Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av motioner om samordning av samtliga lagbestämmelser angående underhåll till barn. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:777 av fru Olsson, Elvg, och fröken Pehrsson samt II: 87A av herr Gustavsson i Alvesta och fru Nilsson.

1969-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1969:33, Utlåtande i anledning av motioner om samordning av samtliga lagbestämmelser angående underhåll till barn. Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:777 av fru Olsson, Elvg, och fröken Pehrsson samt II: 87A av herr Gustavsson i Alvesta och fru Nilsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av motioner om samordning av samtliga

lagbestämmelser angående underhåll till barn.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,

1:777 av fru Olsson, Elvg, och fröken Pehrsson samt II: 87A av herr

Gustavsson i Alvesta och fru Nilsson.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

beträffande en samordning av samtliga regler som berör barns underhåll».

Vissa bestämmelser

Grundläggande bestämmelser om underhåll till barn finns i 7 kap. föriildrabalken.

Enligt dessa skall föräldrarna till barnet vidkännas kostnaden

för barnets uppehälle och uIbildning, om barnet inte har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör inte förrän barnet fått den utbildning som

med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag kan finnas tillbörligt

och inte i något tall förrän barnet fyllt 16 år. Reglerna bygger således på

den principen att barnen och föräldrarna skall leva efter samma standard.

Denna bör rätta sig efter föräldrarnas villkor, deras levnadsställning och

sammanlagda tillgångar. Vad särskilt gäller barnets utbildning har reglerna

om underhållsskyldigheten ansetts innebära att, om föräldrarna befinner

sig i enklare levnadsställning och små ekonomiska förhållanden, de i allmänhet

anses ha fullgjort sin plikt, om de sörjer för att barnet får vanlig

skolundervisning och, såvitt möjligt, yrkesutbildning. Bättre levnadsställning

och ökade tillgångar medför större krav på utbildning som barnet

bör kunna paräkna. Föräldrabalken innehåller inte någon bestämmelse om

viss åldersgräns då underhållsskyldigheten upphör. Förhållandena kan vara

sådana att underhållsplikten får anses bestå även sedan barnet efter uppnådd

myndighetsålder, inte längre står under föräldrarnas vårdnad. Däremot

föreskrivs en minimiålder av 16 år, intill vilken underhållsskyldigheten

alltid består.

I kostnaden för barnets underhåll skall båda föräldrarna ta del efter

sin förmåga. Underhållsskyldigheten är ovillkorlig. Detta gäller oavsett om

föräldrarna är gifta eller ej. Har föräldrarna eller endera av dem inte

vårdnaden om barnet, skall de betala underhållsbidrag.

Om barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt de ovan redovisade be0103669

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969

stämmelserna upphört, på grund av sjukdom eller annan sådan orsak är

ur stånd att försörja sig är föräldrarna i mån av förmåga skyldiga att ge

barnet skäligt underhåll. Underhållsskyldigheten omfattar även i detta fall

båda föräldrarna oberoende av om de är gifta. Det bör emellertid märkas

att underhållsskyldigheten är villkorlig. Den är beroende av om och i vad

mån den från vilken underhåll skall utgå har förmåga att utge sådant.

Om underhållsbidrag inte erläggs i vederbörlig ordning eller i fråga om

barn utom äktenskap underhållsbidrag och faderskap inte blivit fastställt,

kan bidragsförskott utgå av allmänna medel. Bidragsförskott utgår enligt

1964 års lag i ämnet till alla barn som endast den ene av föräldrarna har

vårdnaden om eller som inte står under föräldrarnas vårdnad. Bidragsförskott

utgör 30 % av basbeloppet. I den män bidragsförskott svarar mot

fastställt underhållsbidrag inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet,

i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige.

Bidragsförskott kan utgå längst t.o.m. den månad under vilken barnet

fyller 16 år.

