtidspension beakta samtliga föreliggande omständigheter i

det särskilda fallet. Bl. a. kan möjligheten att bereda den försäkrade arbete vara en

omständighet av betydelse. Det är emellertid uppenbart att för den grupp kvinnor,

vars försörjningsproblem aktualiserats i motionerna, kan föreligga ett hjälpbehov

som varken täcks genom förtidspensioneringen eller genom de möjligheter som finns

till förtida pensionsuttag eller till socialhjälp. Problemen för dessa kvinnor är beaktansvärda

och särskilt svåra eftersom deras möjligheter att erhålla lämpliga anställningar

på arbetsmarknaden är begränsade. Utskottet anser det emellertid inte möjligt

att lösa deras ekonomiska problem inom förtidspensioneringen. Det vore nämligen

principiellt oriktigt att bryta ut vissa kategorier försäkrade och bevilja dem pensionsförmåner

efter andra regler än som i övrigt gäller. Enligt utskottets mening är det

av motionärerna aktualiserade spörsmålet delvis av arbetsmarknadspolitisk natur.

1960 års arbetsmarknadsutredning har också framlagt vissa förslag i frågan. Utskottet

vill slutligen erinra om ett av Kungl. Maj:t år 1963 utfärdat cirkulär till socialnämnderna

och arbetsförmedlingsorganen, där det understrykes vikten av att nämnda

myndigheter aktivt medverkar för att bistå de s. k. hemmadöttrarna särskilt i fall

då deras vårduppgift bortfaller till följd av att den vårdade personen intages på

vårdinrättning eller avlider. Verksamheten skall avse sådana åtgärder som förmedling

av arbetsanställning, vidareutbildning, omskolning och arbetsvärd i olika former.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet icke biträda förevarande motionsyrkanden.

Vid riksdagarna 1967 och 1968 vidhöll andra lagutskottet sin uppfattning att

hemmadöttrarnas problem främst borde lösas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder

och inte genom åtgärder inom förtidspensioneringen (2LU 1967:59 och 1968:

28). Sistnämnda år framhöll utskottet också att de särskilda stödåtgärder för den

äldre arbetskraften, som väntades bli antagna av det årets riksdag, skulle komma

att bli till fördel för hemmadöttrarna. I den mån ersättning utgått för skötseln av

föräldrarna borde nämligen omställningsbidrag kunna utgå till en hemmadotter.

Utskottet anmärkte vidare att KS A-utredningen hade att beakta hemmadöttrarnas

situation under sitt fortsatta arbete. Därvid torde utskottet främst ha avsett sådana

hemmadöttrar, som vid föräldrarnas bortgång var beredda att ställa sig till arbetsmarknadens

förfogande.

Frågan om hemmadöttrarnas situation har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen

från andra än socialpolitiska utgångspunkter. I motioner vid 1964 och 1966

års riksdagar efterlystes en lagfäst rätt för bl. a. hemmadöttrar, som utan lön eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1969

mot ringa ersättning under längre tid haft vårdnaden om åldring eller sjuk person,

att vid den vårdades bortgång få ersättning ur kvarlåtenskapen för sitt arbete. Riksdagen

fann syftet med motionerna i och för sig behjärtansvärt men ansåg att problemet

inte borde lösas lagstiftningsvägen. Till stöd härför har bl. a. anförts att

förhållandena kunde vara så olika i skilda fall att de knappast var ägnade för enhetlig

reglering samt att möjligheterna till tvist inte på något avgörande sätt skulle

begränsas genom den föreslagna lagstiftningen (1LU 1964:18 och 1966:10). Vid

behandling av liknande motioner innevarande år har första lagutskottet icke funnit

anledning för riksdagen att frångå sin tidigare uppfattning rörande dessa spörsmål

(1LU 1969:17).

Utskottet

I förevarande motion anförs att en hemmadotter, som vårdat sina föräldrar eller

annan nära anhörig, i många fall står utan egentlig försörjning då den vårdade

avlider. Motionärerna anser att hemmadöttrar med vårduppgifter bör tillerkännas

en grundtrygghet i folkpensionssystemet med gällande regler om änkepension som

förebild. De hemställer om utredning av denna fråga.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat motioner om hemmadöttrarnas

försörjningsproblem. I samband med motionsyrkanden som syftade till en uppmjukning

av reglerna om förtidspension har utskottet framhållit att det uppenbarligen

finns ett hjälpbehov, som varken täcks genom förtidspension, förtida uttag av ålderspension

eller socialhjälp. Detta hjälpbehov accentueras av det förhållandet att f.d.

hemmadöttrar har begränsade möjligheter att vinna anställning på arbetsmarknaden.

Utskottet har emellertid avvisat tanken på en generell lösning av hemmadöttrarnas

problem inom förtidspensioneringen med motivering att det skulle vara

principiellt oriktigt att bryta ut vissa kategorier försäkrade och bevilja dem pensionsförmåner

efter andra regler än som gäller för övriga försäkrade. Utskottet

har ansett att arbetsmarknadspolitiska åtgärder i stället skall prövas. Vid fjolårets

behandling av motioner i frågan erinrade utskottet om att de särskilda stödåtgärder

för den äldre arbetskraften som föreslagits riksdagen skulle bli till fördel

för hemmadöttrarna. I den mån ersättning utgått för skötseln av föräldrarna

borde nämligen omställningsbidrag kunna utgå till en hemmadotter. Utskottet framhöll

också att KSA-utredningen hade att beakta hemmadöttrarnas situation under

sitt fortsatta arbete.

De invändningar som utskottet med riksdagens godkännande tidigare haft mot

en lösning av hemmadöttrarnas försörjningsproblem genom förtidspensioneringen

gäller i lika hög grad en lösning genom särregler inom änkepensioneringen. Utskottet

kan därför inte biträda motionsyrkandet om en utredning i syfte att ge f. d. hemmadöttrar

rätt till pension efter de principer som gäller för änkepension inom folkpensioneringen.

Utskottet vill emellertid erinra om att riksförsäkringsverket i början

av året fått i uppdrag att utreda frågan om ökade möjligheter för de äldre

förvärvsarbetande att efter individuell prövning erhålla pension före 67 års ålder.

Utredningen skall därvid särskilt ta sikte på dem som mot bakgrunden av sin ålder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1969

5

och med hänsyn till de krav som det moderna arbetslivet ställer har svårt att fortsätta

sitt arbete eller erhålla ny stadigvarande och lämplig sysselsättning. Detta utredningsarbete

kommer enligt utskottets bedömande att bli av betydelse för åtskilliga

av de kvinnor som motionärerna åsyftar. Detsamma gäller det utredningsarbete

som pågår inom KSA-utredningen angående frågan om arbetslöshetsskyddets utsträckande

till bl.a. sådana grupper som inte tidigare haft förvärvsarbete.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa

att motionen 11:867 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar

Dahlberg (s), Hiibinette (m), Österdahl (fp), Högström (s), Andreasson (ep) och

fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Sandell (s),

fru Skantz (s), herrar Ringaby (m)*, Nilsson i Kalmar (s), fru Håvik (s)*, herrar

Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.