Skulle trots de bestämmelser som gäller för föräldrars underhållsskyldighet

minderårig sakna medel och kan hans behov inte tillgodoses på annat

sätt, äger han enligt 1956 års lag i ämnet erhålla socialhjälp till sitt livsuppehälle

och till den vård som är nödvändig. Hjälpen skall också avse

uppfostran. Med minderårig avses i socialhjälpslagen den som inte fyllt

16 år. Socialhjälp kan också utgå till den som fyllt 16 år och som på grund

av sjukdom eller bristande kropps- eller själskrafter inte kan försörja sig

genom arbete eller som av hälsoskäl bör helt eller delvis avhålla sig från

arbete. Kommunerna kan också meddela socialhjälp i andra fall enligt

grunder som kommunens fullmäktige själv äger bestämma.

Bidrag till barns uppehälle och uppfostran ges även av staten i form av

allmänt barnbidrag. Sådant bidrag utgår med 900 kronor om året t. o. m.

det kvartal under vilket barnet fyller 16 år. Barn som deltar i undervisningen

i grundskola eller motsvarande undervisning har fr. o. m. kvartalet

efter det då allmänt barnbidrag upphör rätt till studiehjälp i form av förlängt

barnbidrag med 75 kr i månaden. Bidraget utgår under läsåret, som

anses omfatta nio månader. Till barnfamiljer med lägre inkomster och

familjer med flera barn utgår ett förstärkt ekonomiskt stöd i form av

bostadstillägg. Stödet är utformat så alt alla barnfamiljer med lägre inkomster

får ett grundbelopp som ökar när familjen får ett barn till. Bostadstillägget

ökar därutöver med bostadens storlek upp till ett visst rumsantal.

Vid beräkningen av bostadstilläggen tas endast hänsyn till barn

under 16 år.

Till barn som fortsätter att studera i gymnasier, yrkesskolor och andra

därmed jämställda skolformer utgår studiesociala förmåner enligt studiehjälpsreglementet.

Utan behovsprövning utgår studiebidrag med 75 kr i

månaden under läsåret. Till detta kan komma inkomstprövat tillägg med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969

3

högst 75 kr i månaden och behovsprövat tillägg om högst samma belopp.

Elever med lång skolväg kan få resetillägg eller inackorderingstillägg. Möjligheter

föreligger också till studielån. — För finansiering av studier vid

universitet och högskolor samt vid vissa andra postgymnasiala utbildningslinjer

tillhandahåller staten studiemedel enligt studiemedelsförordningen.

Studiemedel utgår dels med studiebidrag, högst 875 kr per termin,

dels med återbetainingspliktiga studiemedel. Sammanlagt får studiemedel

uppgå till 70 % av basbeloppet. Har den studerande vårdnaden om barn

som inte fyllt 16 år eller är han skyldig att utge underhållsbidrag till sådant

barn, utgår dessutom för varje barn barntillägg med 12,5 % av basbeloppet.

Studiemedlen är behovsprövade med hänsyn till den studerandes

och om han är gift hans makes ekonomi.

Utöver vad nu redovisats tryggas barns försörjning genom ett flertal

föreskrifter inom den allmänna försäkringen.

Rätt till folkpension i form av barnpension tillkommer barn under 16 år

som förlorat någon av föräldrarna. Pensionen utgör 25 % av basbeloppet

om en av föräldrarna avlidit och 35 % om båda föräldrarna är avlidna.

Om försörjaren själv åtnjuter folkpension kan barntillägg, motsvarande

25 % av basbeloppet, utgå för barje barn under 16 år. — Invalidiserat barn

kan för tid före den månad han fyller 16 år få vårdbidrag i form av invaliditetsersättning,

om han på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet,

vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är

i behov av särskild tillsyn och vård. Invaliditetsersättning uppgår till 60 %

av basbeloppet. Efter det barnet fyllt 16 år kan invaliditetsersättningen

bytas ut mot förtidspension, om barnets arbetsförmåga bedöms som varaktigt

nedsatt med minst hälften. Hel förtidspension utgör 90 % av basbeloppet.

— Förekomsten av barn under 16 år påverkar under vissa förutsättningar

en änkas rätt till änkepension.

Inom tilläggspensioneringen utgår barnpension till avliden försälcrads

barn som inte fyllt 19 år. Barnpension utgör för år räknat viss procent av

den förtidspension eller ålderspension som den avlidne var berättigad till

eller skulle ha kommit i åtnjutande av.

Inom yrkesskadeförsäkringen samt enligt militärersättningsförordningen

och andra författningar av liknande karaktär gäller i princip åldersgränsen

19 år för rätt till efterlevandelivränta till barn. Inom sjukförsäkringen utges

barntillägg till sjukpenning för den försäkrades och hans makes barn under

16 år.

En redogörelse för olika åldersregler inom skatte- och socialpolitiken

finns i studiehjälpsutredningens betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963:

48, s. 180).

Tidigare behandling

Frågan om en samordning av samtliga författningsregler som berör barns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969

underhåll har inte varit föremål för behandling i riksdagen. Däremot har

åldersgränsen 16 år som förutsättning för vissa familjepolitiska förmåner

in. m. behandlats.

Vid riksdagarna åren 196b och 1966 väcktes motioner om höjning av

gränsen från 16 till 18 år i fråga om bidragsförskott. År 1964 avslog riksdagen

motionerna med den motiveringen att bidragsförskottet borde vara

samordnat med andra sociala förmåner, bl. a. barnpensioner, och att man

därför inte borde vidta någon ändring i åldersgränsen enbart för bidragsförskotten

(2LU 196b: 47). Då frågan på nytt behandlades av 1966 års riksdag

beslöt riksdagen att hemställa att motionen i fråga skulle överlämnas

till den föregående år tillkallade familjepolitiska kommittén (2LU 1966:

17). Riksdagens begäran har sedermera efterkommits av Kungl. Maj :t.

Åldersgränsen 19 år inom yrkesskadeförsäkringen tillkom efter initiativ

i riksdagen hösten 1967 (2LU 1967:68). Andra lagutskottet uttalade därvid

att det kunde vara befogat att ha samma åldersgräns inom yrkesskadeförsäkringen

och tilläggspensioneringen, eftersom båda försäkringsformerna

hade karaktär av komplement till den allmänna försäkringens grundskydd.

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner med yrkande att barnpension

inom folkpensioneringen skulle utgå till och med den månad under vilken

barnet fyllde 19 år. Motionerna avslogs i enlighet med andra lagutskottets

utlåtande 2LU 1968:13. Efter en summarisk redovisning av samhällets

stödformer åt barn, som helt eller delvis ställts utan ekonomiskt stöd från

de personer som normalt har att svara för barnets uppehälle, anförde utskottet:
Enligt

utskottets mening är det inte lämpligt att för en av de angivna

stödformerna isolerat höja åldersgränsen 16 år, i synnerhet som denna

gräns hänger samman med åldersgränser som uppställts för andra familjepolitiska

förmåner och inom familjebeskattningen. Utskottet är alltså inte

berett att biträda motionärernas förslag som syftar till lagändring enbart

inom folkpensioneringen. Utskottet anser sig emellertid kunna utgå ifrån

att sextonårsgränsen kommer att prövas under det reformarbete som pågår

inom familjepolitiken och den allmänna pensioneringen. Familjepolitiska

kommittén har sålunda till sig fått överlämnat ett motionsförslag om höjning

av åldersgränsen för bidragsförskott. Pensionsförsäkringskommittén

skall enligt utfärdade tilläggsdirektiv pröva familjepensioneringens utformning.

Kommittén skall därvid särskilt undersöka möjligheten att i framtiden

i ökad omfattning anknyta familj epensionsförmånerna till barnen.

Vid samma års riksdag väcktes även motioner, i vilka framhölls att ett

flertal familjepolitiska förmåner upphörde då barnet uppnår 16 års ålder

■och att detta medförde att den ekonomiska situationen, särskilt för familjer

med låga inkomster, i många fall avsevärt försämrades i och med att barnen

uppnådde nämnda ålder. En mera successiv avtrappning av förmånerna

syntes enligt motionärernas mening eftersträvansvärd. Motionärerna ville

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969 5

att familjepolitiska kommittén i tilläggsdirektiv skulle ges i uppdrag att

undersöka möjligheterna till en annan avvägning av samhällets stöd till

barnfamiljerna. Andra lagutskottet behandlade motionerna i sitt utlåtande

2LU 1968: 40. I detta erinrade utskottet om riksdagens beslut tidigare

under året i fråga om barnpension inom folkpensioneringen, vilket

beslut som nyss framgått gick ut på att pågående reformarbete inom farniljepolitiken

och den allmänna pensioneringen kunde komma att omfatta

frågan om höjning av åldersgränsen för barnpension. Utskottet fortsatte:

Det finns enligt utskottets mening anledning anta, att även det problem,

som tas upp i de nu aktuella motionerna, kommer att bli föremål för prövning

i det fortsatta utredningsarbetet på nämnda områden. Här må också

hänvisas till det arbete som bedrivs av familjeskatteberedningen, vilket

arbete beräknas avslutas innevarande år. Med hänsyn till det anförda finns

det enligt utskottets mening inte skäl till något riksdagens initiativ i anledning

av motionsyrkandet.

Utskottet

I förevarande motioner efterlyses en samordning av samtliga lagregler

som berör barns underhåll. En sådan samordning bör enligt motionärerna

leda till att större enhetlighet uppnås i regelsystemet, varvid särskild hänsyn

bör tas till den längre studiegång som numera ofta förekommer.

Av den föregående redogörelsen framgår att frågan om bidrag till barns

underhåll regleras i ett stort antal författningar inom familjerätten och

socialförsäkringen samt de familjepolitiska, socialpolitiska och studiesociala

områdena. Reglerna har tillkommit successivt och har i stor utsträckning

varit föremål för eu fortlöpande översyn. Enligt utskottets bedömande har

reglerna utformats så att en tillfredsställande samordning åstadkommits.

Föräldrarnas underhållsskyldighet och de av samhället bekostade stödformerna

kompletterar och avlöser varandra på ett sådant sätt, att barnets

ekonomiska trygghet är garanterad intill dess barnet uppnått den ålder

då det genom egna inkomster bör kunna svara för sin försörjning. Något

behov av en samlad översyn av dessa regler i enlighet med motionärernas

förslag föreligger enligt utskottets mening inte.

Den tidigare redogörelsen för aktuella författningsbestämmelser har även

givit vid handen att samhällets stöd till barn, som helt eller delvis ställs

utan ekonomiskt underhåll från de personer som normalt har att svara

för barnets uppehälle, har anknutits till vissa åldersgränser. När det t.ex.

gäller barnbidrag, bidragsförskott, barnpension inom folkpensioneringen

och barntillägg inom socialförsäkringarna upphör stödet då barnet fyllt

16 år. Inom tilläggspensioneringen och yrkesskadeförsäkringen gäller däremot

en åldersgräns av 19 år. Riksdagen har under de senaste åren vid

flera tillfällen haft att pröva frågan om 16-årsgränsen för de olika familjepolitiska

förmånerna. Riksdagen har vid behandling av motioner i ämnet

föregående år uttalat, att man kunde utgå från att en höjning av gränsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1969

liksom en successiv avtrappning av gränsen kominer att prövas under det

reformarbete som pågår inom familjepolitiken och den allmänna pensioneringen.

Motionerna ansågs därför inte böra föranleda något initiativ

från riksdagens sida.

Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att motionerna I: 777 och II: 874 inte föranleder någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 april 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson

(s), Dahlberg (s), Hiibinette (m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Högström

(s) och Andreasson (ep)*;

från andra kammaren: herrar Odhe (s), Gustavsson i Alvesta (ep)*,

fröken Wetterström (m)*, fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s),

Svensson i Kungälv (s)*, fru Sigurdsen (s)* och herr Romanus (fp).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L Beckmans Tryckerier AB • Stockholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